Herr talman! Äntligen! I dag kommer riksdagen äntligen att fatta beslut om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Äntligen kommer det att bli möjligt att köpa med sig några flaskor efter ett besök hos sitt lokala mikrobryggeri eller från vingården, destilleriet eller musteriet som man besökt under svemestern eller helgutflykten.

I dag är Sverige det enda land i EU som inte tillåter någon form av gårdsförsäljning av alkohol. Jag är stolt och glad över att vi nu ändrar på det. Äntligen blir Sveriges lite, lite friare. Äntligen blir Sverige lite mer som det övriga Europa. Den moderatledda regeringen levererar.

Herr talman! På min fritid ägnar jag mig gärna åt konditionsidrott, till exempel löpning, längdskidor och andra sporter som kräver både fysisk och mental uthållighet. Jag har sprungit flera ultramaraton, vilket lärt mig att kämpa och inte ge upp ens när det går tungt. Frågan om gårdsförsäljning har varit en politisk ultramara av sällan skådat slag, där målet många gånger känts avlägset. Men så länge man fortsätter framåt och biter ihop, också när det går en emot, kommer man i mål. Det gäller såväl i löpning som i politik.

I många, många år, ja i årtionden, har gårdsförsäljning debatterats och utretts, men nu är vi äntligen på väg att gå i mål, tack vare det målmedvetna och uthålliga arbete som Moderaterna och andra aktörer haft. Äntligen får Sveriges många duktiga dryckesentreprenörer möjlighet att utveckla sina verksamheter och samtidigt bidra till utvecklingen av besöksnäringen och av Sverige som mat- och dryckesland.

Den proposition från den moderatledda regeringen som vi nu har att debattera och senare i eftermiddag fatta beslut om innebär att det blir tillåtet med gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker av alla de slag – vin, sprit, öl liksom andra jästa drycker. Förslaget innebär dock att försäljning bara får ske i samband med ett betalt besök, och försäljningsvolymen är också strängt begränsad. Vidare kommer bara småskaliga oberoende aktörer att kunna få gårdsförsäljningstillstånd.

Det är sannerligen ingen hemlighet att jag och Moderaterna hade önskat ett betydligt mer tillåtande system. Vår målsättning är och har hela tiden varit ett så tillåtande system som möjligt med så få och så små begränsningar som möjligt. Men att införa gårdsförsäljning utan att äventyra det svenska detaljhandelsmonopolet – Systembolaget – kräver dock begränsningar. Därav finns kravet om att försäljningen bara får ske av småskaliga aktörer och bara i samband med ett betalt besök. Därav finns också de begränsade försäljningsvolymerna.

Min förhoppning är att tiden kommer att visa att de begräsningar som nu följer med införandet av gårdsförsäljning är onödigt långtgående och att det därmed kommer att vara möjligt att längre fram lätta på tyglarna.

Frågan om huruvida det går att kombinera gårdsförsäljning med bevarandet av Systembolaget har varit kärnan i debatten om gårdsförsäljning. Jag och Moderaterna har envist hävdat att det är möjligt, och vi har fått rätt. Gårdsförsäljningsutredningen visade klart och tydligt att gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten förutsatt att försäljningen är begränsad.

Den modell för gårdsförsäljning som utredningen föreslog och som regeringens förslag helt bygger på har sedan genomgått en så kallad notifieringsprocess inom EU. EU:s medlemsländer liksom EU-kommissionen har alltså fått möjlighet att yttra sig över förslaget. EU-kommissionen hade dock varken frågor eller invändningar mot förslaget. Kommissionen avstod faktiskt helt från att lämna ett detaljerat yttrande.

När EU-kommissionen gav förslaget om gårdsförsäljning grönt ljus hoppades jag att oppositionspartierna eller åtminstone Socialdemokraterna skulle ställa sig bakom förslaget. I debatten om gårdsförsäljning har företrädare för Socialdemokraterna nämligen gjort gällande att partiet minsann inte är principiellt emot gårdsförsäljning utan att det handlat om att värna Systembolaget. Men trots att det nu står klart att gårdsförsäljning kan samexistera med Systembolaget vill Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa förslaget.

Herr talman! Jag tvingas därmed konstatera det jag egentligen har trott hela tiden: Socialdemokraterna vill inte ha gårdsförsäljning. De har hela tiden varit emot att ge Sveriges dryckesentreprenörer och besöksnäring bättre villkor, detta trots att gårdsförsäljning inte heller är ett hot mot folkhälsan. Socialdemokraterna har bara försökt kamouflera sitt motstånd mot gårdsförsäljning bakom påståenden om att gårdsförsäljning skulle strida mot EU-rätten. Det var en bluff, som nu är synad.

Herr talman! Som med all lagstiftning krävs bra implementering för att de nya bestämmelserna om gårdsförsäljning ska fungera i praktiken och uppfylla de intentioner som vi som lagstiftare har. Nu är emellertid många oroliga över Folkhälsomyndighetens föreskriftsarbete kopplat till den nya lagen. Också jag är ärligt talat rejält orolig. Varför? Det ska jag strax förklara, men låt mig först ge myndigheten beröm för att den redan innan vi i riksdagen har fattat beslut om den nya lagstiftningen har tagit fram förslag till föreskrifter. Att Folkhälsomyndigheten, liksom Sveriges 290 kommuner, är på tårna är nämligen avgörande för att gårdsförsäljning ska kunna dra igång redan den 1 juni när lagen träder i kraft.

Vad jag och väldigt många mikrobryggare, vinodlare och andra dryckesentreprenörer däremot är oroliga för och skarpt kritiska till är att Folkhälsomyndigheten ska överimplementera den nya lagen genom att i praktiken ytterligare höja de redan högt ställda kraven för att få bedriva gårdsförsäljning. Låt mig ge ett par exempel.

I den nya lagen finns krav om att gårdsförsäljning bara ska få ske till konsumenter som deltar i ett besöksarrangemang. Vidare regleras att detta besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. Det betyder enligt propositionen att ett arrangemang ska ha ett reellt innehåll och inte bara vara ett besök där man betalar en entréavgift.

Nu föreslår Folkhälsomyndigheten att besöksarrangemanget ska pågå i 45 minuter, varav minst 30 minuter ska vara av kunskapshöjande karaktär. Det är fullständigt orimligt. Det är att överimplementera lagens krav om att besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. I det slutgiltiga förslaget behöver tidsgränserna bli väsentligt mycket lägre, annars är jag rädd för att myndigheten sätter stopp för väldigt många producenters planer om att dra igång gårdsförsäljning.

Ett annat exempel på att Folkhälsomyndighetens förslag till föreskrifter är en överimplementering av den lagstiftning vi nu debatterar handlar om skadeverkningar. I lagen föreskrivs att den som beviljas gårdsförsäljningstillstånd ska ansvara för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemang, något som jag tänker bör kunna ske på såväl olika som enkla sätt.

Vad föreslår då Folkhälsomyndigheten? Jo, att gårdsförsäljarna i inledningen av varje besöksarrangemang ska informera om alkoholens skadeverkningar. Inte nog med det, utan gårdsförsäljarna föreslås också ansvara för att besökarna får det skriftliga informationsmaterial om alkoholens skadeverkningar som Folkhälsomyndigheten kommer att ta fram.

Jag vill vara glasklar med att bemyndigandet till Folkhälsomyndigheten att utfärda föreskrifter inte är tänkt att ge myndigheten utrymme att i praktiken skärpa lagens bestämmelser, utan bemyndigandet syftar till att ge möjlighet till erforderliga förtydliganden om hur lagens bestämmelser ska tillämpas.

Jag konstaterar att det förslag till föreskrifter som Folkhälsomyndigheten tagit fram har fått omfattande och svidande kritik. Jag utgår från att myndigheten tar intryck av remissinsatsernas synpunkter och sedan utfärdar föreskrifter som gör det både möjligt och enkelt att vara gårdsförsäljare.

Herr talman! Utifrån den lagstiftning som vi i dag antar och de föreskrifter som Folkhälsomyndigheten senare ska återkomma med är det sedan kommunerna som prövar ansökningar och utfärdar gårdsförsäljningstillstånd. Om gårdsförsäljningsreformen ska bli lyckad är det mycket viktigt att kommunerna nu förbereder tillståndsprocessen.

Det finns tyvärr anledning att känna oro över en del kommuners agerande. För det första är jag bekymrad över att vissa kommuner inte alls är så framåtlutade som de behöver vara för att gårdsförsäljning ska kunna börja så snart den nya lagstiftningen träder i kraft. Nu gäller det för kommunerna att vakna och inse att sommaren snart är här.

För det andra är jag bekymrad över att det ute i kommunerna finns politiker som aktivt vill motarbeta gårdsförsäljning och därmed berörda företag. Som nämnts vill Socialdemokraterna på nationell nivå, här i riksdagen, helt stoppa förslaget. Som väl är kommer riksdagen med bred majoritet i eftermiddag att rösta ja till att tillåta gårdsförsäljning. Men vad gör då glädjedödarna inom det socialdemokratiska partiet när de nationellt inte lyckas stoppa gårdsförsäljning? Jo, då börjar de lokalt att obstruera.

Socialdemokraterna i Stockholms stad har redan låtit meddela att de inte tänker tillåta gårdsförsäljning på söndagar. Det vore naturligtvis ett mycket hårt slag mot de lokala dryckesentreprenörerna i Stockholm. Det är ju nämligen särskilt på helger, när människor är lediga, som det finns möjligheter att locka gäster till besöksarrangemang och då erbjuda gårdsförsäljning. S är några riktiga glädjedödare.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis är gårdsförsäljningsfrågan en politisk ultramara, en mara som – givet bland annat Socialdemokraternas lokala försök att skjuta reformen i sank – nu fortsätter. Jag och Moderaterna kommer å vår sida att fortsätta att driva på för en moderniserad alkohollagstiftning där vi värnar folkhälsan men utan orimliga och onödiga förbud och begränsningar. Konkret innebär det att vi bland annat kommer att jobba vidare för att avskaffa alkohollagens matkrav. För Moderaterna är det nämligen självklart att det ska vara möjligt att exempelvis öppna en enkel liten vinbar.

Lika självklart är det för Moderaterna att det ska vara möjligt att som dryckesentreprenör sälja några flaskor direkt till konsumenten. Därför är i dag en glädjens dag. Därför yrkar jag bifall till regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Äntligen!

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare, Mats Sander och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande har gårdsförsäljningsfrågan debatterats och utretts i åratal, i decennier faktiskt. Flera utredningar har kommit fram till slutsatsen att det går att införa gårdsförsäljning med ett bevarande av det svenska detaljhandelsmonopolet. Det har varit kärnan i frågan, och det har också varit anledningen till att processen har dragit ut på tiden.

Moderaterna och den moderatledda regeringen har varit angelägna om att säkerställa att man kan lägga fram ett förslag för Sveriges riksdag som håller EU-rättsligt. Jag känner mig otroligt trygg med det förslag som nu ligger på riksdagens bord, fru talman. Jag kommer alldeles strax att få kritik från Centerpartiets ledamot för att förslaget inte är tillräckligt generöst, att gränserna är för högt satta och att begränsningarna är för många, men det är de just därför att vi ska kunna vara trygga med att förslaget håller EU-rättsligt.

Jag konstaterar som sagt att vi har haft en notifieringsprocess, och jag måste säga att den gick oväntat smidigt. Blott ett land kom med synpunkter. EU-kommissionen avstod som sagt helt från att lämna ett detaljerat yttrande, och för åhörarna på läktaren kan jag förtydliga att på EU-språk är detta att ge grönt ljus. Man hade inget att erinra mot förslaget.

Sedan är det som Karin Sundin refererade till när det gäller betänkandet helt korrekt: Ytterst är det domstolen som tolkar lagen. Så är det med all lagstiftning, om jag får påminna ledamoten Sundin om det.

Fru talman! Vad som är hyckleri är Socialdemokraternas påstådda vurm för landsbygden, för småföretag, för de dryckesentreprenörer som är med och utvecklar svensk dryckeskultur och som har varit med i att förflytta vårt drickande från berusningsdrickande till ett drickande med fokus på kvalitet och upplevelser.

Jag är väldigt glad över att vi har förändrat den svenska alkoholkulturen och sett drickandet minska. Det har gjort att skadorna har kunnat minska. Vi ska också komma ihåg att det har skett i en tid när tillgängligheten till alkohol har ökat och ökat och politiken har liberaliserats. Det är, menar jag därför, inte ett korrekt antagande att bara för att man liberaliserar lagstiftningen lite försiktigt kommer skadorna att öka.

Faktum är att ungdomars drickande har halverats på 2000-talet. Under samma tid har antalet serveringstillstånd markant ökat. Ska vi då dra slutsatsen att det är tack vare att försäljningstillstånden har blivit fler? Det är ungefär på det sättet Karin Sundin argumenterar. Nej, det ska vi naturligtvis inte.

Min poäng är att gårdsförsäljning är möjlig att införa med ett bevarande av monopolet, och det är det som har varit regeringens uppgift. Det är det som har varit Moderaternas ingång i det här arbetet, och det är därför det här förslaget är omgärdat av så många begränsningar och restriktioner – för att vi ska kunna vara trygga med att det svenska detaljhandelsmonopolet håller även om det skulle bli en fråga för EU-domstolen.

Jag känner mig otroligt trygg med det här förslaget. Jag hoppas och tror att det är ett förslag som kommer att skapa bättre förutsättningar för många av Sveriges dryckesentreprenörer. Men då krävs det att man lokalt inte sätter käppar i hjulet utan tar vara på de möjligheter som den nya lagstiftningen öppnar för.

Fru talman! Ja, ledamoten Rågsjö får återkomma om den sista frågan. Jag uppfattade inte riktigt den.

När det gäller frågan om vi kommer att tvingas lägga ned monopolet är det min fasta övertygelse att vi inte kommer att tvingas lägga ned monopolet. Jag är väldigt trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord. Den har tagit lång tid att få fram men gör det nu äntligen möjligt att införa gårdsförsäljning i Sverige. Där har de EU-rättsliga aspekterna verkligen analyserats. Regeringen har varit försiktig. Man har till och med sänkt en del gränser ytterligare, vilket redan varit uppe i debatten här, just för att vara säker på att den här lagstiftningen kommer att hålla EU-rättsligt.

Jag räds inte en eventuell EU-rättslig prövning utan känner mig trygg med att förslaget kommer att hålla. Och skulle det mot förmodan, fru talman, vara så att EU-domstolen riktar kritik mot Sverige, jamen då har Sverige naturligtvis alla möjligheter att justera lagstiftningen så att gårdsförsäljningen inte äventyrar det svenska detaljhandelsmonopolet. Men jag är som sagt genuint trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord.

Vad jag inte är fullt lika trygg med är att det kommer att bli en bra tillämpning av den nya lagstiftningen, givet de förslag som har kommit från Folkhälsomyndigheten när det gäller föreskrifter och de signaler som har kommit från enskilda kommuner om att sätta käppar i hjulet för den här reformen och den här viktiga intentionen att skapa bättre förutsättningar för Sveriges små oberoende dryckesproducenter som bidrar till jobb och tillväxt och faktiskt också till en sundare alkoholkultur.

Fru talman! Ja, det här är en reform som kommer att generera jobb. Det är en reform som kommer att skapa bättre förutsättningar för små producenter som i dag många gånger sliter för att över huvud taget överleva. Det är sannerligen inga företag med stora marginaler och stora vinster. Det här är entreprenörer som brinner för sitt hantverk, som brinner för att kunna erbjuda högkvalitativa produkter på en lokal marknad. Nu ger vi dem något bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter och även det ekosystem som ligger till grund för besöksnäringen.

Det är ju så att om det där hotellet ska kunna växa och den där restaurangen ska kunna locka till sig fler gäster behöver det finnas besöksanledningar, och vi ser runt om i Europa att möjligheten att besöka en vingård eller ett whiskydestilleri många gånger är en besöksanledning. Det är därför man reser till Skottland eller väljer att förlägga semesterresan till Bordeaux. På samma sätt är det viktigt att den möjligheten stärks i Sverige.

När det gäller Systembolaget har vi varit inne på att stödet för detaljhandelsmonopolet i Sverige är väldigt starkt. Som jag försökte förklara i mitt tidigare replikskifte med ledamoten Sundin är min bestämda uppfattning att vi behöver utveckla politiken för att stödet för den svenska restriktiva alkoholpolitiken fortsatt ska vara starkt. Vi behöver ta bort de regler och förbud som har blivit obsoleta.

Vi borde därför naturligtvis avskaffa matkravet så att det går att öppna en liten vinbar även om man inte investerar miljontals kronor i ett eget kök och tvingas tillhandahålla ett stort utbud av maträtter. Det är inte den typen av restriktioner som räddar folkhälsan, utan det är helt andra åtgärder.

Fru talman! Som sagt handlar frågan om gårdsförsäljning om hur vi ska hitta en modell som gör det möjligt att införa gårdsförsäljning samtidigt som vi bevarar Systembolagets monopol. Det ska ärligt talat sägas att det har varit en utmaning. Vi kan inte öppna för vanlig detaljhandel och samtidigt hävda vårt monopol. Det är en omöjlighet. Det är därför det här förslaget har som grundläggande förutsättning att det ska vara just besöket som står i centrum. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt att Centerpartiet riktar kritik mot själva grundidén för gårdsförsäljningen, nämligen att det ska vara ett betalt besök. Det var utredningens förslag, och det är det mest grundläggande kravet för att den här modellen ska anses vara förenlig med EU-rätten och möjlig att kombinera med Systembolagets monopol.

Det är också så att vi med det här förslaget behöver visa att vår alkoholpolitik är sammanhängande och att vi värnar folkhälsan, för det är också det som ger Sverige rätt att ha ett undantag för sitt detaljhandelsmonopol. Regeringen har efter de remissynpunkter som kommit landat i att man bör ställa krav på att den som får tillstånd att bedriva gårdsförsäljning ska ha ett ansvar att lämna information om alkoholens skadeverkningar. Vi har dock inte föreskrivit i lagen att det ska vara muntliga föreläsningar och broschyrer som delas ut. Det är ju myndighetens – enligt min uppfattning – överimplementering som har landat i det förslaget.

Jag hoppas att Folkhälsomyndigheten tar till sig av de synpunkter och den massiva kritik som har kommit mot hur man har tolkat den bestämmelsen och återkommer med ett förslag som är mer rimligt.

Fru talman! Att det är en absurd tolkning från myndigheten tycker jag inte att jag ska behöva klä skott för. Jag kan citera direkt ur propositionen. Bestämmelsen lyder som följer: Tillståndshavaren ansvarar för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemanget.

Jag ser framför mig att det skulle kunna ske på många, och enkla, sätt – exempelvis genom att den som går in på en vingårds hemsida och bokar in sig på ett besöksarrangemang får information i besöksbekräftelsen om alkoholens skadeverkningar. Det tycker jag vore ett enkelt och smidigt sätt att uppfylla kravet. Folkhälsomyndigheten har föreslagit ett absurt sätt att uppfylla bestämmelsen, det tycker jag också. Det är omöjligt för oss politiker att blicka in i framtiden och förutspå denna typ av tokiga tillämpningar från en myndighets sida. Tack och lov är det ju bara ett förslag från Folkhälsomyndigheten.

Jag hoppas som sagt att myndigheten kommer att vara lyhörd för den omfattande kritik som har riktats mot förslagen till föreskrifter i stort, och särskilt när det gäller frågan om besökens varaktighet och den fråga som jag och ledamoten Bergenblock nu diskuterar, nämligen informationen om skadeverkningar.

Som sagt har tillägget varit en del av att säkerställa att systemet lever upp till EU-rätten och att kunna visa att vi bedriver en sammanhållen folkhälsopolitik som är grunden för det undantag vi har för det svenska detaljhandelsmonopolet. Regeringen har landat i slutsatsen att det är rimligt att vi ställer krav på dryckestillverkarna att informera om skadeverkningarna när vi nu ger dem bättre förutsättningar att marknadsföra sina produkter. Men det måste naturligtvis ske på ett rimligt sätt. Jag tycker att digital information i samband med en bekräftelse, eller tillgång till information i lokalen, borde vara fullt tillräckligt.

Fru talman! Just nu står vinplantorna på rad på Flädie vingård och har precis fått gröna små knoppar. Och just nu när Arilds druvbuskar översköljs av en kall, salt vind från Kattegatt och Ulrik på Klackabackens bryggeri i Åhus smakar på påskölet – med toner av aprikos och skånsk kavring – för att avgöra om humlebeskan är lagom är Skåne som vackrast, fru talman.

I dag ger vi skånska och övriga Sveriges dryckesproducenter bättre möjlighet att utveckla sin passion och sina livsverk. I dag säger jag grattis till alla oss som värnar kulturarvet – som värnar landsbygd, turism, näringsliv och inte minst mat och dryckesutveckling. Mat och dryck utvecklas nämligen i samspel; det är därför en sval chianti smakar bäst till pizzan eller en fransk getost smakar allra bäst med ett glas kall sauvignon blanc från Loiredalen. Det är också därför vi skåningar tog en besk till ålagillet för att spjälka fettet.

Men som bekant har våra matvanor – och därmed våra dryckesvanor – ändrats. Både i Skåne och i resten av Sverige äter vi mindre fett och mindre salt mat. Vi dricker också mindre brännvin och färre stora starka till förmån för lokalt producerat vin och öl. Vi svenskar har lagt oss till med kontinentala vanor.

Lantbruk och gårdar i södra Sverige har sett affärsmöjligheter och har utvecklats till turistattraktioner. I Skåne kan du prova egentillverkad lammkorv med en pinot noir som skördats på Thora Vingård i Båstad. Du kan också stå på hotellrummets balkong och titta ut över meter efter meter av daggvåta druvbuskar strax före skörden på Lottenlunds vingård i Allerum. Redan i dag ligger vingårdarna och gårdsbutikerna så tätt att du kan cykla mellan dem. Det gör folk, både skåningar och turister från hela världen.

Att man då inte kan köpa med sig en flaska vin är faktiskt helt orimligt. Dagens förändring är ett steg på vägen till en fungerande dryckesindustri i Sverige, en levande landsbygd och många nya turister. Bestämmelserna om studiebesök och rundvandringar blev lite onödigt krångliga, men det var den kompromiss som måste göras för att det skulle bli någonting alls.

Oron för att reformen ska stjälpa monopolet är stor, och därför behövs utvärderingar längs vägen. Detta är som bekant en försöksverksamhet. Låt oss dock glädjas åt att Sverige nu är moget för att liberalisera sin alkoholpolitik och föra den i rätt riktning, även om det går i klen fart.

Ja, Sverige är moget. Ungdomar och unga vuxna dricker betydligt mindre i dag än vad de gjorde på 50-talet, när Systembolaget startade.

Sverige och Finland är de enda två länder i Europa som har ett alkoholmonopol, och just nu visar Finland vägen även i alkoholfrågan. I fjol fick finska livsmedelsbutiker börja sälja vin och öl med en alkoholhalt på upp till 8 procent. Vet ni vad? Den finska alkoholkonsumtionen sjönk, eftersom konsumenterna valde ett vin med lägre alkoholhalt i livsmedelsbutiken i stället för att springa över till monopolet Alko och handla. Detta är ett bevis för att det inte är procenten eller alkoholen i sig som är det viktiga. Det är i stället smakkombinationen mellan mat och dryck som lockar.

Dessutom kraxade olyckskorparna om att det endast skulle stå billigt blaskvin på hyllorna i butikerna, men så fel de hade. Flera internationella storproducenter har nu startat vinproduktion inom ramen för Finlands nya regelverk. Finnarnas förändrade syn på monopolet stärkte alltså den finska folkhälsan. Har Finland släppt lös den trojanska hästen, eller är det så att finnarna är kapabla att hantera det som resten av Europa är kapabelt att hantera?

Jag hoppas att också Sverige och vi i riksdagen ser nyktert på alkoholpolitiken och moderniserar förutsättningarna. Gårdsförsäljning är ett steg i rätt riktning, men mer behövs.

Vi liberaler är stolta men inte nöjda. Vi har landsmötesbeslut på att matkravet på krogarna ska bort och på att restauratörerna ska få krydda sitt eget brännvin. Vi har också landsmötesbeslut på att Sverige ska följa Alkos exempel och införa licensbutiker för vin och öl för folkhälsans skull.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag förstår att Centerpartiet behöver hitta någonting i den här reformeringen som man kan ta på.

Jag håller med om att tolkningen av lagstiftningen har gett alldeles orimliga resultat. Vi har också hört att tidigare talare anser att det finns risk för att Folkhälsomyndigheten överimplementerar. Det är inte rimligt att man på Flädie vingård, eller på ett mikrobryggeri någon annanstans i Skåne eller i resten av Sverige, ska behöva dela ut en broschyr och hålla tal om alkoholens skadeverkningar.

Det finns dock en medvetenhet om att vi behöver begränsningar. Jag uppfattar det som att alla som varit uppe i talarstolen är överens om detta, för det finns fortfarande majoritet för att monopolet ska kvarstå.

Jag har inte den kompetens som krävs för att svara på hur jurister och övriga har funderat kring vilket regelverk som behövs, men jag tycker att resultatet är oroväckande. Jag anser inte att Flädie vingård, eller någon annan vingård eller liten dryckesproducent i Sverige, ska behöva ge både muntlig och skriftlig information om alkoholens skadeverkningar.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 4 och 6 i betänkandet.

I över 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att gårdsförsäljning ska bli verklighet i Sverige. Vår drivkraft har varit att det är en reform som är bra för dryckesföretagen, bra för besöksnäringen och bra för landsbygdsutvecklingen.

Det ger bryggerier, vingårdar och destillerier möjligheter att stärka sina företag och utveckla sina bygder. För besöksnäringen kan gamla destinationer stärkas och nya utvecklas. Det är bra för Sverige, och det är verkligen på tiden.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007, och Centerpartiet har varit drivande bakom alla tre utredningarna. Två av dem utfördes under alliansregeringen. Men tyvärr höll varken utredningarna eller partierna måttet för att de skulle kunna genomföras.

Den tredje utredningen var en del av överenskommelsen inom januariavtalet och genomfördes under förra mandatperioden. Uppdraget var denna gång tydligare: Ta fram ett förslag till gårdsförsäljning som går att genomföra, som är förenligt med EU-rätten och som ser till att det svenska detaljhandelsmonopolet bevaras. Just det levererade utredaren på.

Utredningen var klar i december 2021, och remisstiden gick ut i juni 2022. Vid slutet av remisstiden hade 180 remissvar inkommit, och majoriteten var positiva. Framför allt fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på mervärdet för en sådan reform och vad den kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

När den nya regeringen tillträdde i oktober 2022 låg alltså utredningen remissbehandlad och klar på den nya socialministerns bord. Det var för all del mycket material att gå igenom, men att det skulle ta ytterligare två och ett halvt år innan ärendet kom upp till debatt och beslut i kammaren var det nog ingen som hade sett framför sig. För den som kan räkna står det dessutom klart att om inte utredningen hade genomförts under den förra mandatperioden hade det över huvud taget inte blivit något beslut om gårdsförsäljning under den här mandatperioden.

Den utredning som regeringen fick att hantera innehöll en välgrundad analys av förutsättningarna för att införa gårdsförsäljning. Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta Systembolagets monopol ur spel. Båda de frågorna är ordentligt utredda, och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Samtidigt var förslaget i utredningen utformat med både hängslen och livrem i form av produktionsvolymbegränsningar för företagen, volymbegränsningar för konsumenten vid inköp och krav på kunskapshöjande aktiviteter med mera. Det var utredningens uppdrag, så ingen skugga ska falla på den. Men därefter tar politiken vid för att lägga sitt raster på det framtagna förslaget.

Förväntningarna på denna regering – där åtminstone av två partierna säger sig ha liberala drag och tre av partierna säger sig vara företagarvänliga – att lätta upp något på förslaget var förstås rätt stora. Men det kom helt på skam. Tvärtom har förslaget gjorts ännu mer restriktivt och ännu mer reglerat än förslaget i utredningen.

Att det funnits en stor splittring mellan regeringspartierna har knappast undgått någon. Med en kristdemokratisk socialminister som stretat emot och ett liberalt parti som inte riktigt vetat vilken fot det ska stå på har processen förstås inte varit helt enkel.

Det är väl ingen som glömmer bort att två moderata riksdagsledamöter var så frustrerade att de förra våren läckte till medierna att socialministern hade tänkt stryka hela destillerinäringen från förslaget till gårdsförsäljning. Från Centerpartiet öppnade vi då för att göra upp om frågan direkt i socialutskottet om så skulle krävas. Men i stället fick socialministern krypa till korset. När förslaget väl presenterades i juni stod det klart att de konservativa krafterna ändå hade vunnit flera segrar i förhandlingen men inte just den segern.

Lagrådsremissen har därefter notifierats till EU-kommissionen, som trots invändningar från Portugal inte haft några som helst synpunkter på förslaget. Det är naturligtvis positivt såtillvida att den inte ser att förslaget står i strid med EU-rätten eller med detaljhandelsmonopolet. Men det visar också att regeringen hade kunnat ta i lite mer än vad den har gjort i det förslag som har lagts fram. Därmed kommer jag fram till det som är Centerpartiets syn på lagförslaget och vår följdmotion i betänkandet.

Först av allt vill jag klargöra att Centerpartiet naturligtvis kommer att rösta ja till förslaget om gårdsförsäljning även om vi inte är helt nöjda med innehållet. Det här är en fråga som vi drivit under väldigt lång tid, och vi är väldigt glada att det nu blir verklighet. Men vi hade velat se ett mer frihetligt och företagarvänligt förslag än vad som är fallet. Som det är nu innehåller förslaget för många begränsningar och restriktioner, vilket försvårar för många producenter att faktiskt genomföra gårdsförsäljning i verkligheten.

Regeringen föreslår att lagen ska vara tidsbegränsad till sex år, vilket vi motsätter oss. Här lägger vi fram ett skarpt förslag om att ta bort tidsbegränsningen eftersom det finns en uppenbar risk att företag inte vågar göra de investeringar som krävs för att införa gårdsförsäljning och att många av den anledningen väljer att avstå.

Gårdsförsäljning är en möjlighet som i första hand är inriktad på små producenter med en hantverksmässig tillverkning av alkoholdrycker. Redan i utredningen föreslogs väldigt lågt satta tak för företagens årsproduktion. Gällande öl har regeringen utan hållbar motivering valt att sänka taken ytterligare.

De föreslagna taken innebär att vissa producenter hamnar utanför möjligheten till gårdsförsäljning. De innebär också en påtaglig begränsning för framgångsrika företag att växa. På sikt bör de taken kunna höjas ytterligare. Till att börja med föreslår Centerpartiet att taken bör sättas till 150 000 liter för spritdrycker, 500 000 liter för vin och 1 000 000 liter öl och cider.

En av förutsättningarna för gårdsförsäljning är att det är själva besöket som står i centrum och inte köpet av alkoholdrycker. Därför bedöms det vara nödvändigt att besökaren deltar i ett besöksarrangemang innan den får handla några produkter. Däremot motsätter vi oss att det ska lagstiftas om att ta ut en avgift för de arrangemangen, eftersom det ändå måste vara en fråga för den enskilda företagaren att avgöra själv.

Centerpartiet förslår därför att det inte ska finnas något lagkrav på att besöksarrangemangen ska vara avgiftsbelagda. Vidare är vi väldigt kritiska till att Folkhälsomyndigheten fått i uppgift att precisera dessa besök i sina föreskrifter. Det innebär att det ska vara minst 45 minuter långa varav 30 minuter är kunskapshöjande.

Förutom att besöksarrangemangen ska vara kunskapshöjande har regeringen lagt in en egen hittepåparagraf om att det ska lämnas information om alkoholens skadeverkningar i samband med arrangemanget. Detta finns det alltså ingen grund för i den utredning som har gjorts, utan det är helt och hållet utformat av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna själva.

Nu har Folkhälsomyndigheten dessutom preciserat det till att innebära en inledande föreläsning om alkoholens skadeverkningar samt utdelande av en broschyr om detsamma. Det här är ett helt unikt krav som inte ställs på personalen på Systembolaget eller på personalen på pubar och restauranger. Tyvärr drar det något av ett löjets skimmer över hela gårdsförsäljningen. Ansvaret för det vilar helt och hållet på regeringen. Från Centerpartiets sida förslår vi därför att den paragrafen ska strykas helt och hållet i lagstiftningen.

Regeringen har valt att fylla lagen med en lång rad regleringar som i viss mån ska tolkas av myndigheter och kommuner. Lagen ställer krav på nya föreskrifter, kommunala regelverk, fastställande av avgifter med mera. Det är uppenbart – inte minst efter vad som framkommit från Folkhälsomyndighetens föreskrifter – att gårdsförsäljning kommer att bli ett överreglerat område.

Av den anledningen vill Centerpartiet se en utvärdering innan den 31 december 2026 av hur myndigheternas och kommunernas hantering har påverkat förutsättningarna att bedriva gårdsförsäljning och vid behov föreslå förändringar.

Fru talman! Sammanfattningsvis är vi från Centerpartiets sida naturligtvis både glada för och nöjda med att gårdsförsäljning nu kommer att bli verklighet i sommar. Det är en fråga som vi har drivit väldigt länge och som vi vet är efterfrågad av både konsumenter och producenter.

Gårdsförsäljningen kommer att skapa nya möjligheter för landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Om vi i Centerpartiet hade hållit i pennan hade det varit ett mindre ängsligt, mer frihetligt, mer liberalt och mer företagarvänligt förslag. Men det här är i alla fall en väldigt bra start för gårdsförsäljning.

(Applåder)

Fru talman! För att vara en fråga var det väldigt många frågor på en gång.

Centerpartiet står bakom en restriktiv alkoholpolitik. Det är den här frågan som är så intressant i förhållande till Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som över huvud taget inte vill se någon möjlighet till gårdsförsäljning.

Det förslag som nu har lagts fram är väl analyserat. Utredningen konstaterar att detta inte kommer att ha någon märkbar påverkan på folkhälsan. Det kommer inte att ligga drivor av fulla människor i utkanten av de gårdar som har gårdsförsäljning. Det har för all del inte heller ledamoten påstått, men man kan läsa mellan raderna att ni menar att gårdsförsäljningen kommer att öka alkoholkonsumtionen i samhället. Så är det inte. Det finns inga som helst belägg för det.

Den andra fråga som ledamoten är ute efter är: Är gårdsförsäljningen ett hot mot Systembolaget? Även där är utredningen väldigt tydlig. Man har gjort en gedigen analys utifrån EU-rätten och kommit fram till att så inte är fallet. Den föreslagna formen av gårdsförsäljning – som jag visserligen tycker är för restriktiv – är en form som är väl avgränsad. Den innebär inte att det blir en ny, fri detaljhandelskanal, utan köpet av alkohol är någonting som kan ske i slutet av ett besöksarrangemang på en vingård, på ett ölbryggeri eller på ett destilleri. Det är precis det som vi ser framför oss.

Att vissa remissinstanser har varit kritiska är inte förvånande. Majoriteten av remissinstanserna har varit positiva.

Fru talman! Om ledamoten har läst utredningen vet hon att det där finns beräkningar av hur många arbetstillfällen gårdsförsäljningen kommer att skapa. Jag tror att utredningen talar om någonstans mellan 10 och 20 procents ökning inom dryckesnäringen. Ledamoten får själv gå tillbaka och läsa mer exakt i utredningen, för det står där.

Jag förstår att det här är en viktig fråga i förhållande till arbetslösheten för Vänsterpartiets Karin Rågsjö. Mitt tips är alltså: Läs utredningen så får du svar på detta!

Det är inte arbetstillfällena som är det viktigaste för Centerpartiet här, utan det är att vi skapar en möjlighet till utveckling på våra landsbygder, inom livsmedelsindustrin, framför allt dryckesindustrin, och för turistnäringen. Jag tror att det finns möjlighet till utveckling på många sätt, och jag tror att detta kan skapa arbetstillfällen långt utanför just dryckesbranschen. Men det är alltså inte arbetstillfällena i sig som är huvudsyftet med gårdsförsäljningen.

Det handlar om utveckling av Sverige och av Sveriges landsbygder. Att det sedan finns många bryggerier som ligger inne i städerna är inte någon nackdel. Men det vi ser framför oss är förstärkandet av destinationer som redan finns och skapandet av nya destinationer där det lilla mikrobryggeriet eller vingården kan vara knutpunkten.

Är då monopolet hotat? Nu säger ledamoten att monopolet är hotat just med Centerpartiets förslag. Ledamoten har tidigare sagt samma sak om det liggande lagförslaget – att också med detta är monopolet hotat. Jag är inte så säker på att det är analys eller fakta som ligger till grund för påståendet om att monopolet är hotat. Det kanske snarare är rädslan för marknadskrafterna – ni vet den där rädslan som Vänsterpartiet så ofta står för och pratar om.

Fru talman! Låt mig inleda i en positiv anda och säga att jag också är glad att Moderaterna och Centerpartiet har legat väldigt nära varandra i frågan om gårdsförsäljning. Under åren i alliansregeringen drev vi också detta tillsammans. Däremot hade vi konflikt med en del av de andra partierna i det underlaget och kom då inte framåt.

Konsumentupplysningen om vem som är ansvarig för vad vill jag nog ändå förtydliga en gång till: Hade inte utredningen genomförts under den förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet, där Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna ingick, hade det inte heller blivit något förslag om gårdsförsäljning den här mandatperioden. Det tog nämligen regeringen två och ett halvt år att gå från att remissen var klar till att vi nu sitter med ett förslag. Själva utredningen med remisstid tog ett och ett halvt år. Det hade blivit fyra år sammanlagt, och vi hade då inte kunnat fatta något beslut.

Konsumentupplysningen får väl ändå vara att det är tack vare Centerpartiet det finns en möjlighet att nu fatta detta beslut. Sedan är det glädjande att vi har en politisk majoritet i riksdagen som kan se till att det blir verklighet med den proposition som lagts fram.

Som jag sagt tidigare kommer vi att ställa oss bakom propositionen. Vi föreslår tillkännagivanden om saker vi tycker borde ha gjorts annorlunda. Vi lägger fram ett skarpt förslag om att ta bort sexårsgränsen i lagförslaget. Vi tycker att det är lite för ängsligt och lite för restriktivt. Det kunde ha varit bättre. Men vi kommer naturligtvis att stödja införandet av gårdsförsäljning. Precis som ledamoten sa i sitt anförande, både i inledningen och i avslutningen: Äntligen!

Fru talman! Jag delar helt ledamotens åsikt att politik är det möjligas konst. Just därför är jag glad som centerpartist, efter att ha drivit denna fråga i partiet i över 20 år, att kunna stå här i dag och se den bli verklighet. Tack vare de tre utredningar som tidigare genomförts har vi nu lyckats genomföra en utredning som lade fram ett förslag som bevarar både folkhälsan och detaljhandelsmonopolet. Det är att gå från prat till resultat.

Att det är den sittande regeringen som lägger fram förslaget har inte vi någonting emot, mer än att vi kan konstatera att förslaget hade blivit lite bättre, lite mer liberalt och lite mer företagsvänligt om Centerpartiet hade suttit med och hållit i pennan när det togs fram.

Jag vet inte riktigt vad det är ledamoten egentligen tycker är otydligt från Centerpartiets sida. Jag tror att jag var rätt tydlig i mitt anförande och även i replikskiftena tidigare. Centerpartiet står helt bakom att gårdsförsäljning införs. Vi är väldigt glada över detta. Vi hade velat att fler företag skulle omfattas än vad som nu är fallet. Det hade kunnat ske genom något högre tak för produktionsvolymen. Vi hade velat se mindre restriktivitet, byråkrati och krångel kring besöksarrangemangen, som att företagen själva hade fått välja om man skulle ta betalt för dem eller inte. Vi hade också velat se att kravet på upplysning om alkoholens skadeverkningar, det som regeringspartierna själva petade in i lagen, hade tagits bort helt och hållet. Så hade skett om Centerpartiet hållit i pennan – lite mer liberalt, lite mer företagsvänligt.

Fru talman! Centerpartiet är och har alltid varit en stark förespråkare för att gårdsförsäljning ska bli verklighet i Sverige. Vi vet att förslaget som vi debatterar i dag aldrig hade sett kammarens ljus om inte Centerpartiet drivit på under många år.

Förslaget är, trots alla sina brister, ett viktigt steg för att skapa bättre förutsättningar för den växande, småskaliga dryckesnäringen och samtidigt utveckla besöksnäringen, öka sysselsättningen och hålla landsbygden levande. Men för att förslaget ska bli just en möjlighet måste förutsättningarna vara rimliga.

Fru talman! I regeringens förslag införs ett produktionstak som är så lågt att det i praktiken blir ett straff för de företag som lyckas. Ett tak på 75 000 liter sprit är inte småskaligt. Mikroskopiskt är väl att överdriva, men när det gäller ett företag som ska ha förutsättningar att ta emot turister, anordna visningar, smakprovningar och samtidigt utveckla sin verksamhet är taket orimligt. Det är orimligt att en aktör som tillverkar 76 000 liter sprit om året – en marginell överskridning – plötsligt inte längre ska kunna omfattas av möjligheten till gårdsförsäljning.

Lagförslaget utesluter nu en handfull mycket kunniga dryckestillverkare. Det här är företag som har gjort det vi alla säger att vi vill uppmuntra, det vill säga växa organiskt och skapa arbetstillfällen samt investera i lokaler, besöksytor och marknadsföring. De har en omsättning som gör att de kan ha anställda som kan ta hand om regeringens krav på besöksarrangemang. Och så svarar regeringen med att straffa dem.

Fru talman! Centerpartiet vill ha högt i tak, mycket högre tak – dubbelt så högt produktionstak! Jag vet att även vårt förslag inte går alla dryckesproducenter till mötes, men det inkluderar många av dem som har banat vägen för dryckesproduktion i Sverige, som generöst delat med sig till nya entreprenörer och som har skapat unika varumärken och besöksanledningar på landsbygden. Vi föreslår också att kravet på att besöksarrangemanget måste vara avgiftsbelagt tas bort och att Folkhälsomyndighetens bisarra föreskrifter skrivs om.

Fru talman! Det här är inte en genomtänkt politik för tillväxt i hela landet. Det är en skrivbordsprodukt där man har blandat ihop alkoholpolitik med besöksnäring och fått något som varken gynnar folkhälsan eller företagen, och det gynnar definitivt inte förtroendet för svensk lagstiftning.

Vi säger att vi vill locka utländska besökare, men vi tvingar företagare att agera internationell nykterhetspolis med broschyrer på för närvarande oklart många språk innan försäljning får ske. Vi säger att vi vill ha en levande landsbygd, men vi föreslår en modell som kväver just de aktörer som visar att det går att bygga något stort på en liten plats.

Fru talman! Jag är stolt över att vi står upp för sunt förnuft. Vi vet att företagande på landsbygden inte sker av misstag. Det kräver mod, kunskap och uthållighet. Det är inte vår uppgift som lagstiftare att skruva isär något som just har börjat fungera, utan det är vår uppgift att skapa rimliga och rättvisa villkor. För att spetsa till detta något: Vi gör det inte genom att förvandla varje gårdsförsäljning till ett statligt korrektionsläger med förkläde och varningstexter, som besökaren dessutom måste betala för.

Regeringen, som säger sig vilja minska regelkrånglet, kan stoppa Folkhälsomyndighetens regelkrångel. Vi hoppas att förslaget kommer att justeras så snart som möjligt och ge plats för tillväxt.

(Applåder)