Tomas Kronståhl (S) svarade Beatrice Timgren i en replik om Fiskeripolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:88 Torsdagen den 21 mars” den 21 mars 2024.
Beatrice TimgrenSD· i en replikTack, ledamoten, för frågan! Ja, ålen är hotad. Där är vi eniga. Men det svenska ålfisket är ett väldigt litet uttag i det stora hela. Det svenska ålfisket handlar om ungefär 1 procent av den utvandrande ålen. Det är…Herr talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 6.
Fisket i Östersjön och i Västerhavet står inför stora utmaningar. Östersjöns bräckta vatten och unika ekosystem är väldigt känsliga för föroreningar och överfiske. Östersjöns grunda hav och väldigt låga utbyte av vatten innebär att situationen för fisket blir än mer akut. Västerhavet delar många av dessa utmaningar, även om förhållandena skiljer sig åt på många viktiga sätt.
Många fiskar längs våra kuster har minskat. En sådan fiskart är torsken, som vi har diskuterat här tidigare. Den har minskat och har inte återhämtat sig. Låt mig jämföra historiskt: På 1960- till 1980-talen hade man fångster på flera hundratusen ton i Skagerrak och Nordsjön. Så ser det inte ut i dag.
I Östersjön har vi den så kallade slipstorsken - magra torskar som ofta är angripna av parasiter. Vi har också minskade sillbestånd i Östersjön. Den verkligheten ser väldigt dyster ut, men det finns ljusglimtar. Vi ser att vissa arter faktiskt har ökat. En av dem är kolja i Nordsjön och Skagerrak. Vi får också signaler om att lake och sik i Vänern och Vättern har börjat återhämta sig. Detta ger hopp om en bättre framtid, för vi måste ju tro att det går att göra någonting. Annars är det ingen mening att vi står här - då kan vi lika gärna packa ihop och gå hem.
Jag vill vara optimistisk. Det är viktigt att tro på vetenskapligt baserade strategier och genomföra en förvaltning av fiskebestånden på ett genomtänkt sätt. Vi ser att minskad övergödning sakta men säkert börjar ge resultat. Det gäller också minskningen av miljögifter. Fisk i vissa delar av Östersjön har lägre halter av PCB och dioxiner.
Det gäller att ha tålamod att vara ihärdig, för detta tar mycket lång tid. Vi måste också fortsätta att arbeta med selektiva redskap för att minska bifångsten och även minska utkasten av fisk. Vi måste också fortsätta kampen mot övergivna fiskeredskap, eftersom övergivna fiskeredskap fortsätter att fånga fisk långt efter att de har övergivits, och de fångar inte bara fisk utan även marina däggdjur.
Sedan har vi skarven, som har ökat explosionsartat i många delar av Östersjön, och detta är ett stort problem, inte bara för Sverige utan även för andra länder runt Östersjön. Här skulle vi vilja se en minskning och en kraftig förvaltning av skarvpopulationen. Vi sverigedemokrater vill därför införa en ersättning för att öka jakten på just skarv. Skarven äter stora mängder fisk och är därför ett problem för fiskebestånden och för fiskare. Vi vill också att skarven ska tas bort ur EU:s fågeldirektiv för att göra jakten enklare.
Om vi blickar framåt ser vi att det finns en stor potential när det gäller fiskodling och vattenbruk. I dessa tider med dessa omvärldslägen är självförsörjningen otroligt viktig, men Sverige ligger långt efter, speciellt i kontrast till Norge. Vad är då anledningen? Jo, det är tillståndsprocesser. Alla aktörer inom vattenbruk som jag har pratat med pekar på samma sak, nämligen tillståndsprocesser som leder till administrativ börda. Tillståndsprocesserna tar tid, och det innebär att aktörer inte vågar satsa på den viktiga blå näringen.
Därför är jag glad för att vi nu har en ny regering på plats. Den tidigare regeringen har helt nonchalerat tillståndsprocesserna. Detta är ju inte något som uppkom i går, utan det har diskuterats länge. Jag lyssnade på debatter från innan jag kom in i riksdagen. Även då diskuterades tillståndsprocesser. I tillägg till allt annat som den här regeringen måste rätta till efter den förra regeringen är jag glad över att nuvarande regering tar detta på allvar. Jag ställde själv en skriftlig fråga om detta och fick till svar att man arbetar aktivt.
Slutligen vill jag diskutera fiskekvoter. Här har den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna visat på en förmåga att förhandla fram gynnsamma villkor för Sverige på EU-nivå trots att andra länder önskade högre kvoter. Här har Sverige framgångsrikt drivit igenom en restriktiv linje som värnar både kustfiskare och fiskbestånd. Tack vare detta arbete har strömmingskvoten i centrala Östersjön reducerats drastiskt.
År 2020 låg den på drygt 153 000 ton, då vi hade en S-MP-regering. I dag har den förhandlats ned till 40 000 ton. Det är en minskning med 70 procent sedan 2020. Detta talar sitt tydliga språk om den nuvarande regeringens effektivitet och engagemang för hållbart fiske.
Den tidigare regeringens hantering av denna fråga lämnar mycket att önska. Dess oförmåga att effektivt förhandla och prioritera svenska intressen på EU-nivå blev uppenbar. Det var en svaghet som vi är tacksamma över att vi inte längre behöver bevittna.
I stället för att agera när de hade chansen och satt i regering väljer nu vissa partier att missbruka politiska verktyg, som KU-anmälningar och anmälningar till EU-domstolen, inte för att de värnar fisket utan för att de vill vinna billiga politiska poäng. Det är ingenting annat än politisk teater. Detta visar tydligt att de inte är intresserade av fisket utan bara av uppmärksamhet.
Den nuvarande regeringens agerande reflekterar en djupare förståelse och respekt för den komplexa naturen av fiskförvaltning på EU-nivå. Det är viktigt att förhandla fram sänkta kvoter samtidigt som vi säkrar framtiden för det kustnära fisket och värnar fiskbestånden på ett ansvarsfullt sätt.
Det finns mycket kvar att göra, men man måste börja någonstans. Vi kommer att fortsätta arbeta för att bevara våra hav och kustsamhällen.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten Timgren, för ditt anförande! Jag vill göra ett påpekande innan jag kommer till min frågeställning: Åren 2020 och 2021 var inte Ices rekommendation, den vetenskapliga rådgivningen, ett totalstopp för fiske efter sill och strömming. Det är det faktiskt 2024. Det är det som är den stora skillnaden. Det är ingen pajkastning och ingen leksakspolitik.
Herr talman! Ledamoten Beatrice Timgren gillar att läsa socialdemokratiska kongressbeslut, och jag har börjat intressera mig lite för vad ledamoten Beatrice Timgren gör i sin roll som politiker. Nu har jag konstaterat att hon motsätter sig EU-kommissionens förslag om ett totalstopp för ålfiske i Östersjön och att hon menar att man ska reglera ålen i det vatten som berörs. Ledamoten Timgren menar vidare, vad jag kan förstå, att man ska upphöra helt med den viktiga ålutsättningen.
Fakta är, herr talman, att den europeiska ålen endast utgör ett enda bestånd och att den lever i nästan hela Europa. Ålbeståndet samt återväxten av ål har minskat med 90-95 procent de senaste 50 åren. Ålbeståndet ligger på mycket kritiska nivåer, långt under de nivåer som på något vis skulle indikera att det är ett hållbart bestånd som tål fiske. Ålen bedöms som akut hotad och är sedan 2009 listad som utrotningshotad art.
Vad menar ledamoten Timgren med att man ska upphöra med utsättning av ål samt med att motsätta sig ett fiskestopp när läget för ålen är så akut?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, ålen är hotad. Där är vi eniga. Men det svenska ålfisket är ett väldigt litet uttag i det stora hela. Det svenska ålfisket handlar om ungefär 1 procent av den utvandrande ålen. Det är också en viktig tradition. Därför vill Sverigedemokraterna ha ett litet och begränsat ålfiske just för traditionens skull.
Däremot ser vi att det är ett stort problem att stora mängder glasål fiskas nere i Europa eftersom ett kilo glasål nere i Europa är många ålar. Ett kilo ål som fiskas här är en ål. Vi tror att man kan jobba mer effektivt och samtidigt bevara det kulturella ålfisket, som ska vara begränsat och reglerat.
Herr talman! Tack, Beatrice Timgren, för det något otydliga svaret! Jag måste säga att även jag har många traditioner som jag värnar om. En av mina mer viktiga traditioner är faktiskt kräftfiske. Det är en tradition som jag värnar mycket om. Men i och med att jag gör det värnar jag naturligtvis också om fångsten. Jag har inte själva nöjet, herr talman, att lägga i och ta upp burar, utan det är fångsten som jag de facto är ute efter.
Ledamoten Timgrens resonemang innebär att traditionen är viktigare än innehållet. Här har vi ett bestånd som har minskat med över 95 procent. Det innebär att denna tradition snart är utdöd om man inte hittar en väg för att få ålen att överleva.
Herr talman! År 2009 godkände EU-kommissionen, inte helt lättvindigt, Sveriges nationella förvaltningsplan för ål, där vi tillåter visst ålfiske. Det fanns fyra viktiga åtgärder i fråga om det godkännandet.
Det första handlade om att kraftigt reducera fiskets påverkan på beståndet. Därför finns det inga nya licenser. Det är de gamla som finns kvar och som kan ärvas, men inga nya ges.
Det andra handlade om att minska påverkan från vattenkraften. Den påverkar faktiskt ålen väldigt negativt. Detta stoppade, eller i varje fall pausade, ni, Beatrice Timgren. Det hade varit bra om vi hade fått igång renoveringen så att man hade kunnat fortsätta att få ut ålen.
Det tredje handlade om att stödutsätta ålyngel för att möjliggöra fortsatt ålförekomst och uppväxtmiljöer där de inte längre finns eller där de försvinner.
Det fjärde handlade om att öka kontrollen och tillsynen för att undvika en fortsatt minskning eller kollaps.
Herr talman! Ja, även våra ålfiskare värnar ålbeståndet. Utan ål hade våra ålfiskare inte kunnat fortsätta att fiska ål. Jag har pratat med ålfiskare som har berättat att det är av yttersta vikt att ålen finns kvar. De släpper helt enkelt tillbaka ålen om den är för liten.
Att förbjuda ålfisket är plakatpolitik eftersom det är en ytterst liten del. Man har små kvoter, och det är en ytterst liten del av ålen som tas upp via fiske. Det är ungefär 1 procent av den utvandrande blankålen.
Vi ser att det finns mer effektiva metoder att använda. En av dem handlar om att titta på hur de inte ska kunna fastna i turbiner. Men där finns det en intressekonflikt. Den intressekonflikten pratade även ledamoten om tidigare, men då gällde det havsbaserad vindkraft. Det handlar om energi.
I det läge som vi befann oss i var det nödvändigt att göra en paus för att kunna utreda hur detta skulle påverka vår energiproduktion i Sverige. Men jag hoppas att man kommer att kunna komma igång och kommer att kunna arbeta för att även värna ålen i våra vattendrag.
Herr talman! Tack, ledamoten Beatrice Timgren, för en intressant dragning! När ledamoten beskriver vad regeringen har gjort när det gäller regelförändringar i fråga om vattenbruk upplever jag det faktiskt som ett förhärligande. Jag vill påstå att jag ser väldigt lite av förbättring när det gäller vattenbruk. Jag skulle gärna vilja höra ledamoten Timgren beskriva hur hon ser denna förbättring.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det har inte gått så lång tid sedan den nya regeringen kom på plats. Jag ställde en fråga i slutet av förra året till landsbygdsministern och fick då svaret att man arbetar aktivt med frågan och att det kommer att komma en utredning. Vi kan därför alla se fram emot en utredning. Jag hoppas att den kommer att ge svar på frågan eftersom detta har varit ett problem otroligt länge. Det var inget problem som uppkom i går, utan det har funnits under väldigt lång tid.
Jag har stort förtroende för att denna regering kommer att lyckas komma med ett förslag som kommer att innebära att vi får kortare ledtider och mycket mindre administration.
Herr talman! Man kan alltid hoppas att vi får bättre förutsättningar. Men det handlar om många saker. Det är inte bara detaljreglerna för själva fisket. Strandskyddsreglerna påverkar också för att man ska få en bra funktion i vattenbruk. Det är helheten som måste till om man ska lyckas med denna del.
Tittar man på vattenbruket innebär det en stor möjlighet att få in mer fisk för humankonsumtion. Därför är detta väldigt viktigt.
Jag har ännu inte sett någonting av dessa förenklingsarbeten.
Herr talman! Vi hörde här tidigare att det pågår ett förenklingsarbete när det gäller strandskyddet och för att kunna värna vattenbruket.
Alla partier är överens om att detta måste göras. Tyvärr har det inte hänt så mycket. Men som jag sa tidigare har denna regering inte suttit vid makten ens i två år än. Men jag har förtroende för att regeringen kommer att lägga fram förslag. Nu pågår det utredning, och vi får helt enkelt ha tålamod. Men jag har större förtroende för denna regering än för den förra. Den förra regeringen lyckades inte på åtta år. Nu får vi helt enkelt se vad utredningen kommer fram till.
