Mikael Oscarsson

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 5, Militära frågor.

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Vi befinner oss i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det är någonting som vi här i kammaren känner till. Också ni som sitter på läktaren känner säkert till det, liksom alla ni som följer debatten i tv.

Det här gör att vi behöver rusta upp. Vi har en granne, Ryssland, som inte drar sig för någonting. De respekterar inte krigets lagar. Vi ser det i Ukraina, där Ryssland för ett krig där man inte bara ger sig på militära mål utan även köpcentrum, äldreboenden, elcentraler och liknande.

Fru talman! Det här gör att vi måste ha en ökad beredskap. Och vi har ökat vår beredskap; vi har på fyra år fördubblat försvarsanslagen.

Den militära underrättelsetjänsten, Must, förklarade i en rapport alldeles nyligen att de bedömer att Ryssland bara två år efter ett eventuellt stridsuppehåll i Ukraina kan ha hunnit återuppbygga sin förmåga att utkämpa ett regionalt krig och inom fem år ett storkrig. Detta gör att vi måste – och det säger också Must i sin rapport – snabba på upprustningen både militärt och civilt.

Det handlar om avskräckning. Har vi en militär förmåga som avskräcker ökar chanserna att vi aldrig får något krig. Sverige har varit ett lyckligt lottat land, ett välsignat land, som stått utanför krig i tvåhundra år, och det tror vi ska fortsätta. Men det är ingen naturlag. Det är detta som är så viktigt: att vi på alla nivåer förstår att det nu krävs att vi rustar upp.

Det gör vi också. Vi tog i december ett bra och viktigt försvarsbeslut i stark enighet. Men det räcker inte, fru talman. Det finns stora brister som behöver rättas till. Natos förmågemål, som blir offentliga inom ett par månader, kommer sannolikt att ge vid handen att exempelvis ammunition är något som det finns alldeles för lite av. Det är brist på luftvärn. Det behövs mer markstridstrupper. Vi är ju med i Nato där det finns resurser, men det är också fråga om att kunna hålla ut om det värsta skulle hända – och kunna visa att vi kan göra det.

Nu har regeringen offentliggjort att vi ska gå från nuvarande 2,4 procent upp till 3,5 procent. Det är väldigt mycket pengar, men det är egentligen inte konstigare än om man har en fastighet någonstans i Sverige och inte håller efter den på några decennier. Det är klart att det kommer att kosta pengar.

Det handlar om något så viktigt som vår frihet. Det är därför vi gör denna satsning. Vi kristdemokrater har ju det här med människovärdet i vårt dna, och är det någon gång människovärdet förtrampas är det i krig. Det är därför det är så viktigt att återskapa en militär förmåga, både som land och som en del i Nato.

Betänkandet tar också upp frågan om miljötillstånd och liknande. Jag tänkte att det kunde vara på sin plats att citera ur Försvarsmaktens årsredovisning för 2024. På sidan 33 finns exempel på vad Försvarsmakten säger sig inte kunna göra på grund av att regelverket hindrar dem. Det handlar om åtgärder ur ett försvarsbeslut vi tog 2020, alltså för fem år sedan, och som skulle ha varit genomförda vid det här laget.

Angående I 13 i Falun säger Försvarsmakten så här: ”Valet av plats för det nya regementsområdet försenades på grund av naturvärdesinventering och hydrologiska undersökningar.”

Lite längre ned fortsätter man: ”I nuläget bedöms den infrastrukturella uppbyggnaden av permanent infrastruktur för I 13 att färdigställas först i perioden 2030–2032, främst med anledning av nu pågående kommunala detaljplaneprocess.”

Det finns fler exempel. Jag väljer ett till, som handlar om I 21 i Sollefteå och Östersund: ”Grytans skjutfält i Östersund” – det är säkert flera av ledamöterna som har varit där; jag har varit där på besök – ”saknar befintligt miljötillstånd … Med nuvarande lagstiftning bedömer Försvarsmakten att det kommer ta upp till tio år innan ett giltigt miljötillstånd finns på plats för Grytans skjutfält.”

Fru talman! Naturligtvis ska man kunna göra överklaganden. Naturligtvis ska man titta på saker och ting. Men det här är inte rimligt! När den militära underrättelsetjänsten säger att vi behöver snabba på är det orimligt att det tar så lång tid. Vi måste ha en annan lagstiftning.

Jag vet att regeringen jobbar med detta, men det måste snabbas på. Det handlar om rikets säkerhet. Om vi inte kan öva fullt ut kan vi inte ha full militär effekt. Detta hänger ihop. Det är jätteviktigt att se till att detta nu ordnas.

Med de strävanden som görs och de tillskott som ges är vi på rätt väg. Vi gör en rejäl upprustning, och det är glädjande att vi har en samsyn omkring detta. Men det finns utmaningar, och vi behöver snabba på. Vi har inte all tid i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 4 om samhällets krisberedskap. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Det har redan sagts att vi är i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Vi har ett pågående krig i Europa, i Ukraina. Det är tre och ett halvt år sedan den fullskaliga invasionen började, och den fortgår alltjämt. Det är ett krig som Ukraina inte bara utkämpar för sin egen skull utan för Europas skull. Det finns fler länder som kan komma i fråga för det fallna ryska imperiet.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter stödja Ukraina, vilket vi i enighet i riksdagen har gjort. Vi presenterade det 19:e stödpaketet för några dagar sedan. Vi gör rejäla satsningar för att hjälpa till med ammunition och inköp för att de ska kunna fortsätta försvara sig och sedan förhandla med kraft.

Herr talman! Det här är någonting som påverkar även vårt land. Den danska säkerhetstjänsten varnade för en tid sedan för att Ryssland inom två år efter ett krigsavslut kan vara redo för ett nytt regionalt krig. Efter fem år kan de vara redo för storkrig. Det intygade även Must, vår egen säkerhetstjänst, när de presenterade sin redovisning nyligen.

Detta visar på vikten av det vi håller på med i dag, för både oss i kammaren och er som tittar på det här på tv. Det är allvarliga tider. Dröjsmål innebär fara när vi befinner oss i den tuffaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget. Det fordras att vi gör de här satsningarna och att det inte bara blir ord utan faktisk handling. Budgeten går nu från 2,4 procent av bnp upp till 3,5 procent.

Herr talman! Det är inte konstigt att det kostar att få ordning på det här. Det är inte konstigare än när man har ett hus och under lång tid inte satsar de pengar som krävs på underhåll och reparationer.

Tyvärr gjorde Sverige tillsammans med hela Europa, förutom Finland, stora neddragningar efter kalla krigets slut. Exempelvis drog armén ned med 90 procent. Nu gör vi reella satsningar på varje försvarsgren men också på det civila försvaret. Det är viktigt för Sverige och vår säkerhet men också som partner i Nato.

Det här är ett uppvaknande. Vi i Europa måste kunna försvara vår egen kontinent. Vi har under lång tid åkt snålskjuts på Amerika. Europa har inte betalat försäkringspremien. Redan Barack Obama sa på sin tid att det inte får finnas några free riders, men så har det varit.

Nu gör vi de satsningar som krävs. Som redan nämnts kommer det att hållas ett toppmöte i Haag vid midsommar. Då kommer det sannolikt att fastställas ett mål på omkring 3,5 procent, ett mål som hela Nato kommer att ha. Det här är viktigt för vår och för Europas säkerhet men också för vår möjlighet att fortsätta stödja Ukraina. Det är glädjande att vi har så stor enighet i riksdagen om dessa frågor. Vi är eniga om de satsningar som är viktiga för oss alla.

Dagens debatt handlar om civilt försvar. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Civilt och militärt försvar är två sidor av samma mynt. Därför är det nu viktigt att vi fortsätter resan med satsningar, något som också framkommer i betänkandet. År 2021 satsade staten 1,4 miljarder på det civila försvaret. Nu går vi upp till 8,5 miljarder, och det fortsätter uppåt.

Det är viktigt att de beställningar som görs och de åtaganden för civilberedskap som vi begär av samhället möts med medel. Vi måste skjuta till de pengar som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Om vi rustar för krig handlar det om att avskräcka så att det aldrig blir krig. Men, herr talman, när vi rustar för krig och har en civil beredskap klarar vi också kriser mycket bättre. Vi klarar skogsbränder, cyberattacker och alla andra attacker som vi kan ställas inför på ett helt annat sätt än förut. Det här är nödvändigt för att klara ett krig, men det är också något som hela det svenska samhället tjänar på.

I betänkandet framkommer att vi återinför repetitionsutbildningar och utökar civilplikten. Redan 2023 aktiverade regeringen skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning med civilplikt inom kommunal räddningstjänst, drift och underhåll, elproduktion samt nätverksamhet. Vi ser av kriget i Ukraina att Ryssland inte bryr sig om kriget; det finns lagar för krig som man inte bryr sig om. De har exempelvis gett sig på elförsörjningen. Därför är det viktigt att vi nu återskapar denna förmåga. På så vis kan vi klara oss om vi utsätts för till exempel ett sabotage på våra kraftledningar.

Vi gör även stora satsningar på cybersäkerheten. Vi ser ju att sådant har varit viktigt i Ukraina med tanke på hur Ryssland har agerat. Det är viktigt att Sverige får vara en säker marknadsplats. Hela samhället vinner på att vi på olika sätt stärker cybersäkerheten.

Slutligen, herr talman, är det glädjande att se att kommuner och regioner runt om i landet är med här. Inom militären har man övningar, men nu genomförs även övningar civilt. På kommunal och regional nivå övar man exempelvis hur det skulle gå med matförsörjningen för äldreboenden och skolor. Det är det här som är så viktigt, för det är vid övningar vi ser vad som fungerar men också vad som inte fungerar eller vad som måste stärkas. Det är när vi rustar oss tillsammans som vi kommer att klara det här. Det är så vi ser till att vi får fortsätta att leva i fred och frihet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi en extra ändringsbudget för 2025 med stöd till Ukraina. Låt mig börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Som flera har pekat på här i dag är det om bara fem dagar tre år sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes, och Ukraina har verkligen kämpat tappert.

Flera av oss – kanske till och med alla som är här i kammaren nu – har fått förmånen att besöka Ukraina. Sverige har ju hela tiden tagit aktiv del i att stödja landet. När jag själv gjorde ett besök gjorde det starkt intryck på mig att träffa soldater och anhöriga till människor som har gått under.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Det är nu så oerhört viktigt att vi fortsätter hålla i. Det är allvarliga tider i världen, herr talman, och det får inte bli ett München 1938. Då sålde stora länder ut små länder. Sedan kom andra världskriget – det blev inte peace in our time. Då bestämde vi oss för en världsordning där små länder också skulle kunna sitta med vid bordet och skulle respekteras. Nu befinner vi oss i ett läge där allt det här hotas, och det är naturligtvis så att Ukraina måste få sitta med vid bordet. Det är Ukraina som är brottsoffret. Det är Ukraina som har utsatts för övergrepp. Det är deras territorium det handlar om, och därför är det naturligtvis av yttersta vikt att de får sitta med vid bordet. Det är de som ska förhandla.

Det här läget är en påminnelse, herr talman, om att detta har påverkan också på Sverige. Det finns ett fallet imperium, det ryska eller det sovjetiska imperiet, och om det Putin håller på med visar sig löna sig kommer aptiten att öka. Vi ställer upp för att det är moraliskt riktigt. Vi är ett av de länder i Europa som gör det allra mest, och det ska vi fortsätta med så länge det behövs. Men det är också så att det här har betydelse för vår egen säkerhet.

Som flera här har pekat på är det väldigt glädjande att vi har enighet. Alla riksdagens åtta partier står tillsammans i att fortsätta så länge det behövs.

Det här visar också att vi behöver stärka den europeiska förmågan. Vi behöver ”rampa upp” vår krigsindustri – eller vår försvarsindustri, ska jag säga – och tillverkningen av exempelvis ammunition. Sverige har ju en tradition där – Alfred Nobel tillverkade ammunition i Karlskoga. Det här måste ”rampas upp”. Det är farligt på riktigt för Sverige och Europa och för vår möjlighet att hjälpa Ukraina om vi inte har resurserna.

Därför är det viktigt att vi i stödet som vi nu ger också ger pengar till produktion i Europa så att Ukraina kan köpa färdig materiel men också till produktion i Ukraina. Det säkerhetsläge vi har är ingenting som är övergående, utan det är sannolikt för överskådlig framtid. Därför är det så viktigt att vi tillsammans fortsätter stödja.

Det här stödpaketet är det 18:e, och det är det hittills största. Vi vill deklarera från Kristdemokraternas sida att för oss är det viktigt att poängtera just detta att vi kommer att fortsätta stå med Ukraina. Vi kommer att fortsätta argumentera för att vi som land ska fortsätta göra allt vi kan för att stå vid Ukrainas sida och påpeka att Ukrainas ställning självklart måste vara att kunna vara med i varje förhandling som rör deras land.

Med dessa ord, herr talman, yrkar jag återigen bifall till samtliga förslag i betänkandet.

Fru talman! Vi befinner oss i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Jag tror att de flesta här i kammaren har sett att Danmarks underrättelsetjänst i går meddelade att om Rysslands anfallskrig i Ukraina slutar med en frozen conflict måste vi vara beredda på att Ryssland är redo för ett storkrig i vårt närområde inom fem år. Det ställer krav på oss att ha en militär förmåga. Nato har ställt förmågekrav på oss, och vi kommer att få nya sådana. Det kommer att vara utmanande för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns också civila krav. Jag vet att Nato har ställt krav på detta område också. Men jag vill nu ställa denna fråga till Acko Ankarberg Johansson, som är sjukvårdsminister: Vad gör regeringen för att implementera de krav som gäller masskadeutfall? Militär förmåga är viktig, men civil förmåga är väl så viktig i ett svårt säkerhetspolitiskt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Riksdagsledamöter! Statsråd! Ni som sitter på läktaren och ni som följer detta på tv!

I dag debatterar vi Totalförsvaret 2025-2030, försvarsutskottets betänkande. Jag börjar med att yrka bifall till samtliga förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jag vill i mitt anförande säga någonting om omvärldsläget, någonting om vårt Natomedlemskap och naturligtvis något om Sverige och försvarsbeslutet vi nu tar.

Det här försvarsbeslutet fattas i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Mark Rutte, som är Natos generalsekreterare, höll ett stort tal i torsdags där han varnade för att faran är på väg mot oss i full fart. Han sa också till medlemsländerna - väldigt självkritiskt - att vi inte är redo för det som är på väg mot oss inom fyra fem år. Han varnade för att Nato inte når upp till Moskvas produktion av vapen. Han tillade också det som jag tror att vi alla förstår, nämligen att det som händer i Ukraina skulle kunna hända här.

Rutte sa även att om vi inte spenderar mer nu på att förhindra krig kommer vi att få betala ett mycket högre pris senare om det värsta skulle hända. Jag vill nämna det här, därför att vi ju vet och har hört det sägas många gånger förut att vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det är på riktigt. Vi i vårt land har haft förmånen att stå utanför krig i 200 år. Det är fantastiskt, och vi hoppas verkligen att det ska få fortsätta så. Men det är ingen naturlag och ingenting vi kan ta för givet.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget är ingen luftgrop. Det varar sannolikt under överskådlig framtid. Vi ser kriget pågå i Ukraina och hur Ryssland struntar i alla regler och ger sig på elproduktion, äldreboenden och sjukhus. Ryssland får hjälp av Kina med produkter och komponenter och av Iran med drönare. Nordkorea skickar inte bara ammunition utan också soldater. De får inte bara betalt i rubel utan även i teknologi.

Fru talman! Det här är det läge vi har att ta vårt beslut i. Läget skärps också i vårt eget närområde. Vi ser upprustning även här. I Kaliningrad finns Iskanderrobotar som når långt in över svenskt territorium.

När vi nu gör satsningar är jag glad över vår enighet. Det är viktigt att förklara för svenska folket att detta är helt nödvändigt. Varje krona som satsas är helt nödvändig för att bygga upp civilt och militärt försvar så att vi kan klara oss. Vi ska dessutom bidra till Nato eftersom vi nu är medlem där. Tillsammans bidrar vi till avskräckningen.

Nato har ju varit världshistoriens starkaste försvarsallians. Ensam är inte stark. Vi hörde Natos generalsekreterare påpeka att alla medlemmar ännu inte når upp till 2 procent. Sverige har under lång tid underpresterat och satsat för lite. Nu satsar vi, och försvarsanslaget går upp till 2,4 procent nästa år och sedan till 2,6 procent. Men vi måste vara helt ärliga med att det inte är säkert att det kommer att räcka. Under nästa år kommer Nato med nya målsättningar, och precis som Rutte sa måste vi komma ihåg att under kalla kriget satsade även Sverige 3 eller 4 procent av bnp. Han påpekade att det också var ett säkerhetspolitiskt tufft läge, och det kanske är ännu värre nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Jag vill säga till er som tittar på den här debatten att vi måste vara beredda att göra uppoffringar. Den frihet vi har är värd att försvara. Vi kristdemokrater tycker att försvarsfrågan är viktig därför att Sverige måste kunna försvaras mot yttre hot. De yttre hoten finns sannerligen.

I och med det här försvarsbeslutet gör vi viktiga satsningar. Krigsorganisationen kommer under den här perioden att gå från 88 000 till 115 000 personer.

Vi ser också till att de fyra brigaderna blir färdiga till 2030. Flera av oss som var med i Försvarsberedningen vet att det var diskussioner där och att de egentligen skulle ha varit färdiga redan nu. Men nu ser vi till att det inte blir förskjutningar. Det här är nödvändigt. Nato kommer sannolikt att peka på att det i vår del av världen finns brister när det gäller markstridstrupper. Därför är det viktigt att detta inte förskjuts bortom 2030. Vi behöver snabba på. Vi har inte all tid i världen. Det är viktigt att det kommer på plats nu.

Fru talman! Vi gör också satsningar på marinen. Vi ser till att det blir personalsatsningar. Det gäller också flygvapnet. Vi har fina flygplan, som tillverkas i Sverige. Men de är, hur bra de än är, väldigt sårbara på marken. Nu ser vi till att satsa på basorganisationen och på att man har personal som kan flytta ut flygplanen.

Vi gör också satsningar på ammunition. Vi kan slå fast att de fredstida prognoserna för ammunition kan kastas i papperskorgen. Få länder i Europa har produktion av ammunition, men det har vi. Vi måste satsa på att öka den ytterligare, både för vår egen säkerhet och för Natos säkerhet men också för att hjälpa Ukraina. Därför är det viktigt att vi gör så att logistiken fungerar när det gäller ammunitionen.

Det är när vi har de sakerna på plats som det fungerar. Och det är när våra förband är fullt uppfyllda och vi övar som vi får militär effekt. Det är det som vi särskilt poängterar. De här satsningarna ska mynna ut i att vi får en ökad förmåga till avskräckning enskilt men framför allt tillsammans.

Det är också vårt medlemskap i Nato som gör att det blir en operativ enhet. Sverige är ett uppmarschområde, och detta visar att vi tillsammans får den styrka som är helt nödvändig.

Vi gör också, vilket har nämnts förut, satsningar på hemvärnet. Det kommer att utökas under perioden. De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en väldigt stor roll. Jag vill, precis som en föregångare i debatten, framhålla vikten av att engagera sig i en frivillig försvarsorganisation. Det spelar roll.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att tacka alla som hjälper till i frivilliga försvarsorganisationer av något slag, bland annat i hemvärnet. De gör en viktig insats. Men jag vill också tacka alla våra soldater och officerare som gör viktiga insatser i Sverige och runt om i världen. Jag vill tacka er och era anhöriga för era insatser och önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! I dag diskuterar vi Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025.

Ärade talman, ledamöter, försvarsminister, utrikesminister, ni som sitter på läktaren och ni som följer debatten via tv! Låt mig först yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.

I mitt anförande tänkte jag säga något om säkerhetsläget, något om Nato, något om vad Natomedlemskapet betyder för oss och våra grannländer och sedan avsluta med ett tack.

Jag tror att alla vi här i kammaren och även ni som lyssnar är väl medvetna om att vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Så är det. Ni har hört det sägas förut: Vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Tyvärr försämras det hela tiden. Kriget i Ukraina fortgår, och vi ser hur blodigt det är. Ursäkta uttrycket, men det är en köttkvarn där 1 500 soldater på den ryska sidan stupar per dag. Vi ser också att Ryssland struntar i reglerna - det finns ju regler i krig, herr talman. Dem bortser de från. De ger sig på elförsörjning, sjukhus och vårdinrättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Nu har även Kina börjat bidra, om än inte öppet, till Ryssland genom materiel eller delar av det som behövs för att tillverka försvars- och krigsmateriel. Också Iran och Nordkorea är med. Detta bidrar till en farligare värld. Inte nog med att Ryssland får rubel, utan de får också den senaste teknologin. Det här är länder som länge har blinkat rött men som verkligen lyser rött i dag. Detta är ett hot.

Vi ser dessutom att Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran utför mycket spionage i Sverige, vilket Säpo redovisar varje år. Vi ser också sabotage i vårt närområde i Östersjön.

Allt detta gör att vi måste dra slutsatser, både för att stärka vårt eget försvar och för att förstå hur viktigt Natomedlemskapet är. Vi är medlemmar sedan åtta månader tillbaka - äntligen. Som vi sa förut är ensam inte stark. Detta har stor betydelse för oss, för svenska folkets säkerhet men också för vårt närområde. Det svenska Natomedlemskapet skapar en operativ och fungerande enhet.

Vi är ett uppmarschområde, och vi har många uppgifter - att bidra till säkerhet i high north, i Finland men också i Baltikum. Här är det också viktigt att se att det finns en gräns mellan Polen och Litauen, Suwalkikorridoren. Men vi ser också, med tanke på det som sker i Ukraina, hur Ryssland kan bita sig fast och hur svårt det är att komma någon vart. Om ett krig skulle ske - gud förbjude - är Sverige av yttersta vikt för att komma med hjälp, förnödenheter och stöd. Vi har alltså en viktig uppgift.

Detta handlar också vårt betänkande om, nämligen att vi är med och bidrar. Vi får säkerhet genom Nato. Men vi är också med och bidrar. Och det beslut som vi ska fatta är det första där vi konkret visar vad vi gör, vilket flera kollegor har berättat om. Men i synnerhet gäller det stödet till FLF:en i Lettland, som flera av oss har besökt. Danmark är med och bidrar, och nu hjälper vi till och avlastar. Detta är riktigt och visar att vi konkret är med och bidrar till avskräckning. Nato har visat att en sådan styrka är avskräckande.

Har vi ett fungerande försvar i Sverige, i Norden och i Nato minskar äventyrslusten hos Ryssland. Om det bara hade varit att glida in kan vi vara förvissade om att man hade gjort det. Vi ser kriget i Ukraina. Men det finns flera gamla gränser från Sovjetunionens tid som Ryssland skulle kunna vara intresserad av att ge sig på.

Herr talman! Det är flera bedömare av säkerhetspolitisk rang i vår del av världen som har påpekat att det finns risk för att Ryssland kan komma att pröva artikel 5. Det finns därför all anledning för Sverige att se till att det som vi har sagt i Försvarsberedningen uppfylls. Vi kommer under nästa år också att få målsättningarna från Nato. Det är alltså viktigt att vi ser till att detta uppfylls eftersom vi inte har all tid i världen, och det gäller både civilt och militärt. Just Natomedlemskapet är så värdefullt och så betydelsefullt för oss och för omvärlden. Och det är viktigt nu, precis som vi visar i detta betänkande, att vi nu också är med och bidrar. Att rusta för att kunna möta ett krig är det allra bästa sättet att se till att det inte blir något krig. Den frihet vi har är värd att försvara.

Detta för in mig på det tack som jag utlovade i början av mitt anförande. Jag hade förmånen att i förra veckan besöka P 7 i Revingehed och vara med på den gemensamma övningen där med 170 värnpliktiga soldater. Det är heltidsanställda anställda soldater från P 7 som nu ska åka till Litauen. Det var väldigt uppmuntrande att se hur bra det går och vilken kompetens som visas. Jag vill instämma i tacket som tidigare har framförts till dem som nu åker iväg till Litauen under nästa år. Jag vill tacka dem som åker iväg, deras anhöriga och hela vår försvarsmakt. Alla soldater och officerare utför en sådan viktig uppgift för vår trygghet men också som en del av Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

(Applåder)

Herr talman! Natomedlemskapet stärker vår säkerhet, men det handlar också om att tänka på andra. Vi pratar i dag om stödet vi ger till Lettland, Estland och Litauen. Jag tror att ledamoten är mycket väl medveten om hur länge de har sagt till oss: Titta på Östersjön! Titta på Gotland! Tänk på er själva, men tänk också på oss! Jag tror att det är detta vi måste förstå. Med det svenska Natomedlemskapet är vi en operativ helhet.

Det gör mig lite bekymrad när ledamoten Hanna Gunnarsson säger att partiprogrammet är välskrivet. I mina ögon är det inte särskilt välskrivet när ni behåller kravet på att lämna Nato, och jag tror att de som lyssnar håller med.

Herr talman! Ensam är inte stark. Det är detta det handlar om. Vi kan inte försvara oss på egen hand. Vi klarar inte det. Det är länge sedan det blev offentligt. Men det handlar också om andra. Putin har nu ett anfallskrig där han bryter mot alla regler som finns, även i krig. Att ni ändå, två år efter krigsutbrottet, säger att Sverige långsiktigt ska lämna den här försvarsalliansen blir för mig obegripligt.

Herr talman! Också jag vill stämma in i tacket till Hanna Gunnarsson för den konstruktiva hållning du haft under flera år då jag haft förmånen att få samarbeta med dig i försvarsutskottet och Försvarsberedningen. Det är också väldigt bra att ni, även om ni har skrivit en reservation, säger att ni i huvudsak står bakom propositionens förslag.

Men jag vill ändå, i och med att du är Vänsterpartiets talesperson här, fråga lite om hur vissa saker går ihop. Kriget i Ukraina har nu pågått lång tid, två år och tio månader. Ni hade er kongress i maj, och då hade kriget pågått i två år. Ni har visat förut att ni kan ändra er. Först var ni inte med på att vi skulle ge militärt stöd, men där ändrade ni er ganska snabbt. Det var väldigt bra att vi kunde få enighet om det. Men på kongressen beslutade ni ändå om följande text: "Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato."

Ledamoten började med att adressera dem som följer debatten vid tv-apparaten. Jag tror att det är svårt för dem att förstå detta. När det pågår ett krig i Europa, menar ni då att Sverige ska lämna västvärldens försvarsallians? Hur går det ihop? Vad ser ni framför er att det skulle vara för allians?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten Mikael Oscarsson om att vi inte använder "du" som tilltal i kammaren. Jag tror att ledamoten egentligen är ganska väl förtrogen med det.)

Fru talman! Ensam är inte stark. Det är nu ganska länge sedan det blev uppenbart för svenska folket - det gäller både er som sitter på läktaren här och er som lyssnar på debatten via tv - att vi inte kan försvara oss själva. Medlemskapet i Nato är viktigt för oss själva och vår säkerhet men också för våra grannländer. Har inte Svenneling besökt Estland, Lettland och Litauen? Har han inte hört vad man sa där före vårt Natobeslut? Man sa: Titta på Gotland och dess betydelse! Det är viktigt för er, men tänk på oss också!

Nu är vi medlemmar i Nato. Då har vi ett parti i Sveriges riksdag som ändå säger: Nej, det här duger inte, utan nu ska vi bygga upp något annat. Kom in i matchen! Kom in i verkligheten! Det är vackert med önskelistor, men när det gäller något så viktigt som vår egen säkerhet och Europas säkerhet tror jag att svenska folket kräver mer av ledamoten.

Fru talman! Vi hade förut en diskussion om det här med truppminor. Vi har sagt att vi står bakom Ottawakonventionen. Men jag tycker att vi ska lyssna på vårt grannland Finland, som vi är så nära allierade med. På vissa områden känns det nästan som att vi har en gemensam försvarsmakt. Finland har en lång gräns med sin granne Ryssland. Ukraina kan vittna om att Ryssland hela tiden använder truppminor. Man pratar nu om att det finns självdestruerande truppminor som är farliga för fienden i strid en viss tid men sedan automatiskt blir ofarliga. Vi har som sagt inte tagit ställning till det här, men är det inte dags för oss att föra samtal om dessa svåra frågor? Det tycker jag är viktigt att göra. Vi befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, fru talman.

Fru talman! Svenneling ägnade sig åt en önskelista i slutet av sitt anförande. Jag tror att svenska folket har på önskelistan att Vänsterpartiet kommer in i verkligheten.

Jag tänker tillbaka på när kriget i Ukraina startade den 24 februari. Vi var ganska många partier här i kammaren som krävde att Sverige skulle stödja Ukraina med vapen och pansarskott. Men Vänsterpartiet sa nej. Sedan hade man krismöte och ändrade sig. Om verkligheten och kartan skiljer sig åt får verkligheten råda, tänkte man tydligen.

Sedan skulle Vänsterpartiet revidera sitt partiprogram. Badamm! Då tänkte man: Nu måste det om igen bli så att verkligheten får råda. Men döm om min förvåning, fru talman, när jag läste på Vänsterpartiets hemsida. Nu står det så här i partiprogrammet: "Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato."

Förstår inte Vänsterpartiet att ett krav på att lämna västvärldens försvarsallians samtidigt som det pågår ett anfallskrig är en present till Putin? Ledamoten talar om önskelistor, fru talman. Är det inte dags att komma in i verkligheten? Vi lever i en säkerhetspolitiskt tuff tid. Vänsterpartiet har på sitt program att Sverige ska lämna Nato. Vad står det för egentligen?

Fru talman! Ukraina, som vi pratade om förut, kan vittna om att Ryssland använder mängder av truppminor. Det som ledamoten står här och säger är besynnerligt.

I vårt närmaste samarbetsland Finland säger till och med presidenten att vi måste diskutera detta. De har inte tagit ställning, men man säger att man måste titta på det. Då tycker jag inte att det är överord att säga att vi också måste titta på det och ta reda på fakta. Det hela är naturligtvis färgat av detta.

Allt krigande är hemskt, fru talman. Varför ska vi ha alla vapen? Vi ser nu exempelvis att 1 500 ryska soldater per dag stupar i Ukraina. Vi önskar att vapen inte behövde användas, Håkan Svenneling, men vi lever inte i en sådan värld.

Att Finland nu pratar om att eventuellt avträda konventionen beror på att de är granne med en fiende och att minorna behövs som avskräckning. När det gäller klustervapen har Finland aldrig undertecknat den konventionen.

Kristdemokraterna har inte tagit ställning, men om vår närmaste allierade Finland har en sådan diskussion tycker vi att det vore märkligt att inte initiera en diskussion och se sakligt på hur vi ska agera. Detta har att göra med att våra länder kommer att kämpa tillsammans om vi blir angripna. Det är därför vi har initierat en diskussion, fru talman, och den kommer sannolikt att fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Det är bra att Håkan Svenneling tar upp frågan så att vi kan diskutera den. Det finns något som man måste förstå. Vi har haft full respekt för Ottawakonventionen, men den antogs 1998.

I vårt grannland Finland har Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet, Sannfinländarna och nu även Socialdemokraterna samt ett par partier till och nu senast även deras president Alexander Stubb sagt att den här saken behöver diskuteras.

Man måste hålla i huvudet varför Finland gör detta. Det är för att det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Vi ser hur Ryssland struntar i alla regler. Man måste komma ihåg att de stora arméernas tid inte är förbi, utan de behöver stoppas.

Jag tror att det är bra för Håkan Svenneling att titta på debatten i Finland, där man har en diskussion och säger att om man ska anskaffa truppminor ska det vara den självdestruerande typ som görs i dag. De är farliga i ett eller två dygn, beroende på vad man bestämmer. I ett läge med en invasion bedömer man att de är viktiga för att man ska kunna försvara sig.

Alla som sitter här i kammaren vet att Finland och Sverige har ett nära samarbete. Vi var ett och samma land i 700 år. Det vore väl märkligt, fru talman, om inte vi kan ha en diskussion - ett samtal - utan att för den sakens skull ta ställning. Om vår närmaste allierade säger att vi måste titta på detta är det klart att vi måste ha en diskussion och få fakta i målet.

Fru talman! I dag diskuterar vi det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande nummer 1, Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2025-2030. Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Ni som sitter på läkaren! Kollegor! Försvarsministern! Jag vill säga till er att vi lever i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det har vi hört många gånger. Det är det tuffaste läget sedan andra världskriget. Vi har ett kraftigt försämrat läge. Jag vill säga någonting om säkerhetsläget och någonting om bakgrunden till försvarsbeslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi har ett tufft säkerhetspolitiskt läge och ser tyvärr också hur det försämras runt om i världen. Det handlar om kriget i Ukraina, som snart har pågått i tre år. Ukraina kämpar väl och får hjälp av Sverige. Vi kommer att fortsätta med det så länge det behövs.

Ryssland struntar i alla regler som finns. Det finns ju som bekant regler även i krig. Ryssland får hjälp med drönare av Iran. Nordkorea skickar tusentals soldater. Kina har hållit sig i bakgrunden men stöttar ändå med teknologi.

I vårt närområde har vi upplevt hur exempelvis kablar mellan Sverige och Lettland har skadats, liksom mellan Finland och Tyskland.

Inte långt härifrån ligger Kaliningrad, där man har vapensystem - Iskander - som når in över Sverige.

Vi ser också vad som händer i Mellanöstern. Israel blev attackerat av Hamas den 7 oktober, och det är krig där. Och nu föll diktatorn al-Assad.

Det finns kort sagt all anledning att vara vaksam, för det säkerhetspolitiska läget är tufft. Sverige har stått utanför krig i 200 år, men det är ingen naturlag. Det är ingenting vi kan ta för givet.

Vi har ett bra försvar, men det är för litet. När kalla kriget tog slut och muren föll gjordes det kraftiga neddragningar på vårt försvar. Armén drogs tyvärr ned med 90 procent. Det var inte bara Sverige som gjorde så här utan även resten av västvärlden, utom Finland. De var förståndiga nog att inte heller ta bort sitt civila försvar.

Under kalla krigets dagar satsade Sverige både 2 och 3 - upp till 4 - procent av bnp på försvaret. Sedan drog vi och övriga västvärlden ned väldigt mycket på försvaret. Vi satsade under en period bara 1 procent av bnp.

Nu gör vi upprustningar som är nödvändiga för att få försvarsmakten att fungera både civilt och militärt. Men, fru talman, det kostar pengar. Därför är det nu viktigt att inte lämna springnota till kommande generationer. Vi lägger till de pengar som behövs under nästa år, vilket framgår av betänkandet.

Vi kommer att satsa 2,4 procent av bnp 2025. Det kommer att gå upp till 2,6 procent till 2028. Men vi vet inte om det kommer att räcka, för nästa år får vi målsättningar från Nato att leva upp till. Nu är vi medlemmar, och det betyder jättemycket för vår säkerhet men också för våra grannländers säkerhet. Nato är dock inte mer än summan av de enskilda ländernas förmågor, och här ser vi att det finns utmaningar.

Det kommer sannolikt att krävas ökade satsningar på armén, med markstridstrupper. Vi ser också luftvärnets betydelse, och där finns det brister. Vi kommer att behöva satsa på infrastrukturen eftersom Sverige är ett uppmarschområde. Vi har en särskild uppgift att hålla sjöfarten fri inom Östersjön både i kris och i värsta fall krig och även att se till att nödvändig materiel kan komma ut till fronten i Finland och Baltikum.

Vi har förpliktat oss att hjälpa till med Forward Land Forces i Lettland. Tillsammans med Danmark kommer vi att vara med och bemanna med 500 man från och med nästa år. Vi kommer också att ta ansvar i Finland.

Fru talman! Vi är ett operationsområde. Det är viktigt för Sverige. Jag tror att vi måste få en ny självbild. Vi har länge sett det som att vi kanske kan glida undan, men vi är ju storebror! Vi måste se oss i spegeln och ta större ansvar för utmaningarna i vårt närområde. Det gör vi med det här försvarsbeslutet, men det kommer att krävas ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Till sist, vad gäller beslutet vi nu tar, har jag haft förmånen att vara med i tre olika försvarsberedningar och tre försvarsbeslut. Jag har sett det säkerhetspolitiska läge jag talat om tyvärr försämras.

Fru talman! Jag är glad över de satsningar vi gör. Det handlar sannerligen inte om någon lyx. Det är inga förgyllda växelspakar på dessa stridsfordon. Det är nödvändiga satsningar för att få vår försvarsmakt att fungera.

Det kan låta paradoxalt, men om vi faktiskt rustar och gör de nödvändiga satsningarna blir de ju avskräckande. Det är tanken med Nato; det gör att äventyrslustan hos Putin och Kreml minskar. Om det bara är att glida in finns det en övervägande risk att man gör det. Flera försvarspolitiska bedömare - några av de främsta i Europa - varnar för att Ryssland inom x år kan komma att pröva Nato. Vi har alltså inte all tid i världen.

Nu satsar vi på exempelvis armén. Ett tag var det tal om att de fyra brigaderna skulle vara färdiga 2035, och knappt det, men i det här försvarsbeslutet säger vi att vi inte har råd att vänta. Vi måste se till att brigaderna är klara, tränade och övade och har den förmåga som behövs tidigare än så. Det är viktigt.

Vi satsar också på logistik och annat som inte ger så stora rubriker men som är nödvändigt. Vi har sett i Ukraina att det är nödvändigt att ha en avskräckande förmåga. Vi satsar på marinen. Vi satsar även på flygvapnet och ser till att kunna flytta ut våra fina Jasplan. Hur fantastiska de än är är de väldigt sårbara på marken, och därför måste de flyttas ut på det sätt som är tänkt. Här gör vi nödvändiga satsningar och investeringar.

Med dessa ord yrkar jag än en gång bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman, kära kollegor, ni som sitter på läktaren och ni som följer detta via tv! I dag diskuterar vi försvarsutskottets betänkande om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Jag tänker prata lite om världsläget, om stödet till Ukraina och om Sveriges försvar, och sedan ska jag avsluta med att nämna något om en ledamot som inte längre finns ibland oss.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Vi befinner oss i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det har vi alla hört, även ni som lyssnar på detta. Det är på riktigt. Vi lever i en allvarlig tid. Vi har kriget i Ukraina som nu har hållit på i två år och nio månader. Vi har en värld där Ryssland är ett hot mot oss och mot Ukraina, och där struntar man i krigets alla lagar.

Vi ser också hur Kina är med och stöder. Först skedde det mycket under ytan, men nu är det tydligt att Kina stöder Rysslands krig i Ukraina.

Vi ser hur man söker hjälp utifrån och får stöd från Iran som, höll jag på att säga, stöttar allt elände i världen.

Vi ser Nordkorea. De som har hängt med i nyhetsbevakningen i dag har också sett att Natos generalsekreterare Mark Rutte varnar för att de får betalt inte bara i rubel utan också i kärnteknik och robotteknik.

Jag vill inte vara en dysterkvist, fru talman. Jag tror att vi kommer att klara detta, även om det krävs uppoffringar. Jag tror dock att det är viktigt att vi, när vi pratar om ett skärpt säkerhetspolitiskt läge och säger att det är det värsta sedan andra världskriget, förstår att det inte är någon luftgrop. Det är inte något som gäller för stunden utan för överskådlig framtid. Det är därför betänkandet är så viktigt liksom att vi tillsammans pratar om dessa frågor.

Det har sagts förut, men jag vill upprepa det: Genom att rusta för krig minskar man risken för krig. Det är på allvar. Vi som land har stått utanför krig i över 200 år. Det är fantastiskt, men det är ingen naturlag, fru talman. Här har vi anledning att hela tiden se att det som enskilt land, tillsammans i Norden och i Nato är avskräckning som gäller. Det enda Putin respekterar är militär förmåga, och det är därför det är så viktigt att vi stärker försvaret på det sätt som vi nu gör.

Ukraina kämpar fantastiskt, och de klarar det tack vare stödet från omvärlden. USA är det land som stöder allra mest. Sverige tillhör topp tio tillsammans med övriga nordiska länder, och det ska vi fortsätta med. Vi talar om detta i betänkandet. Det är viktigt.

Flera av oss som finns här i kammaren hade för ungefär ett år sedan förmånen att vara på plats i Ukraina. Något som är väldigt roligt och som jag tycker är viktigt att säga i en sådan här debatt, då det kanske är många lyssnar, är att man är oerhört tacksam för det stöd som man har fått till dags dato och som man fortsatt får.

Man ger också mycket beröm för att det som vi har gett har gett resultat. Det är vapen, ammunition, Stridsfordon 90 och Archer. Något som också är viktigt och som påpekas i betänkandet är att vi också ger stöd långsiktigt. Vi ger 25 miljarder i år, nästa år och året därpå.

Mycket håller att sina i lagren, fru talman, och det är därför viktigt att vi satsar på nyproduktion, vilket vi nu gör. Vi har en moralisk skyldighet att stå upp för Ukraina - det vet vi alla här inne - men vår egen säkerhet påverkas också. Om det som Putin håller på med skulle löna sig får det direkta följdverkningar också för svenska folket.

Det finns mer gammalt Sovjetterritorium som står på spel. Man kan tänka eller höra att det inte är så bråttom, men det är bråttom, fru talman. Det ligger fara i dröjsmål när det gäller att genomföra det som vi har sagt i Försvarsberedningen och att lägga de pengar som krävs.

Vi satsar nu, för det är viktigt att vi inte lämnar en springnota till kommande generationer. Sverige har under lång tid underpresterat när det gäller att satsa på försvaret. Nu gör vi viktiga satsningar. Vi går från 2,2 procent till 2,4 procent nästa år, och sedan blir 2,6 procent.

Som någon har påpekat får vi targets, alltså mål, från Nato nästa år. Det kan bli så, fru talman, att vi behöver satsa ännu mer, för det finns brister. Även Nato är summan av vad vi som länder har gemensamt, och om man tittar på vår del av världen ser man att det fattas luftvärn och att vi behöver mer markstridstrupper och infrastruktur. Det är många saker vi behöver för att kunna stå starkare och avskräcka en fiende.

Jag är nu inne på vårt eget försvar, och de satsningar vi gör är viktiga. Vi satsar på armén. För Kristdemokraternas del var det viktigt att vi i förhandlingarna och också i beslutet här inte prutar på armébrigaderna. Ett tag var det tal om att det kanske skulle vara färdigt 2035, men nu är det fastslaget att det blir senast 2030. Det är viktigt att det blir så.

Det var armén som rustades ned allra mest. Den minskades med över 90 procent efter kalla krigets slut. Tyvärr var det inte bara Sverige som gjorde det, utan det gjorde hela västvärlden utom Finland. Nu har vi en viktig resa tillbaka, för det har tyvärr visat sig att de stora arméernas tid inte är förbi. Det är viktigt med armén. Det är viktigt med flygvapnet. Det är viktigt med marinen. Vi gör viktiga satsningar där också.

Vi har nu en viktig uppgift i försvarsutskottet och Försvarsberedningen att följa upp dessa saker och se till att det inte blir fördröjningar. Så sent som i förrgår var jag i Skåne och besökte P 7, som en ledamot precis nämnde, där jag fick träffa många av de 170 värnpliktiga som hade sin första stora övning. Det var glädjande att se hur bra det fungerar nu.

Det är viktigt att våra målsättningar att öka antalet värnpliktiga följs upp, för det är när vi har fyllda förband och övningar som vi får riktig förmåga. Därför är detta av yttersta vikt.

Det är också viktigt att satsa på cyberförsvar. Vi har nyligen haft sabotage i vårt närområde mot en kabel mellan Sverige, Lettland, Finland och Tyskland. Jag brukar säga att militärt och civilt försvar är ungefär som en roddbåt. Båda årorna behövs - både det militära och det civila - och en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk.

Fru talman! Min tid här i talarstolen är strax slut, men jag lovade inledningsvis att jag skulle säga några ord om en person som inte längre finns ibland oss, nämligen Lars Wistedt.

Lars Wistedt skulle säkert ha inlett den här debatten om han funnits här, men han gick bort för 13 dagar sedan. Vi har uppmärksammat honom i utskottet, där ordföranden höll ett fint tal om honom, och vi har också gjort det i sammansatta utskottet. Det kommer även att hållas en parentation här i kammaren senare i dag. Vi minns Lars och det engagemang och kunnande han hade. Vi saknar honom. Jag kan bara säga en sak: Vila i frid, bäste Lars Wistedt!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nyligen attackerades fotbollssupportrar i Amsterdam bara för att de var judar. Häromkvällen hade vi en situation i Antwerpen där en tågvagn tuttades på samtidigt som det ropades "judecancer". Några kvarter härifrån, på Sveavägen, hölls för en tid sedan en demonstration där man skanderade "Inga sionister på våra gator". Man ropade också "From the river to the sea", alltså att det inte ska finnas något Israel.

Detta har skapat oro bland svenska judar för deras egen säkerhet. De vågar inte längre gå med kippa och visa sin identitet.

Hur ser statsministern på detta? Vad behöver vi göra för att få bukt med det fasansfulla gift som antisemitismen utgör i vårt land?

Herr talman! Det jag vill poängtera är att saker och ting håller på att hända. Det har gjort att Finlands klimatminister har signalerat att landet kommer att kunna förbjuda gasimport senast under 2025.

Om man vidgar frågan är detta också en del i att helt komma loss från beroendet av gas från Ryssland. I synnerhet Tyskland har tragiskt nog varit enormt beroende av den gasen, som har flödat i Nord Stream 2 och 1.

Det är viktigt att det finns alternativ. Det är därför tragiskt att Miljöpartiet inte är med på att kärnkraften måste till för att hela Europa på riktigt och helt och hållet ska kunna stänga dörren för rysk gas.

Herr talman! Det var inte med anledning av det sista Emma Berginger sa som jag begärde replik. När det gäller det här med Slava Ukraini står vi naturligtvis tillsammans.

Jag har en sakupplysning om det som ledamoten förde fram om rysk gas. Gasen omfattas inte av EU:s sanktioner mot Ryssland. Det har varit svårt att komma överens om detta inom EU, men möjligheterna för länderna att agera enskilt kommer att bli bättre med EU:s nya gasförordning, som väntas träda i kraft under året.

Det finns fortfarande några företag i Sverige som importerar gasen. Vi har till skillnad från andra länder tack och lov väldigt lite gas. Men det finns alltså några företag som måste ta sitt ansvar och sluta med importen.

Herr talman! Det är faktiskt inte min bild att vi har den situationen. De ukrainare som finns i Sverige har i väldigt stor utsträckning klarat sig väldigt bra. Sedan finns det alltid anledning att se över hur vi kan förbättra detta.

Som jag nu sagt vid ett flertal tillfällen vet jag att det pågår ett arbete. Jag är inte ansvarig minister - det hade varit trevligt om jag hade varit det - och har inte direkt insyn i exakt alla delar, i vad som kan göras och inte.

Men jag vet att vi har engagemanget för att stödja Ukraina med försvarsmateriel och med att hjälpa dem vinna kriget. Ukrainas sak är vår. Vi ska också göra vad vi kan för att hjälpa dem som finns här i Sverige.

Herr talman! Tack för frågan, Emma Berginger från Miljöpartiet!

Jag tror säkert att det finns anledning att se över detta. Tar man dessa 71 kronor gånger 30 blir det en bit över 2 000 kronor i månaden. Det är inte mycket. Men som jag sa förut är det väldigt många - jag känner många ukrainare i Sverige - som har lyckats beundransvärt bra och kommit in på arbetsmarknaden.

Sedan finns det säkerligen justeringar som behöver göras. Jag vill inte lägga mig i det. Jag har inte full insyn i den behandling som nu pågår i ett annat sakutskott, herr talman.