Paula Örn

Fru talman! Utbildningsministern! Det är klart att vi alla vill undvika polishämtning. Det är ingen som föreslår att detta skulle vara det primära verktyget för att få unga människor att gå i gymnasieskolan eller att utbilda sig.

Men nu talar vi om en ganska liten grupp väldigt utsatta unga människor. Jag tycker att det är betydligt bättre att polisen hämtar en 16-åring än att 16-åringen står kvar med knarkförsäljande gängledare på torget i till exempel Örebro. Det är i alla fall min ingång i frågan.

Kommunerna saknar verktyg. Detta visar också SKR:s alldeles färska genomgång av det kommunala aktivitetsansvaret. Man säger till exempel att det största problemet är att nå ungdomarna. Då vore det bra att i grunden ha en plikt. Vi socialdemokrater är öppna för att diskutera hur man formulerar plikten - utbildningsplikt, läroplikt eller närvaroplikt? - men på något sätt behöver vi sända signaler till våra unga.

Att ha en plikt upp till 18 års ålder är inte bara en viktig reform utan också just en viktig signal. Det är en signal till barn och unga om att vi aldrig kommer att sluta bry oss om deras framtid. Det är en signal till hela samhället om att utbildning är vårt starkaste och viktigaste verktyg för att bygga ett tryggt och rättvist Sverige.

Jag är ärligt talat lite förvånad över att utbildningsministern inte är mer intresserad av att tillsammans ta detta ansvar för dessa utsatta ungdomar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Men vi har lite olika siffror. SKR presenterade under hösten en genomgång av det kommunala aktivitetsansvaret, som i dag finns på plats och som innebär att kommunerna ska följa upp alla unga upp till 20 års ålder som inte deltar i gymnasieutbildning. Där pekar man på att 12 procent av dem under 20 år någon gång varit föremål för kommunalt aktivitetsansvar. Det är inte 1 procent av de unga som vi talar om när det gäller det här.

Naturligtvis är vi öppna för att diskutera. I mitt förra anförande, fru talman, försökte jag tydliggöra att det handlar om någon form av plikt att befinna sig någonstans när man är 15, 16 eller 17 år gammal. I Finland kallar man det för läroplikt. Det finns säkert möjligheter att via utredningar och annat komma överens om att den här gruppen även ska kunna delta i lärlingsutbildning eller arbeta i någon form.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men poängen är ju att vi som samhälle måste kräva av så unga personer att de inte ska drälla runt på gator och torg på det sätt som är möjligt i dag. När polisen stöter på 16-åringar ska de kunna ta dem i hampan, sätta dem i polisbilen och köra dem till skolan, lärlingsplatsen eller arbetsplatsen. Så är det inte i dag.

Utbildningsministern framhåller att det handlar om en liten grupp ungdomar, och det stämmer. De allra flesta går på gymnasiet. Men vi kan se att bland dem som går på introduktionsprogrammen är det över hälften som inte inom fem år klarar övergången till ett nationellt program, och efter fem år är det bara 20 procent som har en gymnasieexamen.

Det är inte bara där problemet finns, utan problemet kvarstår eftersom eleverna längre fram i livet får en mycket svag förankring på arbetsmarknaden. Även om de kanske får det där första jobbet, som Johan Pehrson nämner, är det kanske det enda jobb de får i sitt liv. De ramlar sedan ur arbetsmarknaden när de inte har en gymnasieutbildning.

Det finns mycket som vi behöver göra för att förstärka gymnasieutbildningen. Jag ser också fram emot att fortsätta att analysera kraven från utredningen om fler vägar, som utbildningsministern nämnde i sitt första anförande.

Men jag vill ändå föra debatten tillbaka till frågan hur vi ska kunna nå dessa ungar med utbildning och insatser. Då krävs det ju att de är på plats, och då är skolplikt, läroplikt eller någon form av plikt där samhället säger "du måste vara här" en förutsättning för att nå denna smala men mycket utsatta grupp ungdomar. Ser inte utbildningsministern att det skulle finnas ett värde i att gå vidare med att ställa krav på de här unga för att vi faktiskt bryr oss om deras framtid?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret, som dock var något kortfattat och egentligen inte i någon större utsträckning behandlade statsrådets syn på frågan om förlängd skolplikt. Men det finns alla möjligheter för statsrådet att återkomma och utveckla sina tankar i de kommande inläggen i debatten.

Det finns såklart många skäl till att det är så otroligt viktigt med gymnasieutbildning och att frågan har blivit allt viktigare. Arbetsmarknadens funktion är ett sådant skäl. De senaste 20 åren har de med kort utbildning, det vill säga utan gymnasieutbildning, gått från en sysselsättningsgrad på ungefär 65 procent till 60 procent. Gapet ökar också mellan andelen sysselsatta i befolkningen och bland dem med kort utbildning; det är nu en skillnad på 20 procent. Arbetslösheten för dem som inte har gymnasieexamen är fyra gånger högre än för dem som har gymnasieexamen. Det finns många siffror, men trenden är tydlig: Arbetsmarknaden efterfrågar inte arbetskraft som saknar gymnasieutbildning.

Fru talman! Min ingång i dag i den viktiga frågan om ungas sysselsättning handlar faktiskt om den galopperande och fruktansvärda situationen med gängkriminaliteten i Sverige, en situation som fullständigt har spårat ur. Vi ser yngre och yngre barn som dras in i gängens klor och yngre och yngre barn som mördar andra människor. Det är en fruktansvärd utveckling och ett gigantiskt samhällsproblem som behöver många insatser. Till exempel har Socialdemokraterna lyft frågor om punktmarkering av unga, om ungdomskriminalitetsnämnder och om att ta tillbaka kontrollen över HVB-hem. Det är bra reformförslag, men de ligger utanför utbildningsutskottets och utbildningsministerns ansvarsområde.

Något som dock ligger inom vårt gemensamma ansvarsområde, fru talman, är frågan om skolplikten. Hur ser det ut i dag? Jo, hälften av de unga som slutar årskurs 9 i juni har inte ens fyllt 16 år. De är 15 år gamla. Då säger vi till dessa barn: Nu upphör kraven på dig att bidra till ditt fortsatta lärande. Att vi gör så tycker jag inte är riktigt klokt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror egentligen att utbildningsministern delar min syn på att ställa krav: Det är att bry sig. Vi socialdemokrater bryr oss om den här gruppen unga. Det är helt orimligt att vi som samhälle inte ställer krav på att alla unga som inte är myndiga ska delta i någon verksamhet för att utbilda sig, genomföra praktik eller på något sätt bidra till sin försörjning.

Fru talman! De allra flesta unga går i dag på ett nationellt program eller ett introduktionsprogram - absolut. Men den grupp som skolan misslyckas med och som inte når tillräckliga kunskaper är särskilt sårbar. Det gäller både risken att inte kunna försörja sig själv och - vad värre är - risken att dras in i kriminalitet. Vi vet att utbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot kriminalitet. Forskning visar att unga som står utanför skolan är överrepresenterade i brottsstatistiken. Om vi då inte agerar för att säkerställa att alla unga finns inom skolans ram, vad säger det om vårt samhälle?

Johan Pehrson! Är det inte rimligt att vi som samhälle visar att vi bryr oss? Är det inte rimligt att vi kräver att unga ska delta i utbildning eller annan verksamhet fram till dess att de blir myndiga?

(Applåder)

Herr talman! Nu pratar vi om budgetförutsättningarna här och nu. I vår budget lägger vi socialdemokrater 3 miljarder mer än regeringen till grundskolan och 6 miljarder mer i uppräkning av statsbidragen till kommuner och regioner. Det hade till exempel räckt till en pedagog mer i varje klass i årskurs 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har råd med det eftersom vi säger nej till regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. Varför prioriterar inte regeringen dagens elever och deras möjlighet till mer lärarledd undervisning framför skattesänkningar för dem som tjänar allra mest?

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson. Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar nu svart på vitt hur situationen ser ut i landets skolor när det gäller resurser. Kostnaden per elev minskar dramatiskt. På gymnasiet, statsrådets ansvarsområde, är resurserna de lägsta på tio år. Och de fristående skolorna drar ned 25 procent mer än de kommunala.

Regeringen har tvingat fram massiva nedskärningar på skolan genom att staten inte alls täcker upp för den kostnadskris som inflationen har orsakat i skolan. Därför väljer vi socialdemokrater i budget efter budget att satsa mångmiljardbelopp mer än regeringen på skolan.

Hur menar utbildningsministern att staten har tagit sitt ansvar för finansieringen av skolan och gymnasieskolan när kostnaden per elev i fasta priser är den lägsta på tio år?

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.

Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Fru talman! Självfallet ska möjligheten till sanktioner gälla alla som inte följer lagar och regler.

Det skulle vara intressant att höra ledamoten dra ett par exempel på alla kommunala skolor som har brutit mot olika typer av regler, som inte har gett eleverna rätt undervisningstid, som har drivit naturbruksskola utan djur och så vidare. Det vore spännande att höra vilka exempel det är.

Jag nämnde regleringen kopplat till de fristående skolorna därför att det är där vi ser problem med att lagar och regler inte följs. I slutändan är det eleverna som hamnar i kläm, men med den här regeringen blir det inga konsekvenser för skolorna över huvud taget.

En annan sak som jag tycker är spännande är frågan om resurserna och den prioritering som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen gör av oss som har allra högst inkomster. Vi ska få mer i plånboken.

Det finns en problematik. Att skjuta till 400 miljoner när det är 4 miljarder som saknas hjälper ju inte. Då kommer man att behöva dra ned på andra saker som gör att vi inte får den utväxling på skolbiblioteken som vi behöver - när det inte finns tillräckligt med personal, när det kanske inte finns tillräckligt med lärare i svenska eller när lärarna i svenska har så stora klasser att det blir svårt att använda biblioteken på ett adekvat sätt.

Varför prioriterar Sverigedemokraterna skattesänkningar för sådana som Jörgen Grubb och mig i stället för skolan?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jörgen Grubb, för anförandet!

Det är lite intressant att Jörgen Grubb går till storms mot progressivitet. Om man tittar på definitionen av det ser man att det betyder att man är positiv till förändringar och utveckling. Det verkar inte så farligt, tycker jag, utan ganska bra.

Jag vill fråga Jörgen Grubb ett par saker med anledning av hans anförande. Det var en väldigt bakåtblickande och romantiserad bild av hur det var förr, som det ofta är när Sverigedemokraterna står i talarstolen - ju mer förr, desto bättre. Men vet ledamoten vad som inte heller fanns förr? Jo, vinstdrivande friskolor. De fanns inte i den fantastiska verklighet där Jörgen Grubb gick i skolan. Men den frågan verkar Sverigedemokraterna inte tycka är så viktig.

Eftersom vi har vinstdrivande friskolor, med alla de problem som vi har pekat på många gånger, vill jag fråga Jörgen Grubb: Vad ska hända när en friskola till exempel inte följer de regler om skolbibliotek som vi beslutar om här i dag?

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 7.

Att genom läsningen helt förlora sig i en berättelse som går in i själen är en fantastisk upplevelse. Att litteraturen väcker känslor och utmanar oss i vår föreställning om världen är en gåva. Det är något jag önskar att alla barn och unga någon gång får uppleva. Tyvärr har många unga i dag inte en läsförmåga som gör det möjligt att förlora sig i läsningen.

Om du mödosamt måste stava dig genom vartannat ord är det svårt att gripas av språket och handlingen i berättelsen på så sätt att den väcker nya tankar och känslor. Det är ett misslyckande för oss som samhälle att alla inte har en läsförmåga som öppnar litteraturens underbara värld. Det är också ett misslyckande att antalet unga som inte har tillräcklig läsförmåga ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Fru talman! Det finns såklart många olika orsaker till att det ser ut så här, och det finns absolut ingen quickfix som kommer att lösa problemet. Jag tror att vi är många föräldrar som precis som jag själv kämpat hårt för att väcka våra barns läslust. Genom åratal av mysiga högläsningsstunder har vi gjort vårt bästa för att hjälpa våra barn att bli läsande ungdomar - bara för att konstatera att de oftast hellre väljer Tiktok än Tom Sawyers äventyr.

Utmaningarna är många och stora, men vi måste göra det vi kan för att försöka bryta den negativa utvecklingen. En sak vi gör är det vi i dag debatterar, nämligen att stärka barns tillgång till riktiga skolbibliotek med utbildad personal.

Fru talman! Ett rikt utbud av böcker tillgängligt för alla barn i hela landet är en förutsättning för att lärare ska kunna bedriva bra undervisning. Det är en viktig pusselbit för att bidra till att stärka barns läsning, och det är väldigt bra att vi står eniga i den här kammaren bakom de förstärkningar av skolbiblioteken som nu genomförs.

Jag tycker att det finns något fint i att dagens betänkande grundar sig i en utredning som tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen och att den nuvarande regeringen nu lägger det på riksdagens bord. Det är visserligen nästan fem år efter att utredningen tillsattes, men man kan inte få allt här i världen. Trots att det är fint att vi politiker i den här frågan är helt eniga finns det mycket vi inte är eniga om, till exempel vilka resurser som behövs i svensk skola.

Fru talman! Vi har en regering, styrd av Sverigedemokraterna, som är helt tondöv. I anförande efter anförande hör man företrädare för regeringen prata om historiskt stora satsningar på skolan. Men i verkligheten, där lärare, elever och föräldrar befinner sig, är det uppenbart att skolan de senaste åren har genomgått ett stålbad.

Det görs omfattande nedskärningar i många kommuner, och inte bara kringpersonal utan till och med lärare sägs upp i svensk skola i dag. Till exempel elevassistenter och extra resurser som hade kunnat stötta med läsningen har fått sluta. De finns inte kvar i skolan på grund av att den här regeringen inte har skjutit till i närheten av de resurser som behövs ute i kommunerna.

Det är inte så att resurser saknas. Ibland är det tuffa ekonomiska tider för alla, men här finns det ju resurser! Det är bara det att SD-regeringen inte prioriterar skolan; de prioriterar sig själva och gör en skattesänkning för dem med allra högst inkomster på 3 000-4 000 kronor per månad i stället för att ge mer resurser till skolan. Det är faktiskt en helt häpnadsväckande felprioritering.

Det finns stora risker med att dagens beslut om förstärkta regler för skolbibliotek inte får den utväxling det skulle kunna få om man till exempel förstärkte med en extra lärare i varje klass i år 1, som vi socialdemokrater föreslog i vår budget.

Fru talman! Att reglerna för skolbibliotek behöver stärkas är också en effekt av den marknadsskola som regeringen fortfarande inte vill förändra så att skattepengarna kan gå till barnen och eleverna - till skolbibliotek, idrottshallar och slöjdsalar - i stället för till vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Det är uppenbart att det finns friskolor som inte uppfyller ens sitt grundläggande uppdrag. Det blev till exempel eleverna på Thoren Business School varse när de inte fick ut sin gymnasieexamen på grund av att skolan inte gav dem den undervisningstid de skulle ha.

Man måste nog förstå att det är uppenbart att vinstjakten också kan leda till att man inte kommer att erbjuda ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier eller att skolbiblioteken är bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Det kostar nämligen pengar. I systemet med vinstjakt som regeringen inte vill reglera måste det finnas sanktioner för huvudmän som inte lever upp till de lagar och regler för skolbibliotek som vi beslutar om här i dag.

Fru talman! Vi socialdemokrater är glada och stolta över att vi i dag lägger en pusselbit i det stora pussel som krävs för att alla barn och unga ska ha läsförmåga och tillgång till litteratur som öppnar läsandets underbara värld.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Fru talman! Det är ju märkligt att jag, som har kortast tjänstgöringstid i riksdagen, får ge Fredrik Malm en historielektion. Den förra regeringen lade förslag på riksdagens bord som Fredrik Malm och Liberalerna valde att rösta ned. Det kom konkreta saker som hade gjort skillnad.

En av de mest uppenbara sakerna gällde överkompensationen till fristående skolor för uppdrag som de inte över huvud taget har. Förslaget låg på riksdagens bord förra mandatperioden, men Fredrik Malm valde att rösta nej. Tycker inte ledamoten att det är lite anmärkningsvärt att han står här och säger att vi inte lade fram några förslag i regeringsställning när han faktiskt röstade nej till de förslag vi lade fram?

Nu är det inte vi som är i regeringsställning, utan det är Liberalerna. Man pratar vitt och brett om allt som ska regleras och styras upp, om charlataner och om att det inte duger. Men när det gäller handling - och när det finns faktiska förslag - kommer det inte regleringar, sanktioner eller krav. Vi får inte så himla många rapporter om att Kumla kommun inte ger sina elever tillräckligt med undervisningstid eller att man i Gagnef har lagt ned idrottshallarna för att de var för dyra.

Vi får gång på gång sådana rapporter från vinstdrivande skolor. Jag tycker att Fredrik Malm är svaret skyldig. Varför gör ni ingenting?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag vill ta tillfället i akt att ta upp något som jag tycker att Liberalerna pratar väldigt mycket om men inte gör så mycket åt, nämligen problemen med vinstjakten och det oreglerade friskolesystemet. Det finns en uppsjö av exempel på skolor som inte följer regelverken och som inte ens följer lagar eller regler om undervisningstid, till en punkt där eleverna får läsa vidare på komvux för att få ut en gymnasieexamen. I fall efter fall ser vi de här brotten mot reglerna.

Det är välkommet att Liberalerna nu börjar låta som socialdemokrater, för vi är alltid glada när någon gör det. Men det vore också bra om ni gjorde saker som socialdemokrater gör. I det här fallet har ni till exempel en ypperlig möjlighet att införa sanktioner mot skolor som väljer att bryta mot reglerna för att det kostar för mycket pengar - man har inte råd med våffelstugan om man ska hålla på och ha en massa bibliotek och böcker och utbildade bibliotekarier och sådana saker.

Jag skulle gärna vilja höra ledamotens resonemang kring varför Liberalerna inte tycker att det behövs. Ni säger att ni vill reglera friskolorna, att ni vill reglera systemet och att det har gått för långt. Orden finns där, men när ni har möjlighet att vidta åtgärder - när vi fattar beslut - kommer det plötsligt inga förslag alls från er i Liberalerna. Varför då, Fredrik Malm?

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.