Herr talman! Tidningen Sjukhusläkaren har begärt ut och granskat samtliga lex Maria-ärenden som inkom till Inspektionen för vård och omsorg 2023. Vid en systematisk genomgång sorterade man ut samtliga dödsfall, 237 stycken. Bland dessa identifierade man de dödsfall där chefsläkare eller analysledare omnämnt vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning som bidragande orsak. I granskningen fann man att 100 personer dog på grund av det.

På vilket sätt kommer er budget att förhindra den typen av väldigt tragiska händelser, Christian Carlsson? Jag trodde att en slimmad budget skulle öka riskerna. Ni gör en skattesänkning på 34 miljarder. För någon som tjänar 70 000 kronor i månaden blir det en skattesänkning på 11 000 per år, eller om man tjänar 200 000 kronor i månaden, som exempelvis statsministern gör, blir det hela 52 000 kronor i sänkt skatt per år. Blir vården bättre av de sänkta skatterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ni visar ändå vägen på något sätt för hur ni vill arbeta. Det är inte vård och omsorg som kan casha in från er budget. Det är snarare så att vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning kommer att fortsätta med den budget ni har lagt fram.

Herr talman! Alla vet att vårdplatsbrist inte handlar om sängar utan om just personal. Enligt de signaler jag får in från Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Kommunal hurrar de inte för den här budgeten heller. Det behövs något helt annat för att lyfta hela vården. Man kan inte bara säga: Nu ska staten snart ta hand om allting, och då kommer det att bli så himla bra.

Vi ser otroliga saker som händer i vården. Det är fruktansvärt. Det man har tittat på gäller alltså 2023. Man kommer också att titta på hur det varit under 2024. Kommer siffrorna att förändras då? Kommer det att vara färre som har dött? Kommer vi att ha fler vårdplatser, det vill säga personal? Kommer personalen att ha bättre förutsättningar för att jobba? Kommer de kanske till och med att ha kortare arbetstid? In your dreams! Eller kommer det att vara resursbrist igen, personalbrist igen och en väldigt hög arbetsbelastning? Det är klart att alla oroar sig för det.

Alla som har varit på en akutavdelning eller på ett sjukhus över huvud taget förstår att personalen gör allt för att fixa tillvaron där. Regeringen lägger in 2 miljarder extra. Man kan göra en lätt huvudräkning: 2 miljarder till 21 regioner - not much.

Jag anser att ni har lagt fram er budget för att gynna de absolut rikaste i Sverige, Christian Carlsson. De skattesänkningarna har en extrem riktning. Det är inte Olle Karlsson som jobbar på lagret på Ikea som får pengar, utan det är helt andra personer som kan få en ganska rund summa av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tycker inte att det är okej samtidigt som vi har en hälso- och sjukvård som går på knäna, en skola som går på knäna och en välfärd som krackelerar. Förebyggande arbete är inte bara vassa verktyg i handväskan, utan det är också att ha en värdig skola, en bra förskola, sjysta boenden och allt annat som ett samhälle ska kunna ha för sina invånare.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Christian Carlsson för anförandet.

Jag tycker att det är bra att regeringspartierna säger att de vill fortsätta stärka hälso- och sjukvården både ekonomiskt och organisatoriskt. Däremot ser jag kanske inte att det speglas lika bra i innehållet i den politik som regeringspartierna för fram.

Jag startar i den organisatoriska frågan. Där hör vi gång på gång Kristdemokraterna lovorda ett förstatligande av den svenska sjukvården. Det är väldigt enkelt att gömma sig bakom det. Man tillsätter en utredning, som kommer att vara klar lagom till att vi är framme vid nästa val, och då kan man säga att man ska genomföra ett förstatligande.

Alla vet egentligen att det inte kommer att gynna någon. Det kommer framför allt inte att gynna de människor i Sverige som är längst ut i periferin. En centraliserad makt har aldrig varit till förmån för dem som bor i Sveriges landsbygder och glesbygder. Men den tilltro som Kristdemokraterna har till att om allting styrs av en generaldirektör i Stockholm så kommer det att ordna upp sig är förbluffande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det som behövs är ett incitament för regionerna att arbeta med en stärkt hälso- och sjukvård. Vissa saker behöver mer nationell styrning; det är vi helt överens om. Men att kasta in svensk sjukvård i den största omorganisationen någonsin och förflytta 500 000 människor från regional anställning till statlig anställning kommer bara att innebära kaos.

Kan ledamoten förklara på vilket sätt svensk sjukvård kommer att gynnas av denna gigantiska omorganisation?

Herr talman! Det finns naturligtvis delar som mår bättre av en starkare nationell styrning. Det kan handla om läkemedel, vaccination och luftburna transporter. Men för att få en fungerande sjukvård i hela landet behövs i grunden också en närhet till medborgarna och patienterna. Det är den man slår sönder genom ett totalt statligt övertagande av vården.

Ibland blandar regeringen ihop resurserna till vården med organisationen av vården. Vi hörde ju också i Christian Carlssons anförande att regeringen fortsätter att stärka hälso- och sjukvården ekonomiskt. Jag är inte säker på att vare sig personal eller patienter helt och hållet känner igen sig i beskrivningen.

Vid halvårsskiftet i år fanns 3 000 varsel inom svensk hälso- och sjukvård. Och apropå vårdköerna sa partiledaren Ebba Busch, som ledamoten säkert är väl bekant med, 2022 att folk tvingades vänta i kö olagligt länge med tanke på vårdgarantin. I augusti 2022 handlade det om 85 000 personer. I dag har drygt 89 000 väntat längre än de 90 dagarna, trots regeringsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hur kan regeringen anse att den tillför de resurser som behövs till den svenska sjukvården när köerna de facto blir längre i stället för kortare? Hur kan man gömma sig bakom idén om att vi någon gång i framtiden ska förstatliga hälso- och sjukvården och på det viset lösa alla de problem vi ser här och nu? Det är inte att ta ansvar. Ledamoten får väldigt gärna förklara för mig, herr talman, hur man har tänkt ta ansvar med de resurser man tillför när vårdköerna de facto ökar.

(Applåder)

Herr talman! "Det ljusnar vid horisonten." Så inledde statsministern sin regeringsförklaring här i kammaren i början av detta riksmöte, och på liknande sätt inledde också ledamoten Christian Carlsson sitt budgetanförande. Det skavde då, och det skaver även i dag, en dag då vi fått rapporter om att landets bnp minskar med 0,4 procent jämfört med föregående månad.

För mig som socialdemokrat är det självklart att vi ska ha en stark välfärd som fungerar i hela landet, en sjukvård som är trygg för alla patienter och en äldreomsorg som finns där för oss när vi blir äldre, som ger trygghet och i vilken både de äldre och personalen behandlas med respekt. Därför har vi lagt fram förslag om att tillföra resurser till välfärden och att de ökar i takt med prisökningar så att inte personalen eller patienterna får betala för högre priser. Vi har också lagt fram förslag om hur man kan städa upp i marknadskaoset och säkerställa att vårdföretagen sätter patienterna främst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nu är det halvtid i mandatperioden. Halvtid kan man använda till att utvärdera politiken. I valrörelsen radade Ulf Kristersson upp ett antal frågor utifrån vilka man ska utvärdera en regering. En av dessa lät så här: Är Sverige nu starkare som land, eller är vi mer sårbara?

Halva mandatperioden har passerat, och min fråga till ledamoten Christian Carlsson är såklart: Är Sverige starkare nu som land, eller är vi mer sårbara?

Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Det är bara att acceptera. Jag är otroligt glad över att vi i den här kammaren i det här läget kan fatta viktiga beslut i bred enighet för att stärka inte minst försvarsförmågan i vårt land.

Det som oroar mig är att regeringen inte levererar en budget som möter den sjukvårdskris vi har utan en budget som riskerar att fördjupa den sjukvårdskrisen ytterligare. Det är inte det svensk sjukvård behöver. Det är inte det patienterna som väntar i kön eller på en överfylld hälsocentral behöver. Det är inte det vi behöver för att bygga Sverige starkare. Förmågan i försvaret bygger också på att vi har en fungerande hälso- och sjukvård som kan ta hand om befolkningen och ta hand om människor i kris eller krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Av statsministerns löfte om att lägga fram en budget som ska se till att det inte sägs upp fler människor inom vården bidde det på sin höjd en tummetott. Jag har valt att KU-anmäla statsministern för att konstitutionsutskottet ska granska vilka underlag och beräkningar som låg som grund till det här påståendet, som det sedan inte blev så mycket med.

Min fråga till ledamoten Carlsson är om han anser att Sverige blir starkare eller mer sårbart av att vi kommer att ha tusentals färre anställda i svensk sjukvård under 2025 jämfört med 2024.

Herr talman! I går kom äntligen en efterfrågad promemoria från Socialdepartementet om det uppdaterade högkostnadsskyddet för läkemedel. Den är efterfrågad därför att det sedan regeringens budgetproposition kom har varit tydligt att det ska skäras i högkostnadsskyddet. Det har bara inte varit tydligt hur.

Det har florerat ett rykte om att det så kallade första trappsteget, det vill säga den nedre gränsen för när högkostnadsskyddet först träder in, ska höjas från 1 425 till 2 000 kronor. Det här har inte varit möjligt att få helt bekräftat förrän i går, då promemorian kom och det visade sig att ryktet stämde.

Det visade sig då också att kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 2 900 till 3 800 kronor utifrån 2025 års prisbasbelopp. Det här betyder att avgifterna för den enskilde som mest kan öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta har mött protester. I helgen skrev SKPF Pensionärerna, Funktionsrätt Sverige, Reumatikerförbundet och Astma- och allergiförbundet i Svenska Dagbladet att det här är en försämring som kommer att beröra väldigt många människor, särskilt äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning. "Förslaget är . ett hot mot vår hälsa. Det är väldokumenterat att 40-?60 procent av alla patienter med kronisk sjukdom inte tar sina läkemedel såsom läkaren ordinerat, antingen medvetet eller omedvetet. En möjlig orsak är dålig ekonomi, enligt Läkemedelsverket."

SKPF Pensionärerna har också gjort en egen undersökning som visar att det redan nu är alldeles för många som tvingas avstå från att hämta ut sina läkemedel på grund av att de inte har råd. En sådan här höjning i högkostnadsskyddet kommer alltså att öka ojämlikheten i hälsa.

Jag undrar hur avvägningarna har sett ut gällande just det här. Är det rimligt att kroniskt sjuka och äldre ska betala mer för sina mediciner?

Herr talman! Jag tackar för svaret. Forskningsframstegen är ju toppen. Det är vi helt överens om. Det är också jättebra att man lyssnar in synpunkter. Jag tror att det kommer att komma ganska många sådana till regeringen om just det här. Det framgår av budgetpropositionen att de här försämringarna bara är början. Man räknar med att spara in ytterligare över 2 miljarder årligen 2026 och 2027. Exakt hur det ska gå till är ännu inte helt känt.

I höstas bad jag RUT, riksdagens utredningstjänst, att titta närmare på hur den här försämringen kommer att kunna slå mot olika grupper. Det gjordes på premissen att det första trappsteget skulle höjas till 2 000 kronor, vilket nu har blivit verklighet. RUT konstaterade att en sådan förändring beräknas innebära minskade kostnader för högkostnadsskyddet, det vill säga ökade kostnader för patienterna, i synnerhet bland äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I gruppen 75 år och äldre är kostnaden för högkostnadsskyddet högst. I denna grupp beräknas högkostnadsskyddet minska med knappt 140 kronor i genomsnitt per person om höjningen träder i kraft vid halvårsskiftet. Uppdelat på inkomstgrupper beräknas personer tillhörande de två tiondelar av befolkningen som har den näst lägsta respektive den tredje lägsta inkomsten påverkas mest av förändringen. Det här är slutsatser från RUT som ligger helt i linje med det som debattörerna framför i den artikel från helgen som jag nämnde tidigare.

Detta kommer att göra det sämre för några av de grupper som regeringen och Sverigedemokraterna säger sig värna allra mest om, det vill säga till exempel äldre. Jag håller alltså med de här organisationerna. Det är inte rätt att skjuta över ansvaret för inflationen och ökade kostnader för läkemedelsforskning på personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Debattörerna skriver att det borde vara självklart för regeringen att prioritera befolkningens hälsa högre. Sverige borde med stolthet kunna finansiera en utveckling som ger jämlika möjligheter för fler att leva aktiva och långa liv.

De som har sämst ekonomi, ofta till följd av sjukdom eller ålder, ska inte betala priset när regeringen vill spara. Det är fantastiskt med de förbättrade resultaten inom läkemedelsforskningen som har gett möjligheten till att många nu kan leva mycket längre och hälsosammare liv till följd av det.

Min fråga handlar om prioriteringen. Varför ska pengarna tas från just dessa grupper?

Herr talman! Jag vill inleda med att göra en koppling till det som sades i replikskiftet här innan. Vi socialdemokrater tycker att det är ett dåligt förslag. Jag reagerade väldigt starkt när jag hörde sjukvårdsministern sitta i lördagsintervjun och ge bilden av att det här är en bred överenskommelse.

Det finns inget förslag som vi har fått möjlighet att ta del av. Det finns inget underlag som vi har tagit ställning till. Däremot är läkemedelsområdet ett område som ökar väldigt mycket i kostnad.

Det är fascinerande att regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar ha övervägt andra alternativ än att vältra över kostnaderna på de sköraste patienterna. Vi kommer att återkomma till den debatten.

Den budget som vi nu debatterar borde vara svaret på två stora samhällskriser, i alla fall om vi hade haft en regering som såg verkligheten som den är och som tog ansvar och gjorde sina budgetprioriteringar utifrån detta.

Samhällsutmaningarna är såklart många. Socialutskottets område är enormt. Det omfattar trygghet för människor i livets alla skeden. Det handlar om de blivande föräldrarna och deras trygghet kopplat till förlossning. Det handlar om insatserna i barns och ungas liv när livet är tufft och föräldraansvaret brister.

Det handlar om ungdomen som försöker avsluta sitt liv och om människan mitt i livet som får sitt cancerbesked. Det handlar om rätten till hjälpmedel och rätt läkemedel och om alla som bär på en kronisk sjukdom.

Det handlar om att skapa framtidstro när mörkret är som mörkast, om vardagen på hälsocentralen och om vården på äldreboendet, för att nämna något.

Det handlar i grunden om välfärden för oss alla och tryggheten genom livet, som borde vara jämlik och bra oavsett vem du är och var du bor. Det handlar om att samhället ska finnas där och vara starkt när vi blir gamla eller blir sjuka.

Herr talman! På alla områden och allt på detta politikområde är det två saker som sticker ut tydligare än någonting annat. Jag tänker såklart på den nationella sjukvårdskrisen och den accelererande gängkriminaliteten där barn dödar barn.

Sveriges hälso- och sjukvård befinner sig i kris. Året har varit fyllt av exempel på varsel, uppsägningar och sparpaket. Regeringen och Sverigedemokraterna gör Sverige fattigare, och har själva ansvaret för den vårdkris man skapat genom att prioritera stora skattesänkningar för de rikaste före nödvändiga satsningar på vården.

Vi har i oppositionen verkligen försökt att sätta ljuset på den allvarliga sjukvårdskrisen, men det är tydligt att Tidölaget duckar för konsekvenserna för såväl sjuka som anställda. För mig är det tydligt att regeringen inte tar den här situationen på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den sjukvårdskris vi nu ser är ett resultat av två år av statsbudgetar där vården helt enkelt fått för lite pengar. Köerna ökar, tillgängligheten försämras och personalen får springa snabbare för att försöka räcka till.

Runt om i landet ser vi allvarliga konsekvenser av vårdkrisen. Sparkraven har varit många, och reserverna är tömda. Bara i moderatledda Östergötland kommer man att möta 2025 med närmare 1 000 färre anställda jämfört med i år.

Regeringen tycks fortsatt inte inse allvaret. Då skulle man inte möta 2025 med 7 miljarder mindre i sektorsbidrag till sjukvården. Det sker samtidigt som vårdcentraler stängs, servicen försämras, patientavgifter höjs och nya avgifter införs bland annat inom tandvård och ambulanssjukvård.

Det riktigt sorgliga, herr talman, är att denna sjukvårdskris hade kunnat undvikas. Redan hösten 2022 pekade vi socialdemokrater på och varnade för konsekvenserna av att SD-regeringen inför 2023 valde att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare före statsbidrag till kommuner och regioner.

Inför 2024 var det samma sak. Vi socialdemokrater dubblade pengarna till sjukvården. Regeringen uppmanade i stället sjukvården att effektivisera och använde reformutrymmet till skattesänkningar. Mönstret är tydligt och återkommande. Välfärden urholkas, och de rikaste får skattesänkningar.

Det här är inte att ta ansvar för Sverige. Det här är inte ett ledarskap vi behöver i tider som dessa. Att tre år i rad underfinansiera sjukvården får nu de konsekvenser vi varnat för. Det blir färre anställda, sämre service och högre avgifter. Det är en dålig politik både här och nu och när det handlar om att bygga beredskap och kapacitet i den oroliga tid vi lever.

Herr talman! Den andra stora samhällskrisen som regeringen inte nog tydligt möter är den accelererande gängkriminaliteten i vårt land som blir allt brutalare. Regeringens ekonomiska politik har försatt Sveriges kommuner i ett omöjligt läge. De resurser som skjuts till möter inte kostnadsutvecklingen utan tvingar fram nedskärningar.

Det blir särskilt tydligt när det gäller kostnaderna för placeringar av barn. Dessa placeringskostnader ökar nu väldigt kraftigt runt om i hela landet. De ökade kostnaderna riskerar att tränga undan andra viktiga insatser för att bryta nyrekryteringen av unga.

När Ulf Kristersson säger att det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi blir det tydligt att detta bara är ord som inte möts upp av handling. På sista raden prioriterar regeringen inte arbetet mot gängkriminaliteten. På sista raden prioriterar man fortfarande skattesänkningar för landets höginkomsttagare.

Vi socialdemokrater har i våra budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Bara i årets budget avsätter vi sammanlagt 15 miljarder kronor mer till kommuner och regioner. Detta är i huvudsak fria pengar som kommuner och regioner kan använda som de vill. För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi också en satsning om 1 ½ miljard per år för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet.

När en ung människa hamnar på glid är det viktigt att vi med alla till buds stående medel och samlade resurser finns där för att vända utvecklingen. Det här är satsningar som hade kunnat göra skillnad på riktigt här och nu - inte senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det är halvtid i mandatperioden. Jag sammanfattar läget som att det finns mycket att önska. Sverige kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna, och regeringen och Sverigedemokraterna har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

I årets budgetproposition skär regeringen ned på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå och vägrar stötta alla dem som kämpar med att få ihop sin ekonomi. När svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem de möter i sin vardag väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

Sverige kan bättre än så här. Tyvärr har en majoritet i ett första steg av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna önskade. Det innebär att vi avstår från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 9 men yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

Vi prioriterar förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen.

(Applåder)

Herr talman! Svensk sjukvård har under lång tid haft stora utmaningar. Kostymen för sjukvården är för trång, och det finns många saker vi skulle behöva göra för att effektivisera och förbättra svensk sjukvård. Det gäller inte minst att fokusera på kompetensförsörjningen, som är välfärdens kanske absolut största utmaning.

Men det är också tydligt att vi de två senaste åren har varit i ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det har påverkat alla - privatpersoner men också staten som helhet och inte minst kommuner och regioner. Att regeringen och Sverigedemokraterna inte tydligare mötte den utveckling vi kunde se inför 2023 har skapat en nationell sjukvårdskris, som regeringen och Sverigedemokraterna behöver ta ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är ingen hemlighet att regioner över hela landet, oavsett vem som styrde dem, pekade på att de går på knäna. Det här är en kostnadskris som vi inte klarar av att hantera, sa de. Att då inte möta detta i budgeten inför 2023, inte heller inför 2024 och faktiskt inte heller prioritera det inför 2025 - det är inte att ta ansvar i det här läget.

Så nej, sjukvården var inte perfekt på alla punkter när vi styrde. Men regeringen och Sverigedemokraterna har inte tagit det ansvar man behöver ta i det här läget med kostnadskris i vårt samhälle.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen hemlighet att svensk sjukvård under lång tid har brottats med köer, att man inte är nog effektiv och att vi inte har haft den kapacitet som sjukvården behöver.

I ett tidigare replikskifte kunde vi konstatera att vårdköerna fortsätter att öka även under de här två åren, med en ny regering. Problematiken kring vårdköer kommer vi nog under lång tid att få brottas med. Men utöver det har den nationella vårdkrisen inneburit att vi har hamnat i ett läge där vården ställs in, där personal varslas, där personal slutar, där platser inte återtillsätts och där personal sägs upp. Sjukvården blir än sämre rustad för att möta patienten på hälsocentralen, på sjukhuset och i allt det vi menar att sjukvården skulle bli bättre på.

Det jag tycker är djupt allvarligt är just att vår förmåga här och nu är alldeles för dålig i förhållande till den tid vi lever i. Vi skulle behöva ha mycket mer fokus på hur vi ökar kapaciteten och stärker beredskapen. Vi ligger för nära de röda linjerna. Därför skulle detta behöva vara fokus: Hur kan vi förbättra vården för att korta köerna men också för att öka beredskapen och därmed vår gemensamma trygghet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Med den politik som Sverigedemokraterna och regeringen för kan jag bara konstatera att vi kommer längre och längre ifrån att lyckas korta köerna eller bygga trygghet i svensk sjukvård.

(Applåder)

Herr talman! Gud förbjude att Kristdemokraterna vinner frågan om förstatligande av sjukvård.

Varken jag eller andra socialdemokrater är det minsta rädda för att ta ansvar. Det är ett regionalt ansvar att driva på och leda hälso- och sjukvården framåt. Men det är också ett nationellt ansvar att vara behjälplig och kroka arm. Den prioritering som regeringen har gjort under de gångna två åren och gör i den här budgeten är återigen klassisk moderat politik på temat att skattesänkningar är lösningen på allt. De gångna åren men också den budget som nu ligger kan man inte tolka på annat sätt än att man faktiskt inte bryr sig om den kostnadskris som har drabbat regionerna och som leder till varsel och uppsägningar, höjda patientavgifter, höjda regionala skatter, försämrad tillgänglighet och försämrade arbetsvillkor för personalen. Annars skulle man prioritera den nationella politiken annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är inte så att pengarna inte finns. Regeringen och Sverigedemokraterna säger att de tycker att välfärden är viktig, men de har inte mött regioner och kommuner i den enorma utmaning som de har att brottas med.

När det gäller Region Stockholm kan jag bara konstatera att bordet inte var dukat när det nya styret tog över. Det är ju ett skyltfönster av marknadsmisslyckanden att röja upp i. Det tror jag är otroligt viktigt att orka fortsätta göra men också att ställa om till en mer god och nära vård.

Herr talman! När det gäller läkemedelskostnaden vet vi att det är något som ökar. Christian Carlsson redogjorde för att den ökat under en längre period. Man kan konstatera att på väldigt kort tid har kostnaden för högkostnadsskyddet gått från 37 till 41 miljarder.

Jag är helt övertygad om att den ram som budgeten innebär, en besparing med 500 miljoner, går att uppnå på fler sätt än genom att gå in och försämra högkostnadsskyddet för den enskilde. Det ska bli intressant framöver att få redogörelsen från regeringen av vad det är man har sett över för att se om det finns alternativ till den besparing och den modell man nu väljer att rulla ut. Jag tror att den kommer att slå galet för dem som verkligen behöver högkostnadsskyddet mest. Därför är vi tydliga med att det måste finnas andra modeller att välja än den vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det handlar om köer menar vi att prestationsbaserade kömiljarder i detta läge är helt fel att genomföra. Därför väljer vi att ta de 2 miljarder som regeringen lägger som kömiljarder och lägga dem på en personalsatsning och att dessutom lägga till ytterligare 1 miljard. 3 miljarder till personalsatsningar är bra mycket bättre än 2 miljarder i prestationsbaserat stöd för att korta köerna.

Jag kan bara konstatera att jag i alla fall har svårt att se hur man med någon trovärdighet kan säga att svensk sjukvård står bättre rustad att korta köerna i dag än vad man gjorde för två år sedan.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för det upplysande talet.

Som vanligt när Sverigedemokraterna pratar, oavsett om det handlar om snöskottning eller ambulansflyg, är allt i slutändan invandrarnas fel.

Jag har en liten framtidsspaning till sverigedemokraten och ledamoten Leonid Yurkovskiy. Redan i dagsläget råder stor brist på personal inom flera välfärdsyrken. Enligt Socialstyrelsens senaste bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården rapporterade samtliga regioner brist på barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor. Man kan säga att det är ett problem.

Hur ser er framtidsspaning ut här? Alla invandrare ska ju helst ut, enligt den politik ni driver och piskar på för. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är var fjärde anställd inom vård och omsorg född utomlands. Det måste vara ett stort problem för er. Bland läkarna är andelen ännu större - 34 procent. Hela 40 procent av vårdbiträdena och 26 procent av undersköterskorna kommer från andra länder, det vill säga är utrikes födda. Av Sveriges befolkning utgör utrikes födda 19 procent, men en betydligt större andel jobbar alltså inom vården.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna och även Moderaterna, Liberalerna och KD genom hela Tidösamarbetet ger signaler om att så många som möjligt av invandrarna ska ut, och det skapar förstås ringar på vattnet. Vill man leva i ett land där hela politiken går ut på att just jag som invandrare ska dra härifrån och inte är värdefull? Vem ska jobba inom vården?

Herr talman! Jag tror att ledamoten inte riktigt ser vad som händer i Sverige. Hela er politik i Tidösamarbetet har fokus på invandring. De flesta förslagen handlar om det. I förslagen som rör lag och ordning lyfts invandring fram som ett problem. Ledamoten lyfter fram tolkar i hälso och sjukvården. Inte ska personer som inte pratar perfekt svenska ha tolk. Herregud, vilket slöseri! Samtidigt brandskattar ni hälso- och sjukvården genom regionerna. Ni har inte satsat så att man kan göra de saker som behöver göras. Vad ser personalen i dag av er politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tror att det blir märkligt för alla de vårdarbetare med utländsk bakgrund som hör ledamoten. Ledamoten skiljer på människa och människa. Hela er politik går ut på det. Jag är förundrad.

En annan fråga som jag kanske hinner med lite snabbt gäller er syn på att höja priserna för medicin för alla personer som behöver den. Det borde vara era väljargrupper, det vill säga de fattiga. Men det verkar som att ni har övergivit de väljargrupperna. Priserna går upp för mat, hyrorna går upp och nu ska priset på medicin gå upp. Man får inte en chans att klara sig. Det stöttar ni.

Hur kommer det sig att ni som anser er vara ett parti för dem som har sämst förutsättningar i samhället, dålig ekonomi och så vidare - så har ni framfört era budskap - går med på den typen av förslag? Medicinen kommer att bli dyrare för alla dem som är multisjuka, för pensionärerna och så vidare. Det är en intressant fråga.

Herr talman! Ska jag tolka detta som att Sverigedemokraterna gör som Liberalerna och säger en sak före valet och gör något annat efter valet? Det är ju inte så här det har låtit.

Jag kan konstatera att jag gång på gång hör sverigedemokrater försvara den här försämringen för unga människor mellan 19 och 29 med att tandvården förbättras för pensionärer. Det stämmer ju inte. Den budget vi har på bordet och debatterar i dag innebär en ensidig försämring för unga när det gäller tandvården. Försämringar kommer nu medan eventuella förbättringar skjuts till åtminstone 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta är en budget som försämrar för unga, som får bekosta skattesänkningar för de rikaste. Hur mycket man än försöker utmåla detta som en reform för pensionärer är sanningen att den här budgeten innehåller noll kronor på det området. Det blir inga förbättringar för pensionärer 2025.

Sedan är det självklart att tänder ska ses för vad de är: en del av kroppen. Jag som socialdemokrat välkomnar alla partier som vill bidra till ett högkostnadsskydd inom tandvården. Vi behöver gå åt det hållet och bygga den reformen.

Men det är inte det förslag som Sverigedemokraterna gick till val på som vi nu ser. Det är inte så att vi nu ser förbättringar för pensionärer, utan det som ligger på riksdagens bord och som vi har att ta ställning till i dag är mindre pengar till tandvård för yngre - den försämring vars genomförande ni redan har bidragit till.

Jag vill bara fråga ledamoten om du kan säkerställa pengar till regionerna när de nu behöver ta ansvar för den övergångsbestämmelse som regeringen och Sverigedemokraterna har beslutat om.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten lyfter i sitt anförande språktolkskostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård. Detta är väl efter den nu i princip skrotade angiverilagen en av de frågor i Tidöavtalet som har varit allra mest kritiserade av all vårdpersonal i Sverige. Det har förekommit upprop från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, som har sagt att detta är en fråga som kommer att leda till en försämrad patientsäkerhet och en försämrad arbetsmiljö.

Man kan naturligtvis, om man tycker att det är rätt väg att gå, strunta i patientsäkerheten och säga att portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen inte är något man tar ansvar för eller bryr sig om.

Men frågan är om det är detta som är Sverigedemokraternas ingång i frågan om kostnad för tolktjänst. Sverigedemokraterna har ju i princip i alla svenska regioner lagt fram förslag som på ett eller annat sätt går ut på att införa en tolktjänstavgift. Man har gått längst i Region Blekinge, där man faktiskt har fattat beslut om det, men beslutet har i höst överprövats av Förvaltningsrätten i Växjö och avslagits för att det strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Nu prövades inte frågan i vilken mån det strider mot portalparagrafen om rätten till en jämlik vård för alla, utan man konstaterade helt enkelt att man inte har rätt att ta ut den formen av avgifter i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Min fråga till ledamoten är: Utifrån de oerhört starka protester som har varit mot detta, vilka konsekvenser bedömer Sverigedemokraterna och ledamoten att ett införande av en tolktjänstavgift kommer att få för patientsäkerhet och för personalens arbetsmiljö?

Herr talman! Det är frapperande att höra att detta inte ska påverka patientsäkerheten när det är just detta som all vårdpersonal lyfter fram kommer att ske. Börjar man ta ut en avgift för tolk inom vården kommer det per automatik att leda till att en del människor väljer att inte anlita tolk eftersom det medför en kostnad för dem. De kommer att börja ta med barn och anhöriga in i möten med vårdpersonal för att de inte har råd att lägga extra pengar på en tolktjänstkostnad. Detta är ju vad man från personalens sida lyfter fram.

Det som har varit och fortfarande är ett stort problem inom vården är just barn- och anhörigtolkning. Det bortser man fullständigt från i den idé som Sverigedemokraterna när kring att ta ut denna avgift.

Det som på riktigt är skrämmande är att man helt och hållet bortser från den paragraf i hälso- och sjukvårdslagen som handlar om allas rätt till jämlik vård. I slutändan kommer det ju att innebära att alla inte får rätt till en jämlik vård.

Om det finns problem i språket mellan vårdgivaren, läkaren, och patienten är risken stor för att detta i sin tur leder till felbehandlingar, felmedicineringar eller felbedömningar, vilket i sig kan medföra större kostnader. Det har man sett i Danmark, där man har testat detta sedan 2018: Kostnaderna har inte alls blivit mindre, utan de har i stället ökat. Vi talar om någon promille av de svenska sjukvårdskostnaderna, som totalt uppgår till någonstans kring 650 miljarder kronor.

Min avslutande fråga till ledamoten är: Är ledamoten beredd att ändra i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf för att uppnå detta syfte och ta bort människors rätt till en jämlik vård?

Herr talman! Vad är väl en bal på slottet? Det undrar jag en dag som i dag, den 10 december, då det pågår Nobelfestligheter medan vi solidariskt sitter här i salen i stället för att vara med på partyt. Ministern kanske skulle ha varit med där.

Herr talman! Vi ska tala om vart pengarna går. Då är det relevant att fråga sig vad vi får för pengarna. Vad går skattepengarna till?

Jag tänkte ge ett litet axplock av händelser ur verkligheten. Bara under januari-oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkare i olika bolag som har avtal med Sörmland. Varje gång någon från Stockholm eller andra regioner använder dessa appar får vi i regionen betala. Nätläkarna får nämligen betalt per kontakt. Det finns liksom inget kostnadstak. Hej, vad det går!

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården, som är väldigt bra - digital vård är bra - som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna handlar om ny vård som annars inte skulle ges någon annanstans. Den visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn, yngre och unga vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden - alltså de som behöver vården minst.

Ni till höger brukar alltid säga att man måste vara effektiv inom vården. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar måste väl ändå vara effektivt?

Herr talman! Nätläkarbolagen och andra privata utförare prioriterar de friskaste patienterna, som kräver minst insats men ger hög ersättning eftersom de är mest lönsamma. Det innebär att den offentliga vården i större utsträckning får ansvara för personer med mycket stora vårdbehov, vilket är resurskrävande och påverkar den offentliga vården.

Privata aktörers utbredning inom vården har gjort vinstmöjligheterna styrande för hur vårdresurserna fördelas, i stället för att låta behoven styra. Vänsterpartiet anser att den svenska hälso- och sjukvården behöver återgå till att styras med utgångspunkt i vårdbehov. De nyliberala dogmerna måste bytas ut. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov behöver bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ta tillbaka vården, och börja med att reglera marknaden! Vi har i dag tydliga bevis, också från min egen region, på att det kan vara patientfarligt att låta vinstintressen styra.

Herr talman! Det krävs långsiktiga förutsättningar för att bygga upp och bedriva god vård och omsorg. Tidningen Sjukhusläkaren har begärt ut och granskat lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, under 2023. Det handlar om 237 dödsfall. Man identifierade dödsfall där chefsläkare eller analysledare har omnämnt vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning som bidragande orsak till dödsfallet. 100 dödsfall anses bero på sådana faktorer.

Kommer den SD-beroende regeringens budget, där man satsar på skattesänkningar för högavlönade, att minska risken för dödsfall på grund av just resursbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning?

Den SD-beroende regeringen föreslår ingen höjning av det generella statsbidraget för nästa år. Sjukvården är ju den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren. För att kunna rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förstärkning av sektorsbidraget till hälso- och sjukvården med ytterligare 5 miljarder kronor, utöver de 2 miljarder regeringen går in med. Vi föreslår också ett återhämtningsstöd, och det handlar om generella statsbidrag till välfärden på 20 miljarder - 10 miljarder av dem ska gå till sjukvården.

Detta handlar inte bara om det här året. Sjukvården har ju varit utsatt för olika besparingar och nedskärningar sedan 2011. Man måste också säga att samtliga partier är något skyldiga till detta. Men nu måste vi gå in med mer resurser. Vi går in med 6 miljarder mer än regeringen under 2025 till folkhälsa och sjukvård. Det ska kännas på golvet. Det ska kännas för personalen och självklart för patienterna.

I ett läge när de som arbetar inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen dagligen ser behoven växa levererar regeringen och Sverigedemokraterna en nedskärningsbudget, inte för att pengarna saknas utan för att man aktivt väljer att göra så. I detta läge föreslår man också en skattesänkning som är rekordstor, 34 miljarder, med en historisk snedvridning till förmån för höginkomsttagare. Temat blir på något sätt: för moderater, av moderater. Och ni andra partier hänger med på detta.

15 av 21 regioner uppgav nu, 2024, att de hade brist på personal när det gäller hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterskor och läkare med specialistkompetens. Det är en enorm varningsflagga. Att värdesäkra statsbidragen är därför en av våra viktigaste strukturreformer i dagsläget. Vi menar att staten bör garantera att det inte sägs upp personal inom välfärden. Att öka resurserna för att möjliggöra att man kan behålla personal är superviktigt.

Vi vill införa en resursfördelningsmodell och att man ska utreda en indexering av statsbidragen, så att de kan följa såväl befolknings- som prisutveckling. Det vore väl ganska relevant.

Vad säger vi nej till - för vi säger förstås också nej? Vi säger nej till regeringens förslag till prestationsbundna insatser, kömiljarder för att korta vårdköer. Då kanske ni tror att vi bara sitter och tycker på kammaren, men det gör vi inte. Vi har lyssnat på Vård- och omsorganalys och Riksrevisionen och läst deras utredningar. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna. Kömiljarderna kortar inte vårdköer, höjer inte kvaliteten i vården och går inte att förena med målet om en jämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta räckte för att vi skulle rycka de pengarna, helt enkelt.

Primärvården mår dåligt. Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upprustning i landets regioner. Begreppet nära vård är numera tyvärr ganska ihåligt. Vi ville alla genom en reform satsa på primärvården. Då var samtliga partier överens. 1 100 patienter per läkare låter suveränt, men det går inte så bra.

Ska primärvården vara basen i vårdkedjan krävs det en rad förändringar, herr talman. Då kan man inte stå och säga att pengar inte betyder något, som finansministern sa i sitt bevingade uttalande.

Primärvården måste rustas upp, och tillgängligheten måste förbättras på olika sätt. Arbetsmiljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas inom hela vården. Det är prio ett för oss.

Vården kostar mer i glesbygd. Därför måste gemensamma resurser fördelas på ett bra sätt. Människor i glesbygdskommuner har en sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i rika kommuner runt storstäderna, som jag själv, har en bättre hälsa. Därför avsätter vi 1 miljard till just detta i form av ett generellt statsbidrag.

Alla pratar om psykiatrin. Det finns olika nivåer på detta, alltså var man har ingången till psykiatrin. Psykiatrin är ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger ofta på korta behandlingar, och tillgången till vård är väldigt ojämn mellan regionerna. De som har pengar går till en privat terapeut. Har du en tillfällig psykos, en depression eller någonting som skaver kanske du kan bli erbjuden tre samtal i regionens verksamhet.

Vår utgångspunkt är att förebyggande och tidiga insatser behöver kombineras med en adekvat vård som är tillgänglig och jämlik över hela landet. Därför måste man också ha möjlighet till psykologisk behandling. Detta måste öka. Det räcker inte med bara läkemedel.

Förslaget innebär att individuellt anpassad psykologisk behandling ska erbjudas inom primärvården genom remiss, men slutklämmen är att bara aktörer som inte är vinstdrivande ska kunna omfattas av förslaget.

Vi går då in med extra pengar och förstärker detta 2025, 2026 och 2027. Regeringen och SD har redan lagt ett belopp, så att säga. Det säger vi förstås inte nej till, men vi skjuter till 700 miljoner mer än regeringen under dessa år.

I grunden handlar det om att likställa den psykiska vården med den somatiska vården och om att befästa alla människors rätt till bra behandling. I ett välfärdssamhälle ska inte psykisk stöttning vara en klassfråga.

Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna ökat. Det kan alla se. Det är väldigt höga kostnader, och många väljer att inte gå till tandläkaren. Tänderna blir då en klassmarkör.

Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården, liknande det som finns i sjukvården. Det ska då inte gälla bara för 67-plus utan för befolkningen i stort. Då missgynnas inte de som har det sämst.

Till detta föreslår vi 4 876 miljoner kronor för ett antal år. Det kan låta extremt dyrt, men då kan man komma ihåg skattesänkningarna och fundera på: Behöver befolkningen en sjyst tandhälsa? Eller behöver de som tjänar 200 000 kronor i månaden lite extra bonus och lite extra guldkant på sin väldigt glammiga tillvaro? Nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är snart färdig, herr talman.

Alla ska ha råd med medicin när de blir sjuka. Det bör vara självklart. Men nu hotas detta av regeringen och Sverigedemokraterna. Det man själv går in och betalar kommer att höjas med i runda slängar 900 kronor.

Redan i dag ser vi hur människor med vanliga jobb tvingas avstå från att hämta sina receptbelagda mediciner. Många lever på marginalen, även människor som arbetar. Det handlar om ensamstående föräldrar, undersköterskor och butiksanställda. De har svårt att prioritera sin hälsa när de måste vända på varje krona.

34 miljarder i skattesänkning för de rikaste och höjda avgifter för läkemedel känns inte okej.

Vänstern har alltid sina klassglasögon på sig. TBE-vaccin är dyrt. Vi vill ha det i högkostnadsskyddet för vuxna, och vi vill ha det fritt för barn. Vilka som får TBE är i dag en klassfråga.

Det är också hög tid för ett vaccinationsprogram för äldre.

Vi kan skapa en jämlik hälsa utan klassmarkörer. Politik är att välja. Men ni moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater väljer att göra på ett annat sätt, att satsa på de rikaste. Vår budget är inriktad på jämlikhet, inte på att de som har det absolut bäst ska få det ännu bättre.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Snart kommer vargen, låter det som.

Vad vi tittar på är hur vi ska kunna få ihop dagens besvär i Sverige - dagens utmaningar, som alla säger, men som är problem. Det handlar om järnvägen, det handlar om omställningen och vilka som ska betala för det. Det handlar om ditten och datten som är livsviktigt för det här landet, och då anser vi att man måste lånefinansiera.

Vi har drivit att dagens överskottsmål för det finansiella sparandet bör ersättas med ett underskott på minus 1 procent över en konjunkturcykel och över den närmaste åttaårsperioden. I vår budget föreslår vi därmed att nya infrastruktur- och bostadsinvesteringar lånefinansieras.

Kvalitetshöjningen i den kommunala och regionala välfärden tillsammans med förbättrade försäkringssystem för hushållen ska vi förstås finansiera på ett helt annat sätt. Och vet ni vad som händer då? Med vårt förslag skulle Sverige fortfarande ha en av de lägsta statsskulderna i EU vid konjunkturcykelns slut 2032. Så är det. Det här är ingen hittepå-politik.

Jag är oerhört bekymrad. Jag ser inget ljus vid horisonten. Jag ser ganska mycket mörker. Om vi inte fixar järnvägen, om vi inte lyckas bygga fler bostäder och allt det som människor behöver, då tror jag att det blir genommörkt. Då behöver vi pannlampa för att ta oss fram.

När det gäller Stockholm försöker vi att vända utvecklingen med de fria vårdvalen. Det kan låta jättebra med fria vårdval, men man kan också titta på vad som har hänt i och med etableringsfriheten. Man kan titta på gynekologmottagningen som ligger under källaren i S:t Görans sjukhus och som har jätteproblem med sin vård. Man kan titta på vaccinationscentraler som åker runt med proverna i handväskan. Man kan titta på mycket!

Om vi ska ha fria vårdval måste vi också reglera dem och veta vad som sker, inte sant? Det har kostat så mycket för Stockholm att ha en viss koll på det här. Snacka om byråkrati!

Herr talman! Rena rama Frankrike - ja, man kan fundera.

Det är dock inte bara Vänsterpartiet som säger det här. Det är också väldigt många inom näringslivet som undrar vad den här regeringen håller på med. Vem ska betala alla kärnkraftverken? Vem ska betala järnvägen? Vem ska bygga?

Herregud! Det är mörker över landet med den regering som finns, med stöd av SD som piskar på från baksätet! Jag är jättebekymrad, måste jag säga.

Om vi inte gör någonting kommer välfärden att krympa när vi ska betala för kärnkraftverken. Vi ska betala för järnvägen och allt annat. Vilka får betala, tror ni? Äldre inom äldreomsorgen och sjuka! Det tror jag.

Vi måste hitta andra rimliga vägar framåt Vi har räknat på det här. Vi har väldigt bra ekonomer på vårt kansli. Det kommer inte att bli sorgligt. Vi ska inte hämta upp några pengar ur källaren, utan man kan göra väldigt bra saker genom att komma överens om att man har minus 1 procent över konjunkturcykeln. Nu var vi och Miljöpartiet ganska ensamma om det, men vi kommer tillbaka i frågan.

Varför har det blivit så här med det fria vårdvalet i Stockholm? Det var en total etableringsfrihet. Jag ska säga att det till och med är väldigt många moderater i regionen som backar och säger att så här kan vi inte ha det. Det har kostat orimligt mycket att ha helt fria vårdval, och det har också lett till en väldigt tråkig utveckling för vissa patienter.

Vet ledamoten vad? Den nya majoriteten, inklusive Vänsterpartiet, är jättepoppis! Vet ledamoten varför? Jo, för vi har också sänkt arbetstiderna, och det gynnar hälso- och sjukvården totalt sett!

(Applåder)

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för att du har beskrivit världsordningen så väl!

Jag har några tips på vägen från Vänsterpartiet som handlar om fritidskortet, som vi faktiskt stöder. Jag tycker dock att ni ska undersöka vad som händer med detta. Vi kan se att det är Försäkringskassan som fått ansvar för att dela ut kortet på något sätt, och det verkar vara lite kaos när det gäller det. Ett tips till partierna är alltså att kolla upp det så att inte fritidskortet blir en flopp, för det är ju kanske bra tänkt med fritidskort.

Ledamoten Hultberg nämner ett antal områden som vi absolut inte kan säga nej till. Cancervård är jättebra och likaså alla de här små flaggskeppen som seglar runt. Det nämns 1,4 miljarder och 1,3 miljarder, men om det inte finns någon grund att stå på blir det lite märkligt. Om man har diverse presskonferenser om de här satsningarna och samtidigt inte går in och förstärker tillräckligt med exempelvis statsbidrag blir det ju som att bygga ett hus utan grund. Förstår ledamoten vad jag menar, eller är jag för diffus så här sent på eftermiddagen?

Jag menar att det blir väldigt mycket fluff. Man kan ha väldigt många presskonferenser på löpande band, men det blir väldigt grunt. Det är ju nämligen så att det måste finnas personal ute i regionerna och på olika kliniker som kan jobba med de här frågorna på ett bra sätt. När vi märker att det inte är så blir det en krock mellan era vällovliga hugskott och verkligheten. När det gäller alla de riktade statsbidrag som väldigt många har använt sig av genom åren blir det väldigt mycket projekt och inte så mycket verkstad.

Fru talman! I den kris som ändå har varit inom sjukvården blir det svårare att så att säga härbärgera denna typ av riktning av de projekt, om jag får uttala mig så, som ni dirigerar ut. Finns det ingen grund att stå på blir det väldigt skakigt.

Det som jag hör från personalen är att det har varit en vårdkris. Det är så man uppfattar det. Det oerhört viktiga för patienterna är att det finns personal och kompetens på plats och att personalen inte har för mycket att göra och springer runt för mycket, som det är nu. Jag menar att staten ändå har ett grundansvar som ni inte tog under den stora kris som var och som ni inte har balanserat upp nu heller. Då blir det helt klart problem att härbärgera personal.

Jag tycker att er svaga punkt är att ni inte har gått in och tillräckligt backat upp regionerna under denna kris - det handlar förstås om statsbidragen - vilket hade behövts för att regionerna skulle kunna ta emot nya pengar och göra andra saker, exempelvis cancerstrategin, som är superviktiga.

För att kunna ta hand om riktade insatser behövs det en bra bas. Det har vi sett under åren. Jag skulle önska att man i stället jobbade mycket mer med statsbidrag och faktiskt inte gjorde denna typ av satsningar som är betydligt mindre och som blir projekt. Man ska jobba med dem i fyra år tillsammans med SKR. Man sluter en deal, och sedan ska man jobba med dessa frågor. Det är alltid svårt att utvärdera.

Jag hade velat se ganska mycket högre statsbidrag, om jag ska vara ärlig.

Fru talman! Jag tänkte skjuta in mig på en ganska liten budgetpost som engagerar både Johan Hultberg och mig, och den handlar om hivpreventionen. Regeringen har valt att sänka anslagen till hivpreventionen. Hittills har kanske den mest uppmärksammade åtgärden varit att man valt att helt kapa anslaget till Unaids i biståndsbudgeten. Men regeringen har också dragit ned på den nationella hivpreventionen. Anslaget sänks nästa år med 23 miljoner för att sedan trappas ned med ytterligare 6 miljoner till 2027. Med dessa sänkningar är anslaget nere på 2004 års nivå, vilket är en halvering i dagens penningvärde. Det är såklart många organisationer som jobbar med hivprevention som har protesterat, till exempel RFSU, RFSL, Hiv-Sverige, Noaks Ark och Posithiva Gruppen. De skriver i en debattartikel att hiv fortfarande finns, som vi alla vet, och att det påverkar många människors liv. Vissa grupper, de som ofta kallas nyckelpopulationer i det internationella arbetet mot hiv, till exempel män som har sex med män, migranter, transpersoner, personer som tar emot ersättning för sex och per-soner som använder droger intravenöst, löper en ökad risk att få hiv. I Sverige är det verkligen fallet.

Vissa av dessa grupper möter också ofta större hinder när det gäller att få tillgång till vård och information. Här är de ideella organisationernas kunskap, erfarenhet, nätverk och insatser helt avgörande. Att den svenska hivpreventionen riktad till vissa grupper, till exempel män som har sex med män, har fungerat så pass bra som den gör är i hög grad tack vare arbetet från civilsamhället. Och så var det från start. Från början var det nästan bara civilsamhället som gjorde insatser, innan staten kom upp på banan på 1980-talet och började hjälpa till. Många är fortfarande beroende av organisationernas stöd för att få information om säkrare sex och tillgång till gratis kondomer och hivtestning. När dessa ideella organisationer försvagas förloras en stor del av den kompetens och erfarenhet som är avgörande för att möta behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hur har tankarna gått här, undrar jag såklart. Varför skär man i detta anslag med denna lilla peng? Det är småsummor i statsbudgeten, men det är summor som är stora och viktiga för dem som berörs.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter hoppfullt. Jag hoppas att det kommer att ske någon liten justering.

Det är såklart också mycket positivt med den nya hivstrategin och översynen av smittskyddslagen. Det är vi många som har drivit på för under mycket lång tid.

Jag har fått uppgifter från några civilsamhällesorganisationer om att de kontaktade Jakob Forssmeds stab på Socialdepartementet när de såg denna sänkning. Då fick de information om att denna sänkning var medveten. Den skedde med anledning av att Sverige enligt vissa mätningar har nått det så kallade 95-95-95-målet, det vill säga att minst 95 procent av dem som lever med hiv känner till sin diagnos, att 95 procent av dem har antiviral behandling och att 95 procent av de behandlade har väl fungerande behandling med nedtryckta virusnivåer.

Det har lett till att färre får hiv överfört i Sverige i dag än tidigare och att Prep finns tillgängligt för riskgrupper, och alla dessa tre grejer var enligt uppgift med i bedömningen av om anslagen skulle sänkas. Det känns lite cyniskt och olyckligt; det är ju som att man belönas för sitt framgångsrika arbete, som har skett i ett samspel mellan myndigheter och civilsamhället sedan hiv kom till Sverige, med att förutsättningarna försämras. De försämras för att man har lyckats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Enligt den här organisationen uppgavs också att man planerar att ge Folkhälsomyndigheten ett större mandat att bedriva hivprevention. Ett sådant arbete kommer dock även fortsättningsvis att vara beroende av ett starkt civilsamhälle som kan komplettera och stötta myndighetens arbete. Som jag nämnde tidigare: De som har möjlighet att nå de mest berörda är oftast de organisationer som arbetar för rättigheter och hälsa för dem. Här har vi varit extremt starka i Sverige, och vissa civilsamhällesorganisationer har varit starkare än andra.

Vi behöver också jobba gemensamt för att säkerställa att vi når alla aktuella grupper, och det tror jag inte är möjligt utan ett anslag till civilsamhället. Dessutom påverkar anslaget till hivpreventionen även STI-preventionen brett eftersom man ofta informerar om flera saker samtidigt. Det gäller inte minst RFSU, som är ute på skolor, festivaler och så vidare.

Min fråga gäller alltså återigen detta att man har lyckats med preventionen och att det är tråkigt att mattan lite grann dras undan för de organisationer som har gjort det möjligt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Johan Hultberg för anförandet och för de replikskiften som har ägt rum.

I ett tidigare replikskifte där ledamoten deltog uppfattade jag att han menade att regionerna har ett väldigt stort och långtgående ansvar för den verksamhet de bedriver. Den bilden delar jag fullt ut. Samtidigt lyfte ledamoten alldeles nyss fram att vi behöver minska de regionala skillnaderna, eftersom vi kan se att det i dag finns orimliga skillnader i vården i Sveriges olika regioner, och att det är en utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utmaningen består till väldigt stor del i att man har olika förutsättningar i regionerna, inte minst beroende på hur mycket landsbygd och glesbygd man har. Vi kan se att det finns hälsoskillnader mellan å ena sidan renodlade landsbygds- och glesbygdsregioner och å andra sidan stadsregioner i form av både folkhälsa, överlevnad i behandlingsbara sjukdomar och tandstatus, vilket exempelvis har framkommit av den statliga tandvårdsutredningen.

Därför har Centerpartiet tillfört 1 miljard kronor mer än regeringen och fördelat pengarna med en annan fördelningsnyckel, som gynnar mindre regioner med något mindre resurser. Vi har tidigare hört Kristdemokraterna säga att lösningen på allting är ett förstatligande. Det är inte så jag har uppfattat Moderaterna, fru talman, men jag skulle väldigt gärna vilja höra hur Moderaterna har tänkt komma till rätta med de ojämlikheter som i dag finns mellan Sveriges regioner.

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för resonemangen.

Jag tror att vi delar mycket av bilden av problematiken vad gäller jämlikheten. Det handlar naturligtvis både om tillgången till personal, alltså kompetensförsörjningen, och om regelverk och byråkrati som lägger hinder i vägen framför allt för lösningar ute på landsbygden, där det är svårt att hitta flexibilitet i den nuvarande lagstiftningen. Det handlar naturligtvis också om finansieringen och fördelningen av resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Av de här bitarna är det ju budgeten vi diskuterar i dag, och där är det klart att fördelningen av resurser är en av delarna. När det gäller de extra medel som vi i Centerpartiet som sagt tillför använder vi alltså en annan fördelningsnyckel. För att lyfta ett exempel i den här debatten skulle det innebära att Region Gotland gick från 13 miljoner till 63 miljoner i statliga anslag. Dessutom tillför vi 200 miljoner kronor till Region Gotland i en annan budgetpost, i form av ett ö-bidrag.

Just Region Gotland har varit uppe rätt mycket i diskussionen. Man har begärt möten med regeringen och med sjukvårdsministern. Det är ett tydligt exempel på en region som har väldigt specifika utmaningar kopplat till att man både är en ö och har en omfattande landsbygd. Jag skulle ändå gärna vilja höra ett resonemang om hur Moderaterna funderar kring den utmaning Region Gotland och de andra mer glesbefolkade regionerna har när det gäller att lösa sjukvårdens utmaningar.

Fru talman! Socialutskottet har ett ansvarsområde som sträcker sig över många områden: hälso- och sjukvård, funktionshinderspolitik, äldreomsorg, ANDT-frågor och socialtjänst. I dag debatterar vi budgeten för kommande år inom detta område. Jag kan bara konstatera att utmaningarna är många och att det inte tas tillräckliga initiativ från den sittande regeringen för att komma till rätta med dessa.

Svensk hälso- och sjukvård håller på många sätt världsklass, inte minst vad gäller behandlingsresultat. Att drabbas av svår sjukdom i Sverige är fortfarande en fördel jämfört med att drabbas av samma sak i många andra länder. Det finns dock problem i den svenska vården, och till stor del handlar det om bristande jämlikhet. Inte minst på Sveriges landsbygder finns det bristande tillgång till både primärvård och specialistvård, och det påverkar utfallet. Som nämndes nyss kan man exempelvis se att ohälsotalen är högre på landsbygden än i mer tätbefolkade områden. Man kan också se att dödligheten när det gäller behandlingsbara sjukdomar är högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Arbetet för en god och nära vård behöver därför förstärkas, och extra resurser behöver läggas där de behövs som bäst. Av den anledningen lägger Centerpartiet drygt 1 miljard kronor mer än regeringen rakt in i vården. Vi gör det dock med en annan fördelningsnyckel, för att gynna de mindre regionerna.

De extra pengarna kommer att hjälpa regionerna att klara sina åtaganden när det gäller vårdgarantin. Tyvärr ser vi dock alltjämt långa köer och väntetider till många operationer. Vi ser också att köerna skiljer sig markant från region till region. På senare tid har det uppmärksammats att kön för bröstrekonstruktion efter cancer är upp till fyra år i Region Skåne men bara två tre månader i Västra Götaland. Trots detta är inte alla patienter i Skåne medvetna om möjligheten att vända sig till Sahlgrenska för en snabbare operation.

Därför vill Centerpartiet utveckla en nationell jämförelsetjänst med väntetider, tillgänglighet och kvalitet som patienten själv kan ta del av för att göra ett aktivt val. Som patient ska man redan från dag ett ha rätt att välja var man vill få sin operation utförd, oavsett om det är hos en region eller hos en privat vårdgivare.

Tidöpartiernas idé om att rapportera in allting till en statlig vårdförmedling i Stockholm tror vi däremot inte alls på. Byråkratiska kolosser har aldrig varit Centerpartiets ledstjärna. Det har däremot människors makt över sitt eget liv och sin egen situation varit.

Fru talman! I år är det 30 år sedan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft. Detta har uppmärksammats av funkisrörelsen i samband med en rad evenemang under det gångna året. Firandet har dock haft en lite bitter eftersmak eftersom utvecklingen under de senaste 10-15 åren har gått åt fel håll. Lagen har urholkats genom hårdare bedömningar och en allt tydligare juridifiering.

Antalet personer med personlig assistans har minskat med 8 ½ procent sedan 2015, och trots en ny lagstiftning om stärkt rätt till assistans från förra året har det bara skett en marginell ökning. Tvärtom har vi sett att barn har råkat riktigt illa ut på grund av den nya lagstiftningen, eftersom det schabloniserade föräldraavdrag som infördes ledde till att fler barn blev av med sin assistans. I väntan på att lagstiftningen ses över har Centerpartiet därför lagt 100 miljoner kronor extra i budgeten på att helt nollställa föräldraschablonen.

Det är inte bara inom assistansen som utvecklingen går åt fel håll, utan det gäller även rätten till ledsagning. Antalet personer med rätt till ledsagning har minskat med 72 procent sedan 2010 eftersom dessa personer inte längre bedöms tillhöra personkrets 3 inom LSS. Det beror inte på att de har fått synen tillbaka utan på att en ny praxis har etablerats. Detta är en så allvarlig försämring att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att snarast sätta igång en utredning om en ny lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Även uppräkningen av assistansersättningen var en fråga där majoriteten i riksdagen kunde enas för att sätta press på regeringen att vidta åtgärder. Efter detta tillkännagivande är det glädjande att en modell för framtida uppräkningar nu ska utredas. Centerpartiet har länge hävdat att det behöver ske en indexerad uppräkning som tar hänsyn till kostnadsutvecklingen i samhället.

Fru talman! Omsorgen om de äldre är ett annat område som jag vill lyfta fram i debatten. Centerpartiet menar att man även som äldre ska kunna leva ett aktivt liv och att man ska kunna åldras i trygg förvissning om att samhället finns där och tar sitt ansvar när man behöver stöd och hjälp.

Tillgången till sociala aktiviteter och gemenskap är något som vi lägger särskild vikt vid. Till skillnad från regeringen tror vi dock att civilsamhället har en väldigt viktig roll att fylla i det arbetet. Vi menar att pensionärsorganisationer, studieförbund och kyrkor är viktiga aktörer för att skapa aktiviteter och bidra till gemenskap.

Därför är det med förundran vi har följt regeringspartiernas slakt av anslagen till studieförbunden med totalt 500 miljoner kronor. I stället tillför de 100 miljoner årligen för att kommuner och regioner ska ta över ansvar från civilsamhället. Kontentan av förändringen blir sannolikt färre sammankomster och kulturaktiviteter för våra äldre.

Centerpartiet ser också att det finns ett mycket stort behov av fler bostäder för äldre. Av den anledningen tillför vi 850 miljoner kronor över tre års tid i stimulansbidrag för byggande av nya trygghetsbostäder. Genom att möjliggöra trygghetsboenden för Sveriges äldre bidrar man till en fungerande flyttkedja samt till minskad ensamhet och otrygghet. Vi vill därför se en äldreboendegaranti för rätt till trygghetsboende för den som är 85 år eller äldre.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om arbetet med ANDT-frågorna och arbetet för barn och unga.

Drickandet av alkohol bland ungdomar har aldrig legat på så här låga nivåer, men däremot fortsätter snusandet att öka. Att i det läget sänka skatten på snus, som regeringen gör, är en väldigt märklig åtgärd. Dessa pengar hade också gått att använda till någonting betydligt bättre.

Det största problemet just nu är dock varken rökning eller snusning, utan det är lustgas. Dagligen kommer nya larmrapporter om hur lustgas saluförs och säljs direkt till ungdomar, dessutom smaksatt med exempelvis jordgubb. Möjligheten att stoppa lustgasen är redan beredd i en statlig utredning som lades på regeringens bord i mars månad, och nu väntar vi på att ett lagförslag ska komma.

I andra frågor har regeringen visat att det går att gå fram med snabbspår vad gäller lagstiftning, men i frågan om lustgas har man inte gjort det. Vi från Centerpartiet är beredda att medverka till ett snabbspår.

Vi har under de senaste åren också kunnat se allt fler barn och ungdomar hamna i klorna på kriminella gäng. Vi ser därför stora behov av att stärka även det förebyggande arbetet. Det tror vi görs bäst genom väl fungerande förskolor och skolor, en mycket närvarande socialtjänst och ett starkt civilsamhälle men naturligtvis också med fler poliser.

Vi ser stora behov av akuta förstärkningar inom socialtjänsten och tillför därför 350 miljoner kronor här och nu för att kunna öka insatserna för barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Utmaningar saknas som sagt inte inom socialutskottets område. Men inom alltför många delar gör regeringen i dag för lite för sakta. Det behövs en ambitionshöjning inom vården, inom funkispolitiken, inom äldreomsorgen och inom socialtjänsten. Den ambitionshöjningen vill vi från Centerpartiet medverka till.

Allra sist vill jag säga att jag står bakom Centerpartiets budgetförslag i sin helhet och det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Christian Carlsson för den frågan, för den svarar jag väldigt gärna på.

Det är inte så att Centerpartiet satsar mindre på att motverka äldres ensamhet. Centerpartiet satsar mer än regeringen på de frågorna, men vi gör det på ett annat vis.

Jag vet att Kristdemokraterna vill förstatliga hela sjukvården och har en enorm tilltro till staten och vad den kan åstadkomma. I Centerpartiet har vi en oerhört stark tilltro till civilsamhället och vad det kan åstadkomma.

Regeringen tillför 100 miljoner kronor i sin budget för att ge bidrag till kommuner och regioner att genomföra insatser för att motverka ensamhet hos äldre. Centerpartiet tillför de 500 miljoner som regeringen har plockat bort från studieförbunden för att kunna genomföra insatser riktade inte minst till äldre och på det viset skapa gemenskap och motverka ensamhet.

Förutom just de delar som är riktade till civilsamhället som ett stöd till att göra insatser och fortsätta med de insatser det redan gör eftersom vi har den tilltron lägger vi också pengar på att stimulera byggandet av trygghetsboenden. Vi lägger på tre år 850 miljoner kronor på stimulansåtgärder för att få till fler trygghetsboenden, och trygghetsboenden har ju förmågan att samla de boende i en gemenskap. Det är krav på att det finns gemensamhetsutrymmen, och det är krav på att det finns personal del av tiden som trygghetsboendet är öppet. Det skapar möjlighet till interaktion, gemenskap, samvaro och aktiviteter mellan de boende.

Sanningen, ledamoten Christian Carlsson, är alltså att Centerpartiet lägger mer på att motverka äldres ensamhet än regeringen gör.

Fru talman! Tack, Christian Carlsson, för inlägget!

Jag uppfattar det lite grann som en inbjudan till budgetförhandling. Där är jag och Centerpartiet definitivt beredda att sträcka ut handen. Om Kristdemokraterna är beredda att backa och medverka till att vi återför de 500 tappade miljonerna till studieförbunden ska vi nog kunna medverka till att tillföra ytterligare lite pengar till kommuner och regioner för att på det viset stärka verksamheter som riktar sig till äldre. Men jag är inte säker på att ledamoten faktiskt är beredd att gå den vägen. Kanske har han inte heller mandat att budgetförhandla i talarstolen i kammaren i Sveriges riksdag.

Däremot kan jag konstatera att nettot av våra olika satsningar är till Centerpartiets fördel. Det vill säga att vi lägger mer pengar. Den halva miljon som vi lägger på studieförbunden är inte riktade enkom till äldre, men vi har kunnat se att de som har drabbats hårdast av neddragningarna inom studieförbundsverksamheten är äldre, funktionsnedsatta och boende på landsbygden. Där kommer de här pengarna till sin rätt och kan bidra väldigt mycket, inte minst till att motverka äldres ensamhet.

Sedan är det så att vi har en boendeproblematik i dag, och genom att man möjliggör rätten till trygghetsboende kommer fler att kunna flytta in i en sådan gemenskap. Det löser inte alla problem, men det är en viktig del i den lösningen. Vi behöver både aktiviteter och bra boende för våra äldre.

Jag vill avslutningsvis tacka för julhälsningen och tillönska även ordföranden i socialutskottet en god jul.