Jörgen Grubb (SD) svarade Paula Örn i en replik om Stärkta skolbibliotek i debatten ”Protokoll 2024/25:33 Onsdagen den 20 november” den 20 nov 2024.
Paula ÖrnS· i en replikTack, Jörgen Grubb, för anförandet! Det är lite intressant att Jörgen Grubb går till storms mot progressivitet. Om man tittar på definitionen av det ser man att det betyder att man är positiv till förändringar och…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.
Läsningen är grunden till all inlärning. Samtidigt har vi i dag cirka 800 000 analfabeter i Sverige, och så har det faktiskt varit i över tio år. Man kan fråga sig hur det är möjligt. Svaren på detta är säkert många - allt från en skenande massinvandring till en progressiv skolpolitik. Där har progressiva pedagoger med den digitala paddan under armen gjort allt för att komma bort från traditionell pedagogik och undervisning.
Just traditionell pedagogik är nu det vi behöver allra mest. Där är det läraren som bestämmer i klassrummet, och eleverna har tryckta läromedel fulla med relevanta fakta. Det är böcker som är basen för den kunskap eleverna ska fyllas med för att sedan kunna gå ut i arbetslivet som välutbildade individer. För detta ändamål har regeringsunderlaget - med vår hjälp, såklart - redan satt igång en process där skolorna nu får mer tillgång till tryckta läromedel.
Fru talman! Nu fortsätter resan mot att göra den svenska skolan bra igen. Förslagen i detta betänkande kommer att stärka skolbiblioteken. Att elever redan i tidig ålder får tillgång till tryckta böcker och kan utveckla ett intresse för läsning är ju självklart för att utbildningen ska fungera. Så har det varit tidigare i Sverige, när jag var yngre, och vi ska dit igen.
I dag ser vi till och med att studerande på högskolor och universitet har problem med att läsa längre texter. Det är djupt tragiskt.
När det gäller betänkandet börjar vi med att definiera vad ett skolbibliotek är. I dag är det inte tydligt definierat, utan det skulle kunna vara en liten skrubb med några böcker i. Här väljer vi tydlighet och att det ska vara så lika som möjligt för alla elever.
Tillgång till skolbibliotek blir nu så tydligt och skarpt som det är görligt utan att tvinga jättesmå skolor att bomma igen. De få undantag som nu kan göras berör oftast de små, idéburna skolor som styrs utan vinstintresse, kanske en jätteliten landsbygdsskola.
Varje huvudman ska nu anta en biblioteksplan, där ändamålet för skolbibliotekets verksamhet beskrivs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Bemanningen av skolbibliotek regleras också, för att det ska finnas kompetent personal på plats, då det saknas en uttrycklig reglering av att skolbiblioteken ska vara bemannade. Detta är något som föregående regering har misslyckats med. Det finns heller inga formella krav på bemanningens kompetens, vilket vi tar med här.
Möjligheten till entreprenad när det gäller skolbibliotek måste också stärkas, då nuvarande reglering inte ger tillräckligt med utrymme för att tillgodose de behov som kommer att finnas så som verkligheten ser ut. Nuvarande reglering innebär att folkbibliotek och kommunala skolbibliotek inte kan meranvändas som skolbibliotek av övriga skolenheter.
Nu ges möjlighet att samarbeta genom att avtal kan slutas mellan parterna, om det finns särskilda skäl, som ska vara väldigt starka. Detta möjliggör stora förbättringar för främst elever i små skolor som i dag har sämre möjligheter när det gäller skolbibliotek.
Allt handlar om att göra det bättre än i dag, och det gör vi på alla punkter. Alla nämnda förbättringar kommer i någon grad att förbättra våra elevers läsförmåga, vilket är oerhört välbehövligt.
Regeringsunderlaget har också för avsikt att kompensera för den merkostnad som stärkta skolbibliotek innebär, genom drygt 400 miljoner kronor årligen, med start under den andra halvan av 2025, då lagändringarna planeras träda i kraft.
Dessa nya förslag om stärkta skolbibliotek är ett stort steg framåt, så jag gratulerar alla elever som från och med den 1 juli 2025 får möjlighet att ta del av dessa förbättringar.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Jörgen Grubb, för anförandet!
Det är lite intressant att Jörgen Grubb går till storms mot progressivitet. Om man tittar på definitionen av det ser man att det betyder att man är positiv till förändringar och utveckling. Det verkar inte så farligt, tycker jag, utan ganska bra.
Jag vill fråga Jörgen Grubb ett par saker med anledning av hans anförande. Det var en väldigt bakåtblickande och romantiserad bild av hur det var förr, som det ofta är när Sverigedemokraterna står i talarstolen - ju mer förr, desto bättre. Men vet ledamoten vad som inte heller fanns förr? Jo, vinstdrivande friskolor. De fanns inte i den fantastiska verklighet där Jörgen Grubb gick i skolan. Men den frågan verkar Sverigedemokraterna inte tycka är så viktig.
Eftersom vi har vinstdrivande friskolor, med alla de problem som vi har pekat på många gånger, vill jag fråga Jörgen Grubb: Vad ska hända när en friskola till exempel inte följer de regler om skolbibliotek som vi beslutar om här i dag?
Fru talman! Progressivitet kan i många sammanhang vara bra, men jag tycker att den progressivitet jag nämnde fanns i ett stort sammanhang i hela mitt anförande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Progressivitet har använts i dagens skola från 90-talet och framåt. Man började egentligen tidigare, men det slog inte igenom förrän på 90-talet. Det har accelererat samtidigt som resultaten i vår skola har sjunkit, och detta visar att progressivitet och förändring inte alltid är bra. Man ska aldrig förändra det som fungerar och som är bra. Samtidigt ska man se på nya möjligheter, men att missbruka progressivitet är förfärligt. Det är detta som till stora delar har skett i den svenska skolan: missbruk av progressivitet.
Vad gäller sanktioner och straff vet jag inte vad det är för straff ni syftar på och som ni vill ge friskolorna, Paula Örn. Min fråga till dig är: Gäller detta inte för alla som inte följer de nya lagändringar om skolbibliotek som vi nu hoppas kommer att röstas igenom? Ska inte alla få sanktioner, både kommunala huvudmän och friskolor?
Fru talman! Självfallet ska möjligheten till sanktioner gälla alla som inte följer lagar och regler.
Det skulle vara intressant att höra ledamoten dra ett par exempel på alla kommunala skolor som har brutit mot olika typer av regler, som inte har gett eleverna rätt undervisningstid, som har drivit naturbruksskola utan djur och så vidare. Det vore spännande att höra vilka exempel det är.
Jag nämnde regleringen kopplat till de fristående skolorna därför att det är där vi ser problem med att lagar och regler inte följs. I slutändan är det eleverna som hamnar i kläm, men med den här regeringen blir det inga konsekvenser för skolorna över huvud taget.
En annan sak som jag tycker är spännande är frågan om resurserna och den prioritering som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen gör av oss som har allra högst inkomster. Vi ska få mer i plånboken.
Det finns en problematik. Att skjuta till 400 miljoner när det är 4 miljarder som saknas hjälper ju inte. Då kommer man att behöva dra ned på andra saker som gör att vi inte får den utväxling på skolbiblioteken som vi behöver - när det inte finns tillräckligt med personal, när det kanske inte finns tillräckligt med lärare i svenska eller när lärarna i svenska har så stora klasser att det blir svårt att använda biblioteken på ett adekvat sätt.
Varför prioriterar Sverigedemokraterna skattesänkningar för sådana som Jörgen Grubb och mig i stället för skolan?
(Applåder)
Fru talman! Först och främst väljer jag att vara positiv. Jag ska inte hänga ut någon kommunal skola eller något i den stilen, för det är inte intressant för min del och förhoppningsvis inte för kammaren heller.
Jag har besökt ett antal skolor, både kommunala och privata, och de skolor som jag har sett som har varit absolut bäst fungerande och som har haft exakt för ämnet utbildad personal har av någon konstig anledning varit privata. Det har jag inte sett på någon kommunal skola. Jag har sett personal där, men inte med den unika utbildning som ett skolbibliotek borde ha i första läget, alltså mitt i prick.
Jag har sett detta i verkligheten. Jag har pratat med dem, sett verksamheten och varit inne där. Det kan absolut vara en slump, men jag väljer att inte hänga ut någon. Vi vet ju att det fungerar olika beroende på huvudman, men vi har samma regler för alla huvudmän, inte särskilda för privata eller särskilda för kommunala.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
När det gäller sanktionerna är det precis som med allt annat om skolan inte blir godkänd vid en inspektion. Det är precis som när man gör fel med andra saker.
Vi såg jättemånga problem när jag satt i grundskolenämnden i Malmö. Det var kommunala skolor som hade jättestora problem med att följa reglerna, och de fick jobba som tusan tills de kom i fatt och hade åtgärdat problemen. Det är precis samma fenomen när det gäller den rad som heter skolbibliotek. Det är inte något konstigt, utan det är precis som det var förr. Naturligtvis är det en lag som man ska följa.
(Applåder)