Fru talman! Trevligt att se så många socialdemokrater samlade på en och samma gång! Nu förstår jag också varför jag mötte Eva Lindh här utanför. Jag sa då att jag hade fyra interpellationer utan att Eva Lindh ställt någon av dem, men nu deltar hon i debatten – trevligt!

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen bedömer att de genomförda och planerade nedläggningarna av servicekontor överensstämmer med uppdraget från regeringen samt om jag och regeringen avser att ta initiativ till ett förnyat uppdrag till Statens servicecenter för att säkerställa att det finns minst ett servicekontor i varje FA-region.

Vidare har Heléne Björklund frågat mig vilken konsekvensanalys jag och regeringen har gjort av att invånarna i Karlshamn förlorar servicekontoret, hur jag och regeringen säkerställer att äldre, personer med funktionsnedsättning och människor utan digitala verktyg inte lämnas utan stöd när kontoret stänger samt om jag avser att ta initiativ till ett skärpt uppdrag för att säkerställa en långsiktigt stark statlig närvaro i hela landet, inklusive Blekinge.

Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner.

Statens servicecenter har lämnat en delredovisning av uppdraget som redogör för utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen, däribland tillgänglighet i hela landet. I slutredovisningen av uppdraget ska Statens servicecenter bland annat redogöra för konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av geografiska områden. Jag har fullt förtroende för Statens servicecenters hantering av uppdraget och för myndighetens bedömning av vilka kontor som kan komma att avvecklas utifrån de förutsättningar som angavs i uppdraget.

Vad gäller servicekontoret i Karlshamn har Regeringskansliet fått beskedet att Statens servicecenter beslutat att upphäva tidigare beslut om att detta kontor ska avvecklas.

När uppdraget att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet lämnades fanns 60 FA-regioner i landet, enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers kategorisering från 2015 (FA15). Sedan uppdraget beslutades har Tillväxtverket publicerat en ny uppdatering av FA-regionindelningen för perioden 2025–2035 som innebär att det numera finns 71 FA-regioner (FA25).

Regeringen bedömer att fler mobila och flexibla kontorslösningar bland Statens servicecenters servicekontor kan bidra till en stärkt statlig närvaro och service till privatpersoner och företag på fler platser i landet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att Statens servicecenter tillförs 10 miljoner kronor för att säkra en effektiv medborgarservice.

Den 16 oktober beslutade regeringen om en ändring av uppdraget till Statens servicecenter om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Ändringen innebär att Statens servicecenter ska förstärka arbetet med att på sikt tillhandahålla statlig service inom samtliga FA-regioner genom att även utveckla och tillhandahålla flexibla och mobila lösningar för lokal statlig service.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska på sikt finnas i samtliga FA-regioner för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.

Fru talman! Tack till ministern för svaret! Av ministerns svar framgår det att Statens servicekontor i Karlshamn, som jag har ställt specifika frågor om, kommer att vara kvar. Men är det då något annat kontor som ska läggas ned? Ministern säger att det ska finnas ett i varje FA-region. Betyder det att någon annan kommun ska behöva dra igång kampanjer för att rädda sitt servicekontor? Hur ser det egentligen ut? Vi är inte helt tillfreds med svaret.

Ministern och regeringen talar också i sitt svar om mobila och flexibla lösningar. Men vad är en mobil och flexibel lösning? Är det en buss som kommer varannan månad? I så fall är det inte statlig service i hela landet för oss i Blekinge, utan det är symbolpolitik.

Våra frågor finns alltså kvar. Kommer ministern att agera för att det ska finnas statlig service i hela landet, även i Blekinge, som jag uttryckte det i min interpellation?

Vi har inom loppet av några månader varit med om att två polisstationer i Blekinge har stängts. Beskedet om att servicekontoret i Karlshamn skulle stängas kom samtidigt, och det innebar stor frustration och besvikelse hos invånarna. Det skadar tilliten och det skadar samhällskontraktet. Frågorna till regeringen kvarstår alltså. Tänker ni ge några garantier om statlig service i hela landet?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Peder Björk och Heléne Björklund för två väldigt viktiga interpellationer.

Tycker civilminister Erik Slottner att det går bra? Går avvecklingen enligt regeringens plan? Går dialogen mellan Statens servicecenter och berörda kommuner bra? Fungerar samverkan mellan berörda kommuner och Statens servicecenter, enligt regeringen?

Fru talman! Regeringen och civilministern har fått massiv kritik från berörda kommuner. Jag kan inte hitta att det någonstans har framkommit något som helst positivt med det här. Det verkar snarare vara så att regeringen vill skjuta över statliga samhällsuppgifter till berörda kommuner.

Fru talman! Det har framkommit att Nordmalingskontoret i Västerbotten ska läggas ned. Det är väldigt tydligt uttalat. Det som har påverkat Västerbotten mest är att kontoret i Piteå avvecklats, särskilt med tanke på att det gjordes samtidigt som Northvolt kom med stora varsel och uppsägningar i Skellefteå och samtidigt som Migrationsverket avvecklades i Skellefteå. Detta fick väldigt många att söka stöd och hjälp hos Statens servicecenter i Skellefteå.

Det som nu framkommit till mig är att kontoren i Vilhelmina, Storuman och Sorsele har fått höra att deras öppettider kommer att förändras. Berörda kommuner har frågat Statens servicecenter: Vi hör att öppettiderna kommer att förändras. Är det sant? Ska ni inte ha en dialog med oss om det? Varför och i vilken omfattning ska de i så fall förändras? Svaret från Statens servicecenter blev då: Jo, det kommer nog att bli förändringar, men vi kan inte gå in på det. Vi kommer att meddela det när det är klart.

Om det här är regeringens syn på dialog och samverkan med berörda kommuner kan man ha full förståelse för att berörda kommuner är upprörda.

Fru talman! Mina frågor till statsrådet är: Går det här bra? Går det enligt plan? Går dialogen med berörda kommuner bra? Går samverkan som regeringen har tänkt sig?

(Applåder)

Fru talman! Jag har varit en rätt frän kritiker i fråga om regeringens politik, inte minst när det gäller nedläggning av statens servicekontor. Jag har tidigare i debatterna uttryckt det som att regeringens budskap till Sveriges medborgare är: Vi ser er inte. Vi hör er inte. Vi bryr oss inte.

Jag har efterlyst insikt och omprövning. I dagens interpellationssvar kan man ändå se tendenser till att regeringen börjar lyssna. Man anslår nu 10 miljoner kronor för någonting som kallas för flexibla och mobila lösningar. Rätt ska vara rätt. Det är ett litet, litet steg i rätt riktning.

Problemet är bara att detta fortfarande fångar den kritik som jag tidigare framfört – att regeringen inte har någon idé om varför servicekontoren finns. Det som nu föreslås är möjligen praktiskt och kostnadseffektivt, men det löser inte problemet i grunden.

Jag ska ge ett exempel. Riksbankens Jubileumsfond ger varje år ut en årsbok. Det här året handlar det om rättvisa. Ett av alstren är författade av professorn Lena Halldenius, som skriver om respekt, resurser och relationer. Så här skriver hon:

”Kommuner söker hela tiden efter olika sätt att göra besparingar inom sina verksamheter, till exempel inom äldreomsorgen. I det syftet tog en mellanstor kommun nyligen beslutet att lägga ner en lunchservering som äldre invånare i kommunen hade kunnat besöka några dagar i veckan för att äta till subventionerat pris. Serveringen ansågs vara onödigt dyr och de äldre personer som brukade gå till lunchserveringen erbjöds att istället få färdiglagad mat levererad hem. Även efter förändringen kunde de berörda personerna alltså fortfarande få lagad mat från kommunen, dessutom utan att ens behöva gå ut; maten skulle levereras till dörren. Praktiskt och kostnadseffektivt! Men de berörda protesterade. Att äta portionsförpackad kommunal mat ensam i sitt kök är helt enkelt inte samma sak. De menade att kommunen inte verkade förstå varför serveringen var så viktig för dem: att det var umgänget det handlade om.”

Precis här hamnar regeringen. Det är möjligen praktiskt och kostnadseffektivt att ha mobila och flexibla lösningar. Men det är inte så att nedläggning har inneburit att Statens servicecenter har försvunnit. Det finns ju möjlighet att ta sig fem, sex, sju eller åtta mil till närmaste servicekontor i stället. Det finns också möjlighet att utnyttja telefon eller att ha digital kontakt med servicekontoren.

Nej, det här handlar om att ni inte har någon idé om eller förståelse för varför statens servicekontor ska finnas i hela landet. Det handlar nämligen om respekt – respekt för alla Sveriges medborgare. Oavsett var man bor i vårt land ska man ha närhet till detta. Det ska vara tillgänglighet och finnas närvaro.

Den lilla manöver vi nu ser från regeringen när det gäller att inrätta flexibla och mobila lösningar är ingen lösning på det här problemet. Det krävs fler servicekontor. Det behövs att vi slutar lägga ned de förslag som nu ligger på bordet.

Det som regeringen nu presenterar är otillräckligt, ogenomtänkt och orättfärdigt. Det är en avsaknad av respekt.

(Applåder)

Fru talman! I dag står jag här för tredje gången angående nedskärning av den statliga närvaron i vårt land eftersom SD och regeringen bestämt att lokala servicekontor ska bort. I dag är förhoppningen att det är tredje gången gillt och att civilminister Slottner och regeringen hörsammar mig. Dock ser det mörkt ut för svenska folket i denna fråga. Nedläggning av servicekontor har redan börjat. I Skåne har kontor försvunnit i en hel del kommuner. Snart står Eslövs servicekontor på tur. I januari är det slut, enligt planeringen. Då ska alla som behöver hjälp tvingas resa till nästa kontor.

Fru talman! Regionala utvecklingsnämnden i Skåne tog i våras beslutet att ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ om att skriva till regeringen och kräva att avvecklingen av servicekontoren stoppas. Alla partier stod bakom det; det var en enad nämnd. Där förstod man att den så kallade anpassning som Statens servicecenter behöver göra för att klara regeringens sparkrav kommer att försämra kontakten med statliga myndigheter för ett stort antal människor.

Jag ska citera en kristdemokratisk ledamot i Skånes regionala utvecklingsnämnd:

Att dra in servicekontoren rimmar illa med statens ansvar att motverka klyftor i samhället. När myndigheter centraliseras till större städer ökar avstånden både geografiskt och socialt. Det är ett hot mot sammanhållningen i vårt samhälle.

Där är det slut på citatet.

Regeringen har inte ens sina egna partirepresentanter ute i landet med sig.

Fru talman! När nu en fjärdedel av kontoren stängs lämnas många människor i sticket. Avvecklingen av kontoren slår ojämnt. När staten drar ned på servicekontoren drabbas människor i Eslöv och i hela landet. Det är inte enbart en fråga om budget och siffror, utan det handlar också om att människors trygghet, tillit och vardag försämras.

När SD och regeringen tar bort kontor är det en bakvänd rättvisa. I stället för att ha så nära som möjligt ska man nu ha så långt som möjligt till ett kontor. Ju längre bort, desto bättre – så verkar det resoneras.

För vem är detta effektivt? För en äldre person, en person med funktionsnedsättning eller en småbarnsfamilj utan bil blir det dyrare. Det tar längre tid, och det skapar ökande klyftor och en känsla av att staten inte anser att alla är lika värda. Effektivt blir det i vart fall inte.

Regeringens besparingar kan på papper ge en kortsiktig vinst, men på lång sikt riskerar det att bli högre kostnader. Fler felaktiga ansökningar och längre handläggningstider och denna regerings spariver skapar en växande misstro i samhället och försvagar i förlängningen demokratin.

Fru talman! Hur ser ministern och regeringen på att de styrande politikerna i berörda regioner och kommuner inte är överens med SD och regeringen om nedskärningarna, oberoende av vilket parti de tillhör?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för beskedet om Karlshamn. Men det bekräftar att regeringen saknar en grundläggande plan för statens närvaro.

Staten ska inte stänga servicekontor bara för att kortsiktigt spara pengar. I debatten här har det nog märkts att vi socialdemokrater står upp för en god statlig närvaro och service i hela landet.

Ministern måste se vad som händer när man drar ned på servicen. Servicekontoret i Tranås stängdes i slutet av 2024 på grund av nedskärningar som regeringen drev igenom. Jag har fått mig tillsänt en namninsamling med 562 namn, som visar hur besvikna invånarna i Jönköpings län är på regeringen. Jag tänker överlämna den till ministern efter debatten, om han accepterar att ta emot den.

Att stänga kontoret innebär att tiotusentals invånare i Tranås och omkringliggande kommuner förlorar möjligheten till det fysiska mötet med staten. Det finns de som inte kan sköta alla sina ärenden digitalt – äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Det är de som drabbas hårdast.

Ministern talar om effektivisering, men detta är en politik som ökar klyftorna och gör vardagen svårare för många. Staten har ett ansvar att ge alla, oavsett var de bor, tillgång till den hjälp de behöver från Försäkringskassan, Skatteverket eller Pensionsmyndigheten.

Fru talman! Jag vill ställa följande frågor till civilminister Erik Slottner: Hur motiverar regeringen att man drar in service i kommuner som Tranås? Hur säkerställer regeringen att de individer som är beroende av det fysiska mötet, de som inte kan använda digitala tjänster, fortsatt ska ha en rimlig tillgång till nödvändig statlig hjälp utan att tvingas resa långa sträckor?

(Applåder)

Fru talman! I den konsekvensanalys som Statens servicecenter tagit fram med anledning av avvecklingen av servicekontoret i Tranås kommun kan man läsa: ”Myndighetens lokala verksamhetsnärvaro är viktig ur flera aspekter. Statliga myndigheter har i betydande grad digitaliserat sin service. Det finns … fortsatt behov av att erbjuda lokal statlig service vid sidan om de digitala kanalerna för individer som behöver träffa myndigheten fysiskt för att lösa sina ärenden. Servicekontorsverksamheten är på detta sätt viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för de statliga myndigheterna.”

Precis som står att läsa i analysen handlar tillgången till statlig service i hela landet om flera saker. Det handlar om likvärdig service. Många äldre, personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter och de som har svårt att hantera myndigheternas digitala verktyg behöver få hjälp med kontakter med myndigheter – Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket.

Men det handlar också om tilliten till staten och myndigheterna. Man ska kunna lita på att staten och samhället finns där när man behöver dem och att staten är tillgänglig och inte drar sig undan.

Fru talman! När konsekvensanalysen av nedläggningen i Tranås publicerades hade servicekontoret i Tranås redan varit nedlagt i tre månader på grund av att hyreskontraktet löpt ut. Konsekvensanalysen hade redan spelat ut sin roll. Möjligheten till snabba besparingar verkar utifrån sett ha varit den enda anledningen till att man bestämde sig för att stänga kontoret i Tranås. Kommunen och de lokala politikerna fick informationen först efter att man redan stängt, utan möjlighet till dialog eller påverkan på beslutet.

De tusentals individer som besökt servicekontoret i Tranås och fått hjälp med sina ärenden och med kontakt med olika myndigheter har nu längre resväg, och många riskerar att inte alls få det stöd och den hjälp som de upplever att de har rätt till. Regeringens nedskärningar av servicekontoren innebär att det blir allt svårare att få hjälp för den som behöver det allra mest.

Vi socialdemokrater byggde ut Statens servicecenter och öppnade flera nya kontor för att staten skulle bli mer tillgänglig och för att öka servicen till medborgarna. Detta är uppenbart inte en viktig prioritering för SD och regeringen. Steg för steg raderar man nu ut utbyggnaden och backar bandet när man stänger en fjärdedel av Statens servicecenters kontor.

Besvikelsen över att statliga servicekontor lägger ned är stor på de orter som drabbas. När vi socialdemokrater i Jönköpings län vände oss till Tranåsborna och frågade vad de tyckte om regeringens nedläggning av deras servicekontor skrev över 500 personer under protestlistan mot nedläggningen. Man vill att staten ska finnas där och ge det stöd man har rätt till. Många vänder sig emot att staten drar sig tillbaka.

Jag undrar vad ministern har att säga till alla dem som protesterar mot nedläggningarna av de statliga servicekontoren, i Tranås och på andra orter, och till alla dem som behöver det stöd som regeringen nu drar undan.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska försöka att strukturerat gå igenom de frågor som jag hinner med på fyra minuter. Eva Lindh och Peder Björk får vänta – de får väl åka till någon planet i något universum och leta upp något ufo som sitter i en SD-regering. Jag gör det i alla fall inte. Eftersom SD inte sitter i regeringen tänker jag heller inte bemöda mig om att svara på ledamöternas frågor.

Till att börja med ska sägas att statens servicekontor inte försvinner. De minskar i antal, vilket är en konsekvens av den budget som regeringen har lagt, men de försvinner inte. Den stora majoriteten servicekontor finns kvar runt om i landet. Inte ens när Socialdemokraterna styrde och vi hade 148 kontor – nu är det runt 140 – hade en majoritet av kommunerna servicekontor. Jag vet inte om Socialdemokraterna då höll på och kompenserade de kommuner som saknade servicekontor med pengar till bibliotek för att de fick så mycket merjobb.

Jag tycker att det byggs upp överord i den här debatten. Jag kräver inte att alla ska tycka att det är bra att vi minskar antalet servicekontor, men jag tycker att man kan sansa proportionerna något.

Jag vill också lägga till att det inte har skett några uppsägningar på Statens servicecenter. Det kan också vara bra att veta. Det sades inte rakt ut att det var så, men det andades lite grann här under debatten, tyckte jag.

En del av de frågor som ställs är av en sådan art att jag inte kan svara på dem, utan det måste myndigheten själv göra. Ledamöterna vet mycket väl att var kontoren ska ligga är myndighetsbeslut. Peder Björk sitter nu och rycker på axlarna, eftersom han tycker att det var ett dåligt beslut. Det är en sak, men regeringen har beslutat att myndigheten självständigt ska fatta beslut om var dessa kontor ska ligga, och därmed kan jag inte kommentera den exakta lokaliseringen av enskilda kontor. Man kan tycka att det beslutet var dåligt, men om jag hade svarat på en del av de frågorna skulle jag förmodligen, kanske av någon ledamot som närvarar här i kammaren, bli anmäld till konstitutionsutskottet.

Isak From ställde frågan om kundnöjdhet och om jag tycker att relationen till kommunerna har funkat. Det är såklart väldigt svårt för mig att svara på i varje enskilt fall. Vad jag vet från de myndighetsdialoger och årsredovisningar som följer upp med myndigheterna är att kundnöjdheten har ökat markant på Statens servicecenter. Det har av olika skäl varit lite skralt med detta under ett antal år, men nu ökar det, vilket är väldigt roligt. Jag måste säga att både generaldirektören och styrelseordföranden är fantastiskt engagerade. Jag hade ett möte med dem senast för två veckor sedan, och det finns ett väldigt stort engagemang i frågan. Man jobbar mycket bra på regeringens uppdrag.

Heléne Björklund frågar om andra kontor ska läggas ned i stället för det i Karlshamn. Nej, det tror jag inte, men det får myndigheten svara på. I och med tillskottet på 10 miljoner som vi ger nästa år kan man dock rädda bland annat Karlshamn och bygga vidare på mobila lösningar. Däremot är det helt publikt vilka beslut styrelsen fattar, och det finns alltså en lista över kontor som kommer att läggas ned framöver. Det är ingen hemlighet. Jag har dem inte i huvudet här och nu, men det är inte så att man räddar Karlshamn på bekostnad av något annat kontor.

Vad är en mobil lösning, frågade Heléne Björklund också. Det kan vara en ambulerande lösning i form av fordon som åker till en stad i samband med särskilda event eller särskilda händelser som motiverar närvaro. Man kan också hyra in sig på ett kommunalt kontor ett antal timmar i veckan. Det ser lite olika ut.

Jag får återkomma till de många frågor jag fick under de 13 inläggen.

Fru talman! Vi står här och diskuterar statens servicekontor i hela landet. Det är en verksamhet som många gånger finns för att ersätta eller samla myndigheter som inte finns med egna kontor på orten.

Min kommun skulle gärna ha en fullt fungerande arbetsförmedling i Blekinge. Den behövs i dessa tider. Vi skulle gärna ha en fullskalig tingsrätt eller varför inte en polisstation. Men vi har ingenting av detta. Däremot har vi av den socialdemokratiska regeringen fått viss kompensation genom de statliga servicekontoren.

Precis som jag har sagt till ministern flera gånger finns det en vrede. Där jag kommer från pratar man om makten som Stockholm, och man pratar inte om det som något positivt. Det är inte Stockholms stad man avskyr, inte människorna eller den vackra huvudstaden, utan det är makten. Man känner sig som en förlorare gång på gång, och vädjan är att visa att hela landet betyder något.

Det är inte för inte som det firas så extraordinärt på små orter när de gör något bra som att vinna SM-guld i fotbollsallsvenskan. Det är så viktigt att få visa att vi gör något bra. Det är inte heller för inte att man kan driva med sig själv och sätta traktorer på tröjorna när man kommer till Södermalm. Därmed visar vi att vi vet att ni driver med oss, men vi är stolta.

Staten måste visa att man finns överallt genom lokala polisstationer, genom närvarande arbetsförmedlingar, genom tingsrätter, genom servicekontor. Det handlar om att visa att det är viktigt att alla människor kan känna tillit till staten. När man inte känner tillit skapas, menar vi, en vrede som bryter samhällskontraktet och som skapar ett avstånd till regeringen, till politiken och till makten. Det är viktigt att vi klarar frågorna. Det är viktigt för oss alla, och det är viktigt för demokratin.

(Applåder)

(forts.)