Fru talman! När Kristdemokraterna tog initiativ till att göra FN:s barnkonvention till svensk lag var syftet att stärka barns rättigheter och att stärka barnperspektivet i Sverige. Det var då, och är fortfarande, vår bestämda uppfattning att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Familjen har huvudansvaret för sina barn, men varje kommun och varje stat är också skyldig att stötta och stärka familjerna och bevaka att barnens rättigheter respekteras.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av FN:s barnkonvention, och man har haft särskilt fokus på skolområdet och tre skolmyndigheters barnrättsarbete. Det handlar om Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen.

Vi får konstatera att regeringens styrning har skapat förutsättningar för genomförandet av barnkonventionen genom barnrättspolitiken i statens budget, arbetet inom regeringen med barnrättsfrågor och strategin för att stärka barnets rättigheter. Samtidigt finns det behov av fortsatta åtgärder, vilket också påpekas av Riksrevisionen.

Kunskapen om barns rättigheter på olika nivåer och i olika verksamheter behöver fortsatt stärkas. De oklarheter i rättstillämpningen som införandet av barnkonventionen inneburit behöver klargöras. Jag vill också understryka vikten av att barnrättsperspektivet finns med tidigt i lagstiftningsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Vi kristdemokrater och regeringen ser betydelsen av att barnperspektivet och barnets bästa i större utsträckning får genomsyra den politik som förs. På skolans område kan vi nu konstatera att sedan september 2024 har skolmyndigheterna ett likalydande krav i sina instruktioner att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa enligt barnkonventionen.

Det är helt klart så att Sverige fortlöpande behöver arbeta med att uppfylla det åtagande som införandet av barnkonventionen innebär. Befintlig lagstiftning behöver också successivt anpassas. Det gäller inte bara skolans område, som har stått i fokus för granskningen, utan betydligt fler områden. Regeringen bedriver exempelvis ett ambitiöst arbete för att stärka barns rättigheter inom familjerätten och på socialtjänstens område.

Som ni vet har vi i riksdagen beslutat om en rad åtgärder för att stärka skyddet för barn, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Föräldrabalken ändras för att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrars rätt till umgänge med sina barn. Domstolar ska i större utsträckning ha skyldighet att inhämta yttrande från psykolog vid bedömning av om barn riskerar att fara illa, och barn ska ha rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflyttning till någon annan än barnets föräldrar.

Vidare kommer nu en ny socialtjänstlag. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter vid bedömning av vad som är barnets bästa. Barnet har rätt till information om insatser som görs, och socialtjänsten ska säkerställa att barnet förstår informationen.

Med andra ord stärker regeringen barnperspektivet och barnets rättigheter i enlighet med vad barnkonventionen föreskriver, och vi gör det väldigt konkret på en rad områden. Det kommer att göra skillnad för våra minsta i vårdnadstvister, vid familjehemsplaceringar och i domstolar. Det är jag väldigt stolt över.

Barn som växer upp i trygghet och behandlas med respekt får goda förutsättningar att klara livets utmaningar som trygga vuxna. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta bevaka barnkonventionens efterlevnad för att alla barn ska bemötas med respekt, bli lyssnade på och få växa upp i trygghet.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande SoU9 Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Jag vill till att börja med yrka bifall till utskottets förslag till beslut och samtidigt framhålla att vi i Sverigedemokraterna välkomnar den granskning som Riksrevisionen har gjort.

Fru talman! Barn är inte bara små människor, utan de är hela vår framtid. Det är de små händer som en dag ska bära det vi bygger i dag. Att alla barn ska ges de allra bästa möjliga förutsättningarna att växa upp i trygghet med kärlek och omsorg borde vara en självklarhet, men det är tyvärr inte verklighet för alla. Vår främsta plikt som vuxna och som beslutsfattare är att ge dem en trygg och god uppväxt, där deras rättigheter respekteras och deras behov alltid sätts i första rummet och de blir sedda, bekräftade och lyssnade på. Föräldrar, vårdnadshavare, familjer, skola, socialtjänst, myndigheter med flera har en avgörande roll i detta.

Fru talman! Barnkonventionen fyllde 35 år i fjol. Den ratificerades av Sverige 1990 och blev svensk lag 2020. Den innebär att vi som samhälle har förbundit oss att sätta barnens rättigheter främst i alla beslut som rör dem. Men precis som Riksrevisionens rapport visar finns det brister i hur vi lever upp till detta löfte. Riksrevisionen konstaterar att regeringens styrning för att främja genomförandet av barnkonventionen inte har varit tillräckligt effektiv. Vi delar synen att höga ambitioner har funnits men att genomförandet haltar.

Sverigedemokraterna påtalade brister som fanns inför antagandet av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, som den tidigare regeringen lade fram. Det var otydligt hur barnkonventionen skulle tolkas och tillämpas i förhållande till svensk lagstiftning. Ett exempel är att barnkonventionen ibland skulle stå i konflikt med andra lagar och principer, vilket skulle leda till osäkerhet för både myndigheter och domstolar.

Fru talman! Det räcker inte att en lag antas, utan det krävs också styrning, resurser och en konkret strategi för att den ska göra skillnad i praktiken. Den centrala utgångspunkten för Sverigedemokraterna är att barnens bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Vi har länge betonat vikten av att barns rättigheter skyddas och att detta inte bara ska ske på papper utan i praktisk handling genom hela samhällssystemet. Att stärka barnperspektivet i beslutsfattandet är centralt, men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerhet eller så att det bara skapar ytterligare byråkrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Riksrevisionens granskning pekar på flera brister i implementeringen av barnkonventionen. Det handlar om brister i styrning, samordning och kunskap, vilket gör det svårt att säkerställa barnens rättigheter i samhället.

Fru talman! Vi noterar att regeringen i sin skrivelse till riksdagen visar på en vilja att fortsätta arbeta med att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder sedan konventionen blev lag 2020, såsom utbildningsinsatser och stärkta riktlinjer för olika myndigheter.

Genom en ny förordning om konsekvensutredningar ställs nu tydligare krav på att barnrättsperspektivet ska belysas i lagstiftningsprocessen. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att stödja och utbilda myndigheter för att detta ska bli verklighet. Barnombudsmannen har fått nya och förstärkta uppdrag, bland annat att samla in rättspraxis och utveckla statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Regeringen har även stärkt samordningen mellan skolmyndigheterna genom att tydliggöra deras ansvar att sätta barnets bästa i centrum av sitt arbete.

Dessa åtgärder är viktiga steg framåt, men som Sverigedemokraterna tidigare har påpekat krävs mer än symbolik och byråkratiska ramverk. Det behövs konkreta insatser som når ut till barnen och förbättrar deras vardag. Det är vår plikt att se till att varje barn i Sverige får leva under goda och trygga förhållanden. Inget barn ska behöva växa upp i skuggan av våld, rädsla eller försummelse. Deras värld ska präglas av trygghet, hopp och möjligheter.

Fru talman! Vi får heller inte blunda för de parallella samhällsstrukturer som växer fram i vårt land och som hotar barns rättigheter. Hederskultur, könsstympning, barnäktenskap och så vidare står i direkt konflikt med barnkonventionens principer. Barn ska aldrig behöva växa upp i en miljö där deras frihet begränsas eller deras drömmar kvävs av förlegade traditioner och värderingar. Här krävs ett tydligt ledarskap från staten för att säkerställa att svensk lag och svenska värderingar alltid är överordnade.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom regeringens skrivelse och ser fram emot att tillsammans arbeta vidare för att säkerställa att barnens bästa alltid sätts i första rummet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet! Jag tycker att det är fantastiskt att det är flera partier som claimar epitetet Sveriges barnrättsparti. Det tänker jag såklart att även Miljöpartiet anser sig vara.

Jag har några konkreta frågor som jag såklart vill ta tillfället i akt att ställa. Johan Hultberg nämnde en mängd olika åtgärder, och vi instämmer i att de saker som regeringen nu har gjort är bra steg på vägen.

Jag undrar om ett par andra utredningar. Det kom en utredning 2020 som handlade om barnkonventionen och svensk rätt och precis det som också nämndes av en tidigare talare: hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Man hittade, inte helt överraskande, ett antal oförenligheter. Hittills har regeringar agerat endast på ett fåtal av dessa, och jag undrar därför om Johan Hultberg känner till om det finns en plan för att ta arbetet med den utredningens iakttagelser vidare.

Sedan undrar jag också om det finns planer från regeringen på att gå vidare med förslagen från utredning 2023:40, som handlade om förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter - klagomålsmöjligheten, till exempel.

Fru talman! Jag håller helt med Johan Hultberg om att det inte räcker att bara göra barnkonventionen till lag. Detta var också anledningen till att de utredningar som jag nämnde tillsattes: att säkerställa att barnkonventionen som lag skulle få praktisk effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Sedan finns det absolut exempel på när den förra regeringen inte alls gjorde sitt bästa utifrån ett barnperspektiv. Och det finns exempel på hur den här regeringen absolut inte heller gör sitt bästa utifrån ett barnperspektiv, trots att jag inte på något sätt tvivlar på Johan Hultbergs goda intentioner.

Det är också mycket glädjande att socialtjänstlagen nu kommer. Den utredningen tillsattes av den förra regeringen. Här verkar det finnas en samsyn kring väldigt mycket av det som föreslogs av utredningen och som regeringen sedan har valt att gå vidare med.

Detta med barnrättsbyråer, som Johan Hultberg nämner i sitt svar, ingick i den utredning som handlade bland annat om att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen; det var ett förslag från den utredningen. Det är mycket glädjande att det har tagits vidare.

Jag är såklart fortfarande angelägen om att övriga förslag från de här utredningarna också tas vidare. Utredningen från 2020 är en mycket ambitiös genomgång av hur lagar skulle behöva ändras för att stämma bättre överens med barnkonventionen. Den är alltså till stort stöd, både för den här regeringen och för andra, kommande regeringar, i arbetet med att implementera barnkonventionen för alla barns bästa.

Fru talman! Barn är barn. Barn är egna individer och inte bihang till oss vuxna. Barn har egna rättigheter och också skyldigheter. Men det är vuxensamhället som ansvarar för att skydda våra barn och säkerställa att deras rättigheter blir genomförda.

Fru talman! Barnkonventionen har varit svensk lag i några år. När beslutet om detta fattades ville Centerpartiet egentligen att det skulle vara en del av grundlagen, men det var inte det som fick majoritet i kammaren. Vi tänkte att det kunde bli ett tydligare sätt att säkerställa barns rättigheter. Och precis som tidigare talare har varit inne på kan konventionen i sig vara svårtolkad. Men vi har den som lag, och sedan dess har vi alla gemensamt arbetat för att stärka barns rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Som kommentar till vilket parti som är det bästa barnrättspartiet tänker jag: Tänk om Sverige kunde bli det bästa barnrättslandet, där vi gemensamt, alla partier i Sveriges riksdag, krokar arm och arbetar för att hela tiden hitta utvecklingsområden!

Fru talman! Den rapport från Riksrevisionen som vi i dag debatterar eller samtalar om - jag vet inte vilket begrepp vi ska använda oss av - visar på att det finns brister inom socialutskottets och utbildningsutskottets områden. Den går inte in så mycket på andra områden där jag upplever att det också finns brister, vilket jag kommer att återkomma till.

Centerpartiet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller svaret på rapporten. Det visar att regeringen har en bra ambition och har vidtagit många bra åtgärder för att stärka barns rättigheter. Där är vi många gånger överens med regeringen.

Fru talman! Centerpartiet saknar dock några olika delar, såsom uppföljningen. Jag är glad att regeringen nu inspireras av mina återkommande frågeställningar om hur vi ska följa upp att de beslut vi fattar ger det som vi vill ha och gör skillnad för våra barn och unga.

Jag hoppas att det framöver kommer uppdrag till Socialstyrelsen eller annan lämplig myndighet att ta fram bra metoder som våra olika kommuner och regioner kan använda i vardagen så att det verkligen blir så bra som vi vill för varenda unge.

Jag och Centerpartiet saknar också helheten hos regeringen, för det här spänner över fler områden än socialutskottets och utbildningsutskottets. Det spänner över frågor som samhällsbyggnad och över justitieutskottets ansvarsområden.

Det som egentligen oroar mig när vi pratar om barns rättigheter ligger utanför rapportens granskning, och detta vill jag återkomma till. Det finns till exempel diskussioner om att sänka åldern för när man kan dömas till straff om man har begått ett brott. Där, fru talman, vill jag återkomma till att barnkonventionen säger att barn är barn. Att vuxensamhället i vissa fall misslyckas med att tidigt ge rätt stöd och insatser till barn kan vi ju inte lasta barnen för.

Jag är övertygad om att om vi fokuserar på straff i stället för på vård och behandling för barn skapar vi inte trygga individer, utan vi skapar otrygga individer med ilska och misstro mot vuxensamhället. Det de behöver är i stället vård, omsorg och behandling.

Fru talman! Det är denna syn på vissa barn som oroar mig, inte det stora arbete som vi gör gemensamt i bland annat socialutskottet. Vissa barn har inte samma rättigheter.

När det gäller Riksrevisionens rapport yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Vi står bakom det svar som regeringen har lämnat.

Fru talman! Jag tackar ledamoten så jättemycket för det beskedet.

Det sista jag gjorde i yrkeslivet innan jag blev riksdagsledamot var att arbeta på MUCF med en rapport som handlade om just omvändelseförsök av hbtq-personer. I den rapporten, som finns på myndighetens hemsida som en del av en större rapport om unga hbtqi-personers situation i Sverige, finns det ganska mycket information.

Jag tycker att det är viktigt med det utökade utreseförbudet. Det är positivt. Men det framgår av rapporten från MUCF att det förekommer också i Sverige. Man behöver inte lämna landet för att utsättas för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Jag tycker också att det är viktigt att detta ses i en kontext av hedersrelaterat våld och förtryck men att man inkluderar även andra människors erfarenheter. Det var väldigt tydligt i vårt arbete att ett antal av de utsatta personerna såg sig själva som inkluderade när man uttrycker sig i termer av hedersrelaterat våld och förtryck medan andra inte gjorde det. Det beror förmodligen på hur de själva tolkar sin utsatthet.

Till exempel kan man se att personer som har utsatts inom ramen för kristna frikyrkoförsamlingar inte betecknar sig själva som utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är de väl inte heller enligt gängse definition, men det finns ju ganska många likheter. Och det är definitivt fråga om omvändelseförsök, så i lagstiftningsåtgärder och andra stödåtgärder som man kan vilja vidta är det viktigt att man inkluderar brett så att alla utsatta känner sig träffade av de åtgärder som man vidtar.

Sedan tycker jag att den här regeringen har anledning att se över vissa av sina handlingar. Jag nämnde tidigare att åtgärder som regeringen har infört av andra skäl är problematiska i ett barnrättsperspektiv. Jag tycker verkligen att man i det här arbetet ska walk the walk och inte bara talk the talk. Jag rekommenderar att man tittar på sina egna åtgärder inom till exempel migrationsområdet och olika åtgärder på rättsområdet också från ett barnperspektiv.

Fru talman! Den 13 juni 2018 stod jag i denna talarstol och framförde det för mig kanske viktigaste anförandet under min tioåriga period som riksdagsledamot. Jag tar mig därför friheten, fru talman, att citera mig själv och ett stycke ur anförandet som jag då framförde.

"I dag känner jag en oerhörd stolthet över att få vara en del av denna församling. Vi har nu gått från förhandlingsborden till att debattera och senare i dag besluta om att äntligen göra barnkonventionen till svensk lag."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Jag var stolt då, fru talman, och jag är stolt nu. Jag är stolt över att ha varit en del av att fatta beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som länge drivit på i denna fråga och för barns rättigheter. Jag är stolt, fru talman, men jag är inte nöjd.

Riksrevisionens granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen har visat att många av de farhågor som vi hade då har besannats.

Det saknas enligt Riksrevisionen bland annat kunskap på olika nivåer om vad barnets rättigheter faktiskt innebär i praktiken för de olika verksamheterna.

Riksrevisionen menar vidare att det fortfarande finns en osäkerhet i offentliga verksamheter om hur man ska tolka och tillämpa barnkonventionen.

Enligt Riksrevisionen finns det också brister i hur barnets rättigheter synliggörs i lagstiftningsprocessen. Man bedömer att ett barnrättsperspektiv bör integreras tidigare och mer genomgående i lagstiftningsprocessen, till exempel i utredningsdirektiv och genom tydligare instruktioner i förordningen om konsekvensutredningar.

Vidare noterar man att det saknas utbildning om barns rättigheter i Regeringskansliet.

Detta, fru talman, får mig att upprepa det jag ofta säger: Barnen måste vara mer närvarande för oss som styr samhället. Vi pratar alldeles för ofta om barn och alldeles för sällan med barn.

Min slutsats när jag tagit del av Riksrevisionens rapport är att vi kan bättre än så här. Vi måste kunna bättre än så här - för barnens skull.

Det är dags att göra om. Det är dags att göra rätt. Det är dags att se till att barnkonventionen som svensk lag gör skillnad på riktigt. Det är ett arbete som vi måste göra tillsammans, regeringen och oppositionen, och det arbetet måste starta nu.

Fru talman! Det här är mest troligt min sista ämnesdebatt i denna kammare. Jag ämnar lämna riksdagsuppdraget i mars i år efter tio år som riksdagsledamot. Jag är så glad över att kunna ägna mina sista minuter i den här talarstolen åt något av det vackraste och finaste jag vet, nämligen barn och barns rättigheter. Tack för det, fru talman!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)