Herr talman! När Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina förändrades hela den säkerhetspolitiska miljön. Ryssland gjorde det tydligt att man inte längre respekterar den regelbaserade världsordningen. Den säkerhetspolitiska miljö vi nu har att förhålla oss till är inte den vi önskade, men detta är den verklighet vi har att förhålla oss till. I över 1 000 dagar har nu Ukraina kämpat mot Ryssland för sin frihet. Det är en kamp som även handlar om oss och vår frihet.

Herr talman! Den 7 mars i år blev Sverige medlem i Nato. Att gå med i Nato var ingenting vi socialdemokrater tog lätt på. Det är ett beslut som förpliktar samtidigt som det ger Sverige viktiga säkerhetsgarantier. Med medlemskapet i Nato kommer ansvar att tillsammans med de andra Natoländerna arbeta för den gemensamma säkerheten.

Dagens beslut handlar om just detta: att bidra till det som kallas för Natos avskräckning och att genom att kontinuerligt uppvisa en trovärdig militär förmåga signalera att vi är beredda att försvara oss. Beslutet innebär att vi aktivt deltar i det gemensamma arbetet med att öka säkerheten i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Dagens beslut innebär att vi från svensk sida kommer att bidra till Natos avskräckning och försvar i fyra delar.

Den första och mest omfattande delen, sett till antalet personer, handlar om att vi ska bidra med upp till en bataljon till Natos multinationella brigad i Lettland, som kallas FLF Lettland. Det är en komplett bataljon med förstärkningsresurser som ska vara baserad utanför Riga i Lettland och kunna verka i hela Baltikum.

Den andra delen handlar om att under 2025 bidra till Natos stående marina styrkor.

Den tredje delen handlar om att delta i Natos integrerade robotförsvar genom deltagande i det som kallas Nato Air Policing.

Den fjärde och sista delen handlar om att Sverige under året ska kunna bidra till andra fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning.

Sammanfattningsvis omfattar beslutet att vi ställer markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst 6 örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Syftet med bidraget är som sagt att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. Med den säkerhetspolitiska verklighet vi har att förhålla oss till är det dock viktigt att vi är tydliga med att de svenska delbidragen till FLF Lettland och Natos stående marina styrkor ska kunna övergå till försvar om det sker ett väpnat angrepp mot en allierad. Detta är en del i det bemyndigande vi har att besluta om.

Herr talman! Ur ett svenskt perspektiv är det ett omfattande bemyndigande vi har att fatta beslut om. Det är en ny verklighet vi har att förhålla oss till. Ryssland har skapat en ny verklighet.

Socialdemokraterna står bakom beslutet att i enlighet med regeringens förslag bidra till Natos avskräckning och försvar. Med detta beslut kommer ett stort ansvar. Det är ett stort antal soldater, sjömän, officerare och annan personal som kommer att få i uppdrag att delta i Natos verksamhet. Det är vi i riksdagen som beslutar att de ska utföra dessa uppgifter, och därmed är det av yttersta vikt att vi håller oss informerade om deras uppdrag.

Det är dessutom första gången vi fattar den här typen av beslut. Som nytt medlemsland i Nato är det här första gången Sverige beslutar om bidrag till Natos avskräckning och försvar. Att det är vi i den folkvalda riksdagen som fattar beslutet är en oerhört viktig ordning, vilket min kollega Heléne Björklund kommer att återkomma till senare i debatten.

Att riksdagen kontinuerligt informeras om bidraget är viktigt både utifrån det bemyndigande vi beslutar om här i dag och utifrån de bemyndiganden vi kommer att besluta om framöver. Det är därför glädjande att utskottet har mött oss när det gäller vårt förslag att utrikes- och försvarsutskottet minst en gång i kvartalet ska få information av regeringen om det svenska bidraget. Det var denna ordning vi hade under förra mandatperioden, och i och med betänkandet blir det även ordningen framåt.

Herr talman! För 24 år sedan antog FN en historisk resolution om kvinnors roll i kris och konflikt. Det var resolution 1325, som kom att lägga grunden för det som skulle utvecklas till agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Mycket har hänt sedan resolutionen antogs, och inte minst Nato arbetar aktivt med frågan om kvinnor, fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Senast i somras uppdaterades Natos policy i frågan. Det är en på många sätt bra och omfattande policy som klargör hur man inom Nato ska arbeta med agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Tyvärr innebär en policy inte att målet är uppnått. Policyn är ett verktyg, men det är upp till organisationen och medlemsländerna att leva upp till den. I Natos policy står att det primära ansvaret att implementera den globala WPS-agendan ligger på nationerna.

Vi har en lång väg kvar för att leva upp till åtagandena i resolution 1325 och de efterföljande resolutionerna. Om det är någonting nutiden ständigt påminner oss om är det, om vi ska ärliga, att utvecklingen för kvinnor kan ta stora steg bakåt på bara några dagar. Kvinnor och flickor är fortfarande lika utsatta i konflikter. Sexuellt våld används som vapen, och runt beslutsborden sitter fortfarande nästan bara män.

Från Ukraina har det sedan början av invasionen kommit fasansfulla rapporter om hur ryska soldater våldtar kvinnor och flickor och om hur sexuellt våld blir en del av krigföringen. Men det är inte bara i den rena krigföringen som kvinnor blir utsatta. Flera organisationer vittnar om att kriget förstärker skadliga könsroller och att det könsbaserade våldet i Ukraina har ökat. Detta är inget unikt för just Ukraina - forskning visar att övergrepp och våld i nära relationer tenderar att öka i krig och konflikt. För kvinnor och barn som tvingas på flykt finns dessutom ytterligare en stor utsatthet.

Vi har en lång väg kvar för att leva upp till agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Det är därför arbetet måste vara med oss i vartenda beslut. Socialdemokraterna menar att det inte räcker att hänvisa till handlingsplaner, utan vi måste hela tiden - och hela vägen - säkerställa att de efterföljs. Vi kan inte luta oss tillbaka och säga att det är inkluderat i Natos policy.

När vi deltog i FN:s militära insats i Mali var det självklart för oss att inkludera kvinnor, fred och säkerhet i både propositionen och riksdagsbeslutet, trots att det är FN som har antagit de resolutioner som ligger till grund för agendan om kvinnor, fred och säkerhet. Det borde vara lika självklart i det här beslutet.

Sverige ska vara drivande i att se till att man verkligen lever upp till agendan. Det räcker inte att vara positiv till att den finns, utan Sverige ska vara drivande i dess genomförande. Detta borde vara en självklar del i beslut om militära bidrag. Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande bör rikta en tydlig uppmaning till regeringen att säkerställa att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska genomsyra och vara en integrerad del av det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar. Jag vill därför yrka bifall till reservation 2.

Herr talman! Det åtagande Sverige nu tar på sig för att bidra till Natos avskräckning och försvar bygger på ett stort antal soldater, officerare, sjömän, piloter och andra av Försvarsmakten anställda. Utan dem har Sverige inget bidrag.

Det är svenskar som genom sin anställning i Försvarsmakten och sin vilja att bidra till allas vår säkerhet för en tid lämnar sin vardag i Sverige, lämnar sin vardag på hemmaplan, för att arbeta för allas vår gemensamma säkerhet. Utan dem hade det här inte varit möjligt.

Men det är inte bara utan dem det inte hade varit möjligt. Att de kan åka bygger på att det finns människor som kliver in här hemma och får vardagen att fungera: partner, barn, föräldrar, vänner och kollegor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag vill därför avsluta med att rikta ett tack till alla er som själva kommer att vara en del av det svenska bidraget men även till alla er hemmahjältar som gör det möjligt för dem att delta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Hej, alla ni som lyssnar och tittar där hemma! I dag debatterar riksdagen ett unikt ärende. Det är Sveriges första plan för vad vi ska göra som Natomedlem. Det är utmärkt att vi får hantera den som en egen proposition med ett eget beslut och en egen debatt.

Förslaget från regeringen är att Sverige ska delta med fartyg i Natos marina bevakning och flygplan i det som kallas air policing. Vi kommer också att delta i Natos insats i Lettland. Vänsterpartiet står bakom detta med förbehållet att Sverige inte deltar i verksamhet som involverar kärnvapen, vilket mestadels berör den del av propositionen som handlar om den amerikanska så kallade Bomber Task Force. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

Vänsterpartiet är emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Vänsterpartiets ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva användning av kärnvapen.

Sverige hade kunnat vara mycket tydligare med att vi inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde uttalanden om kärnvapen i samband med att respektive land ansökte om Natomedlemskap och när de skrev sina så kallade DCA-avtal. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte gjorde det på samma sätt och att det inte kom sådana markeringar vare sig vid inträdet i Nato eller i DCA-avtalet. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenupprustning ökar osäkerheten i världen. Det är inte ett vettigt sätt att bygga fred och trygghet.

Herr talman! Vänsterpartiet var emot att Sverige skulle gå med i Nato. Vi krävde en folkomröstning i frågan för att befolkningen skulle få säga sitt och beslutet skulle vara förankrat.

Natomedlemskapet är nu en realitet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato framöver. Men Sveriges försvarsförmåga måste stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Samtidigt ska vi vara en aktiv samarbetspartner för våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis - vårt gemensamma närområde. Det är detta och inte planering av operationer i länder långt bort som ska prioriteras av Sverige.

Jag är nöjd med att partierna, under processen de senaste åren efter Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina och under den långa och snåriga process som Natoansökan innebar, nu faktiskt har närmat sig varandra. Vi har en politisk enighet om att fokus ska vara arbete i vårt närområde och inte på Natooperationer eller Natoinsatser långt bort.

Herr talman! Det är samtidigt viktigt att Sverige framöver inte bara ser till Natos arbete och områden utan att vi också deltar i lämpliga FN-insatser för att bidra till global fred och säkerhet. Där har FN en otroligt viktig roll.

Herr talman! I propositionen föreslås att Sverige ska delta i en Natoinsats i Lettland som har planerats under en längre tid. De baltiska länderna gränsar direkt till Ryssland och har bett om permanent militär närvaro från andra länder, något vi anser att Sverige ska kunna bidra med. Övning och träning för detta har pågått i Skåne, och även annan planering av Lettlandsinsatsen har skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Svenska Soldathemsförbundet planerar sedan en tid ett soldathem på campen i Lettland. Soldathemmet är en plats för soldaterna att vila och återhämta sig och få en meningsfull fritid mellan jobbpassen. Det är en viktig plats för att livet när man deltar i en insats inte bara ska vara just jobb. Jag ser fram emot att besöka soldathemmet och att göra ett återbesök på campen, som Försvarsberedningen redan har besökt, någon gång framöver.

Internationella insatser, även i vårt direkta närområde, tar dock mycket resurser i anspråk. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att förbättra villkoren för de soldater och officerare som deltar i insatser och för att det arbete som också måste göras hemma kan fortsätta enligt plan. Framför allt är det viktigt att utbildningen av värnpliktiga kan fortsätta med hög kvalitet och tillräckligt många befäl trots att vi nu kommer att ha soldater och officerare utomlands.

Vänsterpartiet anser att internationella militära insatser framöver ska bemannas av anställd personal - inte värnpliktiga.

Herr talman! Jag vill, precis som mina kollegor, ta tillfället i akt att tacka alla svenska soldater som har varit ute och som ska åka ut på internationella insatser. Det innebär en mycket stor uppoffring för de enskilda men också för familj, anhöriga och vänner där hemma. Det är en lång tid att vara hemifrån, och det är en lång tid av träning och förberedelser innan man åker ut. Tack för era insatser!

Herr talman! Slutligen vill jag understryka betydelsen av att det i enlighet med regeringsformen är just riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands i fredstid. Vänsterpartiet anser att detta ska gälla även när Sverige nu är medlem i Nato. Riksdagen har vid flera tillfällen under de senaste åren visat prov på att kunna agera snabbt vad gäller både beredning och beslutsfattande. Vi uppskattar mycket att regeringen har hållit riksdagens partier väl informerade under processen som lett fram till det här beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att jag tycker att det är otroligt viktigt att försvarspolitiken är konstruktiv och pragmatisk i det läge som vi och världen befinner oss i. Det har varit en lång process med både Försvarsberedningen och det sammansatta utskottet som gör att vi kan prata ihop oss om saker på ett väldigt bra sätt.

Vänsterpartiet är emot kärnvapen. Det är ingen nyhet. Vi vill att Sverige ska skriva under FN:s förbud mot kärnvapen. Vi vill att kärnvapnen ska försvinna från jordens yta. Det finns fruktansvärda exempel på vad som händer när man använder kärnvapen i världen och hur det påverkar befolkningen i generationer.

Att säga att det haltar om man inte kan använda kärnvapen blir ju att acceptera att kärnvapen ska vara en del av försvaret av Sverige, och det menar vi att det inte ska vara. Vi vill ha bort kärnvapnen. Vi vill inte att de ska hanteras i Sverige över huvud taget. Det är en känd ståndpunkt från oss, och den står vi fast vid.

Att vara på plats i Lettland tror jag är ett väldigt bra sätt att visa att vi också står i solidaritet med de baltiska länderna. Det är länder som har en historia av krig och ockupation, och det är länder som befinner sig väldigt nära ett väldigt aggressivt Ryssland. Det är också relativt små länder. Att vi är där och visar solidaritet är därför en viktig del av arbetet framöver.

Jag tror att det är så vi ska tänka på de insatser som vi gör nu. Vi ska också försöka göra vårt allra bästa för att kärnvapen ska försvinna från jordens yta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Nedrustning och icke-spridning är otroligt viktigt. Samtidigt säger ledamoten att det haltar om man inte kan använda kärnvapen. Jag tycker att det finns en viss motsättning i det sättet att resonera.

Vi behöver undvika all form av användning av kärnvapen framöver. Vi kan inte ha den typen av utökningar eller upprustning som vi ser i dag. Att Sverige ska delta i övningar med kärnvapen är ju en utökning mot vad vi tidigare har gjort, och det blir på så sätt en upprustning i världen.

Det är otroligt viktigt att vi håller fokus på att vi behöver gå före vad gäller fred och nedrustning och att vara kärnvapenfria. Det handlar om världens framtid och fred.

Alternativet som ledamoten frågar efter är det vi säger ja till i den här propositionen: Vi visar att vi kan agera tillsammans, att vi deltar i övningar tillsammans med våra närmaste grannländer och att vi också har en närvaro i Lettland.

För oss är detta ett ganska stort steg framåt, vill jag ändå påpeka som vänsterpartist. Läget i världen är sådant att de baltiska länderna aktivt säger att de vill ha vårt stöd i detta. Då tänker vi inte luta oss tillbaka eller stå i ett hörn och säga nej, utan alternativet är då att vi är där, att vi visar solidaritet och att vi övar tillsammans.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågorna!

Jag håller med om att det är bra och viktigt att vi är konstruktiva. Det blir bättre när vi gör det här tillsammans. Det blir en bättre försvarspolitik när vi är så eniga som vi kan bli. Investeringen från politikens håll blir att ge Försvarsmakten och alla våra myndigheter på området arbetsro för att kunna arbeta framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag blir väldigt glad när jag hör ledamoten säga att vi ska ha en värld utan kärnvapen. Jag hoppas ju och tror att för varje gång vi säger det blir det ytterligare ett steg framåt mot en värld utan kärnvapen. Det är därför viktigt att vi står fast vid att målet är en kärnvapenfri värld, och för att nå dit menar jag att Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenförbud.

Vänsterpartiet är emot Natomedlemskapet, och ett av våra huvudargument är Natos struktur för kärnvapenanvändning. Det står vi fast vid. Det finns länder som inte deltar i Natos planeringsgrupp för kärnvapen, och det är väl den klassiska diskussionen: Ska man vara med och försöka att påverka inifrån, eller ska man protestera genom att stå utanför?

Vad gäller just kärnvapen säger Vänsterpartiet tydligt att Sverige inte ska planera eller öva för kärnvapen, och därför bör vi inte sitta med i den här planeringsgruppen. I det här fallet tror vi inte att det är så konstruktivt att sitta med och försöka påverka inifrån.

Hotet om kärnvapen runt om i världen är otroligt allvarligt. Från Vänsterpartiets sida står vi fast vid, och vi hoppas att världen står fast vid, de internationella konventioner som finns om nedrustning och om kärnvapenfrihet. Det är vårt svar: Vi står fast vid de internationella konventionerna.

Herr talman! Frankrike får svara själva på varför de inte är med i kärnvapenplaneringsgruppen. Vi kan spekulera, men det får de svara på.

Jag ser ändå en viss skillnad mellan Försvarsberedningen och Natos kärnvapenplaneringsgrupp, om jag ska vara ärlig. Jag tror att Försvarsberedningen är mer konstruktiv att delta i än vad kärnvapenplaneringsgruppen är. Jag tror att vi gör mer nytta för en bra svensk försvarspolitik framöver om vi lägger tid på att sitta i Försvarsberedningen än om vi sitter i kärnvapenplaneringsgruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag tror att man ibland måste våga stå fast i sin tro på och sitt hopp om en fredligare och kärnvapenfri värld. I det läge vi är i, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ockupationer och krig runt om i världen, är hoppet i dag kanske lite svagare än för några år sedan. Världen går helt klart i fel riktning. Men att säga att vi behöver kunna svara upp mot detta på något sätt eller att öppna för att de internationella konventioner vi ändå har inte skulle vara giltiga är också ett sätt att gå en diktator till mötes. Vi behöver stå fast vid den folkrätt, den fred och de mål för världen, till exempel kärnvapenfrihet, som vi tror på för att kunna visa att det är detta som är vägen framåt för världen.

Det är inte alltid lätt. Jag vill absolut inte säga att det här är lätta saker. Men vi behöver stå fast vid den tron och det hoppet.

Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för det konstruktiva arbete vi haft de senaste åren, framför allt i Försvarsberedningen. Det kan tyckas som att vi hela tiden kommer tillbaka till det, men vi har nu en unik enighet i svensk försvarspolitik som vi alla har varit med och bidragit till. Vi har flyttat oss närmare varandra på lite olika håll och kanter, från både höger och vänster. Jag tror att det är bra och konstruktivt i det läge vi befinner oss i.

Som ledamoten säger står vi huvudsakligen bakom propositionen, trots att vi är emot Nato som organisation. Ledamoten frågade hur det går ihop. Det är glädjande att ledamoten har läst Vänsterpartiets partiprogram. Det är välskrivet. Jag satt med och lyssnade mycket noga på debatterna vid vår kongress i maj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vårt partiprogram beskriver en långsiktig vision, precis som alla partiprogram gör. Vi skriver precis det som ledamoten läste upp: att vi vill ha defensiva samarbeten med sikte på att lämna Nato. Det är som sagt en långsiktig vision. I det läge vi befinner oss i, med krig i vår relativa närhet, är det ingenting vi driver i dag utan just en långsiktig vision.

Ett defensivt samarbete kan handla om att vi tillsammans stärker diplomati och fredsförhandlingar, att vi stärker vårt civila försvar tillsammans eller att vi stärker vårt militära defensiva försvar tillsammans. Jag tänker mig att vi kan ha ett sådant samarbete med de nordiska och de baltiska länderna.

Vi får väl se var Nato hamnar i framtiden, men det har varit ett lite mer offensivt samarbete än vad vi många gånger har önskat.

Herr talman! Det är såklart tråkigt att ledamoten blir bekymrad när han läser Vänsterpartiets partiprogram, men det kanske också är logiskt. Vi är med i olika partier som står ganska långt ifrån varandra. Det visar att vi trots denna enighet i försvarspolitiken ändå har skillnader mellan oss. Det är väldigt bra för väljarna att se.

Jag tror att många som arbetar med försvars- och utrikespolitik i dag förundras och förvånas när de tittar tillbaka på hur Sverige har agerat de senaste 20-25 åren och ser hur våra kollegor då resonerade. Det är alltid lätt att sitta med facit i hand, men så här i efterhand skulle vi nog ha lyssnat mer på vad de baltiska länderna sa, både då och i närtid, i stället för att göra den stora nedläggning vi gjorde på 2000-talet när vi pausade värnplikten med mera.

För Vänsterpartiet är Nato en militär allians som kanske inte i första hand handlar om solidaritet och att tänka på andra. Det är precis det vi menar att ett defensivt samarbete skulle kunna handla om, där vi gemensamt bygger hela vårt totalförsvar - allt från att se till att befolkningarna har välfärd och att vi har sammanhållning i samhället för att minska konflikter till att vi kan försvara vårt land, arbeta mot klimatkrisen och göra allt vi behöver göra för att stärka vår säkerhet tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vi tror att det stödet till de baltiska länderna och deras stöd till oss i ett sådant defensivt samarbete skulle kunna fungera bra i stället för att ha den militära allians som Nato innebär.

Men nu är vi med i Nato, herr talman. Då får vi agera så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har.

Herr talman! Vi debatterar i dag propositionen om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar. Det är ett historiskt beslut att ställa en väpnad styrka till förfogande som kan bidra till såväl det samlade avskräckande uppdraget som vid behov försvar.

Bakgrunden till detta är det allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina. Det är ett läge som påverkar hela Europa på ett påtagligt sätt men allra mest dem av våra grannar som gränsar till Ryssland, och när de önskar vår närvaro ställer vi upp. Vi ser hybrida aktiviteter och tar dessa hot på allvar. Genom våra bidrag vill vi visa vår vilja och förmåga att försvara oss och därigenom påverka risken för krig. Vårt mål är att bevara freden, demokratin och friheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Sedan den 7 mars i år är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Även om Miljöpartiet röstade mot den svenska ansökan om Natomedlemskap har vi beslutat att respektera riksdagens beslut om medlemskapet och driver därmed inte något utträde ur alliansen.

Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och att vi på så vis bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska kunna fokusera på sin kärnuppgift: försvar av de allierade. Därför står vi också bakom det vi ska fatta beslut om i dag, det vill säga att Sverige ska bidra till den multinationella basen i Lettland, till Natos stående marina styrkor, till Natos luftövervakning och incidentberedskap, det så kallade Nato Air Policing, och till ytterligare fredstida operationer.

Att skicka svenska militärer utomlands är ett viktigt och tungt beslut. Det är ett beslut om att svenska kvinnor och män ska anta ett uppdrag att försvara oss och våra allierade, i yttersta fall med livet som insats. Just därför är det också viktigt att beslut som dessa fattas av riksdagen.

Riksdagens beslut ger stark legitimitet och folklig förankring och är inget som bör föras över till regeringen. Vi förstår att ändrade förutsättningar för våra insatser kan kräva snabba beslut, och riksdagen har vid flera tillfällen de senaste åren visat prov på snabbt agerande och beslutsfattande. Krav på ett skyndsamt beslutsförfarande kan enligt oss därmed inte motivera förslag om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato utan riksdagens medgivande i det särskilda fallet.

Det är också av mycket stor betydelse att regeringen även framöver håller riksdagens utskott kontinuerligt informerade och uppdaterade om Sveriges arbete, ställningstaganden och insatser inom Nato, både det bidrag som denna proposition gäller och övriga diskussioner och ställningstaganden. På så sätt säkras riksdagens inflytande över Sveriges arbete inom Nato.

Jag vill understryka vikten av att hitta en bred samsyn i dessa frågor och välkomnar den dialog som vi hittills har haft på området.

När svenska män och kvinnor nu skickas ut för att bidra till Natos avskräckning och försvar men även andra uppdrag inom Nato är det viktigt att säkerställa att villkoren är goda för både den som reser ut och eventuella medföljande eller den familj som stannar hemma. Jag förväntar mig att regeringen tar initiativ till att säkerställa att villkoren, som i dag i stora delar är förlegade, uppdateras. Miljöpartiet ser detta som mycket viktigt för att de som vi skickar ut ska kunna göra ett bra och trovärdigt jobb och vara motiverade i sina uppgifter.

Jag vill liksom övriga talare tacka alla er som nu kommer att delta i de insatser som vi nu beslutar om och era närstående som också är viktiga för att era insatser ska vara möjliga.

Herr talman! Det har talats om kärnvapen i dag, och även jag vill adressera frågan.

Natos nukleära avskräckning, kärnvapen, är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är dock fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de användes. Miljöpartiet står därför tydligt fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Enligt oss är det viktigt att Sveriges Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och grundläggande mänskliga rättigheter.

Herr talman! Miljöpartiet vill även att Sverige ska driva principen om no first use inom Nato. I nuläget tillämpar Nato inte principen, vilket tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Det finns de som tycker att detta är rimligt, men det tycker inte jag och mitt parti. Kärnvapen har en sådan förödande konsekvens om de används att det är något man måste undvika i det yttersta. Just därför finns det ingenting som motiverar att kärnvapen används om det inte handlar om att svara på en kärnvapenattack.

Den princip som Nato har i dag försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår.

Vi har markerat våra ståndpunkter om kärnvapen i andra sammanhang men har valt att inte göra det i samband med denna proposition, som handlar om svenskt bidrag till den multinationella basen i Lettland, till stående marina styrkor och till air policing.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att riksdagen genom ett tillkännagivande kräver att regeringen säkerställer att agendan för kvinnor, fred och säkerhet genomsyrar det svenska bidraget. Kvinnor och flickor drabbas hårt av konflikter och krig. Att tillämpa och integrera jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i vårt försvar är viktigt, inte minst när vi nu ska delta i Natos insatser. Här har Sverige goda möjligheter att bidra.

Om man anser att detta är ett viktigt förhållningssätt är det märkligt att det inte fanns med i propositionen redan från början. Det visar att man har förbisett frågan.

I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Det har tidigare i debatten här i dag framförts att det skulle vara någon form av nytt säkerhetspolitiskt läge. Visst är det säkerhetspolitiska läget väldigt illa, och visst är det så att vi befinner oss i ett kallt krig mellan å ena sidan världens diktaturer - Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea - och å andra sidan världens demokratier. Och visst är det så, herr talman, att detta kalla krig har tagit sig allt fler varma uttryck, till exempel den fullskaliga invasionen av Ukraina. Men, herr talman, det är inte på något sätt ett nytt läge när det gäller hotet från Ryssland. Hotet från Ryssland har varit i princip konstant sedan Ryssland grundades faktiskt. Det som är skillnaden nu är att fler partier i Sveriges riksdag har förstått hur allvarligt detta hot är. Liberalerna har varit förespråkare av ett Natomedlemskap sedan i mitten av 1990-talet. Jag kan vara stolt över det. Jag skulle lika gärna kunna skämmas över att vi inte var det ännu tidigare, även om det fanns liberaler som var det ännu tidigare.

Herr talman! Det har visat sig att det sämsta man kan göra om man bryr sig om det säkerhetspolitiska läget - om man bryr sig om Sveriges säkerhet - är att inte visa styrka mot Ryssland. Det har visat sig att de personer, de partier och de politiker som har drivit någon form av Chamberlainlinje, där man har velat vika ned sig gång på gång, har lett till eskalering snarare än deeskalering. Att visa styrka, att markera tydligt, att ta tydlig ställning mot Ryssland och att visa de militära musklerna är det som leder till deeskalering.

Herr talman! Den fullskaliga invasionen av Ukraina är en konsekvens av att vi i den demokratiska delen av världen inte agerade starkt mot Ryssland när Ryssland gick in i Georgien och inte agerade starkt militärt mot Ryssland när Ryssland ockuperade Krim. Det är en konsekvens av att vi har vikt ned oss.

Herr talman! Det som verkligen utgör ett nytt läge nu är att den demokratiska världen har slutit upp bakom Ukraina. Och vi har som mål att Ukraina ska vinna och att Ryssland ska förlora. En del i detta är såklart Natos avskräckning. I och med Natomedlemskapet har vi ett gemensamt försvar.

Det har i dag pratats om solidaritet med till exempel Lettland. Det är naturligt. Det är det som detta ärende rör, att vi ska ha en styrka i Lettland. Men vi ska komma ihåg att Lettlands gränser också är Sveriges gränser och att Sveriges gränser också är Lettlands gränser. I och med Natomedlemskapet har vi gemensamma gränser som vi försvarar. Den som är solidarisk mot Lettland är också solidarisk mot Sverige. Vi är egentligen solidariska mot oss själva. Man skulle kunna säga att de vanliga befintliga svenska baser som vi har i Sverige också är Natobaser, precis som den närvaro som vi kommer att ha i Lettland, eftersom det är samma sak. Vi försvarar samma gränser. Vi är en del av samma förening och samma gemenskap. Det handlar om avskräckning, om att se till att vi inte viker ned oss, att vi är beslutsamma, att vi har okrökta ryggar och att vi visar Ryssland gemensam oböjlig styrka. Det är nämligen bara genom detta som vi kan avskräcka. Det är bara genom att vara tuffare som vi kan deeskalera. Det är aldrig deeskalerande att backa bakåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! När det gäller denna fråga har det här talats om att fred vore det viktigaste målet. Och det är klart att Nato handlar om att undvika krig. Men vi ska komma ihåg att fred inte alltid är det viktigaste, vilket Lettland och våra andra baltiska grannar är goda exempel på, utan det är friheten som är det viktigaste.

Vi kan lägga oss ned platt på marken, lägga ned våra vapen och säga till Ryssland: Kom hit och ockupera oss och gör oss till en del av ett Storryssland.

Då kan vi ha fred, men vi förlorar vår frihet. Och det är det som detta handlar om, alltså att skydda vår frihet. Våra baltiska grannar påminner oss ständigt om detta när vi träffar företrädare därifrån för samtal. De har levt under sovjetisk och rysk ockupation. De vet vad detta handlar om. Men de reste sig, för det handlar om frihet.

Det är därför det här är så otroligt viktigt, det är därför Nato behöver bli ännu starkare och det är därför Ukraina måste vinna och Ryssland måste förlora. Det handlar om frihet, och friheten måste försvaras. Den är värd att försvara.

Herr talman! Jag vill passa på att liksom många talare före mig rikta ett varmt tack till alla dem som kommer att delta i den här insatsen och alla deras anhöriga som gör detta möjligt. Jag vill också tacka för en god debatt så här långt. Till sist är det i dessa tider inte mindre än att man vill säga: Chrismukkah mubarak!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt bra att både utrikesministern och försvarsministern är på plats här i dag. Det är ett otroligt viktigt beslut, och det är väldigt glädjande att vi också har en så pass bred förankring i riksdagen. När vi skickar iväg väpnade styrkor är det otroligt viktigt att beslutet vilar på ett brett parlamentariskt stöd.

Även om vi i det stora är eniga om dagens beslut är vi socialdemokrater samtidigt frustrerade över att regeringen inte är mer drivande när det gäller agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Frågan om väpnade styrkor är en väldigt stor del av den agendan, och när vi skickar militära bidrag vilar ett väldigt stort ansvar på oss att se till att den genomsyrar det militära bidraget.

Jag tror i grunden att vi är överens om att den här agendan är viktig, att kvinnor har en särskilt utsatt roll i konflikter och att kvinnor måste få vara med och ta besluten. Vi är däremot inte överens om hur man ska arbeta med det här. Vi menar att detta måste stå högt uppe på dagordningen för att garantera att vi verkligen skapar säkerhet för alla och att vi skapar säkerhet och fredslösningar som håller över tid.

Vi hade därför önskat att det här funnits med i propositionen. Som jag var tydlig med i mitt tidigare anförande tycker vi att det är väldigt olyckligt att man väljer att endast luta sig mot Natos handlingsplan. Även om vi tycker att den är omfattande och bra önskade vi att detta verkligen också skulle genomsyra det politiska ledarskapet hela vägen och fullt ut.

Jag undrar därför hur regeringen kommer att arbeta för att se till att det här verkligen genomsyrar hela det militära bidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Det har hänt mycket under dessa 24 år, som tur är, även om vi skulle önska mycket mer. Den policy som Nato antog i somras är verkligen en viktig del i detta. Den som läser policyn kan konstatera den feministiska utrikespolitikens påverkan. Den lanserades först i den här kammaren för strax över tio år sedan. Den har sedan har spridit sig bland världsledarna, och det har nu blivit ett helt nätverk av regeringar.

Den lyfts också fram i policyn. Man hänvisar till att för att utveckla agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska man genomföra möten med bland annat feminist foreign policy leadership. Det är en del av policyn, vilket vi såklart tycker är otroligt glädjande. Men vi kan konstatera att Sverige tyvärr inte längre tillhör den gruppen. Det är en grupp bestående av länder som Kanada, Frankrike, Spanien, Tyskland och andra drivande Natoländer som verkligen driver på för att detta ska utvecklas.

Jag misstänker att utrikesministern och regeringen inte tänker ompröva sin tidigare ståndpunkt om den feministiska utrikespolitiken och om att vara en del av det nätverk som nu tillsammans agerar för att vi ska röra oss framåt när det kommer till kvinnors situation i kris och konflikt.

Min fråga är: På vilket sätt tänker utrikesministern driva på för att agendan både utvecklas och verkställs inom Nato när man väljer att stå utanför det nätverket?

Herr talman! Jag hade tänkt att begära en replik om kärnvapen, men jag känner att det är gjort nu efter mina andra tre repliker. Jag vill i stället fråga utrikesministern om beslutsprocesserna när det gäller internationella insatser utomlands.

Vi har, precis som utrikesministern tog upp i debatten, skrivningarna i regeringsformen 15 kap. 16 §. Jag vill försäkra mig om att de också kommer att gälla Natoinsatser utomlands i fredstid. Skrivningarna i regeringsformen är väldigt viktiga för den demokratiska folkförankringen och för att vi ska kunna ha besluten och debatten här i riksdagen i de otroligt viktiga ärenden som handlar om att skicka svenska soldater utomlands.

Detta är som vi alla vet uppdrag som är förenade med en mycket stor risk, kan vara mycket farliga och kräver väldigt mycket av både den enskilda och familjen hemma. Det är av mycket stor vikt att ha den diskussionen här i riksdagen och att bygga kunskapen hos oss folkvalda ledamöter att bära det mandatet när vi sänder ut människor utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Jag vill fråga utrikesministern och försäkra mig om att det beslutsfattandet och de processerna kommer att gälla även framöver när det gäller Natoinsatser i fredstid.

Herr talman! Jag hade nog önskat mig ett lite tydligare svar från utrikesministern på frågan. Jag förstår att det är en mycket stor fråga att arbeta med för regeringen och att det tar tid att landa i detta.

Jag vill vara väldigt tydlig med att riksdagen flera gånger har visat prov på att den kan fatta beslut och bereda ärenden snabbt. Vi har nyligen haft exempel på detta och även kontinuerligt. Vi hade insatser igång i Mali i fem år och fattade kontinuerligt beslut om det.

Jag vill skicka med ett mycket tydligt budskap till utrikesministern och regeringen. Det är precis som utrikesministern säger i slutet. Det krävs en mycket stor och bred enighet. Jag skulle gärna säga en total enighet, som vi ändå visat att vi kan ha i många frågor här.

De beslutsprocesser som vi har i den här frågan tycker jag fungerar. Det ger ett mycket starkt demokratiskt mandat härifrån att det är vi folkvalda som fattar beslutet om att skicka soldater utomlands i det mycket stora uppdrag som vi är medvetna om att det innebär. Det är mitt absoluta medskick till regeringen.

Herr talman! Också jag vill börja med att tacka både utrikesministern och försvarsministern för visad närvaro här i debatten. Det är viktigt för beslutslegitimitet och för att vi ska kunna ha en öppen och bra dialog och diskussion om de här frågorna.

Som jag sa i mitt anförande ställer sig Miljöpartiet bakom den reservation som handlar om att vi hade velat se att regeringen i propositionen adresserade frågan om kvinnor, fred och säkerhet. Det har också diskuterats här i kammaren i tidigare replikskifte.

Då sa utrikesministern att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i alla Natos aktiviteter och strukturer enligt policy. Jag blir då frågande inför varför regeringen inte har hörsammat den integrationen och varför man har valt att inte nämna det och ta upp frågan i propositionen.

Är det ett förbiseende? Kan man erkänna att det är ett misstag från regeringens sida att man har valt att inte nämna det? Det handlar trots allt om att göra ett arbete ute i fält. Men det handlar också om att vi ska berätta, tala om vad vi gör och få med de viktiga frågorna i relevanta styrdokument.

Då måste man ändå säga att propositionen i det här läget är det viktigaste styrdokumentet för insatsen. Just därför vill jag ändå fråga varför man har förbisett den här frågan.

Jag vill också fråga utrikesministern hur hon ser på ömsesidig kärnvapennedrustning och hur arbetet med att ta Stockholmsinitiativet går vidare inom Regeringskansliet.

Herr talman! Regeringen anser alltså att jämställdhetsfrågor är så självklara att de kan negligeras och har därför inte brytt sig om att ta upp frågan i styrande dokument. Jag tycker att det är väldigt olyckligt, för det visar på att regeringen inte tar de här frågorna på allvar.

Jag tycker att det är positivt att höra utrikesministern tala om att man ändå har en avsikt att fortsätta med nedrustning och rustningskontroll. Det är också positivt att hon lyfter fram det positiva i att Nobels fredspris har tilldelats en organisation som arbetar för en kärnvapenfri värld.

Men min fråga gäller hur regeringen jobbar för en värld utan kärnvapen. Också jag erkänner att det är väldigt oroväckande med Rysslands kärnvapenhot och kärnvapenskrammel, som sker kontinuerligt. Det gör frågorna väldigt komplexa och svåra att arbeta med och driva. Men om man har för avsikt att verkligen jobba med de här frågorna och hålla i det arbetet även i tider när det är svårt måste man också kunna svara på frågan om hur man arbetar med detta.

Det kan inte bara vara ett par meningar som står på en hemsida eller en talepunkt som man kan upprepa, utan man måste också kunna konkretisera. Hur har regeringen för avsikt att arbeta med de här frågorna för att den dag det faktiskt blir möjligt att få till en ömsesidig kärnvapennedrustning stå redo och kunna vara drivande och ledande i det arbetet?

Herr talman! Sedan den 7 mars i år är alltså Sverige allierad inom Nato, och det innebär genomgripande och historiska förändringar av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Vi omfattas nu av fördragsfästa, ömsesidiga och kollektiva försvarsförpliktelser.

Vårt deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar skiljer sig därför från våra tidigare erfarenheter i internationella fredsfrämjande insatser. Nu handlar det om försvaret av oss själva och våra allierade.

Herr talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Då är en stark och trovärdig avskräckningsförmåga gentemot Ryssland absolut nödvändig. Deltagande i Natos operationer till stöd för försvar och avskräckning är därför en helt central del av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Det är naturligtvis också viktigt för försvaret av det svenska territoriet.

Det mandat som regeringen söker i dag är anpassat till denna nya verklighet. Deltagande i dessa operationer är ett nationellt säkerhetsintresse och någonting som våra allierade också förväntar sig att vi ska leverera.

Propositionen beskriver ett samlat svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar som har hela det nordatlantiska området, det vill säga SACEUR:s ansvarsområde, som geografisk avgränsning. Men varje enskild operation och aktivitet som Sverige kommer att bidra till har förstås ett eget och mindre operationsområde.

Herr talman! Sverige tar de här uppgifterna på största allvar. Vi förbereder därför betydande militära bidrag inom såväl markdomänen som sjö- och luftdomänerna.

Det svenska bidraget med markförband för att bidra till Natos framskjutna närvaro i Lettland planeras bestå av en mekaniserad bataljon och innefatta ungefär 600 anställda soldater och officerare. Bataljonen har under snart åtta månader bedrivit en intensiv förberedelse på P 7 i Revingehed inför detta mycket viktiga uppdrag. Förutom att det bidrar till Natos förmåga att bedriva avskräckning och försvar blir det ett viktigt bidrag till att träna våra officerare och soldater i att också stå under Natoledning.

I sjödomänen, herr talman, föreslår vi ett bidrag med ett örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Det svenska bidraget är tänkt att vara en del av en minröjningsstyrka som ska kunna verka i norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön. Den svenska marinen har stor erfarenhet av att verka med allierade, framför allt på Östersjön. Men det här blir alltså första gången ett fartyg ställs under Natoledning för att utföra uppgifter som är kopplade till alliansens kollektiva försvar.

För Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap söker regeringen ett mandat för att delta med upp till åtta stridsflygplan. Uppgifterna inom Natos air policing genomförs över hela det nordatlantiska området, och ett svenskt bidrag kan förväntas verka från såväl svenskt som allierat territorium i norra Europa. Också flygvapnet har mycket stor erfarenhet av övningsverksamhet och träning med Nato, men det här blir i så fall första gången vi kan basera från ett annat allierat territorium och genomföra luftrumsövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

För samtliga bidrag gäller att regeringen också söker ett mandat för förstärkningsresurser om säkerhetsläget skulle kräva detta. Det betyder att vi för markbidraget söker ett mandat för en tillfällig ökning upp till 1 000 soldater, för sjöbidraget för ytterligare upp till två örlogsfartyg och för flygbidraget för förstärkning med ytterligare åtta stridsflygplan.

Herr talman! Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer också högre krav på att Nato kan reagera på en uppkommen situation eller avskräcka ett potentiellt hot. Alliansen behöver agera snabbt, flexibelt och trovärdigt när sådana situationer uppstår.

Som utrikesministern tidigare nämnde söker regeringen därför mandat för att Försvarsmakten ska kunna bidra till andra fredsfrämjande operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning, det som brukar kallas vigilance activities.

Dessa operationer sker ofta med kort framförhållning, och de är militära verktyg som reglerar Natos styrkedisposition utifrån ett förändrat säkerhetsläge. Det handlar om att kunna genomföra uppgifter tillsammans med allierade, under begränsad tid och i ett avgränsat geografiskt område. Operationerna kan ske under ledning av Nato, men det kan också vara bi eller multilaterala samarbeten såsom till exempel Joint Expeditionary Force.

Sverige kommer sannolikt att få förfrågningar om att delta i sådana aktiviteter löpande under 2025. För att Sverige ska kunna agera snabbt och flexibelt när det uppstår behov behöver också ett mandat sökas i förväg.

Bidragen föreslås uppgå till högst 200 anställda soldater och officerare för markförband. Det handlar om specialförband, amfibieförband och upp till tre örlogsfartyg samt upp till åtta stridsflygplan.

Avslutningsvis, fru talman, är det i dessa allvarstider ett centralt svenskt intresse att Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar. Det styrkebidrag som regeringen söker mandat för blir avgörande för att visa på Sveriges roll som en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.

Det är helt rätt, Hanna Gunnarsson, att Nato befinner sig i sitt kanske starkaste transformativa skede sedan kalla krigets slut. Uttrycket för det är att man har nya regionala planer. Man ser också över sitt lednings- och lydnadsförhållande, det som kallas C2, och också de militära förmågemålen. Tanken är att den militära förmågan ska stötta de regionala planerna.

Hur ligger då Sverige till i förhållande till denna mycket formativa process? Vi har naturligtvis beaktat det mot bakgrund av Försvarsberedningens rapporter men också propositionen, som regeringen ju lade fram i höstas och som vi också kommer att debattera nästa vecka. Vad gäller Natos förmågemålsättningar drar i princip allting i propositionen i riktningen att vi kommer att ha en mycket bättre förmåga att uppnå Natos förmågemålsättningar när vi har fattat totalförsvarsbeslutet med fokus på detta.

Den andra frågan, som är lite bredare, handlar om försvarsinvesteringar. Som Hanna Gunnarsson vet kommer det mycket sannolikt att bli en viktig fråga för förmågeprocessen och en viktig fråga fram till Natos toppmöte i Haag. Där är linjen för närvarande att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Sverige ligger nu på 2,2 procent av bnp, och vi kommer att ligga signifikant över målet om riksdagen antar nästa års budget. Då kommer vi att ligga på 2,4 procent.

När det gäller både kapacitetsmålsättningar och försvarsinvesteringar ligger Sverige relativt bra till vid en Natojämförelse.

Fru talman! Vi har valt att tidigarelägga försvarsbeslutet ett år. Det tycker jag, regeringen och, hoppas jag, också många i Försvarsberedningen var ett klokt beslut, för det innebär att vi kan möta framtiden snabbare. Intentionen var att skynda på den upprustning som det säkerhetspolitiska omvärldsläget verkligen kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

När det sedan kommer till takten i Natoplaneringen kan jag konstatera att grannländer som till exempel Norge och Danmark också i år fattar nya försvarsbeslut. Så länge som de är informerade om Natos kapacitetsmålsättningar och drar åt rätt håll har jag inte riktigt samma farhåga som Hanna Gunnarsson där.

Låt mig också säga något kopplat till Försvarsberedningen, som ju är regeringens forum för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken tillsammans med riksdagens partier.

Jag tycker att Försvarsberedningen har tjänat Sverige väl. Om vi kan hitta breda överenskommelser är det en styrka för Sverige. Det gäller inte minst det faktum att alla partier i Sveriges riksdag står bakom en upprustning upp till 2,6 procent av bnp. Det finns inget annat parlament i hela Nato, förutom Norge, som har en bred så uppslutning kring en så viktig sak som försvarsinvesteringar. Det är en styrka.

Jag vet att Vänsterpartiet där har fått flytta sin position lite grann. Jag uppskattar verkligen det konstruktiva samarbete som har varit med alla partier i Försvarsberedningen och inte minst Hanna Gunnarssons personliga engagemang, som har möjliggjort detta.

(Applåder)

Fru talman! Det stämmer precis vad Kerstin Lundgren säger: att vi nu bryter ny mark inom säkerhets- och försvarspolitiken. Genom vårt Natomedlemskap har vi nu möjlighet att till exempel bidra med Natos framskjutna närvaro i Lettland och kan i princip delta i alla DDA-aktiviteterna. Det innebär också konsekvenser för hur vi fattar beslut och hur vi förankrar beslut.

Vi har också från regeringens sida försökt att förankra propositionen innan vi levererar den till riksdagen. Vi har bjudit in till olika möten och konsultationer just i syfte att få en så bred överenskommelse som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vi noterar också att även det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet känner stort behov av att återkommande få besked av regeringen. Vi kvitterar att det är viktigt och att vi kommer att arbeta på bästa möjliga sätt för att göra det möjligt.