Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Ledamoten säger att det inte är tid att luta sig tillbaka, och det håller jag verkligen med om. Ledamoten nämner smuggelhundar, men jag tänker också på en annan typ av hundärenden som behöver behandlas i dag. Det är nog få av oss här inne som har missat den senaste tidens rapportering om aggressiva hundar och hundangrepp, som i vissa fall har lett till dödlig utgång - vilket såklart är fullständigt oacceptabelt.

Att en hund biter en människa kan bero på många saker. Hunden kan känna ett behov av att försvara sig själv, känna sig trängd och behöva skapa ett avstånd eller ha stor kamplust. Det sistnämnda har lett till en diskussion om ett eventuellt rasförbud. Men egentligen ska det inte behövas eftersom det redan i dag är olagligt att inneha eller avla fram hundar som bär på stor kamplust, eller extrem kamplust som det heter i Sverige.

Därför skulle det vara intressant att få höra vad regeringen tänker göra för att lagstiftningen som redan finns på plats följs och hur ledamoten tänker att uppföljningen av regelefterlevnaden kan förbättras.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi är överens om att ett stort ansvar faller på just hundägaren, varpå det här med rasförbud är värt att diskutera. Det finns nämligen raser med kampegenskaper som inte har den typ av aggressivt beteende som är direkt farligt för andra djur och för människor. En viktig del i att undvika att hundangrepp sker är bland annat, som ledamoten säger, att det finns en ansvarsfull ägare som fostrar sin hund på rätt sätt.

Men det är också viktigt att aggressiva hundar omhändertas i tid. I Statskontorets rapport Hund under kontroll, som släpptes ganska nyligen, kan man läsa att länsstyrelsens och polisens arbete med tillsynslagen inte fungerar ändamålsenligt och att omhändertagandet av djur inte är tillräckligt effektivt.

Ett återkommande tema i rapporten är att delat ansvar är ingens ansvar och att samarbetet myndigheter emellan måste förbättras avsevärt. Man pekar också på att myndigheterna behöver ökade befogenheter för att kunna ta hand om den här typen av ärenden på ett bra sätt.

Slutligen vill jag fråga ledamoten vilket av förslagen som presenteras i Statskontorets rapport som regeringen tänker vore bra att gå vidare med. När kan vi förvänta oss att ny lagstiftning för att stärka länsstyrelsens och polisens roll när det gäller att omhänderta djur kommer att presenteras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Detta är en djurpolitisk debatt. I sådana debatter låter de olika partierna ofta förvillande lika varandra. Enigheten i svensk politik har till stor del handlat om plågsamma djurförsök. I den frågan har vi varit överens mellan de olika blocken, och partier har gång på gång motionerat i riksdagen om att det måste läggas mer resurser på att fasa ut de plågsamma djurförsöken.

Många känner inte till att vi i Sverige har så pass många djurförsök som är så graverande att de klassas som plågsamma. Det är en ganska sträng definition av lidande. År 2021 var det alltså 243 009 djurförsök. Det är nästan svårt att ta in det enorma lidandet bakom denna stora siffra.

Jag tror att det har varit så stor enighet i frågan, i alla fall till nyligen, på grund av att det är dyrt, förlegat och riskfyllt att använda djur som modell för människor. Vi skiljer oss nämligen åt extremt mycket. Det har visat sig att nio av tio av de produkter och mediciner som man fått grönt ljus för när man testat på djur sedan inte fungerat för människor.

Min fråga till ledamoten är helt enkelt: Varför väljer regeringen att slopa och mer eller mindre lägga ned 3R-centers arbete för att fasa ut de plågsamma djurförsöken?

Fru talman! Jag blir lite konfunderad. Detta är ett område där vi politiker kanske inte ska bestämma hur forskare egentligen ska gå till väga för att utföra sin forskning och ta fram mediciner, utan det är upp till forskarna.

3R-center har funnits för att samla information, ta fram best practice och hjälpa alla forskare som är ganska beroende av en historia och som av vana är inne på att forska med hjälp av djur. Det har varit ett väldigt viktigt nav. Jag tror att det är det som ledamoten hänvisar till när hon säger att mycket görs. Det har gjorts tack vare de personerna, som har hjälpt forskare i hela landet att hitta bättre, mer träffsäkra, billigare och effektivare metoder som inte går den förlegade omvägen via ett djur, en omväg som inte på något sätt hjälper oss att ta fram effektiva mediciner och produkter.

3R-center är det navet. Det är de som kan forskningen och rådgivningen bättre än vi politiker kan. Det är de som kan peka i rätt riktning.

Detta är inte bara fråga om effektivitet och att ligga i framkant i forskningen. Vi har också ett EU-krav på oss, och Sverige halkar efter. Grunden till det är att regeringen - jag vet inte om det var av illvilja eller om det var ett misstag, att man helt enkelt inte såg att pengarna behövde skjutas till - inte har sett till att pengarna finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det är alltså fina ord. Men pengarna för att hjälpa alla dessa forskare att komma över trösklarna och sätta igång med mer effektiv forskning är undandragna. Det ansvaret vilar på regeringen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6.

Det finns många saker som jag älskar med Sverige och som gör mig stolt över att vara svensk: vår vackra natur, föreningslivet, välfärden och, inte minst, skolmaten, som ger våra barn en unik möjlighet att lyckas med sin utbildning. Som sann djurvän är det också alltid lika kul för mig att kunna prata om vårt starka djurskydd och vår låga antibiotikaanvändning i djurhållningen.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland när det gäller djurvälfärdsfrågor. Vi är stolta över den nya, moderna djurskyddslag som vi införde tidigare i regeringsställning, där det slås fast att djur ska kunna bete sig naturligt. Nu är det av största vikt att resten av Europa följer efter, inte bara för djurens utan också för våra svenska lantbrukares bästa.

Därför var det så glädjande när EU-kommissionen som en del av strategin från jord till bord fick i uppdrag att utreda och presentera förslag till nya regler för bland annat djurhållning, transport och slakt samt märkning av livsmedel. Men tyvärr blev denna glädje kortvarig, för nu står det klart att den planerade översynen av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen inte kommer att genomföras i sin helhet, i alla fall inte i närtid. Det omfattande lagstiftningspaket som skulle ha presenterats förra året färdigställdes aldrig. I stället fick vi nöja oss med förslag som endast rörde transport av djur och stärkt välfärd för hund och katt samt spårbarhet på den inre marknaden.

Fru talman! Detta duger inte. Denna utdragna process måste påskyndas så att visionen om en förbättrad och moderniserad djurskyddslagstiftning i EU kan bli verklighet. Då behöver regeringen och landsbygdsministern göra mer än bara skicka ett brev till EU-kommissionen. Nu är det dags att vi står upp för djuren, våra svenska lantbrukare och alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring.

Fru talman! Den senaste tiden har vi socialdemokrater även bevakat en annan fråga, nämligen hundaveln i Sverige och särskilt förekomsten av varghybrider. Korsning av hund och varg innebär en blandning av tama och vilda gener, vilket riskerar att medföra beteendemönster som är svåra att förutsäga. Detta kan leda till farliga situationer, vilket gör att varghybriden enligt oss är direkt olämplig som sällskapsdjur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Trots att det är olagligt att inneha, sälja eller avla fram individer som är mindre än fem generationer från vild varg finns det en växande trend som går ut på att äga en hund med så mycket varg-dna som möjligt i sig. I den granskning som Sveriges Radio genomförde i höstas framkom det att man i Sverige hade funnit individer med hela 95 procent varg-dna. Detta kan jämföras med lagliga hybrider, som endast får ha 3 procent varg-dna. Även om hybrider av denna typ är olagliga i dag finns det luckor i nuvarande regelverk som gör det svårt för kontrollmyndigheten att ta reda på om en misstänkt varghybrid har för hög andel varg-dna eller inte. Ännu mer problematiskt är att varghybrider tillåts importeras till Sverige, vilket ger oss ännu mindre kontroll över aveln och vilka individer som korsas.

Fru talman! På grund av detta gick vi socialdemokrater fram med ett utskottsinitiativ i miljö- och jordbruksutskottet, där vi bland annat föreslog att import och uppfödning av varghybrider ska klassas som artskyddsbrott och att all uppfödning och import av varghybrider ska förbjudas. Vi menar att det finns en risk med att ha varghybrider som sällskapsdjur, för människor och andra djur men även för den svenska vargstammen. Tyvärr fanns det inte någon majoritet för vårt initiativ i utskottet, vilket gjorde att det föll, men vi fortsätter att driva på i denna riktning.

Fru talman! En annan fråga som vi socialdemokrater har valt att lägga fokus på är att stimulera det lokala och småskaliga jordbruket. Vi menar nämligen att detta kan innebära stora fördelar när det gäller djurvälfärden samtidigt som det minskar sårbarheten i livsmedelssystemet.

Vi vill bland annat se mer småskalig gårdsslakt så att fler djur kan slippa den stress som transport, uppstallning och slakt riskerar att medföra. För att minska kostnaderna för djurhållaren vill vi också införa digitala veterinärbesiktningar som ett komplement till fysiska besök. På så sätt kan vi minska tidsåtgången samtidigt som vi bibehåller en hög kvalitet på slakten. I tider av veterinärbrist tror vi att detta är ett välkommet förslag eftersom det kommer att leda till ett minskat antal resor.

Fru talman! Låt oss stanna kvar lite i frågan gällande veterinärbristen. Liksom föregående år finns det stora utmaningar när det gäller djursjukvården i Sverige. Bemanningssvårigheterna har varit kända under lång tid, och som ni alla vet har distriktsveterinärerna problem med att hitta kompetent personal. Den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och arbetet med lantbruksdjuren gör att många veterinärer i dag väljer att söka sig till landets smådjurskliniker i stället. Inte minst ur ett landsbygdsperspektiv är detta problematiskt eftersom distriktsveterinärerna fyller en väldigt viktig roll när det gäller att ta hand om sjuka lantbruksdjur och hästar. Deras verksamhet innebär många gånger skillnaden mellan liv och död.

Fru talman! För att hela Sverige ska kunna leva är det därför väldigt viktigt att vi kan skapa en hållbar och långsiktigt välfungerande veterinärvård för alla djur oavsett var i landet de befinner sig. Regeringen har aviserat att nya lagförslag på området kommer att presenteras denna månad, och vi socialdemokrater följer ärendet noggrant. För oss är det viktigt att det finns en veterinär beredskap dygnet runt, året runt, så att alla djurägare kan känna sig trygga med att deras djur kan få den vård som de behöver, när de behöver den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Även ur ett smittskyddsperspektiv har våra veterinärer en väldigt viktig roll när det gäller att övervaka och förhindra att allvarliga, smittsamma djursjukdomar får fäste och sprids vidare. Detta blev tydligt inte minst i höstas, när vi fick det första utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige.

Fru talman! Intresset för djurskyddsfrågorna är stort, och svenska medborgare är måna om att våra djur behandlas med värdighet och respekt. Vi socialdemokrater vill att våra tamdjur, sällskapsdjur och produktionsdjur ska hållas och skötas i en god miljö och på ett sätt som gör att deras hälsa och välmående främjas. Att djurskyddsreglerna efterlevs är viktigt inte bara för djuren utan också för att vi ska kunna upprätthålla allmänhetens förtroende för svensk djurhållning, särskilt vad gäller livsmedelsproducerande djur.

Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsens djurskyddskontroll. Vi socialdemokrater tycker att denna kontroll behöver vara regelbunden, effektiv, rättssäker och rättvis och att resurserna bör riktas dit där de gör mest nytta.

Myndigheterna behöver också ges rimliga förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag så att vi slipper ta del av ytterligare djurskyddsskandaler. Detta gäller inte enbart livsmedelsproducerande djur utan också när det handlar om aggressiva hundar och dödliga hundattacker, något som har varit högaktuellt den senaste tiden.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag understryka att ett starkt djurskydd och en stärkt konkurrenskraft kan gå hand i hand, om beslut fattas med hänsyn till båda perspektiven. Allt fler efterfrågar etiskt producerade varor, vilket ger svenska produkter en konkurrensfördel.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Märkning av livsmedel var en del av det paket från EU som skulle ha presenterats under 2023 men som alltså stoppades, vilket jag nämnde i mitt anförande.

Självklart är det jätteviktigt med en tydlig märkning av livsmedel för att konsumenter ska kunna göra ett medvetet val. Samtidigt får det inte bli så mycket märkning att den i stället blir förvirrande och vilseledande. Det gäller alltså att hitta en bra balans mellan det som gör det tydligare för konsumenten och det som kanske snarare förvirrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det finns jättemycket att säga om obedövad slakt. Som ledamoten nämner är det redan i dag förbjudet i Sverige att slakta djur utan att de har fått en ordentlig bedövning. Detta är oerhört viktigt för djurvälfärden och absolut något som även vi i Socialdemokraterna står bakom.

Självklart ska vi driva på för att liknande lagstiftning ska införas även i andra EU-länder. Där är EU-samarbetet väldigt viktigt. Vi tror att vi behöver driva på, och därför är vi måna om att översynen nu genomförs i sin helhet och att den inte presenterar ett urvattnat förslag där viktiga delar har plockats bort. Vi kommer absolut att fortsätta att driva på för en förändring på EU-nivå.

Samtidigt är det ännu viktigare att regeringen och de partier som ingår i regeringsunderlaget - bland annat Sverigedemokraterna, som har direkt inflytande på den politik som förs i dag - gör det de kan för att påverka både nationellt och internationellt när det gäller vilken typ av djurskyddslagstiftning och regler för djurvälfärd som vi vill se.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Vad jag menar med att märkningen inte får bli förvirrande är att det måste finnas en stringens och att det ska vara tydligt för konsumenten vilken märkning som gäller och inte. Frivillig märkning kan också vara väldigt vilseledande. Man kan till exempel förstärka en produkts nytta genom att uppge sådant som att den är extra nyttig eller hälsosam. Där måste man kolla på vad som är viktig märkning och inte.

Det skulle som sagt ha kommit ett förslag, men det blev stoppat. Vi får vänta och se vad man tänker från EU-håll när det gäller att finna en enhetlighet som funkar även över landsgränser.

Sedan tror jag att det viktigaste man kan göra för att få bukt med den här typen av obedövad slakt i andra länder är att främja den djurhållning vi har i Sverige i dag, där man inte får slakta djur utan bedövning. Genom att välja svenska produkter kan man med säkerhet veta att de djur man lägger på sin tallrik inte har blivit utsatta för denna plågsamma hantering. Det viktigaste är alltså att stimulera svenskt jordbruk genom att välja svenska produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vad gäller ledamotens fråga om offentlig sektor vill jag säga att det jag har förstått är att offentlig måltidsverksamhet är bäst i klassen vad gäller att köpa in svenskproducerat och lokalproducerat. Sedan kan det säkert förekomma att man köper in andra typer av produkter, men det är i så fall mer av en kommunal fråga. Kommunala företrädare får hålla sig à jour med vad deras tjänstepersoner väljer att köpa in för mat till måltidsverksamheten i respektive kommun.

Fru talman! Tack, ledamoten, för intressanta frågor! Vi har ju inte så mycket tid, och det var ganska breda frågor.

När det gäller den första frågan, om antibiotikaskatt, vill jag säga att det nog mer är mina kollegor i skatteutskottet som har insyn i hur man ska hantera olika skattesatser och sådant. Det är alltså inget som rör just mitt expertområde i miljö- och jordbruksutskottet.

Jag vill gärna fokusera mer på frågan om kamphundar och detta med en djurskyddsmyndighet.

Jag menar nog att det inte behövs ytterligare en ny myndighet. Vi har enligt mig ett välfungerande system i Sverige för hur man ska upptäcka och åtgärda bristande djurhållning, antingen det gäller lantbruksdjur eller privat ägande av hund eller katt. Vi vet dock att de har väldigt mycket att göra ute på länsstyrelsernas djurskyddsenheter. De är överkörda med jobb och har en arbetssituation där hot och hat har blivit allt vanligare. Man har svårt att hitta folk som orkar fortsätta i yrket, för det är extremt utsatt. Jag tror att det finns mycket att göra för att stärka dem i deras roll. Det handlar också om att tillföra tillräckligt med resurser, så att man hinner med alla typer av kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Först och främst ska de prioritera lantbruksdjuren, alltså de livsmedelsproducerande djuren. Det gör att tiden inte riktigt räcker till för till exempel uppföljning när det gäller aggressiva hundar och omhändertagande av hund.

Det finns också ett ökat antal anmälningsärenden, vilket är ännu högre prioriterat i förhållande till livsmedelsproducerande djur. Det gör att de ofta får åka ut på akuta ärenden, vilket tar tid från den planerade kontrollen.

Jag tror alltså mycket på att få in mer resurser och skapa en hållbar arbetsmiljö för de inspektörer som finns i branschen i dag.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den frågan! Det är jättekul att få prata om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Ni som var med mig i livsmedelsdebatten vet ju att det var nästan det enda jag tjatade om i hela den debatten. Det är en hjärtefråga för oss socialdemokrater att man ska införa det på restauranger och kaféer men också i storhushåll. Det är precis av det skäl som ledamoten tar upp, alltså att konsumenter på ett enkelt sätt ska kunna göra ett medvetet val.

Vi tycker att det är väldigt skevt. När man köper köttfärs i butik vet man exakt varifrån köttfärsen kommer. När du rullar köttbullar hemma vet du vilket land som det djur som du valt att äta härrör från. Men äter du på restaurang har du ingen aning om ifall hamburgaren kommer från Sverige eller varifrån den är importerad.

Det finns i dag motargument om att man på frivillig basis kan ange att man serverar svenskt kött. Men vi är väldigt måna om att det ska bli en enhetlighet, precis som jag nämnde i replikskiftet med Sverigedemokraterna. Det handlar om att det ska vara samma typ av regelverk över hela kedjan. Det ska vara ett lagkrav att man måste ange detta.

Detta är något som vi tidigare, när vi var i regeringsställning, skickade in en anmälan till EU-kommissionen om. Det handlar just om att få införa egna nationella bestämmelser. Men denna anmälan valde landsbygdsminister Peter Kullgren att dra tillbaka. Han ville avvakta det EU-gemensamma lagstiftningspaketet, där bland annat märkningen skulle vara med. Detta skulle presenteras under föregående år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Nu blev ju inte detta gjort. Då sitter vi i en situation där vi fortfarande inte vet när denna typ av märkning kommer att införas. Men vi socialdemokrater hoppas att processen kommer att skyndas på så att vi senast i höst eller åtminstone till nästa julbord kan veta om det är svensk eller dansk julskinka som vi äter.

(Applåder)

Fru talman! Det är bra att ledamoten kan sova gott om nätterna när det gäller just denna fråga. Det blev ju ett väldigt urvattnat förslag från EU, som bara landade på djurtransporter. Det kom inte den breda översyn av djurskyddet som vi hade önskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har haft överläggningar med statssekreteraren från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i våra sammanträden hos miljö- och jordbruksutskottet. Där hade vi tydliga medskick och avvikande synpunkter kring djurtransporterna, eftersom det var det ärende som låg på bordet. Det handlade exempelvis om att även EU skulle minska sin tid för transporter från nio timmar till åtta timmar, som vi har i Sverige. Men jag upplevde statssekreteraren som väldigt undvikande. Statssekreteraren ville inte riktigt ta till sig dessa medskick och gav inte riktigt samma bild som den som ledamoten här beskriver - att man är ledande i diskussionerna på detta område inom EU. Jag är lite bekymrad över det.

Varför ställde sig inte regeringen och statssekreteraren från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet bakom våra medskick om att exempelvis minska transporttiderna från nio till åtta timmar?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Ledamoten lyfter fram utbrottet av den afrikanska svinpesten. Nu har det gått ungefär åtta månader sedan det hände, och tack vare väldigt stora uppoffringar från medborgare och företag i de berörda kommunerna har man nu lyckats få kontroll över och ett stopp på smittspridningen. Detta är viktigt ur flera olika perspektiv och inte minst för djurvälfärden, eftersom smittan är väldigt plågsam för de individer som drabbas. Det är också viktigt för livsmedelsproduktionen, eftersom det kan få väldigt stora konsekvenser om smittan tar sig in i större tamgrisbesättningar.

De inskränkningar som bekämpningen har medfört har dock fått väldigt stora konsekvenser för väldigt många olika typer av verksamheter, även sådana som inte är direkt berörda och därför har rätt till kompensation enligt epizootilagen. Det rör sig bland annat om företag i besöksnäringen som erbjuder boende och aktiviteter med koppling till naturupplevelser i det drabbade området. Även restauranger och kaféer märker av att det kommer allt färre turister och övernattar, äter ute och så vidare.

Min fråga till ledamoten blir därför om den typen av företag kan förvänta sig ekonomisk kompensation och hur länge till det i så fall kommer att dröja.

Fru talman! Ja, det är minst sagt förfärligt. Miljö- och jordbruksutskottet var på besök i Fagersta i början av året, och det var svårt att inte bli berörd av de berättelser som olika företagare och föreningar delgav angående utbrottet. Jag kan inte undgå att ta upp det som min kollega Åsa Eriksson sa i en intervju: Hade det här varit i Sälen eller Åre hade nog hanteringen sett helt annorlunda ut, eftersom det är väldigt många stockholmare som vill vara där och fira påsklov.

Förra gången jag lyfte frågan om kompensation till företag som är indirekt påverkade var under den särskilda debatt som vi hade tidigt i höstas i det här ärendet. Då sa ledamotens partikamrat, tillika landsbygdsministern, att jag skulle hålla tungan rätt i mun och inte sprida onödig oro om huruvida alla som hade rätt till och behov av kompensation skulle få det. Uppenbarligen fanns det dock skäl för min oro eftersom ledamoten ännu inte vet när de här företagen ska få den ersättning som utlovats.

Det är inte särskilt lätt att få folk att vilja besöka de här trakterna nu, eftersom det är instängslat och det finns områden som är täckta av varningsskyltar. Just nu är man mest känd för att ha en smittsam djursjukdom som härjar. Vi här i kammaren vet att det är under kontroll, men uppfattningen hos allmänheten tror jag inte är densamma.

Frågan är hur ledamoten tänker att de här företagen ska kunna undvika en konkurs utan kompensation från staten. Om det är så att man inte ska gå ut med en kompensation, vad tänker ledamoten då att företagarna ska göra för att överleva under den här svåra tiden?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 så att jag inte glömmer det.

I Sverige har vi ett starkt djurskydd, och det är någonting som vi är väldigt stolta över. Vi har många duktiga lantbrukare och djurägare som gör sitt absolut bästa för att ta hand om sina djur. Djurskydd engagerar, och det finns också en stor vilja att köpa svenskt. Det här är väldigt bra.

Men dessa djurskyddsstandarder innebär också stora utmaningar. En internationell marknad innebär också att konkurrensen är hård för de svenska bönderna. Man spelar helt enkelt på en ojämn spelplan.

Djurskyddet har dock många fördelar. I Sverige kan vi äta ägg utan större risk för salmonella, i Sverige har grisen knorren kvar och i Sverige klipps inga näbbar. Detta är något som har väldigt stort stöd.

Ändå kan det när vi går och handlar ligga kycklingfiléer, eller fläskfiléer, bredvid varandra där den ena är mycket billigare än den andra. Den ena är producerad i Sverige och den andra är importerad, och den som är importerad kan vara producerad på ett sätt som inte ens hade varit lagligt i Sverige. Om svenskt lantbruk hade producerat varan på samma sätt som den importerade varan är producerad på hade det lett till rättsliga konsekvenser. Detta är en stor utmaning för de svenska bönderna.

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Därför tycker vi att Sverige ska verka för ett förstärkt djurskydd inom EU genom att en högre miniminivå för djurskydd etableras i hela EU. Då kan den svenska livsmedelsproducenten upprätthålla en hög standard för djurvälfärd, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften. En höjd minimistandard skulle även leda till en mer rättvis konkurrenssituation på EU:s inre marknad och bidra till en mer enhetlig metod för djurskydd inom unionen.

När vi ändå pratar om importerat kött: Det är många som äter kött som är slaktat på ett sätt man själv anser vara oetiskt. I Sverige är det inte lagligt att slakta utan bedövning, men det är det i andra länder - och sådant kött importeras till Sverige. Vi skulle vilja se en tydligare märkning för att människor ska kunna göra mer medvetna val, och i andra hand vill vi även se ett förbud mot import av kött från djur som slaktats utan bedövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För Sverigedemokraterna är djurskydd en prioriterad fråga, och vi sverigedemokrater gör skillnad även när det gäller djurskyddsfrågor. Nu har vi även lyckats få igenom ett tillkännagivande som grundar sig på en sverigedemokratisk motion som utskottet ställt sig bakom. Det gäller småskaliga och gårdsnära slakterier, vilket är något bra. Det innebär att transporterna kan bli kortare för djuren.

Allt i Sverige är dock inte helt perfekt. Den senaste tiden har vi mötts av många rubriker om hundar som har begått attacker mot både människor och djur. Detta är djupt problematiskt, speciellt eftersom det är något som har ökat den senaste tiden. Vi har kanske alla sett olika program där detta har granskats och där det framgår att hundar har marknadsförts som farliga dödsmaskiner. Det är djupt oroande.

Det som är positivt är att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet gällande att skydda omgivningen mot farliga hundar fungerar samt om vår nuvarande lagstiftning verkligen fungerar. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet under mandatperioden. Det är positivt att regeringen tar frågan på allvar.

Någonting annat som har hänt inom djurskyddsområdet är översynen av minknäringen. Minknäringen har länge varit en integrerad del av vårt jordbrukslandskap, men vi ser nu att det finns behov av att se över minknäringen. Därför har vi och regeringen lagt fram ett ekonomiskt stöd på 180 miljoner kronor för 2024-2025 till minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Detta gör det möjligt att avveckla verksamheten under planerade och ordnade former.

Genom stödet visar vi också full respekt för de investeringar som minkägarna har gjort. Många minns kanske hur Danmark slaktade 13 miljoner minkar efter att den dåvarande socialdemokratiska regeringen tvingade fram ett förbud. Det innebar stora ekonomiska förluster för dem som bedrev minknäring. Detta är det socialdemokratiska sättet att göra det på, men vi ser hellre att det sker under ordnade former.

Utsläppta minkar har också länge varit ett problem. Minknäringen har utsatts för sabotage som har lett till att många minkar nu hotar fågellivet och ställer till med stora problem för ekosystemet. Vi har också sett att många djurrättsaktivister har börjat ge sig på aktörer inom andra näringar - grisbönder, fågeluppfödare och så vidare - vilket gör att lantbrukare inte känner sig trygga. Detta är ett annat stort problem i Sverige som vi ser allvarligt på. Även jordbrukare måste kunna känna sig trygga på sin arbetsplats, och detta är också någonting vi vill förbättra.

Det finns mycket att prata om när det gäller djurskydd, och jag kommer inte att hinna med allt. Sammanfattningsvis händer det dock mycket på djurskyddsområdet, och mer är att vänta. En mandatperiod är kort, och vi är snart halvvägs. Men vi ser att det på område efter område, inklusive djurskyddsområdet, spelar roll vilken regering som styr landet.

(Applåder)

Fru talman! Det finns många sätt att driva på djurskyddspolitiken. Ett sätt är att ligga på regeringen, som förhandlar i ministerrådet. Ett annat sätt är att gå via parlamentet. Det är också viktigt vem som är kommissionär.

Som enskild ledamot här i riksdagen eller i parlamentet är det svårt - det behövs samarbete för att man ska få någonting att gå igenom. I EU-parlamentet sker samarbete med andra partier och andra länder. Det vi kan göra här i riksdagen är att ligga på regeringen, och det gör vi också.

Jag har lite svårt att tala för Kristdemokraternas politik. Däremot vet jag att det pågår en utredning om hur man ska kunna göra det mer fördelaktigt att vara lantbrukare i Sverige. Utredningen ska presenteras den 13 juni, tror jag, och jag ser fram emot den. Man vill ha en stark konkurrenskraft utan att sänka kraven för djurskydd. Ingen lantbrukare vill ju sänka sina krav, och ingen lantbrukare vill att djuren ska må sämre.

Jag vet att man försöker hitta effektiva sätt att göra det mer fördelaktigt. Om lantbruket behöver lägga ned och vi behöver importera mer har vi ju inte vunnit någonting ur ett djurskyddsperspektiv.

Fru talman! År 2019 fick Sverige en ny djurskyddslag. Den nya lagen innehåller framför allt tydliga skrivningar om vad som anses vara naturligt beteende för ett djur som hålls i fångenskap och att djuren ska ges möjlighet att agera utifrån det beteendet. Trots det fortsätter Sverige att tillåta att hönor hålls i bur för äggproduktion, och vi får alltför ofta läsa om missförhållanden inom svensk kycklingindustri. Djurskyddslagens skrivningar om djurens rätt till naturligt beteende räcker uppenbarligen inte till.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att förbättra djurskyddspolitiken så att den i högre grad baseras på respekt för djuren. I vår motion om djurskydd från 2022 går det att läsa mer om våra förslag.

Fru talman! I dagens debatt kommer jag att fokusera på missförhållanden inom kycklingindustrin. Det pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker. Jag ska ge några exempel.

SVT:s Uppdrag granskning granskade i ett reportage förra året förhållandena inom aveln i svensk kycklingindustri. I reportaget framgick att ett multinationellt företag trots påpekade brister från länsstyrelsen snurrade och trampade ihjäl djur som var vid medvetande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Organisationen Djurens Rätt kartlade förra året kontrollerna som gjordes hos de fyra största kycklingfabrikerna i landet. Man gick igenom de kontrollrapporter som gjordes av Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Kartläggningen visade att det vid hela 60 procent av kontrollerna upptäcktes stora brister. Samtliga kycklingfabriker hade problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring.

Det konstaterades att den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar förra året var en hög andel frätskador under kycklingarnas fötter och uppfläkt hud ned till muskulaturen. Detta innebär såklart ett stort lidande då kycklingarna befinner sig i en så smutsig miljö att det orsakat skador under deras fötter. Ändå har de transporterats till slakteriet där de har tvingats sitta i transportburar under flera timmar.

Ett annat problem är att man använder sig av framavlade turbokycklingar, kycklingar som är avlade för att så snabbt som möjligt få stora bröstmuskler för köttproduktion. Deras slaktålder är normalt 35 dagar, men de växer så snabbt att de får ont och blir sjuka och dör i förtid.

Det här är några exempel på vad som förekommer inom svensk kycklingindustri.

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Vi har i vår budget föreslagit ett ökat anslag med 100 miljoner kronor för att utöka länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är ett steg i rätt riktning för att stärka djurvälfärden inom kycklingindustrin bland annat, men det är inte tillräckligt. Det behövs även stärkta krav på bättre förhållanden.

Det behövs fler åtgärder för att förbättra kycklingarnas möjligheter att bete sig naturligt och slippa lidande. Exempelvis bör man se till att kycklingarna ska ha tillgång till en större yta, införa ett förbud mot turbokycklingar och införa förbättrade bedövningsmetoder och förbättrade möjligheter till ett naturligt beteende och utevistelse.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att Sverige nu tar steg för en stärkt djurvälfärd och för en minskad industriell kycklingproduktion. Regeringen behöver genom praktisk handling åtgärda de problem och lidanden som blir allt tydligare för varje år som går.

Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! I den här debatten diskuterar vi djurpolitik. Det är en fråga som engagerar, inte minst i mitt eget parti.

Vi i Miljöpartiet bygger vår politik på tre solidariteter: solidaritet med alla människor, både nu och i framtiden, solidaritet med naturen och solidaritet med djuren. Vi menar att djuren ska ha rätt till sina liv, till bra liv, oavsett nytta för oss människor. Djuren ska inte få finnas till enbart för vår skull.

Fru talman! Vår ideologi är dock långt ifrån avspeglad i verkligheten. I det sätt som vi människor har valt att agera på dominerar idén att människan står över alla andra. Som ett slags Guds skapelse har vi tagit oss rätten att reducera ekosystem till resurser och djur till enheter. Detta övertramp har vi inte bara råkat göra här och var, utan vi har satt det i system.

Vi har satt förtrycket av icke-mänskligt liv i system för att systematiskt krama ur pengarna ur livet - både individerna och livets väv som bär upp ekosystemen, djur efter djur, art efter art. Det blir så när vi i grunden tillämpar kapitalism som dominerande sätt att organisera ekonomin i kombination med ekonomisk tillväxt.

Vi omvandlar effektivt levande ekonomi till död ekonomi, och den döda ekonomin har krav på sig att växa för varje år. Resultatet är att 97 procent av jordens biomassa på land utgörs av domesticerade däggdjur som vi människor äter. Bara 3 procent utgörs av de vilda djuren. Resultatet är att 75 procent av jordens landyta har omvandlats för att vi ska kunna odla mat, också åt de djur som vi i vår tur äter. Ändå, fru talman, finns det en utbredd hunger i världen.

Resultatet är att vi lever både i en artkris och en klimatkris, med stora risker för kommande pandemier på grund av vårt sätt att producera föda för människor. Det är oetiskt, det är ineffektivt och det kommer att kosta mycket.

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Fru talman! Kanske är det någon här i kammaren eller någon som lyssnar som har hört nyheten att den vanligaste fågeln i Sverige, lövsångaren, har minskat i antal. Det är inte första året det sker, utan det har hänt många år i rad. Men faktum är att det inte är den vanligaste fågeln i Sverige, utan det är kycklingen.

Varje år avlivas över 100 miljoner kycklingar, och det är bara ett av många skrämmande exempel på att naturen krymper och de vilda djuren blir allt färre samtidigt som exploateringen och industrialiseringen expanderar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har precis haft påskledigt, och många har säkert dekorerat sina hem med små söta kycklingar som pyntas omsorgsfullt. En prydnadskyckling får mer och större omsorg än en levande kyckling.

Fru talman! Kycklingindustrin har inte mycket med god djurhållning att göra. Det är en industri som inte tar hänsyn till att varje kyckling är en levande och kännande varelse. Den genomsnittliga svenska kycklingfabriken har ungefär 100 000 kycklingar per uppfödningsomgång, vilket är högre än genomsnittet i de flesta andra EU-länder. De svenska kycklingarna föds upp i industriella processer utan möjlighet att träffa sina mödrar eller andra vuxna individer.

Majoriteten av producenterna i Sverige är medlemmar i Svensk Fågel, som tillåter en mycket högre täthet av kycklingar - upp till 25 kycklingar per kvadratmeter. Det är alltså trängre än för de hönor som sitter i bur inom äggindustrin och liknar de förhållanden som kycklingar har i andra länder.

Fru talman! Kycklingens liv ser ut så här: Efter att de har blivit kläckta sorteras de döda och skadade kycklingarna vanligtvis ut för avlivning, och detta gör man delvis för att undvika kannibalism på grund av att det råder brist på föda.

Den absolut största majoriteten av de kycklingar som föds upp i Sverige är avlade för att växa extremt snabbt, så kallade turbokycklingar. Från det att de föds lever de med konstant smärtsam växtvärk, för att kunna ge maximalt till köttproduktion. För kycklingen innebär detta förstås stor smärta, sjukdom och förtida död.

Fru talman! En svensk studie från 2007 visar att ungefär 90 procent av kycklingarna hade nedsatt rörelseförmåga, vilket antyder att de har smärta och svårigheter att gå på grund av sin tunga kropp och snabbväxande natur. De svenska turbokycklingarna lever sina liv i enbart 35 dagar innan de slaktas. Många kycklingar dör dock före den åldern, om man nu kan kalla 35 dagar ålder, på grund av sjukdom, stress och benproblem.

Transporterna av de kycklingar som överlevt är också en dödsfälla, där cirka 150 000 kycklingar dör varje år i Sverige, vilket är högre än för andra djurslag. Om kycklingen överlever transporten är det dags för slakt. Då bedövas de antingen med el eller med koldioxid. Om de ska bedövas med el hängs de upp och ned vid fullt medvetande och doppas i ett elbad. Detta är obehagligt och smärtsamt, och det innebär också en stor risk för att kycklingarna inte får den bedövning som de ska ha enligt lag.

Nu har vi bara pratat om kycklingarna, men föräldrarna till turbokycklingarna lider av samma biologiska fängelse. För att de inte ska dö i förtid får de leva med konstant hunger, alltså systematisk svält.

Fru talman! Jag ska nu gå över till äggen. Det äts rekordmånga ägg under påsken. Trots att den djurskyddslag som antogs av riksdagen 1988 innehöll ett tydligt krav på att inga hönor ska sitta i bur efter 1998 sitter i dag fortfarande cirka 200 000 hönor i bur i Sverige. Ytan per höna är mindre än de A4-ark där våra anföranden ryms. Hönan kan inte sträcka ut sina vingar ordentligt.

Fru talman! Det behöver inte vara så här. Framtida generationer kommer antagligen att läsa om detta med fasa i historieböckerna. Det går att föda upp kycklingar utan detta enorma lidande. Detta är en extremavel som måste förbjudas. Det finns alternativa raser. Dessutom måste kycklingarna få större utrymme och möjlighet till utomhusvistelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vad gäller burhållning av djur måste det till ett totalförbud. Samma saker som man har argumenterat för tidigare här vad gäller mink måste också gälla för hönorna.

Fru talman! Jag kommer nu att övergå till en punkt inom djurpolitiken där det har rått enighet inom svensk politik fram till mycket nyligen, då regeringens senaste budget lades fram. Det handlar om de plågsamma djurförsöken. Djurförsök är ett föråldrat och riskfyllt sätt att ta fram mediciner, läkemedel och andra produkter, och därför har 3R-center jobbat med att fungera som ett nav, sprida information och främja forskning utan djurförsök. Den nuvarande regeringen har dock valt att i sin budget slopa den statliga finansieringen, och antalet personer som jobbar med detta har minskats från tolv till tre anställda.

År 2021 rapporterades 243 009 djurförsök i Sverige enligt EU:s definition, som innefattar de mest grava fallen, alltså särskilt lidande för djur. Det är svårt att ta in att det handlar om så många djurförsök där särskilt lidande ligger bakom. Jag måste tro, fru talman, att varken forskare, företag eller politiker egentligen vill utsätta djur för onödigt lidande. Det hoppas jag. Det är därför viktigt att övergå från djur som testmodeller till andra mer träffsäkra modeller som inte innebär ett stort lidande.

Fru talman! Djurpolitik är ofta ett lågt prioriterat ämne i rikspolitiken. När det tas upp är det på grund av olika skandaler som seglar upp. Då ger politiker och partier lite förvånat och yrvaket kommentarer, gång efter gång. Vi har hört flera sådana fall. Det har handlat om kamphundar, turbokycklingar med mera. För Miljöpartiet behövs inga skandaler för att vi ska veta att djurskyddet är en fråga som måste prioriteras högre. Vi blir inte förvånade, och vi glömmer inte bort skandalerna. Vi ser det för vad det är: ett systemfel.

Miljöpartiet ser godtyckligheten och olikheten vad gäller tillsyn av djurskyddet i Sverige, och det är därför som vi verkar för en djurskyddsmyndighet. Den skulle få ett tydligt uppdrag att verka för förbättrad djurvälfärd genom bland annat regelutveckling och att öka kunskapen om djurskydd och djurhållning. I dag är det Jordbruksverket som är ansvarig myndighet, men djurskydd är mer än enbart en jordbruksfråga. Djurskydd bör behandlas som en fråga i sin egen rätt, och därför bör djurskyddsfrågorna för viltlevande djur såväl som för djur som hålls av människan samlas under en ny djurskyddsmyndighet.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om de vilda djuren. I 1 kap. 2 § djurskyddslagen anges att lagen enbart avser djur som hålls av människan. Det betyder - och det här är det inte så många som känner till - att de vilda djuren i dag inte omfattas av lagen. Den rör villkor för försäljning, skada och transport. Här har andra länder som Norge, Storbritannien, Finland och Polen kommit mycket längre. Miljöpartiet menar att vi också bör jobba för att inkludera de vilda djuren i den svenska djurskyddslagen.

Djurskydd

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)