Riksflödet
Logga in
Svarade Mikael Oscarsson i en replik ·

Hanna Gunnarsson (V) om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Hanna Gunnarsson (V) svarade Mikael Oscarsson i en replik om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.

Mikael OscarssonKD· i en replikOckså jag vill stämma in i tacket till Hanna Gunnarsson för den konstruktiva hållning du haft under flera år då jag haft förmånen att få samarbeta med dig i försvarsutskottet och Försvarsberedningen. Det är också väldigt…
Replikskiftet · 12 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Hej, alla ni som lyssnar och tittar där hemma! I dag debatterar riksdagen ett unikt ärende. Det är Sveriges första plan för vad vi ska göra som Natomedlem. Det är utmärkt att vi får hantera den som en egen proposition med ett eget beslut och en egen debatt.

Förslaget från regeringen är att Sverige ska delta med fartyg i Natos marina bevakning och flygplan i det som kallas air policing. Vi kommer också att delta i Natos insats i Lettland. Vänsterpartiet står bakom detta med förbehållet att Sverige inte deltar i verksamhet som involverar kärnvapen, vilket mestadels berör den del av propositionen som handlar om den amerikanska så kallade Bomber Task Force. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

Vänsterpartiet är emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Vänsterpartiets ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva användning av kärnvapen.

Sverige hade kunnat vara mycket tydligare med att vi inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde uttalanden om kärnvapen i samband med att respektive land ansökte om Natomedlemskap och när de skrev sina så kallade DCA-avtal. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte gjorde det på samma sätt och att det inte kom sådana markeringar vare sig vid inträdet i Nato eller i DCA-avtalet. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenupprustning ökar osäkerheten i världen. Det är inte ett vettigt sätt att bygga fred och trygghet.

Herr talman! Vänsterpartiet var emot att Sverige skulle gå med i Nato. Vi krävde en folkomröstning i frågan för att befolkningen skulle få säga sitt och beslutet skulle vara förankrat.

Natomedlemskapet är nu en realitet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato framöver. Men Sveriges försvarsförmåga måste stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Samtidigt ska vi vara en aktiv samarbetspartner för våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis - vårt gemensamma närområde. Det är detta och inte planering av operationer i länder långt bort som ska prioriteras av Sverige.

Jag är nöjd med att partierna, under processen de senaste åren efter Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina och under den långa och snåriga process som Natoansökan innebar, nu faktiskt har närmat sig varandra. Vi har en politisk enighet om att fokus ska vara arbete i vårt närområde och inte på Natooperationer eller Natoinsatser långt bort.

Herr talman! Det är samtidigt viktigt att Sverige framöver inte bara ser till Natos arbete och områden utan att vi också deltar i lämpliga FN-insatser för att bidra till global fred och säkerhet. Där har FN en otroligt viktig roll.

Herr talman! I propositionen föreslås att Sverige ska delta i en Natoinsats i Lettland som har planerats under en längre tid. De baltiska länderna gränsar direkt till Ryssland och har bett om permanent militär närvaro från andra länder, något vi anser att Sverige ska kunna bidra med. Övning och träning för detta har pågått i Skåne, och även annan planering av Lettlandsinsatsen har skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Svenska Soldathemsförbundet planerar sedan en tid ett soldathem på campen i Lettland. Soldathemmet är en plats för soldaterna att vila och återhämta sig och få en meningsfull fritid mellan jobbpassen. Det är en viktig plats för att livet när man deltar i en insats inte bara ska vara just jobb. Jag ser fram emot att besöka soldathemmet och att göra ett återbesök på campen, som Försvarsberedningen redan har besökt, någon gång framöver.

Internationella insatser, även i vårt direkta närområde, tar dock mycket resurser i anspråk. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att förbättra villkoren för de soldater och officerare som deltar i insatser och för att det arbete som också måste göras hemma kan fortsätta enligt plan. Framför allt är det viktigt att utbildningen av värnpliktiga kan fortsätta med hög kvalitet och tillräckligt många befäl trots att vi nu kommer att ha soldater och officerare utomlands.

Vänsterpartiet anser att internationella militära insatser framöver ska bemannas av anställd personal - inte värnpliktiga.

Herr talman! Jag vill, precis som mina kollegor, ta tillfället i akt att tacka alla svenska soldater som har varit ute och som ska åka ut på internationella insatser. Det innebär en mycket stor uppoffring för de enskilda men också för familj, anhöriga och vänner där hemma. Det är en lång tid att vara hemifrån, och det är en lång tid av träning och förberedelser innan man åker ut. Tack för era insatser!

Herr talman! Slutligen vill jag understryka betydelsen av att det i enlighet med regeringsformen är just riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid. Vänsterpartiet anser att detta ska gälla även när Sverige nu är medlem i Nato. Riksdagen har vid flera tillfällen under de senaste åren visat prov på att kunna agera snabbt vad gäller både beredning och beslutsfattande. Vi uppskattar mycket att regeringen har hållit riksdagens partier väl informerade under processen som lett fram till det här beslutet.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Hanna Gunnarsson för den konstruktiva ansats Vänsterpartiet haft i både försvarsutskottet och utrikesutskottet - och inte minst det sammansatta försvars- och utrikesutskottet - när vi behandlat den här propositionen, trots sitt initiala motstånd mot att Sverige skulle gå med i Nato.

Det är också viktigt att adressera det som Hanna Gunnarsson tar upp i sitt anförande och som är grunden för Vänsterpartiets reservation i betänkandet, nämligen frågan om att samla en gemensam styrka genom att bidra till alliansen - men att göra det på ett haltande vis. Tanken med Nato är ju både avskräckning och försvar. Som jag uppfattar det vill Vänsterpartiet bidra i full utsträckning till försvarsdelen men stå utanför avskräckningsdelen som inte minst handlar om icke-konventionell avskräckning, alltså möjligheten att avskräcka potentiella antagonister genom kärnvapenplanering.

Vänsterpartiet hänvisar till Danmark och Norge som i en annan tid och ett annat sammanhang gjorde unilaterala deklarationer om att inte basera kärnvapen på sina territorier eller öva med sådana. De har dock inga förbehåll. Frågan är vilket alternativ Vänsterpartiet vill se till den kanske allra viktigaste formen av avskräckning om de inte vill att Natos kärnvapenplanering och kärnvapenövning ska fungera. Det är ju detta som till syvende och sist kommer att hålla antagonister som Ryssland stången. Viker vi här kommer avskräckningen att halta betänkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att jag tycker att det är otroligt viktigt att försvarspolitiken är konstruktiv och pragmatisk i det läge som vi och världen befinner oss i. Det har varit en lång process med både Försvarsberedningen och det sammansatta utskottet som gör att vi kan prata ihop oss om saker på ett väldigt bra sätt.

Vänsterpartiet är emot kärnvapen. Det är ingen nyhet. Vi vill att Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen. Vi vill att kärnvapnen ska försvinna från jordens yta. Det finns fruktansvärda exempel på vad som händer när man använder kärnvapen i världen och hur det påverkar befolkningen i generationer.

Att säga att det haltar om man inte kan använda kärnvapen blir ju att acceptera att kärnvapen ska vara en del av försvaret av Sverige, och det menar vi att det inte ska vara. Vi vill ha bort kärnvapnen. Vi vill inte att de ska hanteras i Sverige över huvud taget. Det är en känd ståndpunkt från oss, och den står vi fast vid.

Att vara på plats i Lettland tror jag är ett väldigt bra sätt att visa att vi också står i solidaritet med de baltiska länderna. Det är länder som har en historia av krig och ockupation, och det är länder som befinner sig väldigt nära ett väldigt aggressivt Ryssland. Det är också relativt små länder. Att vi är där och visar solidaritet är därför en viktig del av arbetet framöver.

Jag tror att det är så vi ska tänka på de insatser som vi gör nu. Vi ska också försöka göra vårt allra bästa för att kärnvapen ska försvinna från jordens yta.

Herr talman! Jag tror inte att någon i den här kammaren motsätter sig en tydlig nedrustningspolitik internationellt. Vi vill alla se en icke-spridning av kärnvapen och framför allt undvika att fler länder skaffar kärnvapen i sina arsenaler.

Detta finns det en väldigt stor samstämmighet kring. Jag kan inte uttyda någon politisk konflikt vare sig i betänkandet från sammansatta utskottet, i Försvarsberedningen eller i andra sammanhang. Vi är överens om nedrustning och icke-spridning och att undvika att fler länder skaffar kärnvapen.

Inga skulle dock jubla högre än Ryssland och andra antagonistiska stater om vi tydligt deklarerade att vi avhänder oss den yttersta garantin för avskräckning, nämligen kärnvapenplaneringen. Men det innebär inte att vi vill att de ska användas. Tvärtom är ju ambitionen att se till att de inte används. Det är det som är idén bakom en grundlig och klok planering, och parallellt arbetar vi med just nedrustning, icke-spridning och så vidare.

Jag efterlyser fortfarande vad Vänsterpartiets alternativ till den här delen av den betydelsefulla avskräckningen är, för jag kunde inte höra det i Hanna Gunnarssons svar. Det handlar till syvende och sist om avskräckningen i händelse av en eskalerande konflikt med de stater som faktiskt vill oss, det fria väst och våra samlade demokratier, illa i dag. Det är det de kommer att använda sig av om inte vi har någonting att sätta emot, och då är frågan: Vad vill man se i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Nedrustning och icke-spridning är otroligt viktigt. Samtidigt säger ledamoten att det haltar om man inte kan använda kärnvapen. Jag tycker att det finns en viss motsättning i det sättet att resonera.

Vi behöver undvika all form av användning av kärnvapen framöver. Vi kan inte ha den typen av utökningar eller upprustning som vi ser i dag. Att Sverige ska delta i övningar med kärnvapen är ju en utökning mot vad vi tidigare har gjort, och det blir på så sätt en upprustning i världen.

Det är otroligt viktigt att vi håller fokus på att vi behöver gå före vad gäller fred och nedrustning och att vara kärnvapenfria. Det handlar om världens framtid och fred.

Alternativet som ledamoten frågar efter är det vi säger ja till i den här propositionen: Vi visar att vi kan agera tillsammans, att vi deltar i övningar tillsammans med våra närmaste grannländer och att vi också har en närvaro i Lettland.

För oss är detta ett ganska stort steg framåt, vill jag ändå påpeka som vänsterpartist. Läget i världen är sådant att de baltiska länderna aktivt säger att de vill ha vårt stöd i detta. Då tänker vi inte luta oss tillbaka eller stå i ett hörn och säga nej, utan alternativet är då att vi är där, att vi visar solidaritet och att vi övar tillsammans.

Herr talman! Även jag vill uppmärksamma Vänsterpartiets konstruktiva arbete på detta område. Natorädslan har förbytts till att man är med i en avskräckningsinsats, som ju är historisk i sig. Det är naturligtvis något att välkomna.

Från Centerpartiets sida är det solklart att vi vill se en värld utan kärnvapen. Vi har tydligt uttalat att vi inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Därom råder ingen tvekan. Även Norge och Danmark har gjort sådana uttalanden.

Jag blir ändå lite nyfiken. I Vänsterpartiets reservation står att "det går inte att bortse från att ett svenskt medlemskap i Nato även innebär ett deltagande i Natos struktur för kärnvapenanvändning". Den insikten finns uppenbarligen hos Vänsterpartiet. Men när vi hade en diskussion om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning i måndags var det tydligt att Vänsterpartiet inte vill att Sverige ska delta i Natos planeringsgrupp, där Natos policy för hur vi använder kärnvapen diskuteras.

Det känns som att Vänsterpartiet behöver fundera ett varv till över hur man går vidare i just de här frågorna.

Jag skulle också vilja veta vad Vänsterpartiet har för svar på Putins hot om kärnvapen i Ukraina. Det är ju det som hela tiden har varit en argumentationslinje från hans sida, och väst passar. Vad har ni för svar på detta?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna!

Jag håller med om att det är bra och viktigt att vi är konstruktiva. Det blir bättre när vi gör det här tillsammans. Det blir en bättre försvarspolitik när vi är så eniga som vi kan bli. Investeringen från politikens håll blir att ge Försvarsmakten och alla våra myndigheter på området arbetsro för att kunna arbeta framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag blir väldigt glad när jag hör ledamoten säga att vi ska ha en värld utan kärnvapen. Jag hoppas ju och tror att för varje gång vi säger det blir det ytterligare ett steg framåt mot en värld utan kärnvapen. Det är därför viktigt att vi står fast vid att målet är en kärnvapenfri värld, och för att nå dit menar jag att Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenförbud.

Vänsterpartiet är emot Natomedlemskapet, och ett av våra huvudargument är Natos struktur för kärnvapenanvändning. Det står vi fast vid. Det finns länder som inte deltar i Natos planeringsgrupp för kärnvapen, och det är väl den klassiska diskussionen: Ska man vara med och försöka att påverka inifrån, eller ska man protestera genom att stå utanför?

Vad gäller just kärnvapen säger Vänsterpartiet tydligt att Sverige inte ska planera eller öva för kärnvapen, och därför bör vi inte sitta med i den här planeringsgruppen. I det här fallet tror vi inte att det är så konstruktivt att sitta med och försöka påverka inifrån.

Hotet om kärnvapen runt om i världen är otroligt allvarligt. Från Vänsterpartiets sida står vi fast vid, och vi hoppas att världen står fast vid, de internationella konventioner som finns om nedrustning och om kärnvapenfrihet. Det är vårt svar: Vi står fast vid de internationella konventionerna.

Herr talman! Det är ändå intressant gällande länder som står utanför planeringsgruppen. Det är väl just Frankrike som inte vill att någon ska ha synpunkter på deras kärnvapen och därför står utanför planeringsgruppen.

Om man vill försöka påverka hur kärnvapenpolicyn ska utformas, vore det då inte bättre att vara med, ungefär som Vänsterpartiet är när vi diskuterar säkerhetspolitik eller den här propositionen? Hade det varit bättre om Vänsterpartiet hade lämnat rummet och stått utanför? Eller var det bättre att ni deltog för att formera?

Jag uppfattar att ledamoten Gunnarsson ansåg att det var bättre att vara med, för det blir bättre resultat när man deltar. Varför gäller inte detta också Natos planeringsgrupp för kärnvapen?

Jag skulle önska att jag var så stark i min tro på att internationella konventioner håller Putin stången. Det var ju vad Ukraina hoppades på och vad vi alla har hoppats på. Men det vi har sett gällande den europeiska säkerhetsordningen och FN:s grundtraktat om att inte med militära medel ändra gränser är att alla medel och alla vägar som bär till Putins mål är möjliga att använda. Internationella konventioner och avtal har visat sig vara noll och intet värda. Det är den verkligheten vi står inför, och då måste vi också se det. Även jag stör mig oerhört på Putins hot om kärnvapen, men det får inte stoppa oss. Vi måste klara att svara även på Putins kärnvapenhot.

Herr talman! Frankrike får svara själva på varför de inte är med i kärnvapenplaneringsgruppen. Vi kan spekulera, men det får de svara på.

Jag ser ändå en viss skillnad mellan Försvarsberedningen och Natos kärnvapenplaneringsgrupp, om jag ska vara ärlig. Jag tror att Försvarsberedningen är mer konstruktiv att delta i än vad kärnvapenplaneringsgruppen är. Jag tror att vi gör mer nytta för en bra svensk försvarspolitik framöver om vi lägger tid på att sitta i Försvarsberedningen än om vi sitter i kärnvapenplaneringsgruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag tror att man ibland måste våga stå fast i sin tro på och sitt hopp om en fredligare och kärnvapenfri värld. I det läge vi är i, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ockupationer och krig runt om i världen, är hoppet i dag kanske lite svagare än för några år sedan. Världen går helt klart i fel riktning. Men att säga att vi behöver kunna svara upp mot detta på något sätt eller att öppna för att de internationella konventioner vi ändå har inte skulle vara giltiga är också ett sätt att gå en diktator till mötes. Vi behöver stå fast vid den folkrätt, den fred och de mål för världen, till exempel kärnvapenfrihet, som vi tror på för att kunna visa att det är detta som är vägen framåt för världen.

Det är inte alltid lätt. Jag vill absolut inte säga att det här är lätta saker. Men vi behöver stå fast vid den tron och det hoppet.

Herr talman! Också jag vill stämma in i tacket till Hanna Gunnarsson för den konstruktiva hållning du haft under flera år då jag haft förmånen att få samarbeta med dig i försvarsutskottet och Försvarsberedningen. Det är också väldigt bra att ni, även om ni har skrivit en reservation, säger att ni i huvudsak står bakom propositionens förslag.

Men jag vill ändå, i och med att du är Vänsterpartiets talesperson här, fråga lite om hur vissa saker går ihop. Kriget i Ukraina har nu pågått lång tid, två år och tio månader. Ni hade er kongress i maj, och då hade kriget pågått i två år. Ni har visat förut att ni kan ändra er. Först var ni inte med på att vi skulle ge militärt stöd, men där ändrade ni er ganska snabbt. Det var väldigt bra att vi kunde få enighet om det. Men på kongressen beslutade ni ändå om följande text: "Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato."

Ledamoten började med att adressera dem som följer debatten vid tv-apparaten. Jag tror att det är svårt för dem att förstå detta. När det pågår ett krig i Europa, menar ni då att Sverige ska lämna västvärldens försvarsallians? Hur går det ihop? Vad ser ni framför er att det skulle vara för allians?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten Mikael Oscarsson om att vi inte använder "du" som tilltal i kammaren. Jag tror att ledamoten egentligen är ganska väl förtrogen med det.)

Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för det konstruktiva arbete vi haft de senaste åren, framför allt i Försvarsberedningen. Det kan tyckas som att vi hela tiden kommer tillbaka till det, men vi har nu en unik enighet i svensk försvarspolitik som vi alla har varit med och bidragit till. Vi har flyttat oss närmare varandra på lite olika håll och kanter, från både höger och vänster. Jag tror att det är bra och konstruktivt i det läge vi befinner oss i.

Som ledamoten säger står vi huvudsakligen bakom propositionen, trots att vi är emot Nato som organisation. Ledamoten frågade hur det går ihop. Det är glädjande att ledamoten har läst Vänsterpartiets partiprogram. Det är välskrivet. Jag satt med och lyssnade mycket noga på debatterna vid vår kongress i maj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vårt partiprogram beskriver en långsiktig vision, precis som alla partiprogram gör. Vi skriver precis det som ledamoten läste upp: att vi vill ha defensiva samarbeten med sikte på att lämna Nato. Det är som sagt en långsiktig vision. I det läge vi befinner oss i, med krig i vår relativa närhet, är det ingenting vi driver i dag utan just en långsiktig vision.

Ett defensivt samarbete kan handla om att vi tillsammans stärker diplomati och fredsförhandlingar, att vi stärker vårt civila försvar tillsammans eller att vi stärker vårt militära defensiva försvar tillsammans. Jag tänker mig att vi kan ha ett sådant samarbete med de nordiska och de baltiska länderna.

Vi får väl se var Nato hamnar i framtiden, men det har varit ett lite mer offensivt samarbete än vad vi många gånger har önskat.

Herr talman! Natomedlemskapet stärker vår säkerhet, men det handlar också om att tänka på andra. Vi pratar i dag om stödet vi ger till Lettland, Estland och Litauen. Jag tror att ledamoten är mycket väl medveten om hur länge de har sagt till oss: Titta på Östersjön! Titta på Gotland! Tänk på er själva, men tänk också på oss! Jag tror att det är detta vi måste förstå. Med det svenska Natomedlemskapet är vi en operativ helhet.

Det gör mig lite bekymrad när ledamoten Hanna Gunnarsson säger att partiprogrammet är välskrivet. I mina ögon är det inte särskilt välskrivet när ni behåller kravet på att lämna Nato, och jag tror att de som lyssnar håller med.

Herr talman! Ensam är inte stark. Det är detta det handlar om. Vi kan inte försvara oss på egen hand. Vi klarar inte det. Det är länge sedan det blev offentligt. Men det handlar också om andra. Putin har nu ett anfallskrig där han bryter mot alla regler som finns, även i krig. Att ni ändå, två år efter krigsutbrottet, säger att Sverige långsiktigt ska lämna den här försvarsalliansen blir för mig obegripligt.

Herr talman! Det är såklart tråkigt att ledamoten blir bekymrad när han läser Vänsterpartiets partiprogram, men det kanske också är logiskt. Vi är med i olika partier som står ganska långt ifrån varandra. Det visar att vi trots denna enighet i försvarspolitiken ändå har skillnader mellan oss. Det är väldigt bra för väljarna att se.

Jag tror att många som arbetar med försvars- och utrikespolitik i dag förundras och förvånas när de tittar tillbaka på hur Sverige har agerat de senaste 20-25 åren och ser hur våra kollegor då resonerade. Det är alltid lätt att sitta med facit i hand, men så här i efterhand skulle vi nog ha lyssnat mer på vad de baltiska länderna sa, både då och i närtid, i stället för att göra den stora nedläggning vi gjorde på 2000-talet när vi pausade värnplikten med mera.

För Vänsterpartiet är Nato en militär allians som kanske inte i första hand handlar om solidaritet och att tänka på andra. Det är precis det vi menar att ett defensivt samarbete skulle kunna handla om, där vi gemensamt bygger hela vårt totalförsvar - allt från att se till att befolkningarna har välfärd och att vi har sammanhållning i samhället för att minska konflikter till att vi kan försvara vårt land, arbeta mot klimatkrisen och göra allt vi behöver göra för att stärka vår säkerhet tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vi tror att det stödet till de baltiska länderna och deras stöd till oss i ett sådant defensivt samarbete skulle kunna fungera bra i stället för att ha den militära allians som Nato innebär.

Men nu är vi med i Nato, herr talman. Då får vi agera så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.