Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag vill ta tillfället i akt att ta upp något som jag tycker att Liberalerna pratar väldigt mycket om men inte gör så mycket åt, nämligen problemen med vinstjakten och det oreglerade friskolesystemet. Det finns en uppsjö av exempel på skolor som inte följer regelverken och som inte ens följer lagar eller regler om undervisningstid, till en punkt där eleverna får läsa vidare på komvux för att få ut en gymnasieexamen. I fall efter fall ser vi de här brotten mot reglerna.

Det är välkommet att Liberalerna nu börjar låta som socialdemokrater, för vi är alltid glada när någon gör det. Men det vore också bra om ni gjorde saker som socialdemokrater gör. I det här fallet har ni till exempel en ypperlig möjlighet att införa sanktioner mot skolor som väljer att bryta mot reglerna för att det kostar för mycket pengar - man har inte råd med våffelstugan om man ska hålla på och ha en massa bibliotek och böcker och utbildade bibliotekarier och sådana saker.

Jag skulle gärna vilja höra ledamotens resonemang kring varför Liberalerna inte tycker att det behövs. Ni säger att ni vill reglera friskolorna, att ni vill reglera systemet och att det har gått för långt. Orden finns där, men när ni har möjlighet att vidta åtgärder - när vi fattar beslut - kommer det plötsligt inga förslag alls från er i Liberalerna. Varför då, Fredrik Malm?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Fru talman! Det är ju märkligt att jag, som har kortast tjänstgöringstid i riksdagen, får ge Fredrik Malm en historielektion. Den förra regeringen lade förslag på riksdagens bord som Fredrik Malm och Liberalerna valde att rösta ned. Det kom konkreta saker som hade gjort skillnad.

En av de mest uppenbara sakerna gällde överkompensationen till fristående skolor för uppdrag som de inte över huvud taget har. Förslaget låg på riksdagens bord förra mandatperioden, men Fredrik Malm valde att rösta nej. Tycker inte ledamoten att det är lite anmärkningsvärt att han står här och säger att vi inte lade fram några förslag i regeringsställning när han faktiskt röstade nej till de förslag vi lade fram?

Nu är det inte vi som är i regeringsställning, utan det är Liberalerna. Man pratar vitt och brett om allt som ska regleras och styras upp, om charlataner och om att det inte duger. Men när det gäller handling - och när det finns faktiska förslag - kommer det inte regleringar, sanktioner eller krav. Vi får inte så himla många rapporter om att Kumla kommun inte ger sina elever tillräckligt med undervisningstid eller att man i Gagnef har lagt ned idrottshallarna för att de var för dyra.

Vi får gång på gång sådana rapporter från vinstdrivande skolor. Jag tycker att Fredrik Malm är svaret skyldig. Varför gör ni ingenting?

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 7.

Att genom läsningen helt förlora sig i en berättelse som går in i själen är en fantastisk upplevelse. Att litteraturen väcker känslor och utmanar oss i vår föreställning om världen är en gåva. Det är något jag önskar att alla barn och unga någon gång får uppleva. Tyvärr har många unga i dag inte en läsförmåga som gör det möjligt att förlora sig i läsningen.

Om du mödosamt måste stava dig genom vartannat ord är det svårt att gripas av språket och handlingen i berättelsen på så sätt att den väcker nya tankar och känslor. Det är ett misslyckande för oss som samhälle att alla inte har en läsförmåga som öppnar litteraturens underbara värld. Det är också ett misslyckande att antalet unga som inte har tillräcklig läsförmåga ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Fru talman! Det finns såklart många olika orsaker till att det ser ut så här, och det finns absolut ingen quickfix som kommer att lösa problemet. Jag tror att vi är många föräldrar som precis som jag själv kämpat hårt för att väcka våra barns läslust. Genom åratal av mysiga högläsningsstunder har vi gjort vårt bästa för att hjälpa våra barn att bli läsande ungdomar - bara för att konstatera att de oftast hellre väljer Tiktok än Tom Sawyers äventyr.

Utmaningarna är många och stora, men vi måste göra det vi kan för att försöka bryta den negativa utvecklingen. En sak vi gör är det vi i dag debatterar, nämligen att stärka barns tillgång till riktiga skolbibliotek med utbildad personal.

Fru talman! Ett rikt utbud av böcker tillgängligt för alla barn i hela landet är en förutsättning för att lärare ska kunna bedriva bra undervisning. Det är en viktig pusselbit för att bidra till att stärka barns läsning, och det är väldigt bra att vi står eniga i den här kammaren bakom de förstärkningar av skolbiblioteken som nu genomförs.

Jag tycker att det finns något fint i att dagens betänkande grundar sig i en utredning som tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen och att den nuvarande regeringen nu lägger det på riksdagens bord. Det är visserligen nästan fem år efter att utredningen tillsattes, men man kan inte få allt här i världen. Trots att det är fint att vi politiker i den här frågan är helt eniga finns det mycket vi inte är eniga om, till exempel vilka resurser som behövs i svensk skola.

Fru talman! Vi har en regering, styrd av Sverigedemokraterna, som är helt tondöv. I anförande efter anförande hör man företrädare för regeringen prata om historiskt stora satsningar på skolan. Men i verkligheten, där lärare, elever och föräldrar befinner sig, är det uppenbart att skolan de senaste åren har genomgått ett stålbad.

Det görs omfattande nedskärningar i många kommuner, och inte bara kringpersonal utan till och med lärare sägs upp i svensk skola i dag. Till exempel elevassistenter och extra resurser som hade kunnat stötta med läsningen har fått sluta. De finns inte kvar i skolan på grund av att den här regeringen inte har skjutit till i närheten av de resurser som behövs ute i kommunerna.

Det är inte så att resurser saknas. Ibland är det tuffa ekonomiska tider för alla, men här finns det ju resurser! Det är bara det att SD-regeringen inte prioriterar skolan; de prioriterar sig själva och gör en skattesänkning för dem med allra högst inkomster på 3 000-4 000 kronor per månad i stället för att ge mer resurser till skolan. Det är faktiskt en helt häpnadsväckande felprioritering.

Det finns stora risker med att dagens beslut om förstärkta regler för skolbibliotek inte får den utväxling det skulle kunna få om man till exempel förstärkte med en extra lärare i varje klass i år 1, som vi socialdemokrater föreslog i vår budget.

Fru talman! Att reglerna för skolbibliotek behöver stärkas är också en effekt av den marknadsskola som regeringen fortfarande inte vill förändra så att skattepengarna kan gå till barnen och eleverna - till skolbibliotek, idrottshallar och slöjdsalar - i stället för till vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Det är uppenbart att det finns friskolor som inte uppfyller ens sitt grundläggande uppdrag. Det blev till exempel eleverna på Thoren Business School varse när de inte fick ut sin gymnasieexamen på grund av att skolan inte gav dem den undervisningstid de skulle ha.

Man måste nog förstå att det är uppenbart att vinstjakten också kan leda till att man inte kommer att erbjuda ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier eller att skolbiblioteken är bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Det kostar nämligen pengar. I systemet med vinstjakt som regeringen inte vill reglera måste det finnas sanktioner för huvudmän som inte lever upp till de lagar och regler för skolbibliotek som vi beslutar om här i dag.

Fru talman! Vi socialdemokrater är glada och stolta över att vi i dag lägger en pusselbit i det stora pussel som krävs för att alla barn och unga ska ha läsförmåga och tillgång till litteratur som öppnar läsandets underbara värld.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jörgen Grubb, för anförandet!

Det är lite intressant att Jörgen Grubb går till storms mot progressivitet. Om man tittar på definitionen av det ser man att det betyder att man är positiv till förändringar och utveckling. Det verkar inte så farligt, tycker jag, utan ganska bra.

Jag vill fråga Jörgen Grubb ett par saker med anledning av hans anförande. Det var en väldigt bakåtblickande och romantiserad bild av hur det var förr, som det ofta är när Sverigedemokraterna står i talarstolen - ju mer förr, desto bättre. Men vet ledamoten vad som inte heller fanns förr? Jo, vinstdrivande friskolor. De fanns inte i den fantastiska verklighet där Jörgen Grubb gick i skolan. Men den frågan verkar Sverigedemokraterna inte tycka är så viktig.

Eftersom vi har vinstdrivande friskolor, med alla de problem som vi har pekat på många gånger, vill jag fråga Jörgen Grubb: Vad ska hända när en friskola till exempel inte följer de regler om skolbibliotek som vi beslutar om här i dag?

Fru talman! Självfallet ska möjligheten till sanktioner gälla alla som inte följer lagar och regler.

Det skulle vara intressant att höra ledamoten dra ett par exempel på alla kommunala skolor som har brutit mot olika typer av regler, som inte har gett eleverna rätt undervisningstid, som har drivit naturbruksskola utan djur och så vidare. Det vore spännande att höra vilka exempel det är.

Jag nämnde regleringen kopplat till de fristående skolorna därför att det är där vi ser problem med att lagar och regler inte följs. I slutändan är det eleverna som hamnar i kläm, men med den här regeringen blir det inga konsekvenser för skolorna över huvud taget.

En annan sak som jag tycker är spännande är frågan om resurserna och den prioritering som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen gör av oss som har allra högst inkomster. Vi ska få mer i plånboken.

Det finns en problematik. Att skjuta till 400 miljoner när det är 4 miljarder som saknas hjälper ju inte. Då kommer man att behöva dra ned på andra saker som gör att vi inte får den utväxling på skolbiblioteken som vi behöver - när det inte finns tillräckligt med personal, när det kanske inte finns tillräckligt med lärare i svenska eller när lärarna i svenska har så stora klasser att det blir svårt att använda biblioteken på ett adekvat sätt.

Varför prioriterar Sverigedemokraterna skattesänkningar för sådana som Jörgen Grubb och mig i stället för skolan?

(Applåder)

Riksdagskollegor och åhörare! Varje elev i grundskolan och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet, och centralt för detta är utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och lokaler samt ett brett utbud av medier såsom tidskrifter och böcker, fysiska såväl som digitala.

Välfungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. Vänsterpartiet välkomnar därför regeringens proposition, men vi menar att lagstiftningen bör vara skarpare på en rad punkter.

Samtidigt vill vi påpeka att systemfel som uppstått på grund av marknadslogikens införande i den svenska skolan inte kan lösas genom lappande och lagande. Därför röstar Vänsterpartiet ja till stora delar av denna proposition, som innehåller en rad bättringsförslag. Huvudfrågan kommer dock även denna gång att bli marknadsskolan och dess fruktansvärda konsekvenser för det svenska skolsystemet.

Låt mig ta upp ett par viktiga områden där vi har lämnat in reservationer.

I propositionen föreslår regeringen att det om särskilda skäl finns ska vara tillåtet att tillhandahålla skolbibliotek på entreprenad. Vi i Vänsterpartiet är kritiska till att möjligheten kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner. Vi har genom åren sett exempel där avsaknad av skolbibliotek har lett till större vinstmarginaler. Vi vill därför att lagstiftningen om särskilda skäl följs upp. Vi menar att lagregleringen kring särskilda skäl för entreprenad bör följas upp i en utvärdering och att regeringen bör återkomma till riksdagen om detta.

Utöver det har regeringen lagt fram förslag om bemanning, vilket är väldigt bra. Man har dock valt att inte gå hela vägen. För Vänsterpartiet är det viktigt att framhålla - och jag tror att alla partier håller med om detta - att skolbiblioteksverksamhet inte bara handlar om att ha en samling böcker. Det ska i stället vara en del av den pedagogiska verksamheten, med bibliotekarien - en utbildad sådan - som nyckelperson. Därför är det centralt att ställa högre krav på att skolbiblioteken faktiskt ska vara bemannade med rätt kompetens. Här har regeringen valt att inte skriva "ska" utan "bör" eller att man "ska sträva efter", vilket vi tycker är fel.

Samtidigt som det är väldigt bra att säkerställa skolbibliotek av hög kvalitet genom att ha böcker och utbildade skolbibliotekarier är det ett faktum att det i dag råder stor brist inom just denna yrkeskategori. Därför är det viktigt att rekryteringen till bibliotekarieutbildningarna och yrket ökar. Ett led i detta vore till exempel att inte sänka skatten för miljardärer och miljonärer utan att satsa på den svenska skolan. Jag förstår att den tanken kan vara främmande för regeringen, men det har testats tidigare i Sverige och gjorde bland annat att vi kallades ett av världens främsta välfärdsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Vänsterpartiet delar på denna punkt kritiken från Svensk biblioteksförening, som i samband med att regeringen släppte sin budget skrev följande:

"Bibliotekarieyrket står inför en utmaning med stora pensionsavgångar samtidigt som skolhuvudmännen ska anställa utbildade bibliotekarier. Regeringen efterfrågar särskilt satsningar från lärosätena på bristyrken, där bibliotekarie är ett sådant. Det rimmar då illa att lärosätena kan behöva dra ner på antalet studenter för att finansiera den ökade ersättningen per student, och att inga satsningar görs för att snabbt kunna bemanna skolbiblioteken med utbildad personal. Det kommer nu vara upp till lärosätena själva att, utan extra medel, bygga ut bibliotekarieutbildningarna för att möta arbetsmarknadens behov. Vi ser att en sådan satsning inte kommer att ske utan extra medel från regeringen."

I det läget valde regeringen alltså att satsa på skattesänkningar för miljonärer, miljardärer och sig själva i stället för att säkerställa att denna reform kan genomföras. I Vänsterpartiet lyssnade vi dock på Svensk biblioteksförening, och i vår budgetmotion tillsköt vi de medel som behövs på utgiftsområde 16.

Låt oss också tala om varför detta är viktigt - om att det finns ett egenvärde, som leder till ett mervärde, i att ha bemannade skolbibliotek, på riktigt, i samtliga skolor i hela landet och i att främja och öka läsandet bland barn och unga. I ett samhälle som driver isär av hat och rasism och i en värld där folkmord kan begås utan några större reaktioner från omvärldens makthavare vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna behöver höjas. En del i detta vore kanske mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap.

I ett land där allt fler områden fortsätter att privatiseras trots att allt det som hittills har privatiserats har gått åt skogen - och i en tid då just skogen ska huggas ned i obegränsade mängder trots att klimatrapport efter klimatrapport säger vad vi är på väg mot och vilka konsekvenser vi står inför - vet vi med säkerhet att kunskapsnivåerna och läsförståelsen behöver höjas. En del i detta vore nog mer läsning och en mer jämlik tillgång till kunskap.

Till slut kommer vi till det jag nämnde i inledningen, nämligen att man inte kan lappa och laga ett trasigt system.

Vänsterpartiet kommer i dag och fortsättningsvis att rösta ja till allt som innebär steg i rätt riktning för den svenska skolan och det svenska skolväsendet. Men efter 35 års misslyckade skolexperiment efter marknadslogikens införande - med sämre tillgång till skolbibliotek, sämre tillgång till behöriga lärare, sämre skollokaler, färre lärare, större skolklasser, undermålig undervisning, musikklasser utan musikinstrument, jordbruksutbildningar utan jordbruk och datautbildningar utan datorer - kan systemet inte lappas och lagas med en proposition om skolbibliotek.

Det räcker inte med löften i medierna om att någonting snart kommer att hända i och med de fantastiska utredningar som regeringen har tillsatt. Man har begravt skolpolitiken i en mängd utredningar för att slippa ta ställning i frågor där man vet att 80-90 procent av den svenska befolkningen inte håller med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Om ni inte tror mig, låt oss göra detta till en valfråga! Till valet 2026 kan vi väl alla lova varandra att skolan ska bli en av de största valfrågorna. Då får vi se vad det svenska folkets dom blir. Då kommer det att bli svårare för er i regeringen att flytta fokus från dessa områden till frågor som rör invandring eller hur man ser ut när man läser sagor för barn i förskolan. Då kommer det att handla om att ni i dag skyddar skolkoncerner som har som enda syfte att göra vinst.

Det svenska folkets dom kommer att komma på valdagen 2026 - det ska vi i oppositionen se till.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Fru talman! Mina första år i grundskolan tillbringade jag på Hagaskolan i Kumla. Hagaskolan är en sådan där klassisk skola som jag tror att det är lätt att visualisera i huvudet: en stor byggnad med stentrapphus, stengolv, klassrum - såklart - och ganska kala rosa väggar på utsidan.

Mitt favoritrum var helt klart musiksalen, men det fanns ett ställe till: skolbiblioteket. Det var inte nödvändigtvis för att det var fullt av böcker och för att jag hade en sådan otrolig iver att läsa, men där fanns en miljö som var tilltalande. På det sättet skapade skolbiblioteket möjlighet - och bjöd in till - att låna en bok. Jag har ett tydligt minne av att jag lånade en bok om dinosaurier när jag var liten. I hörnet på boken satt en klisterlapp med texten "Hagaskolans skolbibliotek", och jag minns att jag lånade boken om och om igen.

Varför säger jag det här? Det var inte på något sätt så att jag var klassens mest drivna elev och kastade mig över alla nya läromedel som kom in i klassrummet, utan jag var nog lik många andra: Vissa ämnen var kul, och andra var inte lika kul men skulle klaras av. Jag vill mena att skolbiblioteket, engagerad personal och duktiga lärare bidrog på ett positivt sätt till min läsning.

Fru talman! Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskap och självständighet men också personlig utveckling. Läsning är inte bara ett sätt att ta till sig information; det är också en nyckel till att förstå världen omkring oss, utveckla kritiskt tänkande och bygga empati. Genom att läsa böcker, artiklar och andra texter får vi tillgång till olika perspektiv och idéer som vidgar våra vyer.

I dagens informationssamhälle är förmågan att läsa också avgörande för att kunna navigera på olika digitala plattformar, där texter finns i form av allt från nyheter och forskning till sociala medier. Att kunna läsa väl gör det också möjligt för oss att delta i samhällsdebatten, ta informerade beslut och förbättra våra yrkesmöjligheter. Kort sagt, fru talman, är läskunnighet en grund för det livslånga lärandet och en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle.

Fru talman! Många elever har i dag inte tillgång till ett skolbibliotek som är anpassat för att stödja deras lärande på ett effektivt sätt. Trots att rätten till skolbibliotek redan är reglerad varierar tillgången kraftigt mellan olika skolor. Enligt Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället kan ett skolbibliotek bestå av allt från ett litet rum med några få böcker till ett fullt utrustat bibliotek med ett brett utbud av böcker och digitala medier och en utbildad bibliotekarie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Skolinspektionens granskning visar dessutom att många skolbibliotek inte erbjuder ett tillräckligt varierat och omfattande medieutbud. Denna brist påverkar elevernas möjlighet att utveckla sin förmåga till lärande och även deras läslust.

Herr talman! Huvudregeln ska vara att samtliga elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten, men undantag kan göras. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek. Det är viktigt att skolbibliotek finns tillgängliga för alla elever, helst som egna skolbibliotek, men det måste också finnas viss flexibilitet. På vissa håll i landet ligger skolan vägg i vägg med folkbiblioteket. Där ska inte ett helt nytt bibliotek nödvändigtvis behöva byggas. På andra håll i landet finns väldigt små skolor där det inte skulle vara möjligt att anställa en skolbibliotekarie.

Herr talman! Det är tydligt att vi inte har en samlad opposition. För delar av oppositionen är undantagen i förslaget för begränsade, och för andra delar är undantagen för breda.

Lyckligtvis finns det en balanserad regering som går fram med ett rimligt förslag som ser till att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek och att det samtidigt går att driva små byskolor. Denna lagändring tydliggör definitionen av ett skolbibliotek och dess ändamål. Skolbiblioteket ska avse en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som en god resurs i undervisningen.

Avslutningsvis, herr talman: Att fler lär sig läsa och att alla elever får tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek är avgörande för att bygga en stark och demokratisk framtid. Genom läsning utvecklas människors förmåga att tänka kritiskt, förstå olika perspektiv och engagera sig i samhället på ett meningsfullt sätt. Bra skolbibliotek fungerar som kunskapscentrum och väcker läslust, vilket i sin tur främjar det livslånga lärandet. En satsning på läskunnighet och skolbibliotek är en investering i våra barns framtid, i deras möjlighet att växa som individer och i skapandet av ett samhälle där alla känner delaktighet och inflytande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Herr talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Jag är väldigt stolt över att den moderatledda regeringen nu genomför diverse reformer på skolområdet. Det är välkomna reformer som borde ha gjorts för länge sedan, under den regering som Socialdemokraterna styrde och vars förslag Vänsterpartiet i mångt och mycket stöttade.

Under 2025 kommer skolorna att i budgeten få 2,7 miljarder mer i riktade och generella statsbidrag. Det är den största skolsatsningen på 20 år. Detta är jag väldigt stolt över.

Vi genomför nu flera olika reformer på skolområdet. Det handlar exempelvis om tioårig grundskola. Det handlar om ett tydligt kunskapsbidrag och om att vi stärker förskolorna och riktar ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. På detta sätt ser vi till att fler elever når målen och faktiskt får de betyg de är förtjänta av.

Herr talman! I dag går 800 klasser ut skolan med ofullständiga betyg. Detta är ett stort problem som vi nu ser till att lösa med den politik vi lägger fram.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag delar inte ledamotens bild och beskrivning. Jag tycker att jag redogjorde tydligt för att regeringen 2025 gör den största satsningen på skolan på 20 år med 2,7 miljarder extra till Sveriges elever. Tillsammans har vi också flera utredningar på gång. Några har redan presenterats medan andra är på väg och kommer att presenteras inom kort.

Vi pratar ibland om utredningar, och så ser vårt styrelseskick ut. Vi behöver utreda saker noga och väl för att kunna stifta lag, och regeringen har ett högt reformtempo.

Herr talman! Jag börjar bli lite trött på att höra från ledamoten och andra ledamöter under debatten om den SD-ledda regeringen. Det finns tre partier i regeringen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi har ett bra samarbete med Sverigedemokraterna, har majoritet i kammaren och får igenom den politik vi har lovat väljarna, och jag är väldigt stolt över den skolpolitik regeringen lägger fram.

(Applåder)

Herr talman! Det sägs att kunskap är makt, men kunskap är också frihet - frihet att tänka självständigt, att förstå världen omkring oss och att skapa sin egen framtid. Den friheten börjar ofta i våra skolor och i våra skolbibliotek.

Svensk skola har mycket att vara stolt över, men vi måste också vara ärliga med det vi har problem med. Vi har stora problem med studiero, otrygghet och inte minst sjunkande läsförståelse. Sverige har den sämsta studieron i Norden, och vi ligger under OECD-snittet. Det här hänger ihop; på skolor där det saknas trygghet och lugn i klassrummen sjunker också kunskapsresultaten och läsförståelsen.

När kunskapsresultaten sjunker är det inte bara siffror på papper. Det är också barn och unga som inte får den utbildning de förtjänar, som känner sig otrygga och som i värsta fall drar sig undan både skolan och sina vänner. De som drabbas hårdast är de som redan har det svårt. Enligt Friendsrapporten 2024 lider många av de mest utsatta eleverna av psykisk ohälsa och hög frånvaro. Det här är barn som vi från politikens sida har ett särskilt ansvar för att stödja.

Utöver bristerna i trygghet och studiero, vilka i sig driver den psykiska ohälsan åt fel håll, ser vi också att läsförståelsen sjunker bland eleverna. Pisa 2022 och Pirls 2021 visar båda att utvecklingen går åt fel håll. Vi vet att läsningen är nyckeln till så mycket: bättre skolresultat, större självkänsla och bättre förutsättningar att navigera vidare i livet. Ändå minskar läsningen bland barn i Sverige. På lågstadiet är det bara hälften av barnen som läser eller lyssnar på böcker dagligen. På gymnasiet är den siffran så låg som en av tio. Det är en utveckling vi inte kan acceptera.

Vad kan vi då göra? Jo, en del av lösningen ligger naturligtvis i skolbiblioteken. Ett skolbibliotek är inte bara ett rum med böcker, utan det är en plats där eleverna får möjlighet att upptäcka världen genom litteraturen, stärka sin läsförståelse, bredda sina perspektiv och utveckla sin kreativitet. Ett skolbibliotek är en plats som inte bara ger faktakunskap som hjälper skoleleverna att kryssa i rätt svar på proven utan också utvecklar förmågan att förstå komplexa texter, resonera kritiskt och formulera egna tankar. Ett skolbibliotek, herr talman, är inte bara en plats där elever får ett rikare ordförråd, en bättre språklig förståelse och större möjligheter att lyckas i skolan utan också en plats där vi ger våra barn och unga möjlighet och verktyg att stå emot utanförskap och psykisk ohälsa. Läsning bygger empati. Genom att kliva in i olika karaktärers liv får eleverna en djupare förståelse för andra människors situationer och erfarenheter. Det är också en viktig del av att bygga ett sammanhållet samhälle.

Herr talman! Bibliotek är en viktig motvikt mot den digitala stress som många unga upplever i dag. I en tid när skärmarna tar alldeles för stor plats i ungas liv behöver vi platser som inspirerar till lugn och koncentration. Att läsa en fysisk bok och bläddra bland sidorna är någonting helt annat än att dra med fingret på telefonen. Fler barn behöver helt enkelt bli borttrollade i böckernas värld i stället för bortskrollade i den sociala mediesfären.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Herr talman! Det är av alla de här anledningarna som regeringen och vi kristdemokrater nu tar viktiga steg för att säkerställa att alla elever, oavsett var de bor i landet, ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Vi inför en tydligare definition av vad som räknas som ett skolbibliotek och ett förtydligande av deras uppdrag. Det handlar om att ge alla elever, oavsett bakgrund, möjlighet att nå sin fulla potential som människor.

Kristdemokraterna arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Skolan ska vara en plats där alla elever känner sig trygga, där kunskap står i fokus och där alla barn får möjlighet att nå sin fulla potential. Skolbibliotek är en viktig del av den visionen och en investering i barnens och Sveriges framtid.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)