Johan Hultberg

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande har gårdsförsäljningsfrågan debatterats och utretts i åratal, i decennier faktiskt. Flera utredningar har kommit fram till slutsatsen att det går att införa gårdsförsäljning med ett bevarande av det svenska detaljhandelsmonopolet. Det har varit kärnan i frågan, och det har också varit anledningen till att processen har dragit ut på tiden.

Moderaterna och den moderatledda regeringen har varit angelägna om att säkerställa att man kan lägga fram ett förslag för Sveriges riksdag som håller EU-rättsligt. Jag känner mig otroligt trygg med det förslag som nu ligger på riksdagens bord, fru talman. Jag kommer alldeles strax att få kritik från Centerpartiets ledamot för att förslaget inte är tillräckligt generöst, att gränserna är för högt satta och att begränsningarna är för många, men det är de just därför att vi ska kunna vara trygga med att förslaget håller EU-rättsligt.

Jag konstaterar som sagt att vi har haft en notifieringsprocess, och jag måste säga att den gick oväntat smidigt. Blott ett land kom med synpunkter. EU-kommissionen avstod som sagt helt från att lämna ett detaljerat yttrande, och för åhörarna på läktaren kan jag förtydliga att på EU-språk är detta att ge grönt ljus. Man hade inget att erinra mot förslaget.

Sedan är det som Karin Sundin refererade till när det gäller betänkandet helt korrekt: Ytterst är det domstolen som tolkar lagen. Så är det med all lagstiftning, om jag får påminna ledamoten Sundin om det.

Herr talman! Äntligen! I dag kommer riksdagen äntligen att fatta beslut om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Äntligen kommer det att bli möjligt att köpa med sig några flaskor efter ett besök hos sitt lokala mikrobryggeri eller från vingården, destilleriet eller musteriet som man besökt under svemestern eller helgutflykten.

I dag är Sverige det enda land i EU som inte tillåter någon form av gårdsförsäljning av alkohol. Jag är stolt och glad över att vi nu ändrar på det. Äntligen blir Sveriges lite, lite friare. Äntligen blir Sverige lite mer som det övriga Europa. Den moderatledda regeringen levererar.

Herr talman! På min fritid ägnar jag mig gärna åt konditionsidrott, till exempel löpning, längdskidor och andra sporter som kräver både fysisk och mental uthållighet. Jag har sprungit flera ultramaraton, vilket lärt mig att kämpa och inte ge upp ens när det går tungt. Frågan om gårdsförsäljning har varit en politisk ultramara av sällan skådat slag, där målet många gånger känts avlägset. Men så länge man fortsätter framåt och biter ihop, också när det går en emot, kommer man i mål. Det gäller såväl i löpning som i politik.

I många, många år, ja i årtionden, har gårdsförsäljning debatterats och utretts, men nu är vi äntligen på väg att gå i mål, tack vare det målmedvetna och uthålliga arbete som Moderaterna och andra aktörer haft. Äntligen får Sveriges många duktiga dryckesentreprenörer möjlighet att utveckla sina verksamheter och samtidigt bidra till utvecklingen av besöksnäringen och av Sverige som mat- och dryckesland.

Den proposition från den moderatledda regeringen som vi nu har att debattera och senare i eftermiddag fatta beslut om innebär att det blir tillåtet med gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker av alla de slag – vin, sprit, öl liksom andra jästa drycker. Förslaget innebär dock att försäljning bara får ske i samband med ett betalt besök, och försäljningsvolymen är också strängt begränsad. Vidare kommer bara småskaliga oberoende aktörer att kunna få gårdsförsäljningstillstånd.

Det är sannerligen ingen hemlighet att jag och Moderaterna hade önskat ett betydligt mer tillåtande system. Vår målsättning är och har hela tiden varit ett så tillåtande system som möjligt med så få och så små begränsningar som möjligt. Men att införa gårdsförsäljning utan att äventyra det svenska detaljhandelsmonopolet – Systembolaget – kräver dock begränsningar. Därav finns kravet om att försäljningen bara får ske av småskaliga aktörer och bara i samband med ett betalt besök. Därav finns också de begränsade försäljningsvolymerna.

Min förhoppning är att tiden kommer att visa att de begräsningar som nu följer med införandet av gårdsförsäljning är onödigt långtgående och att det därmed kommer att vara möjligt att längre fram lätta på tyglarna.

Frågan om huruvida det går att kombinera gårdsförsäljning med bevarandet av Systembolaget har varit kärnan i debatten om gårdsförsäljning. Jag och Moderaterna har envist hävdat att det är möjligt, och vi har fått rätt. Gårdsförsäljningsutredningen visade klart och tydligt att gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten förutsatt att försäljningen är begränsad.

Den modell för gårdsförsäljning som utredningen föreslog och som regeringens förslag helt bygger på har sedan genomgått en så kallad notifieringsprocess inom EU. EU:s medlemsländer liksom EU-kommissionen har alltså fått möjlighet att yttra sig över förslaget. EU-kommissionen hade dock varken frågor eller invändningar mot förslaget. Kommissionen avstod faktiskt helt från att lämna ett detaljerat yttrande.

När EU-kommissionen gav förslaget om gårdsförsäljning grönt ljus hoppades jag att oppositionspartierna eller åtminstone Socialdemokraterna skulle ställa sig bakom förslaget. I debatten om gårdsförsäljning har företrädare för Socialdemokraterna nämligen gjort gällande att partiet minsann inte är principiellt emot gårdsförsäljning utan att det handlat om att värna Systembolaget. Men trots att det nu står klart att gårdsförsäljning kan samexistera med Systembolaget vill Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa förslaget.

Herr talman! Jag tvingas därmed konstatera det jag egentligen har trott hela tiden: Socialdemokraterna vill inte ha gårdsförsäljning. De har hela tiden varit emot att ge Sveriges dryckesentreprenörer och besöksnäring bättre villkor, detta trots att gårdsförsäljning inte heller är ett hot mot folkhälsan. Socialdemokraterna har bara försökt kamouflera sitt motstånd mot gårdsförsäljning bakom påståenden om att gårdsförsäljning skulle strida mot EU-rätten. Det var en bluff, som nu är synad.

Herr talman! Som med all lagstiftning krävs bra implementering för att de nya bestämmelserna om gårdsförsäljning ska fungera i praktiken och uppfylla de intentioner som vi som lagstiftare har. Nu är emellertid många oroliga över Folkhälsomyndighetens föreskriftsarbete kopplat till den nya lagen. Också jag är ärligt talat rejält orolig. Varför? Det ska jag strax förklara, men låt mig först ge myndigheten beröm för att den redan innan vi i riksdagen har fattat beslut om den nya lagstiftningen har tagit fram förslag till föreskrifter. Att Folkhälsomyndigheten, liksom Sveriges 290 kommuner, är på tårna är nämligen avgörande för att gårdsförsäljning ska kunna dra igång redan den 1 juni när lagen träder i kraft.

Vad jag och väldigt många mikrobryggare, vinodlare och andra dryckesentreprenörer däremot är oroliga för och skarpt kritiska till är att Folkhälsomyndigheten ska överimplementera den nya lagen genom att i praktiken ytterligare höja de redan högt ställda kraven för att få bedriva gårdsförsäljning. Låt mig ge ett par exempel.

I den nya lagen finns krav om att gårdsförsäljning bara ska få ske till konsumenter som deltar i ett besöksarrangemang. Vidare regleras att detta besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. Det betyder enligt propositionen att ett arrangemang ska ha ett reellt innehåll och inte bara vara ett besök där man betalar en entréavgift.

Nu föreslår Folkhälsomyndigheten att besöksarrangemanget ska pågå i 45 minuter, varav minst 30 minuter ska vara av kunskapshöjande karaktär. Det är fullständigt orimligt. Det är att överimplementera lagens krav om att besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. I det slutgiltiga förslaget behöver tidsgränserna bli väsentligt mycket lägre, annars är jag rädd för att myndigheten sätter stopp för väldigt många producenters planer om att dra igång gårdsförsäljning.

Ett annat exempel på att Folkhälsomyndighetens förslag till föreskrifter är en överimplementering av den lagstiftning vi nu debatterar handlar om skadeverkningar. I lagen föreskrivs att den som beviljas gårdsförsäljningstillstånd ska ansvara för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemang, något som jag tänker bör kunna ske på såväl olika som enkla sätt.

Vad föreslår då Folkhälsomyndigheten? Jo, att gårdsförsäljarna i inledningen av varje besöksarrangemang ska informera om alkoholens skadeverkningar. Inte nog med det, utan gårdsförsäljarna föreslås också ansvara för att besökarna får det skriftliga informationsmaterial om alkoholens skadeverkningar som Folkhälsomyndigheten kommer att ta fram.

Jag vill vara glasklar med att bemyndigandet till Folkhälsomyndigheten att utfärda föreskrifter inte är tänkt att ge myndigheten utrymme att i praktiken skärpa lagens bestämmelser, utan bemyndigandet syftar till att ge möjlighet till erforderliga förtydliganden om hur lagens bestämmelser ska tillämpas.

Jag konstaterar att det förslag till föreskrifter som Folkhälsomyndigheten tagit fram har fått omfattande och svidande kritik. Jag utgår från att myndigheten tar intryck av remissinsatsernas synpunkter och sedan utfärdar föreskrifter som gör det både möjligt och enkelt att vara gårdsförsäljare.

Herr talman! Utifrån den lagstiftning som vi i dag antar och de föreskrifter som Folkhälsomyndigheten senare ska återkomma med är det sedan kommunerna som prövar ansökningar och utfärdar gårdsförsäljningstillstånd. Om gårdsförsäljningsreformen ska bli lyckad är det mycket viktigt att kommunerna nu förbereder tillståndsprocessen.

Det finns tyvärr anledning att känna oro över en del kommuners agerande. För det första är jag bekymrad över att vissa kommuner inte alls är så framåtlutade som de behöver vara för att gårdsförsäljning ska kunna börja så snart den nya lagstiftningen träder i kraft. Nu gäller det för kommunerna att vakna och inse att sommaren snart är här.

För det andra är jag bekymrad över att det ute i kommunerna finns politiker som aktivt vill motarbeta gårdsförsäljning och därmed berörda företag. Som nämnts vill Socialdemokraterna på nationell nivå, här i riksdagen, helt stoppa förslaget. Som väl är kommer riksdagen med bred majoritet i eftermiddag att rösta ja till att tillåta gårdsförsäljning. Men vad gör då glädjedödarna inom det socialdemokratiska partiet när de nationellt inte lyckas stoppa gårdsförsäljning? Jo, då börjar de lokalt att obstruera.

Socialdemokraterna i Stockholms stad har redan låtit meddela att de inte tänker tillåta gårdsförsäljning på söndagar. Det vore naturligtvis ett mycket hårt slag mot de lokala dryckesentreprenörerna i Stockholm. Det är ju nämligen särskilt på helger, när människor är lediga, som det finns möjligheter att locka gäster till besöksarrangemang och då erbjuda gårdsförsäljning. S är några riktiga glädjedödare.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis är gårdsförsäljningsfrågan en politisk ultramara, en mara som – givet bland annat Socialdemokraternas lokala försök att skjuta reformen i sank – nu fortsätter. Jag och Moderaterna kommer å vår sida att fortsätta att driva på för en moderniserad alkohollagstiftning där vi värnar folkhälsan men utan orimliga och onödiga förbud och begränsningar. Konkret innebär det att vi bland annat kommer att jobba vidare för att avskaffa alkohollagens matkrav. För Moderaterna är det nämligen självklart att det ska vara möjligt att exempelvis öppna en enkel liten vinbar.

Lika självklart är det för Moderaterna att det ska vara möjligt att som dryckesentreprenör sälja några flaskor direkt till konsumenten. Därför är i dag en glädjens dag. Därför yrkar jag bifall till regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Äntligen!

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare, Mats Sander och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).

Herr talman! Socialdemokraternas motstånd mot gårdsförsäljning är tydligt, men låt mig ändå komma tillbaka till frågan om Systembolaget, som har varit kärnan i hela debatten om gårdsförsäljning.

Det som det finns ett politiskt stöd för i den här kammaren är att införa gårdsförsäljning i samexistens med Systembolaget. Det är det som vi i den här propositionen visar är fullt möjligt. Det kommer tyvärr, herr talman, med en lång rad restriktioner. Det är förutsättningen. Men det handlar inte om att etablera en separat försäljningskanal. Det handlar inte om att utmana detaljhandelsmonopolet.

Karin Sundins beskrivning av vad förslaget innebär gör att jag undrar om hon över huvud taget har läst propositionen. Det är ju inte så att man i en normal detaljhandel är tvungen att lösa en entréavgift för att få ta del av ett besöksarrangemang för att sedan få lov att köpa de produkter som ingår i detaljhandeln, vilket är vad det här förslaget trots allt innebär, herr talman: Bara den som betalar för att delta i ett besöksarrangemang av kunskapshöjande karaktär ska få lov att köpa med sig några få flaskor efter besöket.

Det här är en försiktig reform som visar att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett bibehållet systembolag.

Herr talman! Min fasta övertygelse är att vi hela tiden måste utveckla den svenska alkoholpolitiken om den fortsatt ska åtnjuta det starka stöd som Karin Sundin refererade till. Min fasta övertygelse är också att svenska folket vill ha Systembolaget just nu men även att man vill ha gårdsförsäljning. Den moderatledda regeringen visar att det är möjligt. Äntligen, efter 20 år av debatt och utredande, kan vi nu införa gårdsförsäljning.

Jag beklagar verkligen att Karin Sundin och Socialdemokraterna vill förvägra gårdsförsäljare runt om i Sverige denna möjlighet att utvecklas och bidra till jobb, tillväxt och en stark konkurrenskraft för Sverige och svensk besöksnäring.

Herr talman! Jag begärde replik när jag uppfattade en närmast raljant ton från ledamoten Karin Sundin när det gäller de mikroproducenter vi har i Sverige som är med och utvecklar besöksnäringen, som är med och skapar jobb, tillväxt och framtidstro, som är med och säkerställer att vi har en levande landsbygd och som faktiskt är med och utvecklar en bättre och sundare alkoholkultur.

Faktum är ju, herr talman, att Sverige har rört sig i en väldigt positiv riktning. Vi har gått från traditionellt berusningsdrickande till att i mycket högre utsträckning efterfråga högkvalitativa produkter. Smak och upplevelse, inte berusning, är i centrum. Vi har gått från en stor stark till en lokalproducerad ale från det lokala bryggeriet, och det är väldigt mycket tack vare alla de mikrobryggerier, små destillerier, musterier och vingårdar som den här kulturförändringen har skett.

Det här är en viktig reform för dessa företag, en reform som varken hotar Systembolaget eller folkhälsan. Ändå säger Socialdemokraterna nej. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna äntligen talar ur skägget och är tydliga med sitt motstånd mot att ge bättre förutsättningar för den svenska besöksnäringen. Det är bra att man är tydlig med sitt motstånd mot att ge hårt arbetande företag runt om i Sverige bättre förutsättningar, både på Gotland, där Karin Sundin ursprungligen är ifrån, och i Västsverige, där jag kommer ifrån och där besöksnäringen är en basindustri.

Kan inte ledamoten Sundin vara ärlig med det socialdemokratiska skälet, som är att man har ett principiellt motstånd mot att skapa bättre förutsättningar för små producenter? Det handlar inte om att värna Systembolaget. Det handlar om att förvägra de här aktörerna möjlighet att utveckla sina verksamheter. Kan Karin Sundin erkänna det?

Fru talman! För att knäcka den organiserade brottsligheten är det viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna nu får både ökade resurser och nya verktyg. Men lika viktigt är att vi genomför en offensiv kring det förebyggande arbetet. Det görs nu genom familjestödsprogram och skolsociala team.

Den 1 juli kommer äntligen en ny socialtjänstlag. Det är en reform som kommer att betyda mycket för att sänka trösklarna till socialtjänsten och för att stärka det förebyggande arbetet med mer av tidiga insatser. Det kommer att innebära att fler, både barn och föräldrar, kommer att få hjälp innan små problem har hunnit bli stora.

Det finns dock föräldrar som inte tar emot hjälp, trots stora behov. Det måste vi ändra på – eller för att citera statsministern: ”Sverige kommer aldrig kunna bryta nyrekryteringen av barn så länge föräldrar tillåts strunta i sitt ansvar.”

Jag vill fråga socialtjänstministern vad regeringen konkret gör för att stärka föräldraansvaret och för att täppa till glappet mellan frivillighet i socialtjänstlagen och omhändertagande enligt LVU.

Fru talman! I grunden måste vi jobba med att öka förtroendet för socialtjänsten, sänka trösklarna och minska stigmat. Därför är den nya socialtjänstlagen så viktig. Därför är det viktigt att vi också, kopplat till den nya lagen, ger socialtjänsten resurser att faktiskt kunna bemanna upp och genomföra de kompetenssatsningar som behövs för att göra verklighet av den ambitionshöjning som den nya lagen innebär. Därför är det bra att regeringen under kommande år satsar 8 miljarder på genomförandet av den nya socialtjänstlagen.

Det är också bra att regeringen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin med en särskild bupmiljard och förstärker första linjens psykiatri för att fånga upp barn och unga. Jag tycker att vi i största möjliga utsträckning ska jobba med frivillighet. Men det är möjligt att jag och ledamoten Karlsson ändå skiljer oss åt på den punkten.

Jag tycker att det är rätt och riktigt att det kan få konsekvenser om en förälder, trots stora behov i familjen och trots att barnen far illa, säger nej till socialtjänstens insatser. Det kommer med föräldraansvaret.

Jag har som förälder ett stort ansvar för mina barn. Det ska samhället hjälpa mig att ta ifall jag brister i det. Men det är viktigast att säkra barnets framtid. Om föräldern trots socialtjänstens försök att jobba med motivation och stödjande insatser ändå sätter hälarna i backen och säger nej kan vi inte låta föräldern avgöra detta. Då ska det faktiskt få konsekvenser.

Nu ska vi titta noggrant på den här utredningen och läsa alla remissvar. Det är en balansgång som vi måste gå. Men ja, jag tror att det måste få konsekvenser för det fåtal föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.

Fru talman! Moderaterna och regeringen är verkligen besjälade av att se till att föräldrar i behov av stöd och hjälp får det. Det är just därför som vi har sett till att äntligen få den nya socialtjänstlagen på riksdagens bord. Det är därför vi har gjort stora satsningar på att bygga ut föräldraskapsstödet med den tydliga ambitionen att detta ska finnas i alla Sveriges 290 kommuner. Och det är därför vi vill förstärka projekten med förstärkta hembesöksprogram och mycket annat.

Det är för att vi tycker att det är viktigt att föräldrar som är i behov av det också får stöd och hjälp. Det är viktigt att vi sänker trösklarna till socialtjänsten och att vi tar oss an de utmaningar som ligger bakom att en del föräldrar inte tar emot hjälp och stöd.

Jag håller med ledamoten Karlsson om att det ofta handlar om bristande förutsättningar och ibland bristande tilltro. Då måste vi jobba med att stärka den. Men jag tycker också att det är viktigt att socialtjänsten har verktyg att använda sig av i de fall där man med frivillighet inte når hela vägen fram. Det är alltför viktigt att ge våra barn och unga de insatser som krävs för att bryta den negativa utvecklingen och för att de ska få en god uppväxt för att föräldrar ska kunna lägga in veto mot insatser. Därför har regeringen tillsatt utredningen om mellantvång.

Jag tycker att den utredningens förslag är väldigt spännande. Nu har den precis remissbehandlats. Vi ska naturligtvis titta på remissynpunkterna innan regeringen går vidare med förslag, men jag tycker att utredningen har hittat en bra balans och både uppmärksammar behovet av att kunna ställa högre krav på barn och unga och på deras föräldrar och tittar på hur man kan skapa bättre förutsättningar för dem att ta emot hjälp.

Ett av förslagen i utredningen handlar om att man som förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning just för att ha de förutsättningar som krävs för att ta emot hjälp från socialtjänsten.

Fru talman! Det viktigaste som har hänt på det förebyggande området på väldigt länge var att vi fick ett maktskifte. Vi fick en moderatledd regering som på allvar tog tag i arbetet med att jobba förebyggande.

Den tidigare, socialdemokratiska regeringen pratade mycket om förebyggande arbete men levererade väldigt lite. Tomma tunnor skramlar mest, som det heter.

Nu äntligen har vi propositionen om den nya socialtjänstlagen på riksdagens bord med ett förstärkt särskilt kapitel om det brottsförebyggande arbetet. Nu äntligen kommer satsningar på skolsociala team och på familjestöd. Nu äntligen tar vi itu med bristerna inom skolan. Det är trots allt så, ledamoten Lantz, att det mest grundläggande för att förebygga sociala problem är en lyckad skolgång. Vi måste se till att fånga upp barn och ungdomar tidigt och se till att de blir rustade för livet. Vi måste se till att de växer upp i trygga, bra familjer. Därför ser vi till att stödja familjer i större utsträckning, men vi ger också socialtjänsten verktyg för att göra insatser även i de fall där familjer eller vårdnadshavare inte tar sitt ansvar, inte tar emot hjälp. Därför är mellantvångsutredningen viktig. Med Bob-strukturen åstadkommer vi också den samverkan som vi båda är angelägna om och tycker är viktig att få på plats.

Äntligen, fru talman, gör vi verkstad av orden! Vi går från ord till handling. Vi genomför otroligt stora och viktiga reformer på området förebyggande arbete kopplat till den nya socialtjänstlagen och följer upp med 8 miljarder i implementeringsstöd och ytterligare 2 miljarder för det brottsförebyggande arbetet. Dessutom återupprättar vi arbetslinjen. Det är grunden för ett starkt förebyggande arbete.

(forts. § 17)

Fru talman! Jag delar verkligen ministerns uppfattning att ungdomskriminalitet är dåligt. Vi behöver göra mer för att förebygga kriminalitet och för att se till att de ungdomar som begår allvarliga brott lagförs och straffas. De ska naturligtvis också få vård och behandling, för att säkerställa att de kommer ut som bättre människor och förhoppningsvis kan avbryta den kriminella bana de har påbörjat.

När det specifikt gäller förslaget om ungdomskriminalitetsnämnder är det helt krasst så att socialtjänstministern har gjort det jag tycker att man kan förvänta sig av alla seriösa regeringar, nämligen att man läser remisssvar och tar del av vilka synpunkter remissinstanserna framför.

Ministern har landat i slutsatsen att denna reform inte vore särskilt bra. Vi har lyssnat på bland andra partikamrater till ledamoten Lantz som har påtalat just att modellen riskerar att bli ganska byråkratisk och krånglig och att den inte tillför det mervärde som hade varit önskvärt och som är bakgrunden till att utredningen tillsattes.

I stället fokuserar nu socialtjänstministern, Moderaterna och regeringen på ett antal andra reformer. Bob-strukturen, som lyftes upp tidigare i debatten, är jätteviktig. Den handlar just om att skapa en bättre och mer strukturerad samverkan mellan olika myndigheter och aktörer.

Utöver det lyfte jag upp behovet av mellantvång. Mellantvångsutredningen föreslår bland annat att en ungdom skulle kunna få en elektronisk fotboja. Det är ett sätt att säkerställa att en ungdom som tidigare till exempel har vårdats på något av statens särskilda ungdomshem kan gå ut i en friare vård samtidigt som man kan se till att den unga inte dras in i kriminalitet. Man kan följa var personen är, vilket också blir ett viktigt skydd för en enskild ungdom när det tidigare kriminella gänget kanske pockar på uppmärksamhet igen.

Så ja, vi ska göra mycket för att bryta ungas kriminalitet. Men den modell som föreslås i denna utredning verkar inte vara den bästa vägen framåt.

Fru talman! Det är med stor stolthet som jag står här i dag och debatterar frågan om barn och unga inom socialtjänsten. Hur kan du vara stolt? kanske någon invänder. Det finns ju så mycket som både kan och behöver bli bättre. Det finns till och med rena brister och allvarliga missförhållanden, inte minst inom till exempel den statliga barn- och ungdomsvården.

Så är det. Det är jag den första att skriva under på. Min stolthet handlar inte först och främst om hur det ser ut i dag. Min stolthet kommer av att vi äntligen har en regering som jobbar stenhårt för att förbättra socialtjänsten. Den har påbörjat ett mycket ambitiöst arbete för att stärka det tidiga och förebyggande arbetet.

Min stolthet kommer av att vi moderater genom regeringens arbete nu steg för steg stärker barns rättigheter och barns ställning. Vi förbättrar nu skyddet för utsatta barn och unga.

Min stolthet kommer av det systematiska arbete som regeringen nu bedriver för att knäcka den organiserade brottsligheten och stoppa de kriminella gängens nyrekrytering och hänsynslösa utnyttjande av barn och unga.

Min stolthet kommer av att vi har en regering som i ord och handling visar att en bättre morgondag både är möjlig och är inom räckhåll.

Jag är genuint stolt över att få vara med och genomföra ett batteri av åtgärder och reformer som tillsammans gör Sverige till ett bättre land där barn och unga har en ljus framtid att gå till mötes.

Fru talman! Det motionsbetänkande som vi nu debatterar rör frågor om bland annat förebyggande insatser, placeringar i familjehem, HVB och mycket annat. Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden ska avslås, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete.

När det gäller pågående arbete ska vi väl ärligt säga att det ibland lite slentrianmässigt hänvisas till det när man föreslår att olika motioner ska avslås. Så är det dock verkligen inte i det här betänkandet. Faktum är att det pågår ett omfattande arbete inom alla de områden som man lyfter fram i motionerna i betänkandet. Faktum är att oppositionen med sina reservationer sparkar in den ena öppna dörren efter den andra.

Tiden räcker inte till för att mer än översiktligt beskriva och berätta om allt som nu görs. Men låt mig, fru talman, i varje fall göra några nedslag.

Låt mig börja med att nämna den största socialpolitiska reformen under min livstid: propositionen om ny socialtjänstlag. Det är en ny lag för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Dagens socialtjänstlag är skriven i en helt annan tid.

Den 1 juli kommer en ny, modern socialtjänstlag att träda i kraft, som stärker det förebyggande arbetet och ger socialtjänsten bättre verktyg att agera i tid, innan små problem har blivit stora.

I den nya lagen slås något som kan tyckas självklart också fast, nämligen att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och kontinuerligt följas upp och utvecklas. I den nya lagen stärks också barns rättigheter genom att lagen anpassas till barnkonventionen.

Apropå barns rättigheter stärks de nu genom en lång rad av lagstiftningsförändringar. Flera förändringar är redan genomförda, och andra är på gång. Jag vill särskilt nämna ändringarna i föräldrabalken som gjordes genom propositionen Tryggare hem för barn. Tack vare den moderatledda regeringen slås det nu fast i föräldrabalkens portalparagraf att barns bästa alltid ska väga tyngst, tyngre än de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn. Ett barn ska inte tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder. Sverige har fått en lex Tintin.

Fru talman! Den nya socialtjänstlagen lägger grund för utvecklingen av framtidens socialtjänst. Men mycket mer krävs för att nå de högt ställda ambitioner som jag, Moderaterna och Tidöpartierna har gemensamt.

Vad som bland annat krävs är ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och polis för att tidigt fånga upp barn som befinner sig i riskzon för att dras in kriminalitet, utveckla missbruk eller andra sociala problem. Därför river regeringen sekretesshinder. Därför satsar regeringen på skolsociala team. Sedan 2023 finns ett särskilt statsbidrag för att få igång fler skolsociala team i fler kommuner och på fler skolor. Detta sker i syfte att öka elevers närvaro, skapa en tryggare och lugnare studiemiljö samt förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Satsningen har varit efterfrågad och lyckad. Därför förstärktes satsningen i år. Detta arbete ligger helt i linje med vad som efterfrågas i många av de motioner som finns med i betänkandet.

Detsamma gäller regeringens arbete med utökade hembesöksprogram. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att både stödja och stimulera barnhälsovårdens arbete med utökade hembesöksprogram bland yngre barn.

Socialstyrelsen har också i uppdrag att ge stöd i arbetet med att inrätta och organisera familjecentraler. Familjecentraler är likt skolsociala team bra verktyg för att skapa bättre samverkan mellan olika aktörer med det enskilda barnet och den enskilda familjen i centrum.

Fru talman! Som moderat är det för mig självklart och grundläggande att betona föräldraansvaret när vi diskuterar barn och unga inom socialtjänsten. De allra flesta föräldrar gör verkligen sitt yttersta för att vara goda förebilder och för att ge hjälp, stöd och god fostran till sina barn.

Likväl finns det många föräldrar som brister i sitt föräldraskap. Då är det viktigt att man som förälder får stöd och hjälp. Därför storsatsar regeringen på föräldraskapsstöd. Regeringen satsar både för att öka tillgängligheten till stöd och för att utveckla och kvalitetssäkra målgruppsanpassat föräldraskapsstöd. Socialtjänsten måste stå redo att erbjuda föräldrar stöd och hjälp.

Lika viktigt är det att föräldrar i behov av hjälp och stöd tar emot de insatser som erbjuds. Jag blev verkligen beklämd när jag tog del av Anna Tengbergs utredning, den så kallade mellantvångsutredningen. Utredningen uppskattar att cirka 40 procent av de barn och unga vars behov utreds av socialnämnder och som bedöms vara i behov av stöd inte får det eftersom barnets vårdnadshavare eller barnet själv tackar nej. Så kan vi inte ha det.

Sverige kommer aldrig, som statminister Ulf Kristersson sa i ett tal i helgen, att kunna bryta de kriminella gängens nyrekrytering av barn så länge föräldrar tillåts strunta i sitt ansvar. Därför måste föräldraansvaret stärkas och socialtjänsten få fler och bättre verktyg.

Min övertygelse är att det bland annat behövs ökade möjligheter att ge öppna insatser utan samtycke och att socialtjänsten behöver kunna kontrollera nykterhet och drogfrihet. Jag ser därför verkligen fram emot regeringens fortsatta arbete med mellantvångsutredningens förslag. Glappet mellan dagens socialtjänstlag och tvångsomhändertaganden enligt LVU behöver fyllas.

Fru talman! Om det inte vore för att jag redan har pratat i åtta minuter hade jag gärna också pratat om regeringens satsningar på oberoende barnombud, om arbetet med att reformera den statliga barn- och ungdomsvården i grunden, om lagändringar för att se till att varje kommun tar sitt brottsförebyggande ansvar liksom om regeringens satsningar för att förbättra barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Det sistnämnda görs bland annat genom satsningen på fritidskortet, som är en stor och viktig reform för att främja ett aktivt deltagande i idrott, kultur och friluftsliv.

Fru talman! Jag nöjer mig i stället med att konstatera att det reformtempo som vi nu ser på det socialpolitiska området helt saknar motstycke. Nu stärks och reformeras socialtjänsten. Nu stärks barns rättigheter.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Moderaterna och jag personligen har länge och envist drivit på för att modernisera den svenska abortlagstiftningen. Varför? Jo, därför att den medicinska utvecklingen har sprungit ifrån den svenska lagstiftningen. Abortlagen är 50 år gammal och behöver moderniseras.

Konkret har vi moderater därför bland annat drivit på för att öppna för så kallade hemmaaborter. Kvinnan ska självklart kunna genomföra en medicinsk abort där hon känner sig mest trygg och bekväm.

Förra mandatperioden ställde sig till slut samtliga partier bakom Moderaternas förslag om just detta. Därefter blev frågan en del av Tidöavtalet, och nyligen överlämnades en utredning till regeringen med förslag om att stärka kvinnans rätt till abort och slopa kravet i abortlagen om att en abort ska utföras på sjukhus.

När bedömer sjukvårdsministern att en proposition som stärker kvinnans självbestämmande och kvinnans rätt till abort kan landa på riksdagens bord?

Fru talman! Det är tydligt att utvecklingen inom Sis går åt rätt håll. Vi hade en dragning av generaldirektören i utskottet i dag, och väldigt mycket går åt rätt håll.

Det betyder inte att allt är bra, verkligen inte. Det finns ett stort arbete kvar att göra för att höja kvaliteten, säkerheten och tryggheten på Sis.

Som jag nämnde i mitt anförande tycker vi moderater att hela den statliga barn- och ungdomsvården behöver en nystart på riktigt. Sis av i dag ska inte finnas kvar. Vi ska ha någonting nytt och bättre. Det är därför den utredning som nu pågår och som ska presenteras senare i vår är så viktig.

När det gäller den nya socialtjänstlagen vill jag ändå understryka någonting. Ledamoten Rågsjö sa att förebyggande arbete kan vara vad som helst. Det som är så viktigt och bra med den nya socialtjänstlagen är att vi ställer krav på att man faktiskt ska jobba utifrån evidens och beprövad erfarenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Det är någonting som inte har varit tydligt i den nuvarande socialtjänstlagen. Nu blir det inte så att det förebyggande arbetet kan vara vad som helst. Det blir krav på att det ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. Det är bra och viktigt. Det är så vi bygger en stark, välfungerande socialtjänst som kan leverera resultat.

Vi fyller också socialtjänstens verktygslåda med fler och bättre verktyg. Vi ser till att koppla den nya socialtjänstlagen till 10 miljarder för att kunna genomföra en satsning på stärkt bemanning och kompetens men också för att kunna utveckla det brottsförebyggande arbetet under åren framåt.

Vi ger också socialtjänsten nya och andra verktyg. Den så kallade mellantvångsutredningen är jätteviktig för att vi ska täppa till det stora gap som finns inom socialtjänsten mellan insatser som totalt bygger på frivillighet och insatser med väldigt långtgående befogenheter och inskränkningar. Det gäller till exempel när vi placerar barn på Sis eller på ett annat ungdomshem.

I det gapet krävs det andra verktyg. De ger vi nu socialtjänsten. Vi ger också föräldrar bättre förutsättningar att ta emot hjälp. Ett förslag i utredningen handlar om att man ska kunna ha föräldrapenning för att kunna ta emot hjälp och stöd. Vi jobbar med att både stödja föräldrar och stödja socialtjänsten.

Fru talman! Först och främst kan man konstatera att den enorma rekryteringen av unga in i de kriminella gängen är ett enormt misslyckande för samhället.

Det gäller inte minst för tidigare regeringar som inte har förmått att se till att få ett bra förebyggande arbete på plats. De bär ansvaret för en till stora delar misslyckad integrationspolitik och för att vi har lämnat alldeles för många barn utan fullständiga betyg i skolan.

Nu har vi en regering som steg för steg försöker att laga de allvarliga hålen och åtgärda bristerna och luckorna i det svenska välfärdssamhället. Den försöker att få på plats en helt ny socialtjänstlag som ger socialtjänsten möjlighet att gå in och tidigt jobba förebyggande.

Vi ser till att lägga om skolpolitiken så att vi tidigt fångar upp barn och unga som inte lär sig tillräckligt. Alla ska till exempel få tillgång till lovskola och annat.

Jag håller verkligen med ledamoten Rågsjö om att det är otroligt viktigt att vi stärker psykiatrin och gör den mer tillgänglig. Vi ska också se till att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin. Den är tänkt att vara en specialistfunktion men får i alldeles för stor utsträckning hantera all form av psykisk ohälsa när det gäller barn och unga.

Därför är det viktigt att vi till exempel stärker elevhälsan. Det är någonting som regeringen arbetar hårt med just nu. Det finns till exempel med en särskild elevhälsogaranti i Tidöavtalet.

Jag delar uppfattningen att om vi långsiktigt ska minska behovet av placeringar inom Sis krävs det att vi har en stark arbetslinje, att fler barn får se sina föräldrar gå till arbetet, att vi har en bättre fungerande psykiatri och en bättre fungerande skola. Det krävs att vi har en socialtjänst som tidigt kan agera innan de små problemen har blivit stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Det arbetar den regering som jag står bakom oförtrutet för varje dag. Det kommer vi att fortsätta att göra tills vi har en helt annan situation i Sverige.

Fru talman! Statskontoret, Barnrättsbyrån, Arbetsmiljöverket, Inspektionen för vård och omsorg och Riksrevisionen - alla är de aktörer som har granskat Statens institutionsstyrelse, Sis, och som har riktat allvarlig och omfattande kritik mot myndigheten. Kritiken och larmen har också under lång tid hörts härifrån riksdagens talarstol.

Moderaterna och jag personligen har hört till de vassaste kritikerna mot myndigheten men framför allt mot tidigare regeringars oförmåga och dessvärre också ovilja att agera utifrån bristerna och kritiken. Det vilar ett mycket tungt ansvar på tidigare rödgröna regeringar för de helt oacceptabla brister och rena missförhållanden som funnits inom Sis. Tidigare regeringar har visat direkt underlåtenhet. Tidigare regeringar har misslyckats i sin styrning av Sis och har negligerat myndighetens skriande behov av bättre förutsättningar för att kunna axla sitt uppdrag på ett bra sätt.

Fru talman! Sis är också i dag, vilket Riksrevisionens rapport visar, en myndighet vars verksamhet dras med allvarliga brister. En viktig skillnad mot tidigare är dock att vi nu äntligen har en regering som agerar kraftfullt för att öka tryggheten, säkerheten och kvaliteten inom Sis. Äntligen har vi en regering som både akut och långsiktigt tar tag i de många både allvarliga problem och stora utmaningar som Sis och hela den sociala barn- och ungdomsvården i stort dras med.

Moderaterna och regeringen, med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i spetsen, vill ge den statliga barn- och ungdomsvården en verklig nystart. Därför tillsattes den 1 februari i fjol en särskild utredning med uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation.

Sis av i dag kommer inte att finnas kvar. Morgondagens statliga barn- och ungdomsvård ska ha ett stärkt vårdande uppdrag med bättre möjligheter att ge berörda ungdomar det de behöver: trygg och högkvalitativ vård, skola och behandling. En viktig del av det reformarbete som är påbörjat handlar om att flytta ansvaret för ungdomar dömda för allvarliga brott från Sis till Kriminalvården. Sis har därför fått i uppdrag att förbereda utfasningen av sluten ungdomsvård. Samtidigt har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsavdelningar för unga i åldern 15-17 år som döms för grov brottslighet.

Parallellt med det långsiktiga reformarbetet, där utredningen om framtidens statliga barn- och ungdomsvård är helt central, arbetar regeringen intensivt här och nu för att åtgärda akuta brister och problem, för att öka antalet platser, för att säkra tryggheten och säkerheten på ungdomshemmen och för att höja kvaliteten i vården. Konkret har regeringen bland annat höjt anslagen till Sis och på olika sätt stärkt styrningen av myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Instruktionen till Sis har i flera delar förändrats och skärpts. Bland annat har det i en ny målbestämmelse tydliggjorts att Sis ska svara för att de barn och unga som man vårdar får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.

Myndigheten har också fått flera konkreta regeringsuppdrag. Jag vill särskilt lyfta fram de uppdrag som har getts i syfte att förbättra vården. Bland dessa förtjänar uppdraget om en satsning på högkvalitativ vård för flickor ett särskilt omnämnande, liksom uppdraget att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till.

Fru talman! Denna liksom tidigare debatter om Sis fokuserar på brister och problem. Det är helt i sin ordning. Samtidigt är det viktigt att understryka att Sis uppdrag är otroligt svårt och komplext liksom att mycket av verksamheten inom Sis faktiskt fungerar bra. Jag har varit runt och besökt många av Sis ungdomshem och LVM-hem, alltså hem där vuxna tvångsvårdas för allvarligt missbruk. Under mina besök har jag mött otroligt många duktiga och engagerade medarbetare som verkligen gör sitt yttersta för att Sis ska leva upp till sin vision om att skapa plats för förändring.

För att Sis och dess medarbetare ska kunna lyckas med sitt uppdrag krävs att vi politiskt skapar rätt förutsättningar. Därför har regeringen under mandatperioden lagt fram flera propositioner med viktiga lagändringar som vi här i riksdagen sedan har fattat beslut om och som har gett Sis bättre förutsättningar att upprätthålla säkerhet och trygghet.

Vi har i denna kammare också fattat beslut om att ge Sis bättre ekonomiska förutsättningar. I fjol fick Sis ökade anslag för att höja vårdkvaliteten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen. Även i år och nästa år förstärks anslagen för att stärka vårdkvaliteten. Det handlar mer konkret om satsningar på kompetens och differentierad vård. Ungdomarna som vårdas inom Sis har väldigt olika utmaningar och behov. Det krävs därför ökad differentiering, vilket dock ska sägas är utmanande när placeringarna på Sis ökar. Antalet unga som döms till sluten ungdomsvård har ökat kraftigt.

Fru talman! Också platsbristen är något som regeringen arbetar hårt för att lösa. Anslagen till Sis har höjts för att möjliggöra fler platser. Regeringen har även tillsatt en samordnare som ska lämna förslag på hur fler platser i familjehem, HVB, stödboenden och särskilda ungdomshem kan skapas.

Men lösningen på platsbristen inom Sis är inte bara att öka antalet platser inom myndigheten. Än viktigare är att arbeta förebyggande för att långsiktigt minska behovet av placeringar inom den statliga ungdomsvården.

Den nya socialtjänstlagen, som regeringen precis lagt fram en proposition om, är en historiskt viktig reform för att stärka socialtjänstens tidiga och förebyggande arbete.

I den bästa av världar skulle inget barn och ingen ungdom behöva placeras inom Sis. Till dess måste arbetet fortsätta för att åtgärda brister och för att höja kvaliteten i vården vid Sis särskilda ungdomshem.

Fru talman! Jag har typ 1-diabetes, vilket är en kronisk diagnos. Tyvärr har ju även vårdköerna i svensk sjukvård blivit ett närmast kroniskt tillstånd.

Det är bra att det nu görs mer, men jag tror att vi faktiskt behöver fundera på om vi kan vässa detta och komma med ännu tuffare förslag. Vi måste verkligen se till att patienter får vård i tid. I dag är det alltså bara sex av tio patienter som får vård enligt det lagstadgade kravet, och det duger inte. Nu måste vi verkligen kavla upp ärmarna, leverera och sätta press på regionerna att ta sitt ansvar. Jag ser fram emot nya, skarpa förslag från regeringen.

Fru talman! Svensk hälso- och sjukvård är fantastisk - när man väl kommer fram. Men det handlar om att komma fram och att få det där besöket hos specialisten man blivit remitterad till eller operationen man så länge har väntat på.

Tillgängligheten är för dålig, och vårdköerna är för långa. Jag är därför glad över att vi har en moderatledd regering som nu gör mycket för att korta vårdköerna. Regeringen avsätter i budgeten hela 7 ½ miljard för att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten - men det finns också krav på regionerna. Det följer med prestationskrav med pengarna till regionerna. Regionerna kan till och med bli återbetalningsskyldiga om de inte levererar kortare köer. Det är bra, och det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att kapa vårdköerna behöver vi också tänka nytt och annorlunda. I måndags kom som sagt utredningen från Anna Nergårdh med förslag om statliga engångsinsatser. När tror sjukvårdsministern att vi kan se nya, skarpa förslag om hur vi kapar köerna?

Fru talman! Det är otroligt bra att det finns en bred samsyn om behovet av en ny socialtjänstlag och att det förslag som nu är på väg fram verkar få ett väldigt gott stöd här i kammaren.

Det som var olyckligt med den förra regeringens tillsättning av den utredningen var att Margareta Winberg, som utredde den nya socialtjänstlagen, explicit förbjöds att lägga fram förslag som innebar ambitionshöjningar. Förslaget skulle inte få kosta en krona mer. Nu tillför den nya regeringen rejält med resurser, för vi menar att den nya socialtjänstlagen behöver ge uttryck för en höjd ambition och att Sveriges kommuner behöver ges resurser för att kunna bemanna upp och stärka sin kompetens för att på riktigt se till att den nya lagen får genomslag i praktiken.

Tittar man på regeringens propositionsförteckning ser man att det nu rusar in, höll jag på att säga, propositioner till riksdagen. Reformtempot är väldigt högt och väsentligt annorlunda än under förra mandatperioden. Som jag nämnde: Steg för steg och reform för reform kommer vi att fortsätta stärka barns rättigheter och barns ställning i Sverige och i svensk lagstiftning.

Fru talman! Det är många partier som vill vara Sveriges barnrättsparti, absolut. Poängen med mitt anförande var väl att det inte räcker att säga det, eller att göra barnkonventionen till svensk lag. Man behöver också omsätta detta i praktisk politik och se till att det genomsyrar lagstiftningen. Där lämnade den förra regeringen, som understöddes av Miljöpartiet, tyvärr väldigt mycket övrigt att önska.

När vi till exempel drev frågan om lex Lilla hjärtat fick vi inte en majoritet inledningsvis. Vi fick inte med oss regeringen på att se till att barnets bästa skulle vara ett självständigt rekvisit och att barnets bästa alltid skulle gå före föräldrarnas rätt. Det är ett rejält underbetyg till den förra regeringen, och jag är otroligt stolt över att vi nu har en ny regering som på riktigt gör dessa nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning - i familjebalken, LVU och många andra lagstiftningar som är viktiga och som jag gav några exempel på i mitt anförande.

Exakt hur regeringen konkret jobbar med de iakttagelser och rekommendationer som har gjorts utifrån de här två statliga utredningarna har jag lite svårt att på rak arm svara på. Men jag konstaterar att regeringen systematiskt stärker barnens rätt och tydliggör detta i svensk lagstiftning. Jag nämnde en lång rad exempel i mitt anförande - förutom dem jag precis nämnde gäller det även frågan om skyddat boende och mycket annat.

Regeringen går också fram med till exempel en budgetsatsning på oberoende barnombud, som handlar om just det som ledamoten efterfrågar, nämligen att barns möjlighet att hävda sina rättigheter och att få hjälp och stöd att utkräva sina rättigheter ska stärkas. Jag hoppas mycket på den satsningen, som görs på försök men som jag hoppas kan permanentas om den visar sig vara framgångsrik.

Fru talman! Moderaterna är Sveriges barnrättsparti. Vi använder nu det förtroende och den makt som väljarna har gett oss till att steg för steg stärka barns rättigheter, stärka barns ställning och säkerställa att barnkonventionen får genomslag på riktigt.

Fru talman! Vill man stärka barns rättigheter räcker det inte att göra barnkonventionen till lag. Barnkonventionen är allt annat än enkel att följa, tillämpa och tolka i olika konkreta situationer och verksamheter. Därför behöver barns rättigheter och barns bästa genomsyra all lagstiftning.

Precis som Riksrevisionen konstaterar i sin rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen behöver barnrättsperspektivet integreras tidigt i allt lagstiftningsarbete. Därför jobbar nu regeringen hårt, inte minst genom socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, för att förtydliga och förstärka barnrättsperspektivet i en lång rad olika lagstiftningar. Jag ska i mitt inlägg i denna debatt nämna några av de många konkreta exempel på lagändringar som Moderaterna och regeringen redan har genomfört eller är i färd med att genomföra i syfte att barns rättigheter på riktigt ska respekteras och få genomslag i varje barns liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Alldeles inom kort kommer regeringens proposition om en ny socialtjänstlag att läggas på riksdagens bord. Propositionen kommer att innehålla förslag till en ny lag som stärker socialtjänstens arbete med tidiga och förebyggande insatser. I den nya lagen kommer barnrättsperspektivet att förtydligas och anpassas till barnkonventionen. Den nya socialtjänstlagen är en av de största, ja kanske den allra största, socialpolitiska reform som genomförts på flera generationer, och den kommer att betyda mycket för barn i Sverige i allmänhet och för socialt utsatta barn i synnerhet.

En helt central del av barnkonventionen handlar om att barns bästa är det som i första hand ska styra beslut om barn. Vi moderater har jobbat hårt för framtagandet av lex Lilla hjärtat. För den förra regeringen gick biologiska föräldrars rätt till barnen före barnens rätt. Nu genomförs ett viktigt paradigmskifte. Barns bästa ska gå före de biologiska föräldrarnas rätt, och ett barn ska inte tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder, därav lex Tintin. I regeringens proposition Tryggare hem för barn slås det fast att barnets bästa går före rätten till umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med.

Andra konkreta lagstiftningsförändringar som den moderatledda regeringen redan har hunnit med att göra är det utvidgade utreseförbudet. Det är en viktig förändring för att kunna skydda fler barn från att föras utomlands mot sin vilja. Regeringen har också stärkt barns rättigheter vid skyddat boende.

Fru talman! Detta var några exempel på hur vi konkretiserar barnkonventionen i svensk lag och hur vi säkrar det som Riksrevisionen granskat, det vill säga Sveriges efterlevnad av barnkonventionen. Att förändra svensk lag och tidigt integrera barnrättsperspektivet vid lagstiftningsarbete är centralt för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, men Riksrevisionen pekar i sin rapport på många andra åtgärder som behöver vidtas, såsom en tydlig och samordnad styrning och uppföljning av genomförandet av konventionen.

För att åstadkomma detta har regeringen, som flera av mina kollegor redan varit inne på, vidtagit en rad åtgärder, såsom förstärkta och utvecklade instruktioner och regleringsbrev till en rad myndigheter. Värd att nämna är bland annat ändringen av instruktionen för Statens skolinspektion, som nu fått en likalydande instruktion som den som gäller för Skolverket avseende hur principen om barnets bästa enligt barnkonventionen ska få genomslag i myndighetens arbete.

Avslutningsvis vill jag lyfta betydelsen av Riksrevisionens granskning. Det är viktigt att vi löpande följer upp, utvärderar och debatterar hur vi lyckas i Sverige när det gäller att skydda och säkra barns rättigheter. Moderaterna är som sagt Sveriges barnrättsparti, och vi kommer fortsatt att visa detta i praktisk handling. Steg för steg och reform för reform stärker vi barns rättigheter.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! För mig och Moderaterna är det alldeles uppenbart att staten behöver ta ett större ansvar för svensk hälso- och sjukvård. Från den nationella nivån behöver vi kliva fram inom ett antal områden och ta ett större ansvar för att skapa bättre förutsättningar, inte minst för mindre regioner.

Jag vill särskilt lyfta fram arbetet med kompetensförsörjning och arbetet med den digitala infrastrukturen, som verkligen är grundläggande om vi ska kunna minska administrationen och se till att vi nyttjar hälsodata på ett sådant sätt att svensk hälso- och sjukvård kan bli bättre på att inte bara behandla sjukdom utan också förebygga framtida ohälsa och identifiera patienter på ett tidigt stadium - innan de har utvecklat typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Detta är två områden där staten behöver ta ett större ansvar.

Staten har naturligtvis också ett viktigt ansvar för att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner och regioner. Det har ju precis kommit ett förslag om ett förändrat utjämningssystem som har jobbats fram i bred politisk enighet. Vi får se hur detta förslag tas vidare.

Några enskilda lösningar för Region Gotland vet jag inte om jag kan leverera i den här debatten, fru talman. Jag tror dock att det är viktigt att staten tar ett större ansvar inom dessa centrala områden och även ger regionerna möjlighet att korta sina köer, till exempel genom de prestationsbaserade ersättningar vi levererar och genom att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att mindre pengar går åt till följd av att inflationen driver kostnader. Mer pengar kan därför investeras i hälso- och sjukvården.