Riksflödet

Anförande 52

Herr talman! Samtidigt som vi samlas här i dag fortsätter kriget i Ukraina med oförminskad kraft. Varje dag och varje natt pågår attacker mot den kämpande demokratin i Ukraina. Vår solidaritet med Ukraina måste vara tydlig, stabil och långsiktig. Den omfattar hela kriget. Den omfattar också en eventuell fred. Uppbyggnaden av Ukraina är i det läget en viktig uppgift.

Hela Europa måste stå bakom Ukraina, och stödet får inte svikta även om det i dag kommer olika typer av signaler på den internationella arenan. Vi kan också med viss fundersamhet se fram emot nästa år. Vad kommer att hända om stödet till Ukraina från exempelvis USA skulle minska? Då måste Europa ta ut steglängden ytterligare, och Sverige är en del i detta arbete. De nordiska länderna, de baltiska länderna, Polen, Tyskland och så vidare kan ta en viktig roll i arbetet för att behålla en stabilitet i stödet till Ukrain…

Visa hela anförandet

Det som händer i Ukraina är också avgörande för vår framtid. En järnridå faller sakta genom Europa, och var den faller handlar egentligen om vad som sker vid fronten i Ukraina och var den befinner sig, geografiskt sett. Uppbyggnaden av svensk försvarsförmåga är en del av en politik för att klara en framtid med frihet och demokrati.

Utgiftsområde 6, som vi i dag har att hantera, omfattar ett anslag på 169 miljarder. Det är en konsekvens av utvecklingen i försvarsbesluten 2015 och 2020.

Den svenska försvarsförmågan har stärkts. Det konstaterar även regeringen i sin budget. Man hävdar att det finns god förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet och värna suveräna rättigheter i linje med internationell rätt. Man pekar ut de finsk-svenska och nordiska samarbetena och samarbetet med andra europeiska länder samt USA som en central del i Försvarsmaktens förmågeutveckling. Man konstaterar att värnplikten är en grundförutsättning för försvarets fortsatta tillväxt. Det innebär också ett erkännande av att återaktiverandet av värnplikten var ett strategiskt och viktigt beslut.

Jag vill påminna om att det en gång i tiden var en borgerlig majoritet som gjorde värnplikten vilande, vilket ledde till en situation då vi inte kunde rekrytera fullständiga förband att öva med inom Försvarsmakten. Det var en viktig åtgärd som vidtogs av den socialdemokratiska regering som tillträdde 2014.

Jag kan också konstatera att man säger att föranmälda och oanmälda beredskapsoperationer är krigsavhållande och bidrar till stärkt förmåga. Också detta var något som påbörjades under vår regeringstid i samarbete med de andra länderna. Ett 20-tal olika avtal om fördjupat samarbete och ytterligare ett 30-tal liknande avtal var vad som åstadkoms. Detta lade grunden till dessa samarbeten, som i praktiken också har underlättat processen in i Nato.

Det som presenteras i budgeten är alltså i mycket en uppföljning av och en fortsättning på den politik som bedrevs under 2014-2022. Detta arbete har således haft en avgörande effekt på situationen i dag.

Jag kan också konstatera att de olika försvarsbeslut som har fattats har fattats med relativt breda majoriteter. Det har inte varit i fullständig enighet, men i stort sett har det varit enigt. Jag förväntar mig att vi nu får en fullständig enighet kring nästa försvarsbeslut som vi kommer att hantera inom någon vecka.

I budgetpropositionen står också att regeringen avser att presentera en försvarsindustristrategi. Frågan är hur långtgående den blir. Kommer vi nu att gå från ett otidsenligt marknadstänkande som inte fungerar i verkligheten till en mer planerad och långsiktig relation med svensk försvarsindustri?

Vi har ändå lyckan att ha en väl fungerande försvarsindustri i Sverige, men vi har ännu inte fått det att fungera i balans mellan politiken och försvarsindustrin. Det handlar om produktionslinjer som kan öka vår förmåga dels i våra egna förråd, dels när det gäller att leverera till Ukraina. Det handlar om en planering som gör att man kan vara säker på att det blir en produktutveckling som också gagnar svenska förhållanden och där det finns en beställningsbas utifrån svenska statens intressen.

Jag är glad för att vi har lämnat det gamla insatsförsvaret och att det fanns en bred enighet om detta. Det är det som också präglar det här budgetförslaget, för det bygger på en helt annan konstruktion än den som rådde under den tid som Fredrik Reinfeldt var statsminister.

Den förändring som har skett sedan 2015 och som fortfarande pågår och är långt ifrån avslutad är dramatisk i och med att man går från ett litet insatsförsvar till ett nationellt försvar. Det är två helt olika saker, som bygger på helt olika tänkanden och militära principer och principer om civilförsvar. Det här visar också hur oerhört feltänkt insatsförsvaret var - det som ytterst syftade till att bidra i olika typer av internationella operationer. Jag vill bara konstatera att det är väldigt bra att vi nu bygger vidare på det som vi startade 2015.

Jag kan se ett antal utmaningar som vi måste hantera. Det handlar om att rekrytera och behålla personal. Det är en väldigt viktig fråga. Vi har personalbrist inom viktiga kategorier som piloter, tekniker och specialister. När det gäller materielsidan har vi stora risker för förseningar och hög prisutveckling. Det här handlar naturligtvis om att försvarsmateriel i dag är efterfrågat i stort sett överallt och att efterfrågan till Ukraina är särskilt stor.

Vårt stöd till Ukraina får starka fördröjningseffekter i förhållande till uppbyggnaden av svensk försvarsmakt. Detta har bland annat haft en direkt inverkan på vår förmåga att bygga upp brigader enligt det beslut som vi tidigare har fattat, vilket jag tycker att man ska konstatera.

Vi har fortfarande en brist på koordinering och samövning mellan olika förband, och det finns brister i materiel och infrastruktur. Det är särskilt viktigt att tänka på det sistnämnda, materiel och infrastruktur, eftersom det nu finns stora ambitioner att öka värnplikten.

Det civila försvaret är i likhet med det militära försvaret inne i en stark tillväxtfas. Det har vidtagits åtgärder som ökad och mer omfattande övningsverksamhet, exempelvis övningsverksamhet där både det militära och det civila övas samtidigt och där en lång rad civila myndigheter deltar. Man har krigsplacerat personal i olika delar av den offentliga sektorn. I dag finns också en uppmärksamhet på att kommuner och regioner måste fungera i sin civila verksamhet även i en kris- och krigssituation. Aktivering av civilplikt inom räddningstjänst och elförsörjning är viktigt liksom aktualisering av att förbättra och skapa nya skyddsrum. Det handlar också om att utveckla kommuners och regioners engagemang i krisberedskap.

Jag vet också att det runt om på länsstyrelserna finns ett stort engagemang i att samordna den här typen av verksamhet i respektive län.

Men det återstår mycket att göra på det civila området. Sjukvård i kris och krig måste byggas upp; där ligger vi långt efter. Näringslivets roll i kris och krig måste klarläggas och planeras. Det är ett stort arbete, som enligt vår mening kräver en egen myndighet. Den ekonomiska försörjningsberedskapen måste byggas upp. Arbetet för att kunna möta cyberattacker tar aldrig slut utan måste ständigt utvecklas och förnyas. Störningar och sabotage i samhällets infrastruktur är något som man ständigt måste vara uppmärksam på och hela tiden hitta metoder för att förebygga och bekämpa.

Ett fungerande civilt försvar är grundläggande för att Försvarsmakten ska kunna fungera i en kris- och krigssituation. Totalförsvarsperspektivet är helt avgörande.

Från socialdemokratiskt håll vill vi göra följande markering: De svenska materiellagren bör fyllas upp som en konsekvens av stödet till Ukraina. Det finns en klar risk för stor osäkerhet om hur just bristsituationen påverkar förmågetillväxten i svensk försvarsmakt. Det ställer stora krav på regeringen men också på den information som försvarsutskottet får när det gäller de här frågorna. Det är inte enkelt att hänga med eller att kunna se detta transparent. Uppföljningen av de omfattande kompensatoriska materielbeställningarna måste vara mycket effektiv och tydlig.

Kriget i Ukraina och erfarenheterna av detta ska vara dimensionerande för svensk försvarsmakt.

Värnplikten bör utvecklas till att omfatta 12 000 värnpliktiga kopplade till bland annat fyra armébrigader.

Svenskt stridsflyg bör även i nästa generation präglas av en svensk-nordisk design. Utgångspunkten ska vara nationella krav och behov. Stridsflyget är ett svenskt nationellt säkerhetsintresse som måste värnas.

Nästa ubåtsklass ska även den präglas av de krav som svensk-nordisk miljö, det vill säga Östersjöns operativa förhållanden, ställer. En analys av att tillföra ubåtsförbanden ytterligare en ubåt, vilket vi var överens om i Försvarsberedningen, är någonting som vi anser ska genomföras. Det gäller att värna även detta nationella säkerhetsintresse.

Mot bakgrund av de enorma belopp som totalförsvaret hittills tillförts och kommer att tillföras understryker vi behovet av en solidarisk finansiering. Vi anser att en särskild beredskapsskatt ska införas och betalas av de högre inkomstskikten i samhället.

I en reservation vi har i anslutning till detta skriver vi: Myndigheten för totalförsvarsanalys får ett särskilt uppdrag att följa upp målen för samhällets krisberedskap. Målen för samhällets krisberedskap och det civila försvaret är ömsesidigt förstärkande och bidrar till en effektivare användning av samhällets resurser i kris och höjd beredskap.

Vi tycker att det är jätteviktigt att just det här perspektivet blir belyst och analyserat.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Alexandra AnstrellM

Anförande 53

Herr talman! Världen befinner sig i en brytningstid. På grund av Ryssland rasar ett storskaligt krig i Europa. Även Kinas strategiska och militära agerande påverkar säkerheten i det euroatlantiska området liksom utvecklingen i Mellanöstern och det föränderliga säkerhetsläget i den indopacifiska regionen.

Därtill finns en bred och alltmer komplex hotbild mot Sverige och svenska intressen och ökade risker för svensk säkerhet. Sammantaget har hotet mot Sverige ökat. Förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik har därmed förändrats i grunden. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas.

Sedan den 7 mars i år är Sverige medlem i Nato. Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare med oss. Som allierad deltar Sverige i Natos operationsplanering, som tillsammans med bland annat Natos förmågeplaneringsproces…

Visa hela anförandet

Nu integreras Sverige successivt i Natos nya planverk. Integrationen av Sverige är viktig för planernas genomförbarhet. Här är det centralt för Sverige att bidra. Vi är en aktiv allierad.

Med planerna följer krav på styrkor, ledningsstruktur och mandat. Till detta kommer möjliggörandet av militära operationer. Här har vi sett att regeringens avsikt är tydlig: Sverige ska bidra till Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. En proposition som omfattar bidrag inom land, sjö- och luftdomänen överlämnades till riksdagen den 7 oktober 2024. Som exempel på bidrag kan nämnas bidrag till Natos förstärkta närvaro i Lettland med en reducerad bataljon, bidrag till Natos luftrumsövervakning och bidrag till Natos stående marina styrka.

Krigsförbanden utgör grunden för Sveriges bidrag till Natos avskräckning och kollektiva försvar. Natos förmågemål, såväl redan tilldelade som förväntade under 2025, utgör ett viktigt ingångsvärde i utformningen av den svenska krigsorganisationen.

Herr talman! Vi behöver stärka vårt försvar. Vi behöver höja krigsdugligheten i den organisation som beslutades i försvarsbeslutet 2020. Det gäller personellt, materiellt och i fråga om infrastruktur. Vi behöver förstärka områden som visat sig särskilt viktiga i krigföringen i Ukraina och i den tekniska och taktiska utvecklingen, däribland luftvärn, långräckviddig bekämpningsförmåga, obemannade farkoster, ledning och logistik samt digitalisering.

Nuvarande krigsorganisation är i allt väsentligt relevant men i behov av omfattande förmågehöjande åtgärder, ett behov som ackumulerats under lång tid. Det gäller med olika tyngdpunkt för alla försvarsgrenar.

Propositionens förslag ligger i allt väsentligt i linje med Försvarsberedningens rapporter, men med några skillnader. Försvarsberedningen föreslog till exempel att krigsorganisationen skulle utökas med två skyttebataljoner med lednings- och underhållskomponenter. Man föreslog även att det skulle övervägas att tillföra försvarsmusiken en värnpliktig försvarsmusikkår i Norrland.

Nu har vi i propositionen sett hur regeringen har bedömt, likt Försvarsmakten, att det är nödvändigt att prioritera utvecklingen av de redan beslutade brigaderna och säkerställa att dessa utvecklas i enlighet med Natos målsättningar. Det är bra, för vi måste faktiskt se att saker och ting som vi beslutar också kommer på plats.

Regeringen har bedömt att frågor som gäller nya krigsförband eller påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt behöver övervägas med bättre vetskap om Natomedlemskapet, inklusive kommande förmågemål under hösten 2025, samt andra externa faktorer som påverkar genomförandet av försvarsbeslutet.

Försvarsberedningen föreslog att det senast 2030 årligen ska grundutbildas 12 000 värnpliktiga. Man ansåg vidare att det bör övervägas att senast 2035 ytterligare öka antalet värnpliktiga som årligen genomför grundutbildningen till 14 000.

Det gäller dock att kunna få till det i verkligheten. Försvarsmakten anser att grundutbildningsvolymerna stegvis bör ökas i balans med produktions- och utbildningsförutsättningar, med målet att nå en volym om 12 000 värnpliktiga under perioden 2032-2035. Det är något senare än Försvarsberedningens förslag men ändå något som man ser som praktiskt genomförbart.

Här kan vi se att regeringen delar Försvarsmaktens bedömning och att målet därför bör vara att inom perioden 2032-2035 uppnå årliga grundutbildningsvolymer om 12 000 värnpliktiga och sedan öka detta stegvis. Man utesluter heller inga framtida ökningar av grundutbildningsvolymerna härutöver om detta skulle krävas för personalförsörjningen av det militära försvaret.

Propositionen innehåller också en högre ambition när det gäller digitalisering jämfört med Försvarsberedningen.

Erfarenheter från Ukraina visar bland annat på vikten av digital förmåga för ledning och verkan på slagfältet och för att få stöd från andra länder. Här är regeringens bedömning att digitaliseringen i förlängningen är avgörande såväl för underrättelse- och säkerhetstjänsterna som för Försvarsmaktens operativa förmåga, samt för totalförsvarets förmåga i stort. Den är också av vikt för att kunna verka som en relevant part i nationella och internationella sammanhang.

För att realisera digitaliseringen krävs en central och skalbar förmåga med möjlighet att processa, lagra och bearbeta mycket stora mängder data, något som kan möjliggöra en bättre integrering av sensor- och verkansplattformar inom Sverige och tillsammans med våra allierade.

Herr talman! Det känns faktiskt historiskt att stå här i dag och få vara delaktig i ett beslut som detta. Det är en historisk satsning på försvaret - närmare 174 miljarder kronor fram till 2030 eller 2,6 procent av bnp fram till 2028 enligt Natos sätt att räkna. Det blir ett starkt militärt försvar med personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som används i insats varje dag.

Jag skulle också säga att vi nu har ett paradigmskifte för det civila försvaret - 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Det blir ett motståndskraftigt civilt försvar som bidrar till det militära försvarets förmåga, som synkar, håller ihop och säkerställer de viktigaste samhällsfunktionerna, som skyddar civilbefolkningen och som har förmåga att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i sin helhet. Utskottet avstyrker också de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Det är ändå så att vi i det stora är överens om denna historiska satsning, och det är bra för Sverige.

Propositionen innebär att vi kan möjliggöra anskaffning av förnödenheter i stor skala, däribland ammunition. Satsningar på ammunition, förnödenheter och reservdelar kanske inte är så jätteroligt men ack så välbehövligt. Det bygger ett robust Sverige. Det innebär också regnställ, kängor och andra saker som är grundläggande för värnpliktiga. Det innebär trosor och behåar, som inte funnits under den tidigare, socialdemokratiska, regeringen.

När det gäller inriktningen om ett starkare totalförsvar lyfter regeringen vidare särskilt fram inriktningen för en väl fungerande försvarsunderrättelseverksamhet, en utvecklad motståndskraft mot hybridhot, stärkt cybersäkerhet, folkförankring genom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna samt rymden som strategisk domän.

Sedan har vi det andra benet i totalförsvaret: vårt civila försvar. Även här känns det historiskt, som jag var inne på. Detta är en enorm satsning som vi inte har sett tidigare.

Det civila försvaret ska byggas utifrån de krav som kriget ställer. Det kräver en framåtlutad kultur präglad av handlingskraft för att vi ska nå fram. Det handlar om vad jag gör, vad ni gör och vad vi allihop gör, enskilt och tillsammans.

Vi ser att det behövs en utveckling av beredskapsstrukturen samt möjligheter till utökad civilplikt. Man behöver prioritera de åtgärder som snabbt ger störst effekt och därmed höjd förmåga på kort sikt inom de viktigaste samhällsfunktionerna. Som ministern för civilt försvar brukar säga: Det är bättre med "good enough" i morgon än "best" om fem år.

Vi behöver växa. Vi behöver en kraftsamling. Detta innebär naturligtvis också att en stärkt förmåga att stödja Försvarsmakten behövs. Samhällets motståndskraft är en del också i Natos samlade avskräckning och försvar. Det innebär ökade medel till våra viktiga frivilliga försvarsorganisationer och kritiska områden som skydd av transportinfrastruktur, skyddsrum och stärkt cybersäkerhet. Det blir investeringar för att öka energisystemets robusthet. Vi får också satsningar på att stärka den digitala infrastrukturen.

Nu blir det en stegvis uppbyggnad av robust livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Vi får även förstärkt försörjningsberedskap för läkemedel och sjukvårdsprodukter. En väldigt viktig del är innovation och samverkan mellan civila och militära aktörer samt naturligtvis ett bra samarbete med näringslivet.

Nu gäller det att det militära och det civila försvaret går i takt. Det taktas nu upp på båda sidor. Det kräver en framåtlutad kultur präglad av handlingskraft, herr talman. Det kräver övning, det kräver samarbete och det kräver god uppföljning.

Då har vi det här med mål- och resultatuppföljning, som är så viktigt. I vårt arbete i utskottet ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Som en del i utskottets uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar.

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 6 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Vi har ju en ordning sedan 90-talet att det är Försvarsberedningen som svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Försvarsberedningen ska bland annat följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden.

I propositionen har regeringen bland annat ett nytt mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive det civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. De mål som riksdagen beslutar om vid beredningen av dessa förslag lägger grunden för resultatredovisningar från regeringen under den kommande inriktningsperioden.

Det är oerhört viktigt med mål- och resultatuppföljning. Jag ser att det med en moderatledd regering på plats finns goda möjligheter för att få igenom en bra resultatuppföljning. I propositionen betonar regeringen vikten av god kostnadskontroll och uppföljning.

Man anför vidare att det behövs betydande resurser och att det investeras och kommer att fortsätta investeras i det militära försvaret under kommande år. Då är det av stor vikt att vi här i riksdagen följer upp och ser till att det blir avsett resultat inom utsatt tid och tilldelad ekonomi samt att statsmakten kan följa utvecklingen på området.

Den ekonomiska uppföljningen behöver stärkas, och den interna styrningen och kontrollen inom Försvarsmakten och försvarsområdet som helhet behöver fortsätta utvecklas. Här kan vi bli bättre.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tala om vårt stöd till Ukraina. Även här är vi överens; vi ska fortsätta stödja Ukraina tills den sista ryska soldaten lämnat landet. Vi har sedan kriget började skickat stöd till ett värde av 57 miljarder kronor. Jag är stolt över det. Jag är stolt över det arbete som vi har gjort i utskottet. Jag är stolt över det proaktiva arbete som den moderatledda regeringen gör. Och jag är stolt över det arbete som man fortsätter att arbeta med för att få fram mer stöd till Ukraina.

Det här är inte bara siffror. Det är vapen för att försvara landets suveränitet. Det är humanitär hjälp till barn och familjer på flykt. Det är stöd till att bygga upp skolor, sjukhus och hem som förstörts av den ryska regimens styrkor.

I detta nu stärker vi Ukrainas kapacitet genom att stödja deras utveckling av långdistansmissiler och drönare. Det är ett avgörande steg för att de ska kunna försvara sig själva ännu bättre.

Men stödet är inte heller bara materiellt. Det är också moraliskt och politiskt. Sverige har stått i frontlinjen för att driva på för sanktioner mot Ryssland och stödja Ukrainas väg mot EU-medlemskap. Vi är och kommer alltid att vara en röst för frihet och rättvisa.

Men vet ni? Det som står på spel är mycket större. Det handlar om vår gemensamma framtid i Europa och i världen. Om vi tillåter att ett land som Ukraina tvingas på knä av en brutal diktatur, vad betyder då våra principer? Vad betyder då våra löften om demokrati och frihet? Ukrainas sak är vår. Vi står enade och kommer att fortsätta stötta Ukraina så mycket och så länge som det krävs.

Den här kampen handlar faktiskt om allt som vi tror på, allt som vi är beredda att försvara. Vi ska vinna tillsammans, med mod, uthållighet och beslutsamhet. För frihet kan, som vi alla vet, inte tas för given och är alltid värd att slåss för.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Berglund och Gustaf Göthberg (båda M).

Peter HultqvistSreplik

Anförande 54

Herr talman! Jag reagerade på några saker.

När det gäller Norrlands infanteriregemente, som vi var överens om i Försvarsberedningen, säger Alexandra Anstrell nu att regeringen har gjort en annan prioritering och att man i likhet med Försvarsmakten anser att vi ska satsa på att bygga upp armébrigaderna. Därför ska det här stå tillbaka och kan inte omfattas av ett beslut nu.

Den information jag har fått direkt från försvarsministern är att vi ska skjuta på hanteringen av Norrlands infanteriregemente till oktober nästa år, då Nato ska presentera sina så kallade capability targets. Det är direkt kopplat till vad det är för typ av förband som ska skydda eventuell införsel av materiel och personal till Sverige i händelse av att vi hamnar i en kris- eller krigssituation. Tanken var att de här förbanden skulle stå för det.

Ska vi ta upp den frågan till diskussion igen i okto…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag reagerade på några saker.

Ska vi ta upp den frågan till diskussion igen i oktober, när vi har fått Natos synpunkter på det hela, och eventuellt avgöra det då i någon riktning? Är det vad som gäller? Eller säger du att den är utrangerad ur diskussionen, att det inte blir någonting och att man i så fall tar upp det igen vid nästa försvarsbeslut? Det skulle jag vilja ha utrett.

Det är faktiskt en ganska viktig fråga. De här förbanden är av det slaget att de vid en fördelning av resurser i en krigssituation blir de nationella försvarsförbanden, utöver hemvärnet.

Alexandra AnstrellMreplik

Anförande 55

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Hultqvist! Jag ska försöka förtydliga, så att det inte blir några missförstånd. Det vore ju tråkigt.

Man gjorde bedömningen att inte ha med det just nu eftersom man ville vänta in Nato. Man behöver få bättre vetskap om Natomedlemskapet inklusive kommande förmågemål, som skulle komma under hösten. Jag kan inte säga exakt datum till ledamoten, utan de datumen får försvarsministern själv stå för. Men det är vad vi har fått än så länge. Vi behöver helt enkelt vänta in vad vi får från Nato för att det här ska bli möjligt att genomföra i rätt takt.

Peter HultqvistSreplik

Anförande 56

Herr talman! Det är bra att det blev tydliggjort. Det är lätt hänt att det går för snabbt både i det politiska språket och i besluten. Då kan de som eventuellt tycker att man inte ska ha ett sådant infanteriregemente ta det till intäkt för att det inte är aktuellt, och sedan försvinner det på vägen. Nu har vi kommit tillbaks till ursprunget i det här. Det är förmodligen oktober som gäller för när frågan ska avgöras på riktigt.

Jag förutsätter att vi är i en förutsättningslös situation och att regeringen inte räknar med att bara meddela vad som gäller i den här Natoplaneringen och att det sedan får vara på ett visst sätt, utan att man är beredd att diskutera att det här infanteriregementet ska åstadkommas. Det ska enligt den planering som fanns baseras i Sollefteå och Östersund. Jag hoppas att det är ett förutsättningslöst läge och att vi inte har låst upp oss före oktober.

Visa hela anförandet

Den andra frågan jag vill ha svar på gäller att vi har föreslagit att Myndigheten för totalförsvarsanalys ska ha i uppdrag att även följa upp målen för samhällets samlade krisberedskap, inte bara målen för det militära respektive det civila försvaret utan för den samlade krisberedskapen. Det är en helt annan och betydligt bredare och djupare dimension. Det här avslår ni. Varför gör ni det?

Alexandra AnstrellMreplik

Anförande 57

Herr talman! Jag kan försöka läsa upp mitt anförande igen för ledamoten. Jag sa att man har bedömt att frågor om nya krigsförband påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt behöver övervägas med bättre vetskap om Natomedlemskapet, inklusive kommande förmågemål, under hösten 2025 och andra externa faktorer som påverkar genomförande av försvarsbeslutet.

Jag tror att alla är överens om att vi vill ha ett starkt, robust försvar i Sverige. Då behöver man titta förutsättningslöst på alla komponenter.

Vad gäller Myndigheten för totalförsvarsanalys har vi, som jag ser det och som jag tror att regeringen ser det, tillräckligt många olika delar som följer upp. Vi har Riksrevisionen, och vi har regleringsbrev och liknande. Vi avslog naturligtvis eftersom vi inte tyckte att det var en bra idé.

Emma BergingerMPreplik

Anförande 58

Herr talman! Det är väldigt positivt att det finns ett så brett stöd i den här kammaren för stödet till Ukraina. Miljöpartiet har stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina. Vi har också efterfrågat en långsiktighet i stödet till Ukraina. Därför tycker vi att det är bra med den treåriga ram som regeringen har lagt fram. Men vi anser att stödet till Ukraina behöver vara betydligt längre än så.

Jag noterade att Alexandra Anstrell sa att Sverige ska stödja Ukraina tills den sista ryssen har lämnat landet. Min fråga är: Är Moderaternas bedömning att det räcker? Miljöpartiets bedömning är nämligen att Sverige behöver stötta Ukraina under det pågående kriget men att vi också kommer att behöva stötta Ukraina efter att kriget någon gång har tagit slut, så att Ukraina kan bygga upp sitt land, få en säkerhet och bidra till den europeiska gemenskapen. Just därför tror vi att det sk…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga till Anstrell är som sagt: Är det verkligen bara tills den sista ryssen har lämnat Ukraina som vi ska stötta landet?

Alexandra AnstrellMreplik

Anförande 59

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för en mycket viktig fråga.

Vi håller med om att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina så att de kan bygga upp sitt land till att bli en ordentlig demokrati utan korruption och liknande. Och redan i dag hjälper vi Ukraina att bygga upp landet. Vi gör det i många olika delar, till exempel är MSB på plats. De har eller kommer att avdela en person som ska sitta på ambassaden för att hjälpa till i uppbyggnaden av landet. Det är ganska ovanligt att MSB har en utsänd på detta sätt.

Många är också nere och hjälper till med avfallshantering, så att det man bygger upp ska bli modernt och bra för miljön. Det finns även andra delar.

Det är svårt att fastslå en riktning efter två eller tre år när vi inte riktigt vet om kriget fortsätter eller om det handlar om en uppbyggnad av landet i fred. Därför är det svårt att peka ut en väg just nu. Me…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för en mycket viktig fråga.

Många är också nere och hjälper till med avfallshantering, så att det man bygger upp ska bli modernt och bra för miljön. Det finns även andra delar.

(Applåder)

Emma BergingerMPreplik

Anförande 60

Herr talman! Det är ett viktigt besked att man har för avsikt att stötta Ukraina även i en kommande fred. Men ett långsiktigt stöd, som behöver uttalas här och nu, är en viktig signal för att visa på vår uthållighet, att vi inte tröttnar och att vi står vid Ukrainas sida. Det gäller inte minst då stödet från andra håll kan svikta och då USA är på väg att få en oberäknelig president. Därför funderar jag på hur Sverige fortsatt kan stödja Ukraina såväl militärt som civilt, humanitärt och ekonomiskt och hur vi kan samverka med våra europeiska kollegor för att sätta press på USA att fortsätta bidra.

Den transatlantiska länken är viktig för Europas säkerhet. Jag undrar, herr talman, hur regeringen avser att arbeta för att pressen på USA att fortsätta bidra ska kvarstå.

Alexandra AnstrellMreplik

Anförande 61

Herr talman! Jag är inte med på alla möten som våra ministrar har med olika länder, men det finns en fråga som alltid är top of mind och som de alltid har med sig: hur man kan fortsätta stödja Ukraina oavsett om stödet kommer från USA eller något annat land. Vi har stått i fronten. Jag skulle säga att vi är ett av de länder i Nato som hjälper Ukraina i störst utsträckning.

Det är också viktigt att vi själva kommer ihåg att ta upp detta i alla möten vi har med andra länders parlament. Vi har ju ofta gäster här, och många av oss är ute på resor. Vi och regeringen bör verkligen stå i fronten för det här.

Att vi gör detta via EU är också något som vi stått i fronten för. Vi gör det genom att stödja Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap och genom att driva sanktionerna mot Ryssland. Detta kommer vi att fortsätta göra.

Jag tror att alla partier i riksdagen fortfarande …

Visa hela anförandet

Jag tror att alla partier i riksdagen fortfarande kan kroka arm och säga att vi står enade för Ukrainas fred.

Hanna GunnarssonV

Anförande 62

Herr talman och alla ni som lyssnar och tittar! I dag debatterar vi det utgiftsområde i statens budget som handlar om försvar och säkerhetspolitik. Vänsterpartiet har lagt en egen statsbudget i vilken vi berättar om våra satsningar och vår ekonomiska politik, och vår budget ska ses som en helhet.

Under ett och ett halvt år fram till april i år arbetade Försvarsberedningen med att ta fram en inriktning för hela det framtida svenska totalförsvaret. Det var ett framgångsrikt arbete som utfördes av alla partier tillsammans. Det gör nu att vi kan fatta ett beslut om totalförsvaret som vi är väldigt eniga om.

Vänsterpartiet står bakom överenskommelsen från mars 2022 om att öka försvarsbudgeten till 2 procent av bnp, och även vidare, för det militära försvaret. Men vi är såklart fortsatt emot ett svenskt Natomedlemskap.

Herr talman! Enigheten är en styrka. I ett väldigt all…

Visa hela anförandet

Herr talman! Enigheten är en styrka. I ett väldigt allvarligt omvärldsläge med krig i Ukraina och på många andra platser i världen och med klimatförändring, cyberattacker och propaganda är det viktigt att vi politiker gör vårt allra bästa för att se till att Sverige är tryggt och säkert för alla. Enigheten är en stark signal utåt till Ryssland och inåt till den egna befolkningen och till alla våra myndigheter. Sverige bygger nu upp hela totalförsvaret igen, både det militära och det civila försvaret. Vänsterpartiet står bakom denna utveckling.

Vi ser verkligen många olika katastrofer runt om i världen. Miljoner människor lever i den humanitära katastrof som krig och konflikter innebär i områden i världen där generationer kommer att påverkas av den situation som pågår. Rysslands krig i Ukraina och Israels ockupation av Palestina finns dagligen med i tankarna hos väldigt många människor, även i vårt land.

Forskning från Uppsala universitet visar att 2023 var det år sedan 1946 då flest konflikter mellan stater pågick i hela världen. Det var 59 stycken.

Rysslands krig i Ukraina börjar närma sig den tredje årsdagen. Rysslands krig och ockupation har som mål att Ryssland ska ta över Ukraina som land och radera ut dess kultur. Sverige måste fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs och även med återuppbyggnad efter kriget. Alla partier är överens också om detta. Vapenvila, fred, demokrati, välfärd och utveckling måste vara målet för alla människor och alla länder.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är också allvarliga hot mot länders och invånares säkerhet. Runt om i världen är naturkatastrofer grund för krig och konflikter. Att motverka klimatförändringen är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld. Detta måste ha högsta prioritet i många delar av vårt samhälle. Vi måste våga fatta beslut som motverkar den klimatkris som vi befinner oss i.

Herr talman! De senaste dagarna har jag varit på studiebesök på våra militära förband i Boden och Luleå. Tre viktiga saker återkom i alla de diskussioner som jag hade om återuppbyggnaden av det militära försvaret: personal, infrastruktur och processer.

Vi måste arbeta ännu mer för att rekrytera men framför allt för att behålla den personal som vi har i det militära försvaret. Det kräver att de involverade myndigheterna, framför allt Försvarsmakten, satsar på att förbättra löner och arbetsvillkor och att de problem och svårigheter som finns på dessa områden blir lösta. En väsentlig del av den budgetökning till det militära försvaret som vi alla står bakom måste gå till personalen.

Behoven av infrastruktur är stora. Det gäller logement, kontor, garage, hallar, hangarer och kajer. Alla dessa investeringar måste genomföras och bli av för att utökningen av personal och materiel också ska kunna göras.

Besluts- och genomförandeprocesserna måste bli mer effektiva. Detta återkommer ideligen i de diskussioner vi har. Beslut måste fattas och planering och utredningar måste genomföras så snabbt och effektivt som möjligt för att den inriktning som vi slagit fast ska kunna följas. Detta gäller såklart utan att vi försämrar tillståndsprocesser och krav som rör miljö- och klimatarbetet eller att vi pressar personalen att jobba för mycket. Men processerna måste bli smidigare och effektivare på alla nivåer.

För det civila försvaret gäller att all samhällsviktig verksamhet måste fungera här och nu för att det ska kunna fungera vid stora kriser eller i värsta fall krig.

För att Sverige ska vara ett tryggt och säkert land och ett starkt samhälle behövs satsningar på både försvar och välfärd. Hela välfärden - skolorna, äldreomsorgen och förskolorna - måste förbättras. Det är otroligt viktigt att detta inte får stå tillbaka för de satsningar vi nu gör på totalförsvaret. Personal som redan i dag går på knäna och inte orkar jobba heltid kommer inte att kunna utöka sitt arbete vid stora kriser, stora olyckor eller i värsta fall ett anfall.

Samtidigt måste den civila infrastrukturen bli bättre i hela vårt land. Järnvägen måste renoveras för att inte bara klara vardagen i dag bättre utan även tider av stora påfrestningar. Det vi inte har i dag kommer vi inte att ha om det blir kris eller i värsta fall krig.

Allt detta måste hanteras av ordinarie verksamhet i ordinarie budgetar. Här har alla myndigheter, alla kommuner, alla regioner och näringslivet ett väldigt stort ansvar. Vi från Vänsterpartiet gör såklart satsningar på alla dessa områden i de ordinarie budgetar som finns.

Herr talman! Vänsterpartiets viktigaste ledord i det politiska arbetet är jämlikhet. Arbetet för jämlikhet finns såklart med även inom försvars- och säkerhetsområdet. Vi vet nämligen att jämlika samhällen är starkare samhällen. Det är när vi håller ihop, utjämnar ekonomiska klyftor, hjälps åt och tar hand om varandra som samhället blir mer motståndskraftigt mot kriser och angrepp.

När vi litar på varandra och lär känna varandra, som individer och i grupp, kan vi se igenom och avslöja propaganda och lögner, och när vi håller ihop har vi lättare att klara större kriser i vardagen, såsom strömavbrott, eller värre saker, såsom översvämningar och bränder eller i värsta fall krig. Vår styrka ligger i vår samhörighet och gemenskap.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att möta alla former av hot, vare sig de är klimatrelaterade eller kommer från desinformation, rasism eller extremism eller från andra länder.

(Applåder)

Mikael OscarssonKD

Anförande 63

Fru talman, kära kollegor, ni som sitter på läktaren och ni som följer detta via tv! I dag diskuterar vi försvarsutskottets betänkande om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Jag tänker prata lite om världsläget, om stödet till Ukraina och om Sveriges försvar, och sedan ska jag avsluta med att nämna något om en ledamot som inte längre finns ibland oss.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Vi befinner oss i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det har vi alla hört, även ni som lyssnar på detta. Det är på riktigt. Vi lever i en allvarlig tid. Vi har kriget i Ukraina som nu har hållit på i två år och nio månader. Vi har en värld där Ryssland är ett hot mot oss och mot Ukraina, och där struntar man i krigets alla lagar.

Vi ser också hur Kina är med och stöder. Först skedde det my…

Visa hela anförandet

Jag tänker prata lite om världsläget, om stödet till Ukraina och om Sveriges försvar, och sedan ska jag avsluta med att nämna något om en ledamot som inte längre finns ibland oss.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

Vi ser också hur Kina är med och stöder. Först skedde det mycket under ytan, men nu är det tydligt att Kina stöder Rysslands krig i Ukraina.

Vi ser hur man söker hjälp utifrån och får stöd från Iran som, höll jag på att säga, stöttar allt elände i världen.

Vi ser Nordkorea. De som har hängt med i nyhetsbevakningen i dag har också sett att Natos generalsekreterare Mark Rutte varnar för att de får betalt inte bara i rubel utan också i kärnteknik och robotteknik.

Jag vill inte vara en dysterkvist, fru talman. Jag tror att vi kommer att klara detta, även om det krävs uppoffringar. Jag tror dock att det är viktigt att vi, när vi pratar om ett skärpt säkerhetspolitiskt läge och säger att det är det värsta sedan andra världskriget, förstår att det inte är någon luftgrop. Det är inte något som gäller för stunden utan för överskådlig framtid. Det är därför betänkandet är så viktigt liksom att vi tillsammans pratar om dessa frågor.

Det har sagts förut, men jag vill upprepa det: Genom att rusta för krig minskar man risken för krig. Det är på allvar. Vi som land har stått utanför krig i över 200 år. Det är fantastiskt, men det är ingen naturlag, fru talman. Här har vi anledning att hela tiden se att det som enskilt land, tillsammans i Norden och i Nato är avskräckning som gäller. Det enda Putin respekterar är militär förmåga, och det är därför det är så viktigt att vi stärker försvaret på det sätt som vi nu gör.

Ukraina kämpar fantastiskt, och de klarar det tack vare stödet från omvärlden. USA är det land som stöder allra mest. Sverige tillhör topp tio tillsammans med övriga nordiska länder, och det ska vi fortsätta med. Vi talar om detta i betänkandet. Det är viktigt.

Flera av oss som finns här i kammaren hade för ungefär ett år sedan förmånen att vara på plats i Ukraina. Något som är väldigt roligt och som jag tycker är viktigt att säga i en sådan här debatt, då det kanske är många lyssnar, är att man är oerhört tacksam för det stöd som man har fått till dags dato och som man fortsatt får.

Man ger också mycket beröm för att det som vi har gett har gett resultat. Det är vapen, ammunition, Stridsfordon 90 och Archer. Något som också är viktigt och som påpekas i betänkandet är att vi också ger stöd långsiktigt. Vi ger 25 miljarder i år, nästa år och året därpå.

Mycket håller att sina i lagren, fru talman, och det är därför viktigt att vi satsar på nyproduktion, vilket vi nu gör. Vi har en moralisk skyldighet att stå upp för Ukraina - det vet vi alla här inne - men vår egen säkerhet påverkas också. Om det som Putin håller på med skulle löna sig får det direkta följdverkningar också för svenska folket.

Det finns mer gammalt Sovjetterritorium som står på spel. Man kan tänka eller höra att det inte är så bråttom, men det är bråttom, fru talman. Det ligger fara i dröjsmål när det gäller att genomföra det som vi har sagt i Försvarsberedningen och att lägga de pengar som krävs.

Vi satsar nu, för det är viktigt att vi inte lämnar en springnota till kommande generationer. Sverige har under lång tid underpresterat när det gäller att satsa på försvaret. Nu gör vi viktiga satsningar. Vi går från 2,2 procent till 2,4 procent nästa år, och sedan blir 2,6 procent.

Som någon har påpekat får vi targets, alltså mål, från Nato nästa år. Det kan bli så, fru talman, att vi behöver satsa ännu mer, för det finns brister. Även Nato är summan av vad vi som länder har gemensamt, och om man tittar på vår del av världen ser man att det fattas luftvärn och att vi behöver mer markstridstrupper och infrastruktur. Det är många saker vi behöver för att kunna stå starkare och avskräcka en fiende.

Jag är nu inne på vårt eget försvar, och de satsningar vi gör är viktiga. Vi satsar på armén. För Kristdemokraternas del var det viktigt att vi i förhandlingarna och också i beslutet här inte prutar på armébrigaderna. Ett tag var det tal om att det kanske skulle vara färdigt 2035, men nu är det fastslaget att det blir senast 2030. Det är viktigt att det blir så.

Det var armén som rustades ned allra mest. Den minskades med över 90 procent efter kalla krigets slut. Tyvärr var det inte bara Sverige som gjorde det, utan det gjorde hela västvärlden utom Finland. Nu har vi en viktig resa tillbaka, för det har tyvärr visat sig att de stora arméernas tid inte är förbi. Det är viktigt med armén. Det är viktigt med flygvapnet. Det är viktigt med marinen. Vi gör viktiga satsningar där också.

Vi har nu en viktig uppgift i försvarsutskottet och Försvarsberedningen att följa upp dessa saker och se till att det inte blir fördröjningar. Så sent som i förrgår var jag i Skåne och besökte P 7, som en ledamot precis nämnde, där jag fick träffa många av de 170 värnpliktiga som hade sin första stora övning. Det var glädjande att se hur bra det fungerar nu.

Det är viktigt att våra målsättningar att öka antalet värnpliktiga följs upp, för det är när vi har fyllda förband och övningar som vi får riktig förmåga. Därför är detta av yttersta vikt.

Det är också viktigt att satsa på cyberförsvar. Vi har nyligen haft sabotage i vårt närområde mot en kabel mellan Sverige, Lettland, Finland och Tyskland. Jag brukar säga att militärt och civilt försvar är ungefär som en roddbåt. Båda årorna behövs - både det militära och det civila - och en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk.

Fru talman! Min tid här i talarstolen är strax slut, men jag lovade inledningsvis att jag skulle säga några ord om en person som inte längre finns ibland oss, nämligen Lars Wistedt.

Lars Wistedt skulle säkert ha inlett den här debatten om han funnits här, men han gick bort för 13 dagar sedan. Vi har uppmärksammat honom i utskottet, där ordföranden höll ett fint tal om honom, och vi har också gjort det i sammansatta utskottet. Det kommer även att hållas en parentation här i kammaren senare i dag. Vi minns Lars och det engagemang och kunnande han hade. Vi saknar honom. Jag kan bara säga en sak: Vila i frid, bäste Lars Wistedt!

(Applåder)

Mikael LarssonC

Anförande 64

Fru talman! Vi debatterar just nu utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi från Centerpartiet önskar kommer Centerpartiet att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 6. Vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget försämras succesivt. Det är med kriget bara några timmar bort i Ukraina det allvarligaste läget i Europa sedan andra världskriget.

I tider av oroligheter är det viktigt att satsa på hela totalförsvaret. Försvaret har stärkts sedan nästan tio år tillbaka, men fortsatt finns det mycket kvar att göra. Förmågetillväxten har påverkats negativt inom Försvarsmakten i och med kriget i Ukraina. Just förmågetillväxten behöver fortsatt en hög prioritering.

<…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget försämras succesivt. Det är med kriget bara några timmar bort i Ukraina det allvarligaste läget i Europa sedan andra världskriget.

Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av en stärkt försvarsförmåga. Den utredning som just nu pågår om personalförsörjningen inom försvaret är viktig. Jag tror egentligen att vi allihop väntar på vad den ska komma fram till. Vi hoppas att den verkligen ska ta flera steg framåt just för att stärka personalen inom Försvarsmakten.

För att skynda på förmågeutvecklingen inom det militära försvaret vill Centerpartiet lägga ytterligare 250 miljoner kronor på Försvarsmakten för 2025. Där ska 125 miljoner kronor läggas på förbandsanslaget för att möjliggöra förstärkt incitamentsstruktur, utbildning och övning ute på förbanden, och vi vill lägga 125 miljoner kronor på materielanslag, inköp av mer ammunition och att fylla på våra förråd.

I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. I Sverige är skillnaden mellan hotbild och förmåga alltför stor. För att minska skillnaden vill Centerpartiet satsa ytterligare medel på en robust kommunal energiförsörjning som innebär att det skapas bättre förutsättningar för lokal distribution av el som minskar risken för avbrott exempelvis i den lokala värmeförsörjningen.

Centerpartiet vill därför lägga 50 miljoner kronor på att stärka en decentraliserad energiinfrastruktur genom ett särskilt investeringsprogram för en mer robust kommunal energiförsörjning. På detta sätt stärks motståndskraften i den svenska energisektorn rejält, och skillnaden mellan hotbild och förmåga minskar.

Fru talman! Sveriges kommuner har en nyckelroll i den fredstida krisberedskapen och i totalförsvaret. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för att kunna ta det ansvaret. Det behövs mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati.

Regeringens satsningar på den kommunala förmågan inom det civila försvaret är mycket bra, men det kommer inte att räcka. Den kommunala beredskapen behöver stärkas ytterligare, och det kan inte vänta.

Centerpartiet anser därför att ytterligare 50 miljoner kronor bör skjutas till för en bättre kommunal beredskap redan för år 2025 så att kommunerna kan anställa fler med beredskapskompetens, och göra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och civilsamhällets organisationer för att utveckla arbetet vidare på fler områden inom kommunerna.

Fru talman! Jag vill också säga några saker om stödet till Ukraina och Jas Gripen. Centerpartiet har i sina motioner till detta riksmöte lämnat in förslag om att Sverige måste börja förbereda sig för att kunna skicka Jas Gripen till Ukraina.

Det är något som Centerpartiet sagt länge. Vi drev det i Försvarsberedningen, där vi också hade en avvikande mening. Centerpartiet anser att mer måste göras för att förbereda och utbilda för att kunna skicka Jas så snart som det är möjligt. Är vi förberedda och har allting på plats blir det också lättare för Ukraina.

Fru talman! Jag tänkte nämna några ord om budgeten i sin helhet och ett annat budgetområde som inte är vårt. I Centerpartiets budgetmotion för 2025 tillför vi mer pengar till studieförbunden, folkbildningen och till allmänna samlingslokaler, såsom bygdegårdar och, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar.

Varför tar jag upp det i vår budgetdebatt? Jo, samlingslokaler och folkbildning är en viktig del för att stärka totalförsvarsförmågan i hela landet, och det är det som just nu behövs. Folkbildningen når mängder med människor dagligen via studiecirklar och allmänna sammankomster. De kanske sker just i en bygdegård.

Fru talman! Om cirka en och en halv vecka står vi här igen och ska debattera propositionen Totalförsvaret 2025-2030. Jag kommer då att ge en mer fördjupad bild av vad Centerpartiet anser om den långsiktiga uppbyggnaden av totalförsvaret och hur vi vill att det ska se ut framöver.

Fru talman! Som jag inledde med att säga vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande. Vi har också en reservation om Jas Gripen till Ukraina. Det är reservation 2, som jag yrkar bifall till.

(Applåder)

Anna StarbrinkL

Anförande 65

Fru talman! Snart lämnar vi år 2024 bakom oss. Det har varit ett dramatiskt år i världen. Kriget fortsätter i Europa, i vårt närområde, med ett fruktansvärda konsekvenser för det ukrainska folket. Det är en förfärlig utveckling i Mellanöstern efter Hamas blodiga attack mot Israel hösten 2023. Gisslan hålls alltjämt fången, och lidandet i Gaza är obeskrivligt, för att bara nämna två exempel. Utöver att det slår hårt mot människorna på plats påverkar det också Sverige.

År 2024 blev också året för ett säkerhetspolitiskt epokskifte för vårt land. Trots den förra regeringens envisa motstånd är vi nu äntligen medlemmar i Nato. Det betyder att vi trots det allvarliga säkerhetspolitiska läget är i en säkrare position än tidigare.

Vi har blivit en av de allierade i Nato. Ingen organisation har så som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för a…

Visa hela anförandet

Vi har blivit en av de allierade i Nato. Ingen organisation har så som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare har visat sig fungerat väl under Natos historia.

Det är en stor trygghet för Sverige att vi tagit steget in i Nato, och det är samtidigt en styrka för Nato att få Sverige som en allierad. Vårt geografiska läge, vårt högteknologiska försvar och mycket annat är viktiga bidrag till det gemensamma försvarssamarbetet.

Nu omfattas vi av Natos ömsesidiga säkerhetsgarantier. Natos förmåga att både avskräcka angripare och försvara de allierades territorium är avgörande för vår säkerhet. Samtidigt förpliktar det. Vi kan inte bara förvänta oss hjälp från våra goda vänner. Vi måste också stärka vårt eget försvar och vara beredda att ställa upp när någon allierad utsätts för ett angrepp.

Ett andra viktigt steg under året har varit DCA, vårt avtal med USA. En tredje och helt avgörande säkerhets- och försvarspolitisk åtgärd är vårt starka stöd till Ukraina, vars försvar av sin frihet och sitt land Sverige bidrar till i hög grad.

Den Ukrainaram om 25 miljarder kronor under tre år som Sverige satt upp ger goda förutsättningar för att långsiktigt fortsätta vårt stöd för Ukrainas kamp mot Ryssland. Stödet ska fortgå så länge det behövs och också med så mycket som behövs. Det är ett uttryck för vår solidaritet och ett sätt att öka vår egen säkerhet. Jag vill betona att vi från Liberalerna betraktar vår Ukrainaram som tämligen elastisk. Den går att utvidga.

Fru talman! Jag har blickat bakåt i mitt anförande. Men dagens debatt ska ju inte handla om året som gått utan om budgeten för tiden framåt. De omvälvande händelserna och besluten som vi har varit med om under året utgör dock grunden för den framtid som vi nu ska forma.

Budgeten för 2025 innebär en viktig start på arbetet att förverkliga det totalförsvarsbeslut som inom kort ska behandlas här i riksdagens kammare. Det innebär att vi står inför en kraftfull expansion av såväl det militära som det civila försvaret. Ambitionerna är höga, och de matchas också av resurstillskott under nästa år och åren därefter.

Jag vill betona vikten av att riksdagens och regeringens beslut förverkligas som avsett och att vi når resultat. Det måste ske inom utsatt tid och inom ramen för de tilldelade medel som finns. Det blir centralt att följa detta noggrant, samtidigt som vi måste vara beredda att komplettera besluten i takt med utvecklingen, inte minst vad avser Natos förmågemål som kommer att bli klara under 2025. Även utvecklingen i USA och den tillträdande administrationens inriktning kan komma att förändra Sveriges förutsättningar, liksom naturligtvis utvecklingen i vårt eget närområde.

Det militära försvaret stärks nu inom alla områden, och det är en styrka att riksdagens partier, precis som vi har hört här i dagens debatt, står tämligen nära varandra när det kommer till riktningen för försvarets utveckling.

Med förslaget till statsbudget för 2025 utökas de sammanlagda medlen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor. Det är en betydande resursförstärkning som innebär att vi med råge kommer att leva upp till Natos riktlinje om 2 procent av bnp. Syftet är förstås inte bara att göra Nato glada utan framför allt att vi ska stå starka och väl rustade i en orolig tid.

Budgeten innebär satsningar på alla delar av försvaret. Jag vill särskilt peka på vikten av att säkerställa bemanningen. Att utöka antalet värnpliktiga är ett långsiktigt arbete, precis som vi har hört från tidigare talare här, och för 2025 är målsättningen 8 000 värnpliktiga. Målet om 10 000 yrkesofficerare bedöms också kunna nås med den budget som nu behandlas.

Fru talman! Även det civila försvaret ska utvecklas och tillförs därför betydande resurstillskott om ytterligare 2 miljarder kronor 2025. Liksom för det militära försvaret finns det sedan planer på ytterligare kraftfulla tillskott för att stärka det civila försvaret. Vi kan alltså vänta oss en historiskt stor satsning som understryker vår starka prioritering av detta område.

Utvecklingen av det civila försvaret sker dock från en låg nivå, och det måste ske brett. Det handlar om skyddet av den statliga transportinfrastrukturen, inklusive väganläggningar, bangårdar och flygplatser, robustare energiförsörjning och civilplikt inom elförsörjningsområdet. Det handlar om en förstärkning av den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet, uppbyggnad av en robust livsmedelsberedskap, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen genom bland annat upprustning och modernisering av olika typer av skyddsrum. Det handlar också om att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att verka under höjd beredskap. Detta är några av de nödvändiga insatser som krävs under kommande år.

Fru talman! Vi har ett stort och viktigt arbete framför oss. Den budget som vi nu debatterar gör Sverige säkrare och mer motståndskraftigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Emma BergingerMP

Anförande 66

Fru talman! Vi närmar oss tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Säkerhetsläget i Europa är fortsatt allvarligt. Hybrida hot såsom cyberattacker, sabotage och informationspåverkan pågår och inträffar med viss regelbundenhet. Utvecklingen i världen är på många sätt oroande. I USA tillträder snart en oberäknelig president. I Mellanöstern pågår blodiga krig och i Gaza en fruktansvärd humanitär katastrof. I går utlystes krigslagar i Sydkorea, vilka sedan drogs tillbaka. Det här är bara några exempel på en oroande utveckling i världen.

Visa hela anförandet

Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken, och just nu pågår utskottsberedningen av den proposition som är resultatet av den senaste Försvarsberedningens arbete. Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret - såväl det militära som det civila försvaret - och står i huvudsak bakom beredningens förslag. Vi vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga. Samtidigt vill vi att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Upprustningen av totalförsvaret är viktig, men jag vill ändå börja med att understryka att det är av yttersta vikt att vi fortsätter att stötta Ukraina. Det är ett stöd som behöver vara långsiktigt och pågå även efter att kriget har avslutats. Det finns mer som Europa kan göra i form av ekonomiskt och materiellt stöd samt utökade sanktioner. Samtidigt måste trycket på USA att fortsätta att bidra öka även efter att president Trump har tillträtt.

Fru talman! Utöver satsningarna på det militära försvaret gör regeringen baserat på Försvarsberedningens förslag i år en stor satsning på det civila försvaret. Det är nödvändigt och välkommet. Miljöpartiet har under lång tid drivit att större satsningar på det civila försvaret behövs för att nå ett totalförsvar i balans. För att kunna försvara ett land krävs, utöver ett militärt försvar, ett civilt försvar som skyddar befolkningen och får samhället att fortsätta att fungera och som kan stötta militären.

Men som vi tidigare har påpekat är satsningen på det civila försvaret otillräcklig för att nå upp till de behov som MSB har kartlagt. Det gäller både denna budget och totalförsvarspropositionen, där det civila försvaret ska sluta att växa 2028 samtidigt som det militära försvaret ska fortsätta att utvecklas. Vi vill se ett totalförsvar i balans, och då kan inte en del rustas upp medan den andra delen tillåts släpa efter.

Miljöpartiet utökar därför ramen i vårt budgetförslag och gör ytterligare satsningar utöver regeringens budget för året inom områden vi ser som extra viktiga för att stärka upp här och nu inom det civila försvaret och krisberedskapen. Eftersom vi har en större ram för försvaret än regeringen har vi fått avstå från ställningstagande i behandlingen och hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Miljöpartiet har en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är bred och komplex, och såväl militära som icke-militära och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta såväl militära hot som klimatförändringar, andra naturkatastrofer, pandemier, cyberangrepp med mera. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig - i värsta fall på samma gång.

Vi vill stärka arbetet med förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor med 500 miljoner. När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir kraftigare. Det har vi kunnat se i andra länder, exempelvis Spanien. Översvämmade städer, bränder, torka, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. För att vi inte ska drabbas ännu mer måste regeringen ta tag i klimatpolitiken och föreslå åtgärder som ligger i paritet med allvaret i klimatkrisen.

För att öka försörjningsförmågan och kunna klara en situation med stängda gränser är det avgörande att svenskt jordbruk kan drivas utan import av drivmedel och insatsvaror. Vi behöver ställa om jordbruket och transportsektorn samtidigt som vi stöder forskning och innovation för att göra livsmedelssektorn robust så att den kan fungera även vid omfattande kriser och krig. Vi avsätter därför 100 miljoner kronor utöver regeringens satsning på livsmedelsberedskap samt dubblar forskningsanslaget till FOI till totalt 8 miljoner kronor.

Mycket av den samhällsviktiga verksamheten bedrivs av kommuner och regioner, och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Regeringen utlovar riktade insatser till både kommuner och regioner, men pengarna kommer inte att räcka till, inte minst på grund av kommunernas och regionernas redan ansträngda läge. Vi lägger därför till ytterligare 30 miljoner kronor till regionerna och 60 miljoner kronor till kommunerna i vårt budgetalternativ.

För att säkra räddningstjänstens tillgång till materiel för att bättre kunna verka vid höjd beredskap avsätter vi 50 miljoner kronor.

För de frivilliga försvarsorganisationerna, som är viktiga för Sveriges krisberedskap och civila försvar, lägger vi ytterligare 12 miljoner kronor utöver regeringens satsning.

MSB får också ett nytt uppdrag att koordinera och tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. För detta avsätter vi 8 miljoner kronor.

Cyberangrepp pågår ständigt från flera olika aktörer. Här finns ett stort behov av att stärka arbetet inom den offentliga förvaltningen, gentemot privata aktörer samt för samhällsviktiga verksamheter och för privatpersoner. Därför skjuter vi till ytterligare 100 miljoner kronor utöver regeringens satsning för detta ändamål.

Slutligen vill Miljöpartiet att en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda ska tas fram, så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Strategin kommer att kräva samverkan mellan en rad myndigheter, men vi avsätter 5 miljoner kronor vardera till MSB och Myndigheten för psykologiskt försvar för att starta och koordinera arbetet. Denna insats är otroligt viktig för att kunna hantera hoten mot demokratin.

Fru talman! När vi nu genomför stora satsningar på en återuppbyggnad av försvaret är det viktigt att särskilt satsa på personalen, som är Försvarsmaktens viktigaste resurs. Det gäller såväl yrkesofficerare som kontinuerligt och tillfälligt anställda soldater och sjömän samt inte minst värnpliktiga.

För att de ska kunna prestera på bästa möjliga sätt måste goda förutsättningar säkerställas. I budgetpropositionen går det att läsa att det finns utmaningar i arbetet med att implementera inriktningen i jämställdhetsarbetet. Myndighetens medarbetarundersökning visar att Försvarsmakten inte anses vara en kvalitativt jämställd arbetsplats. Det rapporteras fortfarande om kränkningar, sexuella trakasserier och otillåtna repressalier. Det är särskilt viktigt att myndigheten tar krafttag mot den typen av beteenden nu när man står inför en stark tillväxt så att man inte skapar en kultur där oönskade beteenden accepteras.

Fru talman! I budgetpropositionen ber regeringen riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken Jas 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Detta vänder vi i Miljöpartiet oss emot. Den skakiga demokratiutvecklingen i landet och de upprepade bristerna i att leva upp till mänskliga fri- och rättigheter är omfattande och långtgående. I flera decennier har landet präglats av politisk instabilitet, militärkupper och väpnade konflikter. Vi menar att det inte bör vara förenligt med svensk lagstiftning att godkänna en sådan affär. Vår lagstiftning är ju restriktiv när det gäller export till länder med dessa problem. Det vill vi särskilt understryka i denna debatt.

Sara-Lena BjälköSD

Anförande 67

Fru talman! Lars Wistedt är så saknad av så många av oss. Han betydde otroligt mycket för oss partikamrater, men så också för många andra långt över partigränser och i myndigheter.

Fru talman! Det är extra tungt för mig i dag att tala inför er. Vila i frid, Lars. Vi är många som tänker på dig.

Fru talman! Mycket fint har sagts här om budgeten, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande FöU1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Jag ska beröra området samhällets krisberedskap. I dag står vi inför en verklighet där krig och konflikter i vår omvärld påminner oss om hur snabbt situationen kan förändras.

Civila är ofta de främsta offren, och detta gör det civila försvaret till en avgörande del av Sveriges totalförsvar. Det civila försvaret handlar om att skydda våra medborgare och upprätt…

Visa hela anförandet

Fru talman! Lars Wistedt är så saknad av så många av oss. Han betydde otroligt mycket för oss partikamrater, men så också för många andra långt över partigränser och i myndigheter.

Fru talman! Det är extra tungt för mig i dag att tala inför er. Vila i frid, Lars. Vi är många som tänker på dig.

Jag ska beröra området samhällets krisberedskap. I dag står vi inför en verklighet där krig och konflikter i vår omvärld påminner oss om hur snabbt situationen kan förändras.

Civila är ofta de främsta offren, och detta gör det civila försvaret till en avgörande del av Sveriges totalförsvar. Det civila försvaret handlar om att skydda våra medborgare och upprätthålla samhällsfunktioner i händelse av kris eller krig. Det inkluderar försörjningsberedskap, skydd till medborgarna, sjukvård, kommunikationer och grundläggande ekonomisk funktionalitet.

Fru talman! Det civila försvaret och krisberedskapen bygger alltså på allt från försörjningsberedskap och sjukvård till kommunikationer och ekonomisk stabilitet. Detta innebär att kommuner, regioner och länsstyrelser har ett stort ansvar. De ska till exempel se till att skolmaten serveras, att äldreboenden har el och att förskolor vet hur de ska agera vid flyglarm.

Men, fru talman, detta kräver resurser. Den ekonomiska frågan är central, vilket många här i kammaren har talat om i dag. Ska staten stå för kostnaderna, eller ska vi titta på andra lösningar - kanske inspirerade av Finland? Oavsett modell kommer det att krävas ett nära samarbete mellan staten och näringslivet för att finansiera och bygga ett robust civilt försvar och krisberedskap.

Vi ser redan nu att erfarenheterna från Ukraina har påskyndat Sveriges arbete med att återuppbygga det civila försvaret. Men mer behövs.

För att våra kommuner och regioner ska kunna göra sitt jobb krävs tydligare direktiv, bättre förutsättningar och fler övningar. Medborgarna måste veta vad de ska göra när larmet går. Deras säkerhet och överlevnad hänger på detta.

Sammantaget kan det preciseras så att den aktör som i fredstid är ansvarig för en verksamhet också tar ansvaret i händelse av kris eller krig. Hanteringen av händelser från kris och krig utgår också ifrån att dessa hanteras av närmast ansvarig.

Slutligen innebär likhetsprincipen att en verksamhet ska fungera så normalt det bara går under en kris men också att eventuella förändringar inte får gå hur långt som helst. Det innebär konkret att kommuner, regioner och länsstyrelser är ansvariga för det grundläggande krisberedskapsarbetet i fredstid.

Fru talman! Jag vill även beröra och hylla våra frivilligorganisationer, som är en ovärderlig resurs för oss. De behöver mer stöd och resurser för att kunna bidra till totalförsvaret. De kan bistå Försvarsmakten med utbildning, förstärka civila insatser inom transport och livsmedelsförsörjning samt stärka försvarsviljan i samhället.

Även statliga myndigheter måste ta sitt ansvar. Myndigheter som Trafikverket och Livsmedelsverket måste ha ett totalförsvarsperspektiv i sin verksamhet. Detta inkluderar allt från att undvika nedläggningar av kritisk infrastruktur till att planera vägbyggen med totalförsvaret i åtanke.

Fru talman! Vi får inte blunda för kostnaderna. Det tog inte lång tid att avveckla vårt civila försvar, men det kommer att ta tid och resurser att bygga upp det igen. Och tiden är knapp. Vi måste agera nu.

Återuppbyggnaden av det civila försvaret pågår såklart för fullt, och givet erfarenheterna från Ukraina kan man inte nog understryka vikten av övning, förberedelser och prioriteringar ute hos kommuner och regioner. Medborgarnas säkerhet och överlevnad i en krigssituation är beroende av att alla vet vad de ska göra om larmet går.

Försvar och samhällets krisberedskap

Därför, fru talman, hoppas vi på att arbetet ute i kommuner och regioner kan påskyndas och underlättas. Jag är dock hoppfull. Alla partier här i kammaren är överens om vikten av att stärka vårt totalförsvar.

Vi ser också en enighet i stödet till Ukraina och viljan att kämpa för frihet och säkerhet i Europa.

Fru talman! Vårt arbete är inte färdigt, men tillsammans kan vi stärka Sveriges beredskap och säkerställa att vårt samhälle står starkt - i fred, i kris och i krig.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Debatt i kammaren

Försvar och samhällets krisberedskap