Herr talman! Jag tänkte också, precis häromdagen, på Ing-Marie Wieselgren, som jag kände ganska väl. Jag träffade henne i många sammanhang, när jag själv var på Socialdepartementet och under många års arbete med psykisk ohälsa, suicidprevention och sådana saker. Jag tänker mycket på henne.

Jag tänkte också på henne just med anledning av Almedalsveckan. Hur många kommer att vara rädda och oroliga när vi åker till Almedalen den här gången? Vi säger alltid att vi möter den sortens hat med mer öppenhet, men vi måste naturligtvis också möta det med säkerhet. Jag tänkte precis som frågeställaren på detta.

Det är samma andas barn. Men vi möter ofta detta mer polariserade samtalsklimat. Jag ser att en amerikanisering pågår i många demokratier, inklusive den svenska. Jag är mycket emot den.

Ytterst kan vi bara föregå med gott exempel. Det behövs fler vuxna i rummet; det brukar vara min egen slutsats.

Herr talman! Jag var i Farsta i går och deltog i minnesstunden för den 43-årige mannen. Det visade sig att han var fotograf, som jag själv - han var säkert mycket bättre - och att han kom från Eskilstuna, som jag själv. Stämningen var väldigt gripande. Det visade de många, av vitt skilda ursprung, som ville visa sitt deltagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Varje brottsling måste alltid ytterst bära ansvar för sina egna handlingar. Det är ett val att skjuta 21 skott med en kalasjnikov eller att låta bli att göra det. Jag tror mycket på det individuella ansvaret där. Inga andra faktorer kan frånta en det ansvaret.

Har man sagt det ska man också säga att kombinationen omfattande invandring och dålig integration är farlig. Det har ni påpekat, och det har ärligt talat ganska många andra också påpekat nu under rätt många år.

Det är en farlig kombination. Stor invandring och dålig integration skapar många spänningar. De flesta spänningarna är av ett helt annat slag än dödligt våld. Men det kan vara spänningar som är allvarliga nog ändå.

Vi ser integrationsproblem i skolan. Dem diskuterade vi häromdagen i partiledardebatten. Vi ser integrationsproblem i trångboddhet. Vi ser det i hedersproblematik. Vi ser det på många olika områden, och snart i varje samhällsområde.

Det har fått regeringen och alla våra samarbetspartier att nu lägga om kursen rejält i migrationspolitiken. Jag vill dock ändå säga att det kommer att ta tid. Det är alldeles uppenbart.

Den grova brottsligheten kommer ta tid att bli av med. Det vet vi också från andra länder. Då måste man göra saker uthålligt och systematiskt under mycket lång tid. Vi är på rätt kurs i detta. Men jag förstår frustrationen som finns i samhället när vi ser våldet fortsätta dag efter dag.

Herr talman! Jag vill peka på tre saker.

Det första är: Minska invandringen till Sverige. Det är precis det vi gör i regeringen och i samarbetet. Det är också det vi nu gör på europeisk nivå. Det är otroligt viktigt att vi nu har fått på plats en europeisk migrationspolitik som ser till att vi kan hantera den yttre europeiska gränsen.

Utan det kommer vi inte att klara migrationen i Europa. Vi klarar inte av att ha öppna gränser mellan Europas länder. Det är otroligt viktigt att minska invandringen till Sverige. Det är den första saken.

Det andra är kriminalpolitiken. Bura in dem som begår brott. Utvisa dem som vill begå brott men som inte är svenska medborgare. Var systematisk med prevention så att unga människor inte hamnar där.

Det tredje är naturligtvis att på alla tänkbara sätt klara av integrationen. De som redan är i Sverige ska snabbt komma in i det svenska samhället, förstå och respektera svenska lagar och bli framgångsrika i Sverige. De ska göra en klassresa som man gjorde i Sverige på 1900-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag trodde först att frågan skulle handla om den rädsla som finns på förskolor och skolor om barnen kommer att komma tillbaka efter sommarlovet.

Kommer man att få se de barn som till exempel har varit i sina hemländer, eller är det barn som förs ut ur landet och aldrig får en chans att komma tillbaka? Det är en av hedersförtryckets allra grövsta former. Den frågan oroar jag mig också rätt mycket för.

Kommer det att komma pengar till kommunerna? Ja, det kommer det att göra. Det gör det varje år. Exakt hur mycket som kommer att komma kan man inte svara på förrän budgeten kommer. Så är det också varje år, och så kommer det att vara även i år.

Det är alldeles uppenbart att kommunerna och också regionerna behöver pengar. De kommer att få pengar. Det är också alldeles uppenbart att nästan varje år önskar sig kommuner och regioner mer pengar sammantaget än vad staten kan ge. Det är heller inget nytt.

Jag förstår att många är nyfikna och att många vill veta. Vi har en budgetprocess som vi tycker att det är viktigt att det hålls ordning på. Det gäller inte minst nu när vi har hög inflation. Att bekämpa inflationen är en förutsättning för att klara av långsiktig svensk ekonomisk politik.

Det är ett stort intresse. Det kan man inte ställa emot att klara välfärden. Man måste hitta en balanserad process där man ger så pass mycket pengar till kommuner och regioner att de klarar sitt uppdrag och inte ger ofinansierade pengar som eldar på inflationen och äventyrar svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta är en samlad bedömning som vi gör i budgetprocessen. Det kommer vi successivt under sommaren, i augusti och sedan i budgeten att återkomma till.

Herr talman! Jag ser inte så mycket för sådana konspirationsteorier. Det är klart att det inte är så att människor inte talar med varandra.

Att frågeställaren ännu inte vet beror på att vi inte har bestämt oss än. När vi har bestämt oss kommer vi att berätta det. Det kommer att bygga på en rätt ingående ekonomisk analys. Det är inte svårare än så. Så gör varje regering oavsett vad man tycker i sak inför en budget.

Självklart hade Ebba Busch alldeles rätt när hon sa att det kommer att komma pengar till kommuner och regioner. Men hon kan inte svara på exakt hur mycket, för det kan ingen svara på just nu.

Vi återkommer i ordnade former. Jag vet att alla inte är lika förtjusta i ordnade former. Vi tycker att det är viktigt med ordnade former. Ekonomin är viktig. Ekonomin ska vårdas, inflationen bekämpas och välfärden ska värnas.

Det är ganska många saker som ska vägas ihop. Det kommer vi att göra på det sätt som vi tycker är lämpligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant. Jag tittar gärna närmare på detta.

Vi har ju jobbat - framgångsrikt, tycker jag - med andra exitprogram, som vi ibland säger, eller avhopparprogram för extremism och nationella avhopparprogram när det gäller organiserad brottslighet. Jag har själv träffat företrädare för flera sådana program, som har fungerat mycket väl.

Precis som Muharrem Demirok tycker jag att det är absurt att man ska behöva säga kombinationen avhopparprogram och barn. Men eftersom vi är i ett sådant läge tycker jag absolut att man ska titta på det.

Det står inte heller i strid med andra ansvar, det vill säga föräldraansvaret. Jag tycker att det är otroligt viktigt. Föräldrar bär ansvar för sina barn. Att det är ett starkt statligt intresse att hjälpa till är alldeles uppenbart, men ytterst måste föräldrar klara att ta ansvar för sina barn tills motsatsen bevisas. I längden kan vi inte acceptera att barn växer upp i familjer där man i praktiken uppfostrar dem rakt in i gängkriminalitet.

Det finns ju en förfärlig desinformationskampanj som går ut på att socialtjänsten kidnappar svenska barn. Alla vi som jobbat med socialtjänsten vet att det är helt fel. Det som är sant är att socialtjänsten griper in och omhändertar barn - och ska så göra, också med tvång - om föräldrarna inte är kapabla att sköta sina uppgifter. Det är sant.

Jag tittar gärna på allt det som nämns här, tillsammans med annat preventivt arbete såsom att bryta sekretessen mellan polisen, socialtjänsten och skolan så att man tidigare kan upptäcka dem som är i farozonen men som kanske ännu inte har begått några allvarliga brott - plus det kanske helt uppenbara att den som är vuxen och gängkriminell och blir inlåst dubbelt så länge i vart fall inte just då kan rekrytera nya ungdomar till organiserade gäng. Jag tittar mycket gärna även på ett separat exitprogram för just barn och ungdomar på väg in i organiserad kriminalitet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag instämmer helt i den beskrivning som gavs här av det förfärliga, besinningslösa våldet. Det var inte minst om det vi före valet sa att det här måste få ett stopp, och det kommer att krävas politiska förändringar i Sverige för att få stopp på detta.

Ibland har jag lite svårt att förstå den här motsättningen som målas upp mellan prevention och att ta tuffa tag mot de vuxna och unga som går omkring med kalasjnikovar och skjuter ihjäl människor. Då är det för sent för prevention. Men det finns ingen motsättning mellan det och att se till att dagens 10-åringar inte om fem år är 15-åringar med vapen i hand. Båda sakerna behövs. Jag kan inte begripa varför så många vill måla upp en motsättning häremellan.

Skulle alternativet vara att inte bura in den som springer omkring och skjuter ihjäl andra människor? Det vore farligt. Självklart måste vi göra det. Det är en dessutom en preventiv insats, bara det, för då kan just den personen inte rekrytera nya.

Sedan måste vi göra stora preventiva insatser så att inte nya unga människor lockas in och vill bära rånarluva i stället för studentmössa.

Herr talman! Som jag har sagt ganska många gånger, inte minst de senaste dygnen, är det en kombination av saker som måste göras uthålligt under lång tid. Har det kunnat bli så här i Sverige kan det också bli annorlunda. Det är ingen naturkatastrof som har dragit in över Sverige, utan det går att förändra allt detta.

Jag tror på en kombination. Vi ska ta mycket tuffa tag mot dem som nu begår allvarliga brott och visa att detta inte tolereras i Sverige. Man blir inlåst under mycket lång tid, eller man blir utkastad ur landet, om man inte ska vara i Sverige - mycket hårda bandage.

Samtidigt ska vi göra omfattande preventiva insatser så att fler barn ser en annan framtid. Men även prevention är ganska hårdkokt. Varje fritidsgård är inte en preventiv insats, om jag får uttrycka mig brutalt. Prevention handlar om att göra saker som vi vet har riktiga resultat: att evidensbaserade föräldrastödsprogram får ordentligt utrymme och att föräldrar får tydlig återkoppling om vad statens socialtjänst accepterar att de gör och inte gör.

Det handlar alltså om en kombination av många saker.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att kvittera hälsningen så att jag inte glömmer på slutet på grund av tidsbrist. Tusen tack, och detsamma! Det är en månad kvar, för min del i alla fall. Spanien kör igång sitt ordförandeskap med några rejäla möten mitt i sommaren. De tror att det är augusti som är sommarledighetsmånaden; det tror inte vi. Så kan det gå!

Jag delar helt beskrivningen. Vi lägger om energipolitiken. Mer av allt - det är lite grann vårt utrop, så länge det är mer av allt fossilfritt. Detta är viktigt: mer av all fossilfri energi. Ställ inte vind- och kärnkraft mot varandra! Vi behöver mer av allt. Ju mer stabil basproduktion vi har, desto mer havsvind kan vi också ta in, till exempel.

Ebba Busch har lagt ned ett enormt arbete på att försöka samla de europeiska länder som också vill ha mer kärnkraft, med respekt för att varje land självt bestämmer om man ska ha kärnkraft. Ingen tvingar Tyskland till kärnkraft, och ingen kan stoppa Sverige eller Frankrike från kärnkraft. Vi bygger en allians av kärnkraftsvänliga länder, som kan göra gemensam sak för att till exempel sänka kostnaderna.

(Applåder)

Herr talman! Detta är en komplex fråga. Långa sommarlov har i alla tider varit en glädje för en del barn och för föräldrar som kan vara lediga länge men ett mer eller mindre stort gissel för en del familjer och en del barn, som tycker att det är för långt och för ensamt och kanske har en social situation som gör sommaren mer till en plåga än till en välsignelse. Allt detta känner vi till sedan lång tid tillbaka.

Till detta kommer nu hela integrationsaspekten av detta, som på så många andra områden. Det handlar om integration även här.

Man måste börja med det nödvändigaste. Jag nämnde för en stund sedan de lärare som är rädda för att sista skoldagen är sista gången de ser en del av eleverna - att de inte ska komma tillbaka efter lovet. Det handlar om hela hedersproblematiken. Vi har ett omfattande lagstiftningsarbete för att på olika sätt stoppa hedersvåld och hedersförtryck och ta detta på ännu större allvar. Det är en viktig insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det andra handlar naturligtvis om vad man gör på sommaren. Jag skulle önska att fler barn i Sverige i dag fick gå på de kollon som många svenskfödda barn förr i tiden var på. De skulle då dras in i en gemenskap som skulle vara integration i sig själv.

(Applåder)

Herr talman! Det finns mycket att samarbeta kring i nordiska sammanhang, inte minst välfärdspolitiken. Jag är själv en mycket varm anhängare av den nordiska välfärdsmodellen. När jag var minister förra gången firade vi 100-årsjubileum för den svenska välfärden, med den svenska allmänna pensionen som start 1913. Mycket vatten har naturligtvis runnit under broarna sedan dess.

Jag råkade hitta en gammal artikel som jag själv skrev, som handlade just om den nordiska välfärdsmodellen. Den byggde på en undersökning. Man hade frågat svenska folket vad som i första hand kännetecknar den. Svaret var förstås: generell välfärdspolitik som betalas gemensamt. Det svar som kom i andra hand var: valfrihet. Dessa två saker anser svenska folket kännetecknar den nordiska välfärdsmodellen. Det är inget dåligt svar. Båda ska värnas, och båda tänker vi värna.

Det finns jättemycket att göra här, inte minst i integrationens spår. Det rör sig om generella system men också om selektiva insatser till precis de människor och de familjer som behöver de offentliga insatserna allra mest.

(Applåder)

Herr talman! Politik på EU-nivå består ofta av salt och sött. Likväl menar vi att de stora fördelarna överväger. Vi kommer inte att klara av att minska migrationen till Europa om vi inte har gemensam koll på Europas gränser. Detta var otroligt viktigt.

Svaret på frågeställarens fråga är ja. Vi kommer inte att acceptera någon tvingande omfördelning. Min bedömning är att en förkrossande majoritet av Europas länder inte heller kommer att göra det.

Det har skett en betydande tyngdpunktsförskjutning. Det var detta - förutom Maria Malmer Stenergards skickliga förhandlingsarbete, naturligtvis - som skapade förutsättningar och gjorde att vi kunde få den här stora framgången. Väldigt många länder har dragit slutsatser av det som hände 2015 och vill inte se det upprepas. Men vi måste också inse att om vi inte samarbetar i dessa frågor kommer EU som helhet inte att klara av uppgiften.

Inriktningen ligger alltså helt och hållet fast. Det finns ett mycket litet utrymme för kompromisser, varken med parlamentet eller med kommissionen, efter denna breda enighet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, hot om strängare straff kanske inte hjälper, men strängare straff hjälper. Låser man in gängkriminella dubbelt så länge i Sverige, precis som man gör i Danmark, kommer de inte att kunna begå några brott.

Strängare straff ger också polisen helt nya verktyg att förebygga brott och upptäcka brott. Strängare straff gör att vi kan utvisa fler människor ur landet som inte borde vara här över huvud taget. Strängare straff hjälper absolut.

Ibland blir jag lite nyfiken på dem som alltid är emot strängare straff. Då borde de ju i logikens namn kräva lindrigare straff. Varför inte halvera straffen för alla grova brottslingar? Om strängare straff är helt fel väg att gå är sannolikt kortare straff en bättre väg. Eller är det exakt som straffen är nu som är det optimala?

Vi behöver dansk lagstiftning mot den grova kriminaliteten, plus alla förebyggande insatser. Ska jag nämna en sådan ännu en gång vill jag nämna sekretessen: Ta bort sekretessen mellan polisen och socialtjänsten, så att fler barn i riskzonen kan upptäckas tidigare!

(Applåder)

Herr talman! Det är precis detta vi gör. Men vi tror inte att bara mer pengar kommer att hjälpa. Jag är den första att inse att mer pengar nästan alltid underlättar jämfört med mindre pengar. Självklart är det så. Det gäller oss alla. Men det är inte bara pengar som är svaret på frågan.

Tänk om barn inte lär sig att läsa! Tänk om det vore så att 20 procent av alla fjärdeklassare inte kunde läsa ordentligt - kommer de då att klara skolan? Och precis så är det, tyvärr.

Tänk om var sjunde lämnar nian utan betyg och inte kan komma in i gymnasiet! Tänk om de då inte får något arbete! Precis så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Tänk om det är så stökigt i många skolor att lärare och elever inte tycker att det går att lära sig saker! Precis så är det.

Detta handlar inte i första hand om pengar. Detta handlar om att vi måste ändra på regelverken i svensk skola. Vi måste börja med något så enkelt som språkförskola till de barn som inte lär sig ordentlig svenska hemma. Det behövs mer timmar i svenska och mer timmar i matematik, så att barnen får en chans att klara av den skola som är precis så viktig som Niels Paarup-Petersen säger.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte alltid Rebecka Le Moine och jag håller med varandra, men jag håller helt med henne här. Detta är en katastrof av sanslöst slag. Vi tänker på de människor som bokstavligt talat drunknar och får sina liv och hem förstörda. Vi tänker också på de ekologiska katastroferna. Vi tänker på den moderna krigföringens groteska sätt att använda civila system för att vinna ett krig. Det är helt förfärligt!

Ryssland måste ställas till svars för sina många olika brott. Detta kommer att diskuteras på Europeiska rådets möte - nu tittar jag på klockan, inte för tidens skull utan för datumens skull - om knappt två veckor. Det är det sista möte i Europeiska rådet som vi har hand om under det svenska ordförandeskapet. Då kommer denna fråga upp. Det vet jag.

Det är väldigt många som också vill hjälpa till nu. Problemet är att det är så svårt för hjälporganisationer att vara på plats, inte minst inne på det ryskockuperade territoriet. Jag förstår alla som vill hjälpa till men tycker att det är fruktansvärt svårt.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar både entusiasmen för kollo och bekymret när det gäller läsningen. När jag var socialborgarråd här i Stockholm var jag rätt ofta ute på Barnens ö, som var den plats som Stockholms stad då hade för att erbjuda barn som kanske inte hade så många andra semestermöjligheter att kunna komma tillsammans med andra barn i en helt annan miljö. Kollo är otroligt underskattat. Apropå den svenska välfärdsmodellen: Fler barn som inte har föräldrar som är födda i Sverige skulle i dag ha glädje av att träffa andra barn under sådana former. Detta borde vi göra mer av.

Detta med läsningen är jag djupt bekymrad över. När var femte tioåring inte kan läsa ordentligt får det enorma konsekvenser. Redan där har vi problem som borde ha förebyggts genom till exempel språkförskola, så att man kompensera för det som föräldrarna inte kan göra, och också lovskola för dem som halkar efter.

Detta är ett integrationsproblem. Låt oss tala klartext om det. Det är nya klasskillnader i Sverige som bygger på integrationsmisslyckanden. Dessa barn kan inte offras för vårt misslyckande.

(Applåder)

Herr talman! Man skulle nästan kunna tro att någon har tjuvlyssnat på Acko Ankarberg Johanssons brandtal för den reformering som nu börjar med en utredning, på svenskt manér. Det låter alltid lite så där att vi börjar med att utreda. Men så bestämde Axel Oxenstierna att vi skulle göra i Sverige, och så gör vi naturligtvis. Det tar lite tid, men detta måste göras noggrant.

Det är en svår fråga. Vi är eniga om att vi ska ha ett ökat statligt ansvar, en ökad statlig styrning och en ökad jämlikhet i vården. Då måste man börja någonstans. Exakt var det kommer att landa får vi naturligtvis se.

Här och nu handlar det om att kunna låta patienter välja. Om man inte får hjälp i tid i egen region ska man kunna vända sig till andra regioner som kan ha kortare väntetider. Och det handlar om att öka transparensen, så att man vet hur det ser ut på olika ställen. Det gäller naturligtvis också kvalitetsfrågor. Vi har besvärande stora kvalitetsskillnader. Jag var tillsammans med Acko på Ackis och tittade på endometriossjukvård, till exempel. Det är extrema ojämlikheter ute i landet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har tvärtom mött väldigt mycket uppskattning inför det stora klimatmöte som vi har i morgon, som är en final på många av de sektorsvisa möten som har varit under hela vårterminen. Jag har mött väldigt mycket uppskattning.

För den som är intresserad kan jag berätta att mötet handlar om tre huvuddelar.

Den första är: Vad betyder den snart färdigförhandlade europeiska klimatpolitiken för Sverige? Vad betyder nya gemensamma spelregler?

Den andra är: Hur får vi massiva mängder fossilfri el i Sverige? Jag tänker på om vi ska kunna fördubbla elanvändningen när vi ska elektrifiera allt.

Den tredje handlar om näringslivets roll. Hur ska näringslivet kunna få snabbare förutsättningar för sin gröna omställning, som både konsumenter och investerare kräver?

Det är de tre sakerna som detta klimatmöte kommer att handla om.

Vi vet ganska mycket om problemen. Vi måste bli koldioxidneutrala, så fort som möjligt. Nu finns det delvis nya förutsättningar för det, och Sverige gör sitt jobb väldigt bra. Detta ska vi diskutera i morgon.

(Applåder)

Herr talman! Ja, det är en seminariefrågeställning som man kan diskutera. Men jag kan ta den korta versionen, som jag ser det. Vi har behållit ett gott och brett europeiskt stöd för Ukraina. Det var liksom topp-prioriteringen för hela vårt ordförandeskap. Det handlar om att se till att det breda stödet för Ukraina vidmakthålls - politiskt, moraliskt, ekonomiskt men också militärt, det som ifrågasattes av några i Sverige i början, innan vi fick enighet.

Det tycker jag att vi, så här långt, har gjort. Ta i trä, ska man säga, för i demokratier händer det hela tiden saker, på goda grunder. Men vi har hållit ihop detta. Vi har också hållit ihop den europeiska och amerikanska enigheten om detta. Det är också otroligt viktigt för Ukraina.

Och så diskuterar vi Ukrainas långsiktiga framtid i Europa, i EU, merit-based, som det heter på engelska.

Det handlar om alla dessa stöd. Jag upplever ett mycket solitt stöd för detta. Och det spanska ordförandeskapet kommer att ta vid precis där Sverige slutar.

(Applåder)

Herr talman! Det blir intressant att se om Socialdemokraterna nu fullföljer sitt löfte om att höja skatten för alla de människor som på grund av inflationen skulle hamna över gränsen för statlig skatt. Lovar Socialdemokraterna att höja skatten för poliser, för barnmorskor och för många andra trots att hela idén med skattesystemet var att de allra flesta inte ska betala statlig skatt? "Hälften kvar" har aldrig varit ett socialdemokratiskt adelsmärke, men för nästan alla andra svenskar är det en viktig princip. Det blir intressant att se var Socialdemokraterna landar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi valde en annan väg. Vi valde att skydda människor från höga skatter när vi också har hög inflation och stigande räntor. Det är ett tufft ekonomiskt läge. Det var länge sedan Sverige hade denna kombination. Vi som minns vet att det krävdes disciplin och ordning och reda för att ta oss ur den situationen förra gången. Vi tänker inte äventyra svensk ekonomi den här gången.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att frågeställaren har helt fel i båda sina beskrivningar.

För det första genomför vi nu alla de brottsbekämpande insatser för att höja straffen som den förra regeringen vägrade att göra, eller inte fick göra för Miljöpartiet, eller inte kunde eller inte vågade. Precis detta gör vi nu.

Om Socialdemokraterna nu vill ändra sig är ni mycket välkomna. Jag tar mycket hellre emot den som ändrar sig än den som gnäller om gamla saker. Men vi gör det som ni inte ville göra. Det är en viktig konsumentupplysning.

För det andra genomför vi nu också stora preventiva insatser. Jag förstår inte varför man ska ställa prevention mot brottsbekämpning. Jag kan inte begripa detta.

Statsministerns frågestund

Att ta bort sekretessen mellan socialtjänst och polis är det som socialsekreterare oftast nämner allra först, så att de har rätt information och kan gripa in tidigt.

Föräldrastödsprogram är det vi som satsar på, inte den förra regeringen, så att de föräldrar som vill och kan ta hand om sina barn men som saknar kunskaper får dessa kunskaper.

Sedan ska man också kunna gripa in, också med tvång, ifall det behövs.

Vi gör dessa saker.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.