Herr talman! De ryska angreppen mot Ukraina har intensifierats under den senaste tiden. Ryssland angriper urskillningslöst både militära och civila mål. Vi kan mer eller mindre dagligen se och höra hur ryska robotar och drönare träffar bostadshus, sjukhus och kraftverk. Allt görs i akt och mening att försöka bryta ned den ukrainska motståndskraften och motståndsviljan.

Ryssland har ställt sin ekonomi och sin försvarsindustri på krigsfot, och Ryssland har också fått omfattande militärt stöd av både Nordkorea och Iran. Det femtiotal länder som nu ingår i det som heter Ukraine Defense Contact Group, varav Sverige är ett, måste nu öka sina stödinsatser till Ukraina. Det är i ljuset av detta som beskedet från regeringen, att vi kommer att stötta Ukraina med 75 miljarder kronor under tre år, ska ses.

Vi måste vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina. Ukrainas militära behov ska tillgodoses, men vi måste också jobba vidare med ett brett stöd, både civilt, politiskt, ekonomiskt och humanitärt. Det är också angeläget att Ukraina ges möjlighet att bli medlem i både EU och Nato.

Herr talman! I likhet med den militära Ukrainaramen skapar regeringens biståndsstrategi för Ukraina en större långsiktighet. År 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformarbete i Ukraina mellan åren 2023 och 2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin.

Ett viktigt initiativ på det humanitära området är det stödpaket för barn i Ukraina och Moldavien som regeringen nyligen lanserade. 135 miljoner har avsatts för de mest allvarliga behoven för barn, för att de ska få tillgång till rent vatten, värme, psykosocialt stöd och tak över huvudet.

Herr talman! Regeringen kommer också att fortsätta att driva på för att utöka och utvidga sanktionerna mot Ryssland. Här finns också den viktiga frågan om användningen av de mobiliserade ryska tillgångarna och om de kan användas för att stötta Ukraina militärt.

Den svenska ekonomiska ramen för det militära Ukrainastödet som regeringen presenterade nyligen är en central del i att skapa långsiktighet. Genom att 75 miljarder avsätts under perioden 2024 till 2026 möjliggörs snabba insatser för att lösa vissa av de mest akuta behoven. Det skapar också möjlighet att bygga upp en starkare ukrainsk militär förmåga över tid. Stödet blir mer långsiktigt, och det blir mer förutsägbart.

Stödet måste också utgå från Sveriges behov och kunna stötta Ukraina. Här kommer vi att gå från donation till produktion. Det är mycket angeläget att vi intensivt arbetar med att skala upp försvarsindustrin i Sverige, inte minst när det kommer till artilleriproduktion och olika typer av luftvärnssystem.

Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan.

Jag söker inte strid om stödet till Ukraina, men för ordningens skull vill jag bara säga att det stämmer att det var den förra regeringen som påbörjade Ukrainastödet. Under era åtta månader när kriget försiggick donerade ni försvarsmateriel för 3 miljarder, och vi har gjort det för de övriga 27. Ni har ställt er bakom alla de paket vi har presenterat. Jag säger detta bara för att vi ska ha proportionen klar för oss när det gäller åtagandena.

Beträffande stödet till Ukraina vad gäller stridsflyg har jag gett besked tidigare om att vi arbetar vidare med utgångspunkt i hur vi på bästa sätt kan stödja Ukraina. Vi för en dialog med länderna inom air force coalition, och vi kommer att återkoppla i den frågan.

Jag har återkommande informerat riksdagens partier om den här frågan och om den komplexitet som det innebär att införa ett nytt stridsflygssystem för ett land som befinner sig i krig.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan och för engagemanget för Ukraina! Jag föredrar att komma från ett land där en försvarsminister får kritik för att göra för lite och inte för mycket för Ukraina. Så är det inte i alla nationella parlament. Jag vet att Martin Ådahl har ett genuint engagemang i de här frågorna.

När det gäller donationer av Gripensystemet har vi sagt att innan den 7 mars, innan vi omfattas av artikel 5, var inte detta aktuellt. Det menade huvuddelen av partierna i kammaren.

Vi arbetar vidare med frågan och ser hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret. Jag utesluter på intet sätt att det också kan bli aktuellt med Gripensystemet.

Det är dock inte så enkelt som att bara skicka Gripen. Man måste utbilda piloter, vilket i vissa fall kan ta åratal, och man måste se till att det finns markpersonal och logistik, att det finns underhåll och att de kan beväpnas. Jag vill bara understryka att det inte är enkla åtaganden. De första F 16-planen beräknas komma nu till sommaren efter ungefär ett års arbete. Komplexiteten i frågan är alltså betydande.

Herr talman! Låt mig svara helt kort. Vi har genomfört en orienteringsutbildning av Gripensystemet då ukrainska piloter och även markpersonal fick komma och bekanta sig med systemet. De blev imponerade av det. Återigen: Jag utesluter på intet sätt att det kan bli aktuellt med donation av Gripensystemet till Ukraina, men jag måste tänka på hur det bäst fungerar med övriga länder.

Det är 16 länder som är engagerade i det som kallas fighter jet coalition och i hur vi på bästa sätt kan göra det här tillsammans med de strävanden som finns i och med införandet av F-16.

Vad gäller det Martin Ådahl tog upp om Sundsvall har vi infört ett granskningssystem av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Vi behöver bygga upp starkare skyddsvallar med tanke på de risker som finns på området.

Detta uttalande var av mer generell karaktär eftersom jag ju inte ska ha synpunkter på specifika fall.

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Det stämmer inte att vi bara ger 75 miljarder och att stödet sedan kommer att ta slut, utan vi fortsätter att utforma stödet långsiktigt och kommer även att fortsätta om så krävs efter de här tre åren - bara så att man är medveten om det.

Det här är dock ett stort bidrag som tillsammans med de 30 miljarder som vi redan har donerat kommer upp i över 100 miljarder i militärt stöd till Ukraina. Det är en helt nödvändig investering i vår egen säkerhet.

Vad gäller import av olja och gas är det inte en fråga främst för mig som är försvarsminister, utan frågan bör ställas till energi- och näringsminister Ebba Busch, som kan ge ett bättre och mer utförligt svar. Men vi har naturligtvis arbetat intensivt för att EU ska sluta vara beroende av olja, gas och fossila bränslen från Ryssland. Det är helt nödvändigt, för vi kan inte göda den ryska krigskassan.

Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget har inte varit lika allvarligt som nu sedan andra världskriget. Då som nu finns ett stort behov av enighet i säkerhetspolitiska frågor, till exempel i stödet till Ukraina. I sak råder faktiskt enighet mellan riksdagens partier. Vi har diskuterat takten och möjligheterna.

Socialdemokraterna binder däremot ris åt egen rygg i debatten genom att ifrågasätta riksdagens näst största parti, trots att vi tillsammans med regeringen har lagt fram lejonparten av alla stödpaket och nu går fram med ett långsiktigt och omfattande militärt stöd till Ukraina. Ändå ifrågasätter de vår hållning i stödet till Ukraina.

Vem var det som satte gränser och till och med tog ett steg tillbaka när den fullskaliga invasionen var ett faktum? Man hade någon idé om att vi enligt gällande regelverk för krigsmaterielexport inte kunde stödja Ukraina i den omfattning som redan då var nödvändig. Detta sa Socialdemokraternas dåvarande utrikesminister Ann Linde.

Jag tycker inte att man ska kasta sten i glashus och inte heller snöa in på enskilda ordval utan i stället titta på vad vi gör.

Herr talman! Det här måste framstå som lite löjeväckande för en utomstående som lyssnar till debatten. Det är självklart rimligt att tala om avvägningar, men vad jag vet har ingen partiledare eller ledamot i denna kammare talat om en definierad gräns. Tvärtom har Jimmie Åkesson uttryckt att stödet är helt existentiellt. Han instämde kort därefter i statsministerns ord. I partiledardebatten den här veckan framförde Åkesson att vi stöder Ukraina tills den sista ryska soldaten har lämnat landet. Tydligare besked än så kan man knappast ge. Kriget inleddes ju redan 2014 med annekteringen av Krim, inte den 24 februari 2022.

Morgan Johansson hävdade att den här diskussionen på något sätt är en gåva till Putin. Vad som vore en gåva till Putin är att måla upp något slags föreställning om att det råder oenighet i kammaren om stödet till Ukraina; det gör det inte, och det vet vi alla som är här inne. Sverigedemokraternas partigrupp hör tillsammans med EPP till de allra mest Rysslandskritiska i Europaparlamentet, mer än till exempel den socialdemokratiska gruppen sett till omröstningarna. Vi finns alltså där vid fronten.

Herr talman! Morgan Johansson och Socialdemokraterna har här talat för Ukrainas sak. Socialdemokraterna brukar också tala sig varma för socialt utsatta. Men jag vill lyfta en fråga om stöd till Ukraina där vi önskar att man inte hade vänt bort blicken.

Gentemot regeringen pekar vi på att några av dem vi säger oss måna om mest, de ukrainare som är här i Sverige, 10 000 vuxna och 10 000 barn vars makar, barn eller föräldrar strider vid fronten, lever i fruktansvärd misär eftersom Socialdemokraternas regering och nu Tidöregeringen satt dagersättningen till 71 kronor per dag, något ingen kan leva på. De tvingas stå i soppköer och be om allmosor. Jag har talat med personer här i Sverige som tvingats ljuga i telefon för sina makar vid fronten för att inte oroa dem över hur illa de har det i Sverige.

Herr talman! Kan inte Socialdemokraterna ställa upp bakom Centerpartiets förslag om att här och nu skapa en särskild tillfällig ersättning för de ukrainska flyktingarna i väntan på att de till slut ska folkbokföras och få leva anständigt i vårt land?

Herr talman! Då vill jag påminna Morgan Johansson, som egentligen vet detta, om att de ukrainska flyktingarna inte är asylsökande. De har uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Det vet Morgan Johansson. Det är vi som har skapat särregler för dem. De lever på hälften av vad man gör i Danmark och på en sjundedel av vad man gör i Norge. Det är vi som genom att skapa särregler just för denna grupp med uppehållstillstånd har skapat en misär som är ovärdig Sverige. Det är en skam.

Jag vädjar återigen till Morgan Johansson och Socialdemokraterna. Ni har chansen. Vi kommer att föreslå ett utskottsinitiativ om en tillfällig ersättning för att korrigera det här, som har pågått i två år och drivit dessa personer in i misär i Sverige, vårt land. Socialdemokraterna kan stödja vårt förslag om att ge dem en tillfällig ersättning till dess att de folkbokförs, vilket i dag tyvärr ligger sex, sju, åtta månader bort; under den tiden får de fortsätta under dessa förhållanden.

Herr talman! Just i dag var det egentligen tänkt att jag skulle vara på väg till begravningen av min vän och kollega Sven-Olof Sällström, vice ordförande i försvarsutskottet tills cancern tog hans liv för några månader sedan. Samtidigt vet jag att han hade önskat att jag och vi för den här debatten. Han var en hängiven vän av Ukraina och var själv besjälad av stödet till den frihetskamp som där förs och utkämpas. Stödet lever, även om människoliv släcks. Tack för din kamp, Sven-Olof!

Det är viktigt att komma ihåg att grunden till att vi kan bidra till Ukrainas försvarsförmåga är att vi har vapen och ammunition samt produktion av detta. Det är inte storvulna deklarationer eller ord som hjälper Ukraina, utan handling. Avgörande komponenter är då en väl utvecklad försvarspolitik och en väl utarbetad strategi för försvarsindustrin. Sverigedemokraterna har drivit dessa båda frågor med offensiva förslag i åratal. Vi har tidigare satsat mer på försvaret än övriga partier i våra budgetförslag. Vi har fört en försvarsindustrivänlig politik med mindre regelkrångel och bättre villkor. Det arbetet fortsätter i samarbetet och utgör en grundsten till att vi kan bidra med militär materiel till Ukraina.

Det svenska stödet till Ukraina finns emellertid i hela det svenska samhället, från minsta förening till största försvarsindustri. Förra veckan träffade utrikesutskottet Saab Aeronautics, Katastrofmedicinskt centrum, Act Svenska kyrkan med flera i Linköping i Östergötland. Ukraina stod i centrum i samtalen. Det är uppenbart hur genomgripande stödet är. Det gäller allt från hälso- och sjukvårdsinsatser till avancerad materiel och biståndsinsatser i lokalsamhällen på plats. Det är fråga om solidaritetshandlingar med de ukrainare som tillfälligt tagit sin tillflykt till vårt land. Detta tål att upprepas.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna vilar inte på hanen utan har den här veckan också som nämnts beslutat om totalt 105 miljoner kronor i stöd för att stärka barns rättigheter och öka skyddet för barn i Ukraina och Moldavien. Därtill har vi genom Sida beslutat om 30 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete i Ukraina. Det här bidrar till att stärka barns välfärd och tillgång till trygg omsorg i en oerhört allvarlig humanitär situation.

Herr talman! Jag beundrar i grunden Martin Ådahls engagemang för Ukraina. Jag är själv ordförande i utrikesutskottet och arbetar ofta från tidig morgon till sen kväll med stödet till Ukraina på olika sätt. Vi tar emot delegationer och reser själva dit och arbetar ihärdigt och envist för att stärka stödet, som vi nu också har beskrivit i dag.

Om man bidrar till att upprätthålla propagandakriget är det precis vad Centern nu bidrar till att göra. Man förlänger något slags föreställd och onödig diskussion om att det skulle råda något slags oenighet i stödet till Ukraina.

Det är bara att titta på våra källor och vad som i dag står svart på vitt i det som ligger på bordet. Det gäller inte minst det som finns under den här veckan, som faktiskt är historiskt. Vi skulle i stället kunna debattera en långsiktighet och en stabilitet med de 75 miljarder kronorna i svenskt stöd.

Jag var själv i USA för några månader sedan tillsammans med nordisk-baltiska ordförandekollegor i utrikeskretsen för att övertyga våra kollegor där om behovet av stödet till Ukraina. Sedan har stödpaketet lotsats igenom där. Men vi behöver göra vad vi kan oavsett parti eller partigrupp.

Jag kan också konstatera att ECR, den partigrupp vi tillhör, och EPP i Europaparlamentet är bland de allra mest Rysslandskritiska när det kommer till omröstningar där.

Herr talman! Vi kan bara konstatera vad Jimmie Åkesson själv har sagt. Stödet till Ukraina är existentiellt. Senast den här veckan sa han: Vi stöder Ukraina tills den siste ryska soldaten har lämnat landet.

Om man har uppföljande konkreta frågor föreslår jag att man ställer dem till Jimmie Åkesson, precis som Magdalena Andersson och Muharrem Demirok har gjort. Det är enkelt. Den diskussionen pågår också utanför den här debatten.

Den här debatten handlar om det fortsatta stödet till Ukraina, som är kompakt i denna kammare. Den bild som Martin Ådahl försöker att måla upp delas inte heller av ukrainare eller andra delegationer vi möter.

Tvärtom är man oerhört positiv till det stöd som regeringspartierna och Sverigedemokraterna ger till Ukraina och har ingen som helst oro för att det skulle svikta.

Det handlar inte om det. Det handlar om att vi gör vad vi kan när det krävs. Vi har funnits där hela vägen. Vi har också övertygat våra likasinnade om att det krävs.

Man bör titta och sopa framför de dörrar där man inte har gjort så. Där finns det många som lämnar lite övrigt att önska, men det hinner vi inte gå in på här och nu.

Herr talman! Det är inte rimligt att tala om var en övre gräns går. Min bild är att ingen har gjort det. Man har talat om avvägningar som behöver göras i förhållandet mellan svenskt territorium och där vår yttersta försvarslinje går i Ukraina. I övrigt har ingen talat om och definierat en övre gräns, tvärtom.

Det frågades om vi står bakom paketet. Vi har gemensamt förhandlat fram det med regeringspartierna. I stället borde vi ha en diskussion om betydelsen av att nu skapa stabilitet och långsiktighet mot att ha tillfälliga ändringsbudgetar eller ad hoc-beslut. Det borde vara oerhört positivt för såväl oppositionen som majoriteten att det finns på bordet. Det förstår jag att Emma Berginger också tycker.

Återigen: Hur lång tid snöar det? Det går i dag inte att tala om var en bortre eller övre gräns går och att börja definiera det. Det tror jag vore olyckligt. Det definierar dessutom frågan om gränser. Så är det definitivt inte.

Ukrainas kamp är också vår gemensamma kamp just nu för vår regelbaserade världsordning och säkerhetsarkitekturen i Europa. Om inte Ryssland motas där, då tar det sig också till vårt eget oberoende och vår självständighet i vårt eget land. Dit kan vi inte föra oss.

Herr talman! Till att börja med kan man bara konstatera att det har gjorts sammanställningar på senare tid av olika EU-nyhetsbyråer, Europapolitiska tankesmedjor och annat. Där visar man tydligt hur den partigrupp Sverigedemokraterna tillhör, ECR, tillsammans med EPP är bland de allra mest Rysslandskritiska och antiputinistiska i alla de omröstningar som sker i Europaparlamentet.

Ett annat mått är att titta på är att vi har en socialistisk regering i Slovakien, och vi har i länder som Tyskland och i andra länder haft socialistiska regeringar som vilat på hanen och tvekat. Vi har extremhögern, och vi har extremvänstern. Framför allt skulle jag nog säga att det är extremhögern och extremvänstern som står på fel sida i historien när det kommer till kritiken mot Ryssland och stödet till Ukraina.

Den transatlantiska länken är det avgörande och att vi Ukrainavänliga partier och rörelser håller samman. Jag vill också peka på hur det skulle påverka vår egen suveränitet, frihet och världsordningen i Europa om man inte gör det.

Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för frågan! Jag är i och för sig personligen inte närmare insatt i det konvent som hölls. Men vi har varit väldigt tydliga, både från min sida, från partiets sida och från vår toppkandidat Charlie Weimers sida, med att det i dag inte finns några förutsättningar att inleda samarbete med Orbáns parti eller Le Pens parti i dessa forum över huvud taget.

Vi står på väldigt olika sidor när det gäller synen på Ryssland, synen på den transatlantiska länken och så vidare. Detta har vi också kommunicerat i omgångar. Vi har en fördel från Sverigedemokraternas perspektiv i och med att man tillämpar en frihet i ECR-gruppen att rösta efter egna intressen. Det gäller inte minst oss sverigedemokrater; vi röstar ofta efter svenska intressen och inte alltid efter gruppens intressen. Intressena kan ju, som vi vet, skilja sig åt inom större partigrupper i Europaparlamentet. Vi har en väldigt klar syn på detta.

Det finns inga förutsättningar för ett sådant samarbete i dag, och jag kan inte se att det ligger på bordet.

Herr talman! På Europadagen i år hölls en paneldebatt mellan toppkandidater till Europaparlamentet på Kulturhuset i Stockholm. Marta Aguirre från Vänsterpartiet står som fyra på listan. Hon uttalade då ett stöd för att förhandla med Ryssland. Hon sa så här: Alltså, vad hände efter 1918, när Tyskland kände sig så förfördelade att de felade och gick till ett andra världskrig? Vi vill inte se samma utveckling. Jag vill inte låta ryssvänlig, men .

Marta Aguirre fick en massa kritik för detta, och moderatorn frågade om hon stod fast vid det hon hade sagt. Hon svarade då: Jag tycker att man måste utforska alla vägar. Att tvinga någon att släppa ifrån sig en del av sitt land genom en fredsförhandling är inte att släppa hjälpen till Ukraina.

Det här är smått bisarrt. Man seglar i något slags egen geopolitisk omloppsbana. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiet ser på att partiets toppkandidater uttrycker sig på det här sättet om Ukraina.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja ägna detta mitt andra anförande i debatten åt den väldigt viktiga frågan om de ryska blodspengar som vi har parkerade i väst, i Europa och i Sverige. Minst 300 miljarder euro, över 3 000 miljarder kronor, har de uppskattats till. Det gäller inte minst den ryska centralbankens kapital, som nu samlas på hög på ett konto i Belgien.

Vi gör inte tillräckligt i dag för att beslagta dessa pengar. Det är bra att EU och G7-länderna nu tar avkastningen på pengarna. Men nu är det tid att ta nästa steg och faktiskt beslagta hela beloppet som ett förskott på ett krigsskadestånd som vi vet kommer att vara minst så här högt.

Nu är det tid för regeringen att sätta den plan i verket som den svenske professorn Torbjörn Becker lagt fram om att belåna hela beloppet i dag och skicka det till Kiev som en nödvändig insats i kriget. Det är 120 miljarder euro vi kan belåna, 1 400 miljarder kronor, till Ukraina. Det är tillräckligt för att Ukraina ska kunna köpa de vapen och göra de insatser som behövs för att kunna vinna kriget. Vi får inte missa det här.

Jag vill upprepa det som sades tidigare i replikskiftet, nämligen att vi också måste sopa framför egen dörr. En av de mest strategiska industrierna i Sverige, aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall, kontrolleras från Kreml. Den kontrolleras från Moskva av en oligark som är Putins lakej. Den kontrolleras av Rusal, en del av den ryska militärapparaten. Det är inte förenligt med svenska grundläggande säkerhetsintressen. Fabriken måste tvångsförvaltas nu. Den måste säljas, och pengarna ska överlämnas till Ukraina.

Herr talman! Jag vill understryka det som Kristdemokraternas ledamot säger om att det behövs mer ammunition. När man tittar på den här fantastiska tredubblingen av produktionen i Karlskoga som nämns i initiativet är det enda man kan säga att det tyvärr kanske saknas en nolla bakom trean, så som kriget ser ut.

Min fråga till Kristdemokraterna är samma som till Socialdemokraterna. Jag vet att många av era medlemmar med våra medlemmar delar ett mycket stort och beundransvärt engagemang i det svenska civilsamhället för de ukrainska flyktingarna. De samlar in kläder, leksaker och hygienartiklar och bidrar med mat och vardagsinsatser. Jag har själv varit där.

Dessa volontärer lider med de ukrainare som tvingas leva månad efter månad i misär på 71 kronor om dagen, en misär ovärdig vårt stöd till Ukraina och dess kamp. Därför, herr talman, är min fråga till Kristdemokraterna: Om vi lägger fram ett förslag till utskottsinitiativ för att ge dem en tillfällig ersättning som är värdig Sverige och i nivå med våra grannländer, kommer ni då att stödja oss?

Herr talman! Jag kvitterar än en gång med att jag vet att engagemanget finns även hos ledamoten från Kristdemokraterna, med full kraft. Jag ser det här som en öppning. Men civilsamhället, som både ni och vi träffar, säger att detta inte håller längre. Sju månader till på dessa villkor för de här människorna är fruktansvärt. De får tigga för sitt dagliga bröd och är utsatta för en enorm press som även avspeglar sig mot deras släktingar och vänner vid fronten i Ukraina.

Därför vädjar jag om att ni trycker på för detta inom regeringen under de närmaste sex sju månaderna, åtminstone tills folkbokföringen kommer igång - där det också finns brister, visar det sig nu - och stöder vårt förslag till initiativ för att åtminstone nå upp till de absolut lägsta nivåer som andra länder i Europa har genom att tillfälligt fördubbla dagersättningen till dessa flyktingar i Sverige: tiotusen vuxna och tiotusen barn.

Herr talman! Miljöpartiet vill att Sverige stöttar Ukraina långsiktigt, så att de kan vinna såväl kriget som freden. Det är viktigt att Sverige, tillsammans med övriga EU, inte vacklar i vårt stöd.

Ukraina hör hemma i EU. Att stötta Ukraina i deras strävanden att på meritbaserade grunder nå ett medlemskap är viktigt för Ukrainas långsiktiga säkerhet.

För att kunna stötta Ukraina behöver också den försvarsindustriella kapaciteten ökas. Här krävs det att regeringen samverkar med industrin för att möjliggöra en ökad produktion, inte minst av ammunition.

För att Ukraina ska kunna vända kriget behövs en ökad flygvapenförmåga. Miljöpartiet vill se att Sverige bidrar till en ökad flygvapenförmåga med Jasplan, även om vi förstår att frågan är komplex. Men detta måste vara ett arbete som är långsiktigt.

Det räcker dock inte att vi bara stöttar. Det är totalt ineffektivt när stöd till Ukraina ges med den ena handen och pengar för olja och gas ges till Ryssland med den andra. Vi måste strypa Rysslands intäkter från export av olja och gas till EU. Här skulle Sverige kunna visa ledarskap och gå före. Men regeringen tvekar och väntar. Och ju längre tiden går, desto mer pengar håvar Putin in och desto fler soldater och civila dödas och skadas i kriget.

Herr talman! Det är ett fruktansvärt krig med stort lidande och många dödade och skadade. Ryssland visar stor hänsynslöshet, och antalet krigsbrott växer för varje dag som går. De ger sig på civila mål, våldtar kvinnor och har fört bort tusentals barn. Barnen skiljs från sina föräldrar, tvångsdeporteras och utsätts för indoktrinering. Det är bråttom att göra insatser för att lokalisera och återförena barnen med sina föräldrar. Här borde regeringen göra mer.

Alla brott mot internationell rätt i samband med kriget i Ukraina måste utredas och de skyldiga hållas ansvariga. Vi vill se en särskild tribunal inrättas.

Vårt och andra länders stöd till Ukraina måste fortsätta. I slutänden handlar det om att stå upp för Ukrainas rätt till demokrati och frihet.

Slava Ukraini!

Herr talman! Jag anser att frågan om Nato och hotbilden från Ryssland hänger ihop med frågan om stödet till Ukraina.

Vi har haft fyra stora krig i Europa de senaste dryga hundra åren: första världskriget, andra världskriget, krigen på Balkan och Ukrainakriget. I alla de situationerna har en transatlantisk länk i form av ett amerikanskt stöd till Europa varit absolut existentiellt för att kunna hantera krigen och ofta även för att bygga upp Europa efter krigen.

Herr talman! Jag är inte intresserad av att Miljöpartiet ska recensera andra länders beslut. Det var inte det jag frågade om. Jag är intresserad av själva analysen.

Om vi i dag har en gemensam hotbild vad gäller den ryska aggressionen mot våra länder blir det märkligt om man menar att Sverige blir mindre säkert av ett Natomedlemskap. Ukraina har nämligen blivit invaderat just därför att landet inte är Natomedlem men ville bli det.

Herr talman! Ryssland invaderade Ukraina fullskaligt den 24 februari 2022. Den första måndagen efter det var jag på Norrmalmstorg. Det var en stor demonstration där. Norrmalmstorg är ju platsen i Stockholm för protester mot rysk eller sovjetisk ockupation. Det var där man hade stora manifestationer för Baltikums självständighet och frihet i slutet på 1980-talet.

Jag har tillsammans med Gunnar Hökmark, gammal moderat politiker, organiserat möten på Norrmalmstorg varje måndag sedan krigsutbrottet, med undantag för några röda dagar. Vi talar om 115 måndagar. Det kommer 300-400 personer dit för att visa sitt stöd för Ukraina. Det jag har sett där, herr talman, är en enorm kraftsamling av svenskt civilsamhälle i form av föreningar, nätverk och initiativ såsom Skicka vidare till Ukraina, Blågula Bilen, Operation Aid, Blå-Gula Styrkorna, Blåljus I Samverkan.

Ukrainska flyktingar i Sverige samlar också in pengar inom ramen för Nordic Ukraine Forum, STFU Tacticats och en rad andra organisationer. De har samlat in miljoner till allt från drönare till fronten till olika typer av civilt och humanitärt stöd och stöd för utsatta barn och övergivna djur - allt möjligt som Ukraina behöver.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi ser de insatser som görs runt om i Sverige och att vi också underlättar för dem. Man bör se över olika typer av regler för gåvor och liknande för att ytterligare underlätta stöd till Ukraina. Det är verkligen ovärderligt.

Herr talman! Jag vidhåller det jag sa i mitt första svar till Morgan Johansson om att det ju inte var någon bra signal att sända och att det var ett synnerligen dåligt valt tillfälle. Morgan Johansson kallade det en present till Putin, men jag kan säga att vi gav en present till Ukraina i går i form av 75 miljarder svenska kronor över tre år. Det är det största stödpaket Sverige har gett till Ukraina, och det kommer att vara väldigt välbehövligt.

När det gäller stridsflygen är det ju långa processer. Jag har egentligen inget annat besked att ge än det försvarsministern gav här i ett tidigare replikskifte om att vi jobbar för detta. Liberalernas ambition är att det ska komma till stånd. Men jag minns också hur man fick släpa Socialdemokraterna fram till att acceptera att till exempel Archer skickades till Ukraina. Morgan Johansson ska nog inte kasta alltför mycket sten i glashus.

Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Martin Ådahl när det gäller skuggflottor, energiberoende och annat. Dock skulle jag inte sätta för stora förhoppningar till att vi i Sverige enskilt med våra nationella beslut skulle kunna hantera hela den problematiken. Östersjön är ett innanhav som delas av betydligt fler länder. Detta är också en fråga som måste hanteras på europeisk nivå.

Herr talman! När det gäller den andra frågan försöker Centerpartiet här sända ut någon sorts dimridå, att det finns en simsalabimlösning: Rösta på vårt utskottsinitiativ, så får ukrainarna högre ersättning! Det är ju inte så. Det måste ju beredas också, och Centerpartiets förslag skulle inte gå snabbare. Det svarar inte heller mot de behov som ukrainarna själva framför att de har när det gäller till exempel tillgång till hälso- och sjukvård, bank-ID, bankkonto och så vidare. Det breda arbete som regeringen nu gör hade alltså ändå behövt göras. Centerpartiets förslag adresserar bara en del av problematiken och hade inte gått snabbare att genomföra.