Håkan Svenneling (V) om Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! I dag diskuterar vi det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande nummer 1, Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2025-2030. Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Ni som sitter på läkaren! Kollegor! Försvarsministern! Jag vill säga till er att vi lever i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det har vi hört många gånger. Det är det tuffaste läget sedan andra världskriget. Vi har ett kraftigt försämrat läge. Jag vill säga någonting om säkerhetsläget och någonting om bakgrunden till försvarsbeslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi har ett tufft säkerhetspolitiskt läge och ser tyvärr också hur det försämras runt om i världen. Det handlar om kriget i Ukraina, som snart har pågått i tre år. Ukraina kämpar väl och får hjälp av Sverige. Vi kommer att fortsätta med det så länge det behövs.

Ryssland struntar i alla regler som finns. Det finns ju som bekant regler även i krig. Ryssland får hjälp med drönare av Iran. Nordkorea skickar tusentals soldater. Kina har hållit sig i bakgrunden men stöttar ändå med teknologi.

I vårt närområde har vi upplevt hur exempelvis kablar mellan Sverige och Lettland har skadats, liksom mellan Finland och Tyskland.

Inte långt härifrån ligger Kaliningrad, där man har vapensystem - Iskander - som når in över Sverige.

Vi ser också vad som händer i Mellanöstern. Israel blev attackerat av Hamas den 7 oktober, och det är krig där. Och nu föll diktatorn al-Assad.

Det finns kort sagt all anledning att vara vaksam, för det säkerhetspolitiska läget är tufft. Sverige har stått utanför krig i 200 år, men det är ingen naturlag. Det är ingenting vi kan ta för givet.

Vi har ett bra försvar, men det är för litet. När kalla kriget tog slut och muren föll gjordes det kraftiga neddragningar på vårt försvar. Armén drogs tyvärr ned med 90 procent. Det var inte bara Sverige som gjorde så här utan även resten av västvärlden, utom Finland. De var förståndiga nog att inte heller ta bort sitt civila försvar.

Under kalla krigets dagar satsade Sverige både 2 och 3 - upp till 4 - procent av bnp på försvaret. Sedan drog vi och övriga västvärlden ned väldigt mycket på försvaret. Vi satsade under en period bara 1 procent av bnp.

Nu gör vi upprustningar som är nödvändiga för att få försvarsmakten att fungera både civilt och militärt. Men, fru talman, det kostar pengar. Därför är det nu viktigt att inte lämna springnota till kommande generationer. Vi lägger till de pengar som behövs under nästa år, vilket framgår av betänkandet.

Vi kommer att satsa 2,4 procent av bnp 2025. Det kommer att gå upp till 2,6 procent till 2028. Men vi vet inte om det kommer att räcka, för nästa år får vi målsättningar från Nato att leva upp till. Nu är vi medlemmar, och det betyder jättemycket för vår säkerhet men också för våra grannländers säkerhet. Nato är dock inte mer än summan av de enskilda ländernas förmågor, och här ser vi att det finns utmaningar.

Det kommer sannolikt att krävas ökade satsningar på armén, med markstridstrupper. Vi ser också luftvärnets betydelse, och där finns det brister. Vi kommer att behöva satsa på infrastrukturen eftersom Sverige är ett uppmarschområde. Vi har en särskild uppgift att hålla sjöfarten fri inom Östersjön både i kris och i värsta fall krig och även att se till att nödvändig materiel kan komma ut till fronten i Finland och Baltikum.

Vi har förpliktat oss att hjälpa till med Forward Land Forces i Lettland. Tillsammans med Danmark kommer vi att vara med och bemanna med 500 man från och med nästa år. Vi kommer också att ta ansvar i Finland.

Fru talman! Vi är ett operationsområde. Det är viktigt för Sverige. Jag tror att vi måste få en ny självbild. Vi har länge sett det som att vi kanske kan glida undan, men vi är ju storebror! Vi måste se oss i spegeln och ta större ansvar för utmaningarna i vårt närområde. Det gör vi med det här försvarsbeslutet, men det kommer att krävas ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Till sist, vad gäller beslutet vi nu tar, har jag haft förmånen att vara med i tre olika försvarsberedningar och tre försvarsbeslut. Jag har sett det säkerhetspolitiska läge jag talat om tyvärr försämras.

Fru talman! Jag är glad över de satsningar vi gör. Det handlar sannerligen inte om någon lyx. Det är inga förgyllda växelspakar på dessa stridsfordon. Det är nödvändiga satsningar för att få vår försvarsmakt att fungera.

Det kan låta paradoxalt, men om vi faktiskt rustar och gör de nödvändiga satsningarna blir de ju avskräckande. Det är tanken med Nato; det gör att äventyrslustan hos Putin och Kreml minskar. Om det bara är att glida in finns det en övervägande risk att man gör det. Flera försvarspolitiska bedömare - några av de främsta i Europa - varnar för att Ryssland inom x år kan komma att pröva Nato. Vi har alltså inte all tid i världen.

Nu satsar vi på exempelvis armén. Ett tag var det tal om att de fyra brigaderna skulle vara färdiga 2035, och knappt det, men i det här försvarsbeslutet säger vi att vi inte har råd att vänta. Vi måste se till att brigaderna är klara, tränade och övade och har den förmåga som behövs tidigare än så. Det är viktigt.

Vi satsar också på logistik och annat som inte ger så stora rubriker men som är nödvändigt. Vi har sett i Ukraina att det är nödvändigt att ha en avskräckande förmåga. Vi satsar på marinen. Vi satsar även på flygvapnet och ser till att kunna flytta ut våra fina Jasplan. Hur fantastiska de än är är de väldigt sårbara på marken, och därför måste de flyttas ut på det sätt som är tänkt. Här gör vi nödvändiga satsningar och investeringar.

Med dessa ord yrkar jag än en gång bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Det är bra att Håkan Svenneling tar upp frågan så att vi kan diskutera den. Det finns något som man måste förstå. Vi har haft full respekt för Ottawakonventionen, men den antogs 1998.

I vårt grannland Finland har Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet, Sannfinländarna och nu även Socialdemokraterna samt ett par partier till och nu senast även deras president Alexander Stubb sagt att den här saken behöver diskuteras.

Man måste hålla i huvudet varför Finland gör detta. Det är för att det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Vi ser hur Ryssland struntar i alla regler. Man måste komma ihåg att de stora arméernas tid inte är förbi, utan de behöver stoppas.

Jag tror att det är bra för Håkan Svenneling att titta på debatten i Finland, där man har en diskussion och säger att om man ska anskaffa truppminor ska det vara den självdestruerande typ som görs i dag. De är farliga i ett eller två dygn, beroende på vad man bestämmer. I ett läge med en invasion bedömer man att de är viktiga för att man ska kunna försvara sig.

Alla som sitter här i kammaren vet att Finland och Sverige har ett nära samarbete. Vi var ett och samma land i 700 år. Det vore väl märkligt, fru talman, om inte vi kan ha en diskussion - ett samtal - utan att för den sakens skull ta ställning. Om vår närmaste allierade säger att vi måste titta på detta är det klart att vi måste ha en diskussion och få fakta i målet.

Fru talman! Ukraina, som vi pratade om förut, kan vittna om att Ryssland använder mängder av truppminor. Det som ledamoten står här och säger är besynnerligt.

I vårt närmaste samarbetsland Finland säger till och med presidenten att vi måste diskutera detta. De har inte tagit ställning, men man säger att man måste titta på det. Då tycker jag inte att det är överord att säga att vi också måste titta på det och ta reda på fakta. Det hela är naturligtvis färgat av detta.

Allt krigande är hemskt, fru talman. Varför ska vi ha alla vapen? Vi ser nu exempelvis att 1 500 ryska soldater per dag stupar i Ukraina. Vi önskar att vapen inte behövde användas, Håkan Svenneling, men vi lever inte i en sådan värld.

Att Finland nu pratar om att eventuellt avträda konventionen beror på att de är granne med en fiende och att minorna behövs som avskräckning. När det gäller klustervapen har Finland aldrig undertecknat den konventionen.

Kristdemokraterna har inte tagit ställning, men om vår närmaste allierade Finland har en sådan diskussion tycker vi att det vore märkligt att inte initiera en diskussion och se sakligt på hur vi ska agera. Detta har att göra med att våra länder kommer att kämpa tillsammans om vi blir angripna. Det är därför vi har initierat en diskussion, fru talman, och den kommer sannolikt att fortsätta.