Riksflödet
Logga in
Svarade Maj Karlsson i en replik ·

Johan Hultberg (M) om (forts. från §14) Barn och unga inom socialtjänsten (forts. SoU19)

Johan Hultberg (M) svarade Maj Karlsson i en replik om (forts. från §14) Barn och unga inom socialtjänsten (forts. SoU19) i debatten ”Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 mars” den 19 mars 2025.

Maj KarlssonV· i en replikDet handlar alltså om att föräldrar som inte tar emot stöd eller tackar nej till en insats från socialtjänsten ska kunna bli skyldiga att betala vite. Det är ett förslag som kommer nu när vi är i färd med att införa den…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Det är med stor stolthet som jag står här i dag och debatterar frågan om barn och unga inom socialtjänsten. Hur kan du vara stolt? kanske någon invänder. Det finns ju så mycket som både kan och behöver bli bättre. Det finns till och med rena brister och allvarliga missförhållanden, inte minst inom till exempel den statliga barn- och ungdomsvården.

Så är det. Det är jag den första att skriva under på. Min stolthet handlar inte först och främst om hur det ser ut i dag. Min stolthet kommer av att vi äntligen har en regering som jobbar stenhårt för att förbättra socialtjänsten. Den har påbörjat ett mycket ambitiöst arbete för att stärka det tidiga och förebyggande arbetet.

Min stolthet kommer av att vi moderater genom regeringens arbete nu steg för steg stärker barns rättigheter och barns ställning. Vi förbättrar nu skyddet för utsatta barn och unga.

Min stolthet kommer av det systematiska arbete som regeringen nu bedriver för att knäcka den organiserade brottsligheten och stoppa de kriminella gängens nyrekrytering och hänsynslösa utnyttjande av barn och unga.

Min stolthet kommer av att vi har en regering som i ord och handling visar att en bättre morgondag både är möjlig och är inom räckhåll.

Jag är genuint stolt över att få vara med och genomföra ett batteri av åtgärder och reformer som tillsammans gör Sverige till ett bättre land där barn och unga har en ljus framtid att gå till mötes.

Fru talman! Det motionsbetänkande som vi nu debatterar rör frågor om bland annat förebyggande insatser, placeringar i familjehem, HVB och mycket annat. Utskottet föreslår att samtliga motionsyrkanden ska avslås, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete.

När det gäller pågående arbete ska vi väl ärligt säga att det ibland lite slentrianmässigt hänvisas till det när man föreslår att olika motioner ska avslås. Så är det dock verkligen inte i det här betänkandet. Faktum är att det pågår ett omfattande arbete inom alla de områden som man lyfter fram i motionerna i betänkandet. Faktum är att oppositionen med sina reservationer sparkar in den ena öppna dörren efter den andra.

Tiden räcker inte till för att mer än översiktligt beskriva och berätta om allt som nu görs. Men låt mig, fru talman, i varje fall göra några nedslag.

Låt mig börja med att nämna den största socialpolitiska reformen under min livstid: propositionen om ny socialtjänstlag. Det är en ny lag för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Dagens socialtjänstlag är skriven i en helt annan tid.

Den 1 juli kommer en ny, modern socialtjänstlag att träda i kraft, som stärker det förebyggande arbetet och ger socialtjänsten bättre verktyg att agera i tid, innan små problem har blivit stora.

I den nya lagen slås något som kan tyckas självklart också fast, nämligen att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och kontinuerligt följas upp och utvecklas. I den nya lagen stärks också barns rättigheter genom att lagen anpassas till barnkonventionen.

Apropå barns rättigheter stärks de nu genom en lång rad av lagstiftningsförändringar. Flera förändringar är redan genomförda, och andra är på gång. Jag vill särskilt nämna ändringarna i föräldrabalken som gjordes genom propositionen Tryggare hem för barn. Tack vare den moderatledda regeringen slås det nu fast i föräldrabalkens portalparagraf att barns bästa alltid ska väga tyngst, tyngre än de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn. Ett barn ska inte tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder. Sverige har fått en lex Tintin.

Fru talman! Den nya socialtjänstlagen lägger grund för utvecklingen av framtidens socialtjänst. Men mycket mer krävs för att nå de högt ställda ambitioner som jag, Moderaterna och Tidöpartierna har gemensamt.

Vad som bland annat krävs är ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och polis för att tidigt fånga upp barn som befinner sig i riskzon för att dras in kriminalitet, utveckla missbruk eller andra sociala problem. Därför river regeringen sekretesshinder. Därför satsar regeringen på skolsociala team. Sedan 2023 finns ett särskilt statsbidrag för att få igång fler skolsociala team i fler kommuner och på fler skolor. Detta sker i syfte att öka elevers närvaro, skapa en tryggare och lugnare studiemiljö samt förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Satsningen har varit efterfrågad och lyckad. Därför förstärktes satsningen i år. Detta arbete ligger helt i linje med vad som efterfrågas i många av de motioner som finns med i betänkandet.

Detsamma gäller regeringens arbete med utökade hembesöksprogram. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att både stödja och stimulera barnhälsovårdens arbete med utökade hembesöksprogram bland yngre barn.

Socialstyrelsen har också i uppdrag att ge stöd i arbetet med att inrätta och organisera familjecentraler. Familjecentraler är likt skolsociala team bra verktyg för att skapa bättre samverkan mellan olika aktörer med det enskilda barnet och den enskilda familjen i centrum.

Fru talman! Som moderat är det för mig självklart och grundläggande att betona föräldraansvaret när vi diskuterar barn och unga inom socialtjänsten. De allra flesta föräldrar gör verkligen sitt yttersta för att vara goda förebilder och för att ge hjälp, stöd och god fostran till sina barn.

Likväl finns det många föräldrar som brister i sitt föräldraskap. Då är det viktigt att man som förälder får stöd och hjälp. Därför storsatsar regeringen på föräldraskapsstöd. Regeringen satsar både för att öka tillgängligheten till stöd och för att utveckla och kvalitetssäkra målgruppsanpassat föräldraskapsstöd. Socialtjänsten måste stå redo att erbjuda föräldrar stöd och hjälp.

Lika viktigt är det att föräldrar i behov av hjälp och stöd tar emot de insatser som erbjuds. Jag blev verkligen beklämd när jag tog del av Anna Tengbergs utredning, den så kallade mellantvångsutredningen. Utredningen uppskattar att cirka 40 procent av de barn och unga vars behov utreds av socialnämnder och som bedöms vara i behov av stöd inte får det eftersom barnets vårdnadshavare eller barnet själv tackar nej. Så kan vi inte ha det.

Sverige kommer aldrig, som statminister Ulf Kristersson sa i ett tal i helgen, att kunna bryta de kriminella gängens nyrekrytering av barn så länge föräldrar tillåts strunta i sitt ansvar. Därför måste föräldraansvaret stärkas och socialtjänsten få fler och bättre verktyg.

Min övertygelse är att det bland annat behövs ökade möjligheter att ge öppna insatser utan samtycke och att socialtjänsten behöver kunna kontrollera nykterhet och drogfrihet. Jag ser därför verkligen fram emot regeringens fortsatta arbete med mellantvångsutredningens förslag. Glappet mellan dagens socialtjänstlag och tvångsomhändertaganden enligt LVU behöver fyllas.

Fru talman! Om det inte vore för att jag redan har pratat i åtta minuter hade jag gärna också pratat om regeringens satsningar på oberoende barnombud, om arbetet med att reformera den statliga barn- och ungdomsvården i grunden, om lagändringar för att se till att varje kommun tar sitt brottsförebyggande ansvar liksom om regeringens satsningar för att förbättra barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Det sistnämnda görs bland annat genom satsningen på fritidskortet, som är en stor och viktig reform för att främja ett aktivt deltagande i idrott, kultur och friluftsliv.

Fru talman! Jag nöjer mig i stället med att konstatera att det reformtempo som vi nu ser på det socialpolitiska området helt saknar motstycke. Nu stärks och reformeras socialtjänsten. Nu stärks barns rättigheter.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten talade om att slå in öppna dörrar. Vi var många som trodde att dörren till ungdomskriminalitetsnämnder var vidöppen när vi hade läst Tidöavtalet. Jag trodde det ända tills jag nyligen hade en interpellationsdebatt med socialtjänstministern, som med uppeldad entusiasm talade emot förslaget. Det var byråkratiskt, och det ledde ingenstans, menade hon.

Jag kan inte tolka det som något annat än att regeringen kraftfullt tar avstånd från att införa ungdomskriminalitetsnämnder i Sverige. Därför vill jag rikta frågan till Johan Hultberg: Delar du socialtjänstministerns uppfattning att ungdomskriminaliteten är dålig för Sverige och att vi därför inte kommer att få se några ungdomskriminalitetsnämnder under denna regering?

Fru talman! Jag delar verkligen ministerns uppfattning att ungdomskriminalitet är dåligt. Vi behöver göra mer för att förebygga kriminalitet och för att se till att de ungdomar som begår allvarliga brott lagförs och straffas. De ska naturligtvis också få vård och behandling, för att säkerställa att de kommer ut som bättre människor och förhoppningsvis kan avbryta den kriminella bana de har påbörjat.

När det specifikt gäller förslaget om ungdomskriminalitetsnämnder är det helt krasst så att socialtjänstministern har gjort det jag tycker att man kan förvänta sig av alla seriösa regeringar, nämligen att man läser remisssvar och tar del av vilka synpunkter remissinstanserna framför.

Ministern har landat i slutsatsen att denna reform inte vore särskilt bra. Vi har lyssnat på bland andra partikamrater till ledamoten Lantz som har påtalat just att modellen riskerar att bli ganska byråkratisk och krånglig och att den inte tillför det mervärde som hade varit önskvärt och som är bakgrunden till att utredningen tillsattes.

I stället fokuserar nu socialtjänstministern, Moderaterna och regeringen på ett antal andra reformer. Bob-strukturen, som lyftes upp tidigare i debatten, är jätteviktig. Den handlar just om att skapa en bättre och mer strukturerad samverkan mellan olika myndigheter och aktörer.

Utöver det lyfte jag upp behovet av mellantvång. Mellantvångsutredningen föreslår bland annat att en ungdom skulle kunna få en elektronisk fotboja. Det är ett sätt att säkerställa att en ungdom som tidigare till exempel har vårdats på något av statens särskilda ungdomshem kan gå ut i en friare vård samtidigt som man kan se till att den unga inte dras in i kriminalitet. Man kan följa var personen är, vilket också blir ett viktigt skydd för en enskild ungdom när det tidigare kriminella gänget kanske pockar på uppmärksamhet igen.

Så ja, vi ska göra mycket för att bryta ungas kriminalitet. Men den modell som föreslås i denna utredning verkar inte vara den bästa vägen framåt.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att Moderaterna helt plötsligt letar efter kritiska socialdemokratiska röster i remissrundan. Intresset för socialdemokratiska kommunalråds remissvar brukar inte vara jättestort i övriga fall. Det känns helt enkelt som att regeringen försöker ta en enkel väg ut. Man vill inte göra det som krävs för att förebygga brottsligheten och få en kraftfull reaktion tidigt för att samla socialtjänst, polis och kommunsektor och se till att vi får rätt insatser.

Det fantastiska med förslaget är att vi inte bara prövar det som socialtjänsterna beslutar utan också det de inte beslutar. Det här är en plan som läggs fast för att få en ungdom att göra en Usväng i tidig ålder från kriminalitet och som vi tidigare har varit överens om är bra. Regeringen förkortade till och med utredningstiden och tyckte att detta var väldigt angeläget. Men regeringen mäktar inte med att föra denna viktiga reform i mål. Det är alltid det förebyggande arbetet som får stryka på foten när den här regeringen ska prioritera, där SD sitter och pressar på.

Jag hoppas dock att regeringen tänker om. Jag hoppas att man tar intryck från de erfarenheter som finns i Danmark. Jag har själv varit där och träffat väldigt många som är nöjda med detta. Det är en ung reform, men det är ett bevis på hur man kan tänka nytt och kreativt också när det gäller dem som är väldigt unga. Det handlar om att tidigt komma in med kraftfulla insatser och att både ge hjälp och sätta gränser och ha en tydlighet gentemot ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Det är vad Sverige behöver.

Fru talman! Det viktigaste som har hänt på det förebyggande området på väldigt länge var att vi fick ett maktskifte. Vi fick en moderatledd regering som på allvar tog tag i arbetet med att jobba förebyggande.

Den tidigare, socialdemokratiska regeringen pratade mycket om förebyggande arbete men levererade väldigt lite. Tomma tunnor skramlar mest, som det heter.

Nu äntligen har vi propositionen om den nya socialtjänstlagen på riksdagens bord med ett förstärkt särskilt kapitel om det brottsförebyggande arbetet. Nu äntligen kommer satsningar på skolsociala team och på familjestöd. Nu äntligen tar vi itu med bristerna inom skolan. Det är trots allt så, ledamoten Lantz, att det mest grundläggande för att förebygga sociala problem är en lyckad skolgång. Vi måste se till att fånga upp barn och ungdomar tidigt och se till att de blir rustade för livet. Vi måste se till att de växer upp i trygga, bra familjer. Därför ser vi till att stödja familjer i större utsträckning, men vi ger också socialtjänsten verktyg för att göra insatser även i de fall där familjer eller vårdnadshavare inte tar sitt ansvar, inte tar emot hjälp. Därför är mellantvångsutredningen viktig. Med Bob-strukturen åstadkommer vi också den samverkan som vi båda är angelägna om och tycker är viktig att få på plats.

Äntligen, fru talman, gör vi verkstad av orden! Vi går från ord till handling. Vi genomför otroligt stora och viktiga reformer på området förebyggande arbete kopplat till den nya socialtjänstlagen och följer upp med 8 miljarder i implementeringsstöd och ytterligare 2 miljarder för det brottsförebyggande arbetet. Dessutom återupprättar vi arbetslinjen. Det är grunden för ett starkt förebyggande arbete.

(forts. § 17)

Fru talman! Jag är, som ni kommer att höra i mitt huvudanförande senare, ganska bekymrad över att ledamoten och hans parti vill införa LIV, som han också nämnde i sitt anförande. Jag är också mycket bekymrad över statsministerns uttalande där han menade att föräldrar inte vill hjälpa sina barn. Jag delar absolut inte den uppfattningen.

Jag vill gärna citera ur Föreningen Sveriges socialchefers remissvar om LIV: ”Samhällsekonomiskt är det mycket svårt att se hur ett tvingande av att ta emot öppna insatser skulle vara effektivt och lösa problemet med avsaknad av samtycke. Allt förändringsarbete behöver utformas med både motivation och med samtycke som nyckelprincip. FSS analys av varför socialtjänsten i för stor utsträckning avslutar utredning utifrån att samtycke saknas, är att det tyvärr handlar om resurser och förutsättningar. När inflödet till socialtjänsten är stort och behoven större än resurserna finns inte möjligheten till den ihärdighet, uthållighet och det motivationsarbete som skulle behövas från socialtjänstens och andra viktiga samhällsinstansers sida. Att tro att tvång då är lösningen på detta är orealistiskt.”

Min fråga är: Är ni verkligen intresserade av att se till att föräldrar får det stöd som de behöver, eller är ni bara ute efter att straffa föräldrarna?

Fru talman! Moderaterna och regeringen är verkligen besjälade av att se till att föräldrar i behov av stöd och hjälp får det. Det är just därför som vi har sett till att äntligen få den nya socialtjänstlagen på riksdagens bord. Det är därför vi har gjort stora satsningar på att bygga ut föräldraskapsstödet med den tydliga ambitionen att detta ska finnas i alla Sveriges 290 kommuner. Och det är därför vi vill förstärka projekten med förstärkta hembesöksprogram och mycket annat.

Det är för att vi tycker att det är viktigt att föräldrar som är i behov av det också får stöd och hjälp. Det är viktigt att vi sänker trösklarna till socialtjänsten och att vi tar oss an de utmaningar som ligger bakom att en del föräldrar inte tar emot hjälp och stöd.

Jag håller med ledamoten Karlsson om att det ofta handlar om bristande förutsättningar och ibland bristande tilltro. Då måste vi jobba med att stärka den. Men jag tycker också att det är viktigt att socialtjänsten har verktyg att använda sig av i de fall där man med frivillighet inte når hela vägen fram. Det är alltför viktigt att ge våra barn och unga de insatser som krävs för att bryta den negativa utvecklingen och för att de ska få en god uppväxt för att föräldrar ska kunna lägga in veto mot insatser. Därför har regeringen tillsatt utredningen om mellantvång.

Jag tycker att den utredningens förslag är väldigt spännande. Nu har den precis remissbehandlats. Vi ska naturligtvis titta på remissynpunkterna innan regeringen går vidare med förslag, men jag tycker att utredningen har hittat en bra balans och både uppmärksammar behovet av att kunna ställa högre krav på barn och unga och på deras föräldrar och tittar på hur man kan skapa bättre förutsättningar för dem att ta emot hjälp.

Ett av förslagen i utredningen handlar om att man som förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning just för att ha de förutsättningar som krävs för att ta emot hjälp från socialtjänsten.

Fru talman! Det handlar alltså om att föräldrar som inte tar emot stöd eller tackar nej till en insats från socialtjänsten ska kunna bli skyldiga att betala vite. Det är ett förslag som kommer nu när vi är i färd med att införa den stora reformen, den nya socialtjänstlagen.

Det finns en risk för att man avskräcker föräldrar från att söka hjälp. Jag vill fortsätta att citera ur Sveriges socialchefers remissvar: ”Under de senaste decennierna har socialtjänsten, skola och psykiatri fått utstå hårda kostnadsbesparingar som snävat in socialtjänstens och andras möjligheter att göra just det som många företrädare för barns rätt, bland annat Maskrosbarn, efterfrågar – att samhället agerar. Samtidigt har samhällsutmaningarna ökat i form av gängkriminalitet, psykisk ohälsa och fler barn som inte klarar skolan.”

Som jag ser det blir detta att lägga ansvaret på enskilda föräldrar och dessutom avskräcka dem från att söka hjälp eftersom det finns ett hot om vite. Det är ju politiken som inte har tagit sitt ansvar att se till att det finns tillräckligt med resurser för att vi ska kunna få det motiverande och tillitsbyggande arbete som vi behöver. Den nya socialtjänstlagen öppnar upp för det, men här kommer i stället ett skott från sidan om att straffa föräldrar. Det är ju det man gör.

Detta riskerar att avskräcka föräldrar från att söka hjälp, och dessutom innebär det att politiken inte behöver ta ansvar för de misslyckanden man har haft innan. Tycker ledamoten att detta är ett ansvarsfullt sätt att agera i en så allvarlig fråga?

Fru talman! I grunden måste vi jobba med att öka förtroendet för socialtjänsten, sänka trösklarna och minska stigmat. Därför är den nya socialtjänstlagen så viktig. Därför är det viktigt att vi också, kopplat till den nya lagen, ger socialtjänsten resurser att faktiskt kunna bemanna upp och genomföra de kompetenssatsningar som behövs för att göra verklighet av den ambitionshöjning som den nya lagen innebär. Därför är det bra att regeringen under kommande år satsar 8 miljarder på genomförandet av den nya socialtjänstlagen.

Det är också bra att regeringen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin med en särskild bupmiljard och förstärker första linjens psykiatri för att fånga upp barn och unga. Jag tycker att vi i största möjliga utsträckning ska jobba med frivillighet. Men det är möjligt att jag och ledamoten Karlsson ändå skiljer oss åt på den punkten.

Jag tycker att det är rätt och riktigt att det kan få konsekvenser om en förälder, trots stora behov i familjen och trots att barnen far illa, säger nej till socialtjänstens insatser. Det kommer med föräldraansvaret.

Jag har som förälder ett stort ansvar för mina barn. Det ska samhället hjälpa mig att ta ifall jag brister i det. Men det är viktigast att säkra barnets framtid. Om föräldern trots socialtjänstens försök att jobba med motivation och stödjande insatser ändå sätter hälarna i backen och säger nej kan vi inte låta föräldern avgöra detta. Då ska det faktiskt få konsekvenser.

Nu ska vi titta noggrant på den här utredningen och läsa alla remissvar. Det är en balansgång som vi måste gå. Men ja, jag tror att det måste få konsekvenser för det fåtal föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.