Herr talman! Som talmannen ser har vi här i kammaren en hel rad socialdemokrater som är engagerade i frågan om statens närvaro i hela landet.

Före avbrottet för gruppmöten redovisade statsrådet Erik Slottner vilka konsekvenser han ser av det som händer. Han redovisade att han haft ett möte med generaldirektören, som visat stort engagemang. Frågan är om det engagemanget är sammankopplat med att skyltar för statlig service just nu släcks runt om i landet. Det är förutsättningarna. Statens servicecenter har också redovisat vilka kontor som har stängts och som kommer att stängas.

Statsrådet redovisade att kundnöjdheten har ökat. Det vet vi, eftersom vi har debatterat den här frågan med statsrådet Erik Slottner tidigare. Men det bygger faktiskt på hur det var innan neddragningarna började. Det är klart att många då tyckte att det började fungera. Orsakerna till utbyggnaden och till aviserade utbyggnader som den socialdemokratiska regeringen uppgav var nämligen att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan försvann från ort efter ort men måste ersättas. En ny myndighet skulle samla det i Statens servicecenter för att myndigheterna skulle finnas på ort och ställe.

Frågorna kvarstår alltså: Tycker statsrådet Erik Slottner att neddragningarna går bra? Går de enligt regeringens plan? Är statsrådet nöjd med Statens servicecenters agerande?

Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna Peder Björk och Heléne Björklund för den här jätteviktiga debatten och även ministern för bemötandet av vissa frågor. Men jag måste säga att det inte räcker. Att hänvisa till digitalisering och effektivitet är inget svar till pensionären i Jokkmokk som nu måste resa betydligt längre och som får en merkostnad. Det är inget svar till den ensamstående som inte har bil eller dator.

Regeringen säger att man värnar om landsbygden men visar genom sin handling någonting helt annat. Man stänger kontor, man drar in resurser och man lämnar människor därhän. Hur tänker regeringen trygga och bygga broar för människor genom personlig hjälp med frågor om blanketter och stöd med digitala tjänster, vägledning och språkligt och digitalt stöd?

Statens servicekontor har stor betydelse för samhället. Demokratisk tillgänglighet betyder att alla kan få kontakt med staten. För regional utveckling ska de finnas tillgängliga i stad och i glesbygd. Förtroendet för staten och tilliten till myndigheterna ökar genom personlig och tillgänglig service. När det gäller samhällsnytta och trygghet känner människor sig trygga när de kan få korrekt hjälp med viktiga ärenden som rör ekonomi, pension, skatt och social trygghet.

Socialdemokratin står för en närvarande stat, en jämlik service och en sammanhållning i hela Sverige. Staten ska finnas där människor finns, inte bara där det är mest lönsamt.

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att statens närvaro ska stärkas, inte försvagas. När servicen försvinner från lokalsamhället urholkas tilliten till det offentliga. Det borde vara en självklarhet för en regering att värna om människors rätt att få hjälp av staten så nära sin bostad som möjligt.

Att lägga ned kontor på det här sättet är faktiskt inte annat än ett dråpslag mot östgötarna, som nu inte längre har kontor i Motala och Norrköpings city. Nedläggningen av kontoret i Tranås påverkar också många östgötar i de södra delarna. Nu ska även Finspång drabbas. Jag tycker att det är ett både oseriöst och respektlöst förslag.

Ministern säger att vi använder övertoner. Då kanske inte ministern har hört de människor som är förtvivlade över att man inte längre kan gå till ett servicekontor och få den hjälp som man behöver. Då kanske inte ministern har mött den oro som många känner över att nu inte kunna göra rätt.

Jag tycker att det vore på sin plats med ett respektfullt svar till dessa människor, som kanske sitter och lyssnar i dag – inte till mig och de andra här i kammaren, även om vi också berörs – och ett respektfullt erkännande av att det här berör människors vardag, tilliten till staten och i förlängningen även demokratin.

(Applåder)

Herr talman! Jag har några olika invändningar mot de resonemang som har framförts av ministern och även av andra företrädare för regeringen.

Jag har invändningar mot regeringens principiella hållning i fråga om statlig närvaro. Jag har invändningar mot oförståelsen och det ointresse som finns för att förstå. Man vill helt enkelt inte förstå vad det gör med ett samhälle när staten inte längre är närvarande – eller så är man bara helt ointresserad. Jag vet inte vad det är, men jag har invändningar mot den hållningen.

Jag har invändningar mot regeringens hantering av statlig närvaro. Vi hör både här i ministerns svar och i andra sammanhang hur regeringen skjuter ifrån sig ansvaret och säger att det här med statlig närvaro inte är en fråga för regeringen utan en fråga för respektive myndighet, ett uttalande som borde få ganska många att reagera ganska kraftigt. Det får inte vara så att regeringen pekar på myndigheten och säger: ”Det är bara ni som har ansvar för var ni finns – vi bryr oss inte.” Vad är det här egentligen för syn på statsförvaltningen och staten?

Jag har också invändningar mot regeringens hantering av vilka servicekontor som läggs ned. Den frågan har vi haft här många gånger. Det finns ingen tydlighet i vilka servicekontor som läggs ned. Ministern måste väl någon gång ha frågat generaldirektören vad som gör att vissa servicekontor läggs ned men inte vissa andra. Den enda slutsats man kan komma fram till är att det är hyresavtalets längd som avgör vilka servicekontor som läggs ned. Då blir jag, som jag sa i mitt förra inlägg, bekymrad för servicekontoret i min hemstad.

Det finns mycket att fundera över i den här debatten och diskussionen men också i andra debatter och diskussioner kring statlig närvaro. Med tanke på det vi ser med Statens servicecenter men också med stängda polisstationer och nedlagda skattekontor – kanske snart även med andra statliga myndigheter som försvinner från orterna – tror jag tyvärr att vi får anledning att återkomma till de här frågorna framöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag fortsätter där jag var tidigare. Men bara för att det är 13 deltagare får inte statsrådet mer tid, vill jag påpeka. Det gör att det blir lite svårt att hinna med alla svar ibland.

Niklas Karlsson började tala om människovärdet. Det är då jag tycker att det blir brösttoner. Han menar att regeringen tycker att människorna är mer värda i kommuner där det finns servicekontor än i andra kommuner. Då undrar jag: Eftersom en majoritet av Sveriges kommuner saknade servicekontor under förra mandatperioden, tyckte då Socialdemokraterna att man var mindre värd i de kommunerna?

Agneta Nilsson sa i sitt första inlägg: Till och med Slottners partikamrater är kritiska runt om i landet. Ja, men jag tror att det även var ett och annat av de beslut som fattades av den förra regeringen – om vi nu ska kalla den S-regeringen, V-regeringen, C-regeringen eller MP-regeringen – som lokalpolitiker inte var helt nöjda med. Ibland finns det konflikt och friktion mellan stat och lokal nivå. Det är inte i sig något uppseendeväckande eller väldigt ovanligt.

Jag kan inte kommentera enskilda kontor, Markus Kauppinen. Det har jag redan sagt. Nu kom frågan om Tranås. Varför läggs kontoret i Tranås ned? Den frågan får ställas till myndigheten, som kan svara enligt vilka kriterier den lagt ned det. Jag kan inte svara på frågan och ska inte svara på den, för det är inte ett regeringsbeslut.

Adrian Magnusson säger att det är hyreskontraktets längd som avgör. Det där har jag hört lite då och då, så jag lyfte faktiskt upp det med styrelsen. Jag ville veta om det stämde eller inte. Svaret är att det inte är sant. Det är inte så att det är den enda faktor som påverkar. Det kan dock vara en parameter emellanåt.

Regeringen har gett principer för kontorsnedläggningar framöver. Vad ska man ta hänsyn till? Ekonomiska förutsättningar är en av de principerna, men också geografiskt läge, besöksantal och annat. Det är klart att hyreskontraktets längd kan påverka till viss del. Men det är absolut inte så att det är vad man går efter och sedan utgår från det.

Mobila lösningar nämns här emellanåt. Det skulle vara någon julklapp under Motalas julgran, tror jag. Det är inget nytt besked från regeringen. Ganska tidigt under mandatperioden ville jag att myndigheten skulle jobba med fler mobila och flexibla lösningar just för att kunna vara mer tillgänglig, kunna jobba billigare och mer effektivt och kunna finnas på platser där det ibland uppstår situationer där man kan behöva extra stark statlig service. Det har jag jobbat för under i princip hela mandatperioden. Nu har myndigheten börjat få mer konkret arbete i detta. Det finns olika typer av mobila och flexibla kontor, som jag redogjorde en del för i mitt förra inlägg.

Jag tyckte att jag svarade på frågan från Isak From i förra inlägget om huruvida jag är nöjd med myndigheten. Jag tycker att både styrelse och generaldirektör är engagerade och svarar på regeringens uppdrag. Man har en mycket seriös plan framåt för hur man vill skapa ett bra nät över hela Sverige med något färre resurser och färre kontor.

Nu har jag 20 sekunders talartid kvar. När man läser Socialdemokraternas skuggbudget ser man att ni lägger 50 miljoner mer nästa år. Men ni återställer inte de 50 miljoner som togs bort i år. Ni har accepterat minus 50 miljoner och täpper bara igen. Det finns inte heller några nya pengar för 2027.

Av de totalt 150 miljonerna har ni accepterat 100 miljoner. Frågan skulle kanske ställas till Socialdemokraterna: Var tycker Socialdemokraterna att kontor ska läggas ned framöver?

Herr talman! Civilministern talar om att det säkert har funnits socialdemokratiska kommunpolitiker som har kämpat för den lokala servicen mot en socialdemokratisk regering. Ja, det stämmer. Jag var en av dem.

Jag kämpade för att förklara precis det som jag förklarade för civilministern i mitt förra inlägg. Det handlar om hur det känns när man inte har statlig service. Jag är inte säker på att det var just därför, men det kom ett statligt servicekontor till min hemkommun under den förra S-ledda regeringen. Jag vädjar om att de ska få finnas kvar, för de betyder så mycket.

Nu försvinner 50 miljoner om året. Vi talar bara om detta år. Men det försvinner 50 miljoner om året i er budget. Även om ett eller annat kontor nu verkar ha räddats är frågan: Vad händer långsiktigt? Det har inte ministern svarat på här.

Jag upplever att ministern svarar så seriöst han kan på våra frågor och också vill att det ska bli bra. Men det blir inte det. Det måste också Erik Slottner se med den nedskärning som finns i budgeten.

Det finns säkert utrymme för effektivisering. Jag har inte den insynen. Men det är inte effektivisering att ta bort service för medborgarna. Det får man göra på ett annat sätt. Det är riktigt dåligt. Jag tror att Erik Slottner håller med om det, men det kan han inte säga här.

Vi behöver de här verksamheterna. Vi behöver statlig service i hela vårt land, av skäl som jag har gett innan. Det är inte bara av serviceskäl utan också av demokratiskäl.

(Applåder)