Herr talman! Först vill jag hålla med om att det har varit tuffa år, och vi är fortfarande i en tuff situation. Regeringen ärvde tvåsiffriga inflationstal från den förra regeringen. Det är det värsta som vi har haft på många år. Vi var på allvar oroliga för att vi skulle gå in i en 90-talsliknande situation med hög inflation, höga räntor och ständiga nya kostnadskriser.

Statsministerns frågestund

Det är väl känt att vår främsta ekonomisk-politiska uppgift har behövt vara att bekämpa inflationen och besegra inflationen så att vi kan använda styrkan i de svenska statsfinanserna till att investera i framtiden. Jag delar i varje fall delar av beskrivningen.

När det gäller energipolitiken lägger vi om den samlade svenska energipolitiken. Om man inte har en energipolitik har man inte en klimatpolitik. Jag vet att de som talar mest om klimatet vill tala minst om energin. Det beror på att de sällan är eniga om energipolitiken.

I 40 år har kärnkraftsfrågan paralyserat svensk politik och gjort att vi knappt har haft någon enda regering som kunnat enas om att bygga ut den fossilfria energin i den omfattning som krävs för att klara av Sveriges åtaganden.

Att bli av med oljan var en rent ekonomisk fråga i början av 70-talet. Sedan blev det en klimatfråga. Nu är det också en säkerhetspolitisk fråga.

Det vi nu gör är att vi säkrar våra möjligheter till elektrifiering genom att göra dubbelt så mycket elproduktion i Sverige som tidigare. Vi kan då elektrifiera både vägtransporter och industriprocesser, och vi kommer då att klara våra klimatåtaganden.

Att lägga alla ägg i bara reduktionsplikten var en återvändsgränd. Jag är glad att nästan alla partier har övergett den återvändsgränden och lämnat den till sitt eget öde.

Herr talman! Först till frågan om Klimatpolitiska rådet. Dess uppgift är att granska och kritisera. Det granskade och kritiserade livligt också den förra regeringens politik. Det kommer alltid att finnas saker att både granska och kritisera.

Vårt utpekade mål är att klara den långsiktiga energiomställningen så att vi klarar de långsiktiga klimatpolitiska målen. Detta är den första regering i modern tid som skapar trovärdiga förutsättningar för det.

Jag samverkar som bekant mycket gärna. Kan vi göra fler saker över blockgränserna och skapa den stabilitet som näringslivet vill ha i energiförsörjningen är ingen gladare än jag. Jag vet också att ni har deltagit i de energipolitiska samtal som Ebba Busch har haft.

Om det är så att även Socialdemokraterna vill förbinda sig till att ha långsiktig kärnkraft som basen bredvid vattenkraften i svensk energiförsörjning är ni mycket välkomna. Vi kan dessutom fortsätta att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Regeringen har gjort mer på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Kan vi enas om detta är ni mycket välkomna.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först säga att jag har mycket stor respekt för att man kan ha olika uppfattningar i den här frågan. Det här är en komplex social frågeställning som är utredd i omgångar sedan 2014. Alla förstår att frågan har många dimensioner, och alla förstår att den är svår. Man kan ha olika övertygelser och praktiska uppfattningar om frågan. Jag har all respekt för detta; jag vill bara ha det sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

För formens skull vill jag också säga att regeringen inte har någon ståndpunkt i frågan som regering, även detta av väl kända skäl. Frågan ligger bokstavligt talat i dag i riksdagens socialutskott. Alla riksdagens partier har att ta ställning till frågan. Det händer - inte ofta men dock ibland - att man väljer den vägen, där en regering inte kan eller vill lägga fram lagförslag men där det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att lösa ett problem, med problemets olika komplexiteter.

Om jag ändå tillåts svara för Moderaternas del kan jag säga att Moderaterna sedan 2011, tillsammans med en bred majoritet i Sveriges riksdag, har haft uppfattningen att könstillhörighetslagen, som den heter, från 1972 behöver moderniseras. Det är en mycket bred uppfattning som finns här.

Det handlar alltså om att separera det rent kirurgiska och medicinska från det juridiska. Med modernisering har de flesta avsett detta: Låt oss närma oss de andra nordiska länderna! Alla andra länder i Norden har en sådan här lagstiftning - säkert inte utan diskussion och debatt men utan stora problem som följd.

Om en modernisering kan hjälpa till att lösa ett antal sociala problem för ett antal personer som befinner sig i en mycket utsatt social position har jag stor respekt för att riksdagens breda majoritet väljer att lösa detta, även på ett sätt där inte regeringen lägger fram en proposition från början.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Som jag sa är det väl känt att det finns olika ståndpunkter i frågan, och jag har stor respekt för detta. Men en riksdag måste också kunna gå till beslut om att göra förändringar eller inte göra förändringar. En bred majoritet har under en lång tid velat se en modernisering av lagen.

Jag vänder mig lite emot ledamotens beskrivning. Det har gjorts betydande förändringar sedan ursprungsförslaget. Det är en högre åldersgräns, det är föräldrar som ska lämna in ansökan om det gäller en 16- eller 17-åring, det ska vara läkare eller psykolog som ger ett utlåtande och avgör om personens könsidentitet kan anses vara bestående och det är Socialstyrelsen som ytterst ska pröva om fallet ska godkännas. Det finns inget slarvigt i detta.

Jag tycker att det kanske starkaste argumentet är att vi därmed gör ungefär som likasinnade och närliggande nordiska länder har gjort när de har löst samma komplexa sociala fråga - med respekt för att det finns olika dimensioner när man ska fatta beslut.

(Applåder)

Herr talman! Som nämndes presenterades en utredning så sent som häromdagen i en ständigt aktuell fråga - sjukförsäkringen. Regeringens mycket formella svar är att vi har tagit emot utredningen och att det pågår en analys av den. Det är inte mer än så, och inte mindre heller.

Det här är en viktig fråga. Jag har själv jobbat med den i många år. Ingen ansvarsfull regering kan bara se på när sjuktalen ökar, för vi vet exakt vad som händer om man då inte gör någonting.

När jag jobbade operativt med dessa frågor kom vi in i ett läge där den gamla socialdemokratiska regeringen med Göran Persson i spetsen hade sett att en dubbelt så hög sjukfrånvaro som i andra länder var något ohållbart. Det är ohållbart, för det urholkar ekonomin, och det urholkar människors förmåga att komma tillbaka till arbetslivet. Det är farligt på alla sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det var den situationen vi då arbetade med för att få ned orimligt långa och många sjuktal, med all respekt för att människors sjukdomssituation ser olika ut.

Nu är vi inne i en situation där sjuktalen ökar igen. Då vill vi vara förberedda på att titta på hur vi kan möta detta. Med vilka olika insatser, åtgärder och regler kan vi möta en situation så att vi inte om några år igen står i ett akut skede och måste fatta panikartade beslut?

Vi har en dålig vana i Sverige att inse problemen för sent och då tvingas göra saker i panik. Det har ibland gällt energipolitik, och det har gällt säkerhetspolitik - för att ta ett övertydligt exempel. Låt oss inte låta det gälla också sjukförsäkringens viktiga ekonomiska och mänskliga dimensioner!

Det bokstavliga svaret är alltså att det har kommit en utredning som vi tittar på för att se hur regelförändringarna har påverkat sjuktalen. Utredningen har lagt fram ett antal förslag. Regeringen kommer att analysera dem, och jag lovar att vi kommer att komma tillbaka med vårt resultat till riksdagen.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa analyserar regeringen frågor innan vi bestämmer oss för vad vi vill och vad vi vill söka riksdagens stöd för. Så jobbar alla seriösa regeringar. Man killgissar inte. Man hoppas inte på någonting. Man gör ordentliga analyser: Har vi ett problem? Är det så att sjuktalen ökar? Om de ökar, varför ökar de? I vilken mån har regelförändringar konsekvenser för ökningen? I vilken mån är det helt andra saker som ligger bakom ökningen? Om man inte har någon aning om detta har man heller ingen aning om vart man ska gå.

Det jag på allvar är rädd för är att komma tillbaka till situationen 2004 med fördubblade sjukskrivningstal och människor som glöms och göms i statistik år efter år - en situation med oändliga sjukskrivningar, dubbelt så höga som i många jämförbara länder, och med människor som aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Det är dyrt, och det är mänskligt skadligt. Att komma tillbaka till den situationen tänker vi inte medverka till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vet att detta aldrig har varit Vänsterpartiets prioritering. Men vi kommer att analysera saken mycket noga innan vi fattar ett beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller verkligen med: Sverige har vinter återkommande. Inte lika återkommande har vi också aprilväder som slår igenom med stora skillnader mellan olika delar av landet med alltifrån sol till rejäla snödrivor. Återkommande har vi även orangea varningar där man verkligen avråder människor från att ge sig ut i trafiken om det inte är absolut nödvändigt. Återkommande händer det också att människor trots allt åker i vinterväglag med sommardäck. Återkommande händer det att utländska långtradare och lastbilar åker i Sverige på däck som inte är anpassade för svenska vägar. Allt detta måste man ta in i beräkningen.

Det som nu sker, inte minst efter händelserna häromdagen på E4 och E20, är att vi tittar väldigt noga på hur samverkan mellan myndigheterna fungerar. Har de det beslutsmandat de behöver? Är stuprören alldeles för starka så att man inte vet vad som ska hända när det inte är uppenbart om det är en olycka eller på väg att bli en olycka?

Vi tittar dessutom på, precis som ministern för civilt försvar antydde, om människor själva följer rekommendationerna om att inte åka ut över huvud taget och, än viktigare, om de följer det som är mer än rekommendationer om att inte åka på vägar med vinterväglag med däck som är anpassade för sommarväder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta tittar vi nu i detalj på. De som följde infrastrukturministerns presskonferens i går och de som har följt kommunikationen från ministern för civilt försvar kan se att vi tar detta på mycket stort allvar. Att det inte är bra nog är solklart, men vi tänker inte hoppa in i slutsatser innan vi vet var det har brustit, om någon har gjort fel och i så fall vem. Men det finns många skäl att misstänka att det finns rejäl förbättringspotential här.

Herr talman! Det är precis de analyserna som pågår efter utvärderingen av det som hände på E22 och efter lärdomarna från gårdagen.

Sedan vill jag bara understryka att det inte är oviktigt att en minister påpekar att staten har ett mycket stort ansvar och att myndigheter ska göra sitt jobb. De ska inte bara sköta sitt jobb utan också vara tillräckligt flexibla och beslutskapabla för att lösa närliggande problem och arbeta tillsammans när det inte är helt uppenbart vem som bär ansvaret.

Enskilda människor har också ett ansvar i vårt land. Ibland är det som att svära i kyrkan att påpeka detta: Enskilda människor har ett ansvar. Det enda ministern sa var att han inte ville se att någon i detta vinterväglag med orangea varningar hade givit sig ut på vägen med däck som inte var anpassade för detta. I bästa fall var det ingen som gjorde det. I bästa fall var det inte en enda utländsk långtradare som åkte med däck som inte var lämpade och därmed blockerade trafiken. Men även det vill vi veta.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att jag nöjer mig med de formella riktigheterna. Klimatpolitiska rådet ska granska och analysera regeringens politik, det är uppgiften, och rådet är nästan alltid kritiskt mot nästan alla regeringar. Det ligger nästan i själva uppgiften.

Det förändrar inte det faktum att man kan tycka olika. Det är helt legitimt att tycka olika. Vi tycker olika, i politiken men också jämfört med Klimatpolitiska rådets grundsyn.

Vi tycker olika om kärnkraftens betydelse för att klara av en fossilfri elektrifiering av Sverige. Det är inte en vetenskaplig fråga; det är en ståndpunktsfråga. Vi tycker att det behövs kärnkraft och mycket mer kärnkraft för att klara av total fossilfrihet så att vi kan klara av hela elektrifieringen av all svensk industri och transport. Där tycker vi olika.

Vi tycker också olika om reduktionsplikten. Numera är det bara Miljöpartiet som står kvar vid den gamla ståndpunkten om reduktionsplikten. Alla andra har ändrat sig på den punkten. Man kan tycka olika där också. Om den enda idé man har är att med höga bensin- och dieselpriser klara av en enda sak fram till 2030 förstår jag logiken. Vi som vill använda fler verktyg och dessutom nå hela vägen till noll tycker annorlunda, och jag konstaterar att de flesta partier i Sverige i dag inte längre tycker att reduktionsplikten ska vara det enda ägget i den enda korgen.

Vi tycker olika, men låt oss acceptera det! Det här är politik. Ibland är man i majoritet, och ibland är man i minoritet. Just nu är ni i minoritet med reduktionsplikten.

Nu är det vår uppgift att visa att Sverige kan klara av en fullständig elektrifiering med laddinfrastruktur och dubbelt så mycket elenergi så att vi också klarar av våra högt satta klimatmål.

Herr talman! Klimatpolitiska rådet ska och får och har som uppgift att recensera regeringen. Det är inte regeringens uppgift att recensera Klimatpolitiska rådet. Det tänker jag inte heller göra.

Vi tar del av alla analyser som görs, från det hållet och från andra håll. Sedan är det vår uppgift att väga samman vad som är den bästa energi- och klimatpolitiken för Sverige och oppositionens uppgift att ifrågasätta den. Så fungerar det i ett seriöst demokratiskt samhälle.

Vår grundläggande syn är att har man inte en stabil energipolitik har man ingen klimatpolitik. Man kommer inte runt detta. Kan man inte visa hur vi ska klara elektrifieringen utan fossila källor har man ingen klimatpolitik i vår tid.

Titta på Tyskland! Man har världens dyraste, finaste elbilar. Om de ska produceras med kol och sedan laddas med koldriven el under hela sin livstid är det en värdelös klimatinvestering.

Vi tänker längre. Vi gör andra vägval. Vi kommer att klara elektrifieringen och därmed våra klimatmål.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tror att många var mycket upprörda. Ändå måste jag säga detta: Som statsminister kan jag inte gå in på enskilda fall och recensera domar och beslut som har fattats inom nu gällande lagstiftning. Ha respekt för det!

Däremot gör vi ett antal stora förändringar som är viktiga, som påpekas här.

Mängdrabatten måste förändras så att inte väldigt många brott leder till sammantaget väldigt låga straff. Det är det första.

Man måste också kunna döma till livstids fängelse om brotten är upprepade och av en sådan karaktär att de sammantaget utgör en fara för allmänheten även om varje enskilt brott inte skulle leda till livstids fängelse.

Villkorlig frigivning måste förändras, inklusive att det inte kan vara så att villkorlig frigivning ska aktualiseras oavsett om det finns hög återfallsrisk eller inte.

Allt detta är justitieminister Gunnar Strömmer på, nästan dygnet runt. Resultat kommer.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen tänker mycket på detta, inte minst finansminister Elisabeth Svantesson.

Det allra första jag måste säga är att kampen mot inflationen ännu en tid är och förblir den viktigaste ekonomisk-politiska uppgiften. Skulle vi misslyckas med den kommer inget av detta som efterlyses att kunna göras. Ha respekt för det! Glöm inte bort 90-talslärdomarna! Om man gör det tappar man helt kontrollen. Då får man inte syssla med någonting annat än bara ekonomi därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt håller jag med om att det finns viktiga investeringar att göra. Vi ska kunna använda styrkan i svenska statsfinanser till riktigt samhällslönsamma långsiktiga investeringar i högre utbildning, forskning, digital infrastruktur, fysisk infrastruktur och många sådana saker.

Jag har ändå två varningar.

Man ska inte börja med att se hur mycket pengar man har och sedan sätta sprätt på dem. Vad är riktigt nödvändiga och lönsamma samhällsinvesteringar? Det är det första.

Det andra man bör tänka på är att hela tiden vara så varsam att styrkan i ekonomin behålls inför nästa kris.

Herr talman! Jag måste först medge att jag verkligen uppskattar att det efter 200 år av allianslöshet nu finns otålighet i att snabbt på allvar bli ett Natoland som tar in allt.

Men jag måste ändå mana till lite tålamod. Det kommer att ta några månader för Sverige att fullt ut bli integrerat in i Natos alla processer. Att fullt ut förstå vad vi bäst bidrar med och exakt var, och vad vi själva måste ändra på för att bidra maximalt, är en uppgift jag har stor respekt för. Den är politisk, militär och civil, bland annat just i fråga om infrastruktur.

En fråga som nämndes här är om våra infrastrukturella system - vägar, broar - är anpassade för den uppgift vi kan komma att tilldelas. Den analysen har också redan påbörjats. Trots att jag själv ofta har bråttom vill jag säga att vi ska låta det ta några månader till innan vi fullt ut vet exakt vad Sverige bäst bidrar med och vad vi själva måste anpassa för att kunna bidra som bäst.

Herr talman! Jag måste återkomma till det grundläggande stora problemet, nämligen att en ekonomi med hög inflation och höga räntor i lågkonjunktur alltid kommer att vara tuff för något så känsligt som byggbranschen. Så har det alltid varit, och så kommer det till del också alltid att vara.

Alla förstår att efterfrågan på bostäder kommer att minska när räntorna är höga. Alla förstår att försiktigheten vid nya investeringar kommer att minska när inflationen är hög. Det är därför jag med en dåres envishet säger att detta att få kontroll över den ekonomiska situationen, att få ned inflationen och att besegra inflationen är en helt överskuggande ekonomisk-politisk uppgift.

Vi är på väg att vinna! Vi är på väg dit nu. Det är en bra signal för dem som ska köpa hus, och det är en bra signal till dem som ska investera i nya byggbolag. Sedan krävs det även politiska förändringar. Där tror vi på att förenkla regler, ta bort byråkrati och göra det enklare och billigare att bygga i stället för att subventionera de system som redan finns.

Herr talman! Det är en helt förfärlig situation i Gaza. Vi ser bilderna varje dag. Det är helt förfärligt.

Sverige står fullt ut bakom de gemensamma europeiska ståndpunkter och krav som har riktats, det vill säga alltifrån en ovillkorlig och omedelbar frigivning av gisslan, nu på en gång, inga om och inga men, till ett snabbt ökat humanitärt tillträde genom en vapenvila så att man kan få in medicin, mat och andra förnödenheter. Civila ska skyddas bättre än i dag, och vi ska snabbt återkomma till en diskussion om tvåstatslösning. Det är där den gemensamma politiken nu ligger, och där måste den ligga.

Jag har vissa förhoppningar att ett enat Europa tillsammans med USA kan utöva den auktoritet som behövs för att nå målet. Men varje dag man ser bilderna på tv misströstar man och inser att situationen just nu är helt förfärlig. Då är det humanitärt tillträde som är det absolut nödvändigaste.

Herr talman! Vi verkar höra helt olika saker. Jag hör en massiv kritik mot en arbetskraftsinvandring som inte längre fungerar. Det kommer hit människor från länder utanför Europa. De kan inte tala svenska och arbetar för löner på 13 000 kronor i månaden. Prata med de poliser som gång på gång upptäcker människor som utnyttjas och missbrukas i spåren av detta!

Vi ska inte heller bortse från det absurda faktumet att det finns gott om människor i Sverige som inte heller talar svenska, som inte har högre utbildning och som borde ta de jobb som finns. Det är alldeles uppenbart att systemet inte fungerar.

Alla vi som tycker att det är bra att man ska kunna komma till Sverige och arbeta i funktioner som Sverige annars inte skulle klara av att utföra har ett ansvar för att se till att det inte missbrukas. Brottsligheten inom arbetskraftsinvandringen har blivit för stor. Det är därför vi stramar åt den.

(Applåder)

Herr talman! Vi är tillbaka till det där med otålighet och uthållighet. Det handlar om otålighet för att genomföra väl förberedda reformer men också om uthållighet för att inse att det tar tid att nå resultat.

Det kommer att ta tid innan de börjar tillämpas och innan domstolarna fattar sina beslut. Jag har aldrig sagt att det kommer att gå fort att knäcka den organiserade kriminalitet som har vuxit fram under över ett decennium. Vi får ha lite uthållighet när det gäller detta.

Häromdagen var justitieminister Gunnar Strömmer i Rågsved, tror jag att det var. Han fick se de första tecknen på vad vistelseförbud kan betyda och träffade människor som tyckte att det var alldeles utmärkt att få lite andrum när kriminella annars skulle prägla närområdet alldeles för mycket. Tänk på de föräldrar vars barn därmed slipper träffa kriminella människor!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tror att stödet för rätt tuffa tag är som allra störst bland de människor som annars drabbas hårdast av den grova kriminaliteten.

Herr talman! Det var en utmärkt kort sammanfattning av delar av vårändringsbudgeten och delar av regeringsförklaringen. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Som statsminister tycker jag exakt som regeringen tycker i de här frågorna, ned till sista kommatecknet. Precis som det står i regeringsförklaringen har det tillsatts en utredning om ett starkare statligt ansvar. Vi kommer också att utreda i detalj hur det ska gå till och vad som är lämpligt och inte.

Människorna och sjukhusen finns fortfarande på plats. Staten är alltså inte självklart svaret på alla frågor.

Men människor förväntar sig också mer likvärdighet. Då menar vi verkligen hög likvärdighet, det vill säga kvalitet som är god och likvärdig. När det gäller inte minst sjukvård för kvinnosjukdomar, som endometrios eller bristningar efter förlossningar, har jag själv sett att det finns enormt stora skillnader. De är oacceptabla. Vi kommer att föreslå förändringar för att lösa de problemen.

Herr talman! Som vi berättade för en tid sedan kommer regeringen i vårändringsbudgeten att anslå 6 miljarder kronor mer till hårt ansatta regioner för att de ska klara sin viktiga verksamhet.

Vi sa då också uttryckligen att vi tar vår del av ansvaret och att vi vet att regionerna både kan och vill ta sin del av ansvaret. Det är de som ytterst lägger sina budgetar. Det är de som bär det faktiska ansvaret. Men vi känner ett stort deltagande i detta och vill medverka till att göra deras uppgift lite lindrigare. Där är vi.

Det var för övrigt jag själv som tog upp det första gången i den här kammaren, i talarstolen här bredvid mig, när jag sa att jag är bekymrad över regionernas ekonomi. Jag har sedan tagit upp frågan gång på gång och landat i slutsatsen att regeringen kommer att anslå 6 miljarder kronor. Det är alltså inte så att vi har drivits fram till detta.

Men om en regering skulle kompensera för all inflation skulle vi få en inflationsspiral, som skulle skada regionerna lika mycket som alla andra.

Herr talman! Jag tycker att man ska vara varsam med svepande formuleringar om något så otroligt allvarligt som terrorangrepp eller misstänkta terrorförsök. Det här är på allvar på riktigt.

Av många olika skäl tänker jag inte gå in på detaljer. Men den tyska polisen har alltså identifierat personer som de menar hade för avsikt att begå terrordåd mot Sverige. Det bevisar framför allt att det fanns starka skäl för Sverige att i somras höja terrorhotnivån från tre till fyra.

Terrorbrott är bland det grövsta man kan ägna sig åt i ett samhälle. Att uttrycka sig svepande och generaliserande om terrorism tycker jag är direkt dåligt. Det finns väldigt många människor med väldigt många olika trosuppfattningar som lever så långt ifrån terrorism man bara kan komma. Var alltså lite aktsam med de orden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt tar vi de hot mot Sverige som terrorismen utgör på extremt stort allvar.

(Applåder)

Herr talman! Man kan tycka olika, men vi kan ha gemensamma fakta. Vi har alltså tagit emot ett betänkande från en utredning som analyserat orsaken till att de svenska sjuktalen nu ökar igen. Vi tar alltså denna fråga på allvar, för vi vet vad som händer om sjuktalen fortsätter öka. Det är dåligt för människor, och det är dåligt för svensk ekonomi.

Vi lärde oss denna läxa 2004, mot Vänsterpartiets uttryckliga ståndpunkt. Vänsterpartiet såg antagligen inte någon gräns för hur många människor som kunde vara sjukskrivna hur länge som helst. Vi ser den gränsen. Det handlar inte om att vara hjärtlös, men det är farligt med höga sjukskrivningstal. Man ska göra vad man kan för att undvika det. Därför bad vi en utredare titta på om de ändrade reglerna också har påverkat sjuktalen.

Nu har vi utredarens analys och förslag till åtgärder. Nu kommer vi att analysera vad som är möjligt och lämpligt att göra i form av politiska reformer.

Herr talman! Jag känner igen mig i detta. Jag satt i somras och väntade i tre och en halv timme på Stockholm C för att åka sträckan Stockholm-Abisko. Några glada medvandrare kom fram och sa till mig: Det känns bra att just du sitter här, för det kanske ökar chansen att detta förbättras inför nästa år.

Fullt så stor makt har jag inte och ska jag inte heller ha. Men jag delar beskrivningen - det är ett ovedersägligt faktum att det är för många förseningar. Som gammal pendlare vet jag också att väldigt många som varje dag pendlar mellan större och mindre städer får sin arbetsdag förstörd på grund av detta. Det finns alltså mycket att göra.

Vi kommer att återkomma - det är mitt lite mer byråkratiska svar - i infrastrukturpropositionen om ett samlat program för både underhåll och nyinvesteringar, för att förbättra möjligheterna att transportera sig på både vägar och järnvägar.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.