Fru talman! Vi lever i en farlig och föränderlig tid. Vi måste ha klart för oss att Ryssland har ett långsiktigt perspektiv på den krigsutveckling vi ser i Ukraina. Det handlar om ett krig som ska omvandla Europa och vara en del av omvandlingen av den regelbaserade världsordningen.

Det här är någonting man måste ha mycket klart för sig i dessa tider, när det talas om förhandlingar. Vi kan inte ha något avtal över huvudet på Ukraina eller Europa. Hur ett eldupphör kommer till definierar hela vår framtid, och Ukraina måste garanteras ovillkorlig säkerhet. Det bästa för Ukrainas säkerhet är ett Natomedlemskap.

Grundfrågan är om den ryska regimen över huvud taget är intresserad av fred. Imperiedrömmarna är en realitet, och Georgien och Moldavien är i fara. Det finns risk för provokationer mot Natos gränsområden, och min bedömning är att den ryska drömmen om nya landområden och imperiebyggande är starkare än eventuella fredstankar. Ryssland menar allvar med sitt tal om att ändra världsordningen. Det innebär den starkes rätt att i strid med FN-stadgan och internationell lag erövra andra länders markområden.

Just nu faller en järnridå över Europa, och var den faller avgörs av utvecklingen vid frontlinjen i Ukraina. Europa kommer att få ta ett ökat ansvar för stödet till Ukraina. Vi kommer att få ta ett utökat ansvar för vår egen säkerhet. USA:s nya administration, som tillträder i början av nästa år, måste inse sitt långsiktiga åtagande gentemot Ukraina. USA:s stöd hittills har varit ovärderligt, och att svika Ukraina nu vore inte acceptabelt på något sätt.

Kriget pågår med oförminskad kraft. Förstörelsen och skändandet av Ukraina fortsätter dagligen, och den ryska regimens ondska exponeras hela tiden. Det är i ljuset av den här svåra situationen som Sverige nu ska fatta sitt totalförsvarsbeslut. Det förslag som ligger på bordet är en fortsättning på besluten 2015 och 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

För vår del är vi glada över att åtta partier tillsammans har kunnat resonera sig fram till underlaget för propositionen. Enigheten visar att vi alla förstår allvaret i situationen, och det är en bra signal till svenska folket, Försvarsmakten och omvärlden.

Det är en mycket stor satsning som ska ske. Det handlar om 64 ½ miljard i ekonomiskt tillskott till totalförsvaret mellan åren 2025 och 2030. Omläggningen från det så kallade insatsförsvaret till ett nationellt försvar fortsätter. Det är en utveckling som inleddes med försvarsbeslutet 2014 och följdes upp med försvarsbeslutet 2020.

Trots den grundläggande enighet som föreligger vill jag göra några kommentarer.

Försvarsberedningen var överens om att Sverige ska ha 12 000 värnpliktiga år 2032, men i propositionen följer man inte det utan säger att det ska ske 2032-2035. Det har sin bakgrund i att Försvarsmakten har haft synpunkter på möjligheten att fullfölja det här till 2032. Vi anser att det är nödvändigt att ändå markera det som Försvarsberedningen var överens om. Det finns nämligen ett stort behov av att utöka framför allt armén, och det finns ett stort behov av fler värnpliktiga.

Det här handlar om att vi från politikens sida måste orka vara tydliga. Om det under de sju åren fram till 2032 händer något eller framkommer argument som gör det rimligt att göra en tidsförskjutning kan man ta beslutet i det läget, men vi behöver inte göra det redan nu. Att redan nu öppna för detta tidsintervall kan också innebära ytterligare tidsförskjutningar. Vi måste vara distinkta i vad som är vår kravbild.

Samma sak gäller när det handlar om de fyra brigader som ska vara på plats 2030. Det måste nu verkställas, och egentligen är det försvarsbeslutet 2020 som ska verkställas. I 2020 års försvarsbeslut stod det att Sverige skulle ha fyra brigader till 2025. Så blir inte fallet, och det beror bland annat på det materielstöd som har riktats till Ukraina. Nu handlar det om att tre mekaniska brigader och en infanteribrigad ska verkställas till 2030. Det här är en väldigt viktig prioritering, och för mitt parti har det varit en av huvudfrågorna. Det gäller att undanröja alla hinder som finns i denna process.

I Försvarsberedningens överenskommelse ingick också att det ska göras en analys gällande ytterligare en ubåt. Det finns inte med i propositionen. Jag tycker inte att det är bra. Ubåtar är en svensk styrkeförmåga och ett väsentligt säkerhetsintresse. Förekomsten av operativa och fungerande ubåtar i Östersjön är en styrka inte bara för Sverige utan även för hela Nato. Det är ett vapen som är väldigt avskräckande och som även kan användas effektivt ur underrättelsesynpunkt. Sverige är dessutom ett av få länder i världen som kan producera ubåtar. Socialdemokraterna tycker inte att det är bra att den eniga uppfattningen i beredningen inte har följts upp i propositionen.

Vi vill också inrätta en myndighet för räddningstjänsten - ett räddningsverk. Vi tror inte att det kommer att vara den mest effektiva organisationen om det görs inom ramen för MSB. Att i stället inrätta en specialinriktad myndighet för detta skulle ge högre effektivitet åt verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Vi vill också inrätta en statlig myndighet som ansvarar för näringslivets beredskapsplanering, ekonomisk försörjningsberedskap och krigsviktiga företag. Det här är ett så stort och omfattande område att det krävs en egen myndighet som kan bygga från grunden. Sverige har ett oerhört långt byggnadsarbete framför sig i det här sammanhanget. En gång i tiden fanns Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, och även om vi nu lever i en annan tid där nya metoder och nya samarbeten kanske krävs kan man ta intryck av hur den arbetade. Området är dock så pass omfattande att man inte klarar detta inom ramen för den mångfasetterade och omfattande myndigheten för samhällsberedskap.

I Försvarsberedningens rapport var vi också överens om att inrätta Norrlands infanteriregemente. Det är tre skyttebataljoner som i första hand skulle ägna sig åt skydd av transporter och värdlandsstöd samt åt att på olika sätt bana väg för införsel av både materiel och soldater i Sverige. De skulle också utgöra en viktig del av vårt nationella försvar - territorialförsvaret.

Jag litar på ministerns löfte att vi ska ta ställning till detta i oktober och på att löftet står fast med utgångspunkt i att Nato ska komma med sina kapacitetskrav. Jag är rätt säker på att detta är en verksamhet som kommer att behövas för att vi ska klara den här typen av transporter och ansvarstagande för både trupp och materiel som ska föras in i Sverige.

Stridsflyget är en annan punkt som jag vill nämna. Där har ett enigt utskott höjt ambitionsnivån i jämförelse med det som står i propositionen. Utskottet markerar tydligare att ett svenskt eller svensk-utländskt alternativ när det gäller nästa generations stridsflyg ska föras fram i en tydligare balans i förhållande till ett utländskt alternativ. Det är jag glad för. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har vi dock i ett särskilt yttrande sagt att vi vill se att förutsättningarna för ett svenskt eller svensk-utländskt alternativ är realiserbara.

Det är viktigt att slå vakt om de svenska jobben, den svenska förmågan, den svenska forskningen, den svenska utvecklingskapaciteten och framför allt den svenska rådigheten när man utvecklar ett nytt flygsystem. Det ska vara svenska och nordiska förhållanden, och en design som passar vår operativa miljö, som styr arbetet med detta.

Det här är ett väldigt långsiktigt beslut. Det är svårt att se in i framtiden och att se vad detta kommer att innebära efter Jas 39 E, som man har beslutat om och som nu förbandssätts, men det är viktigt att vi slår vakt om det vi har byggt upp. Sverige är ett av få länder i världen som klarar att producera stridsflyg.

Framtida utmaningar inkluderar sådant som att rekrytera och behålla personal, att åtgärda personalbrist inom kategorier som piloter, tekniker och specialister, att hantera risker för förseningar och hög prisutveckling på materiel samt att se till att stödet till Ukraina - som får starka fördröjningseffekter i förhållande till uppbyggnaden av svensk försvarsmakt - kan ersättas. Ytterligare en framtida utmaning är att hantera brist på koordinering av och samövning mellan förband samt brister när det gäller materiel och infrastruktur.

För det civila försvaret handlar det om att sjukvård i kris och krig måste byggas upp. Näringslivets roll i kris och krig måste kartläggas och planeras. Den ekonomiska försörjningsberedskapen måste byggas upp. Arbetet för att kunna möta cyberattacker, störningar och sabotage mot samhällets infrastruktur måste hela tiden vara under utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Jag yrkar bifall till reservation 13 under punkt 11, till reservation 34 under punkt 29 och till reservation 9 under punkt 8.

(Applåder)

Fru talman! Kollegor i försvarsutskottet! Statsråd! Hej till alla er som tittar och lyssnar!

I dag har vi mandatperiodens största debatt på försvarsområdet, den om inriktningen för totalförsvaret åren 2025-2030.

Debatten följer på ett och ett halvt års arbete inom Försvarsberedningen, där alla riksdagens partier i många timmar har diskuterat hur Sveriges totalförsvar bäst ska utvecklas framöver. Jag vill verkligen tacka alla experter och sakkunniga i Försvarsberedningen och ordföranden för det arbete som lagts ned.

Fru talman! Enigheten i försvarspolitiken kan tyckas konstig. Politiker ska ju vara oeniga. Vi ska visa på skillnader och bråka om detaljer. Visst framkommer skillnaderna också i den här debatten - ni kommer i alla fall att höra ganska mycket vänsterpolitik från mig. Men i det allvarliga säkerhetsläge vi är i, där Rysslands folkrättsvidriga invasionskrig i Ukraina nu närmar sig ett tredje år, blir investeringen från oss politiker att vara så eniga som möjligt. Jag hoppas att det kan ge arbetsro och stöd till alla i totalförsvarssektorn, och det är en värdefull signal både utåt mot Ryssland och inåt mot hela befolkningen.

Fru talman! Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet med mänskliga rättigheter, en trygg bostad och sjukvård och utbildning i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet.

För att lösa kriser och konflikter i världen behöver vi stärka biståndet och utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet.

Forskning från Uppsala universitet visar att 2023 var det år sedan 1946 då flest konflikter mellan stater var pågående i världen - hela 59 stycken. Rysslands krig i Ukraina och Israels ockupation av Palestina finns med i tankarna dagligen hos väldigt många människor även här i vårt land.

Fru talman! Sveriges stöd till Ukraina är enigt över partigränserna, och stödet kommer att fortsätta så länge det behövs. I Belarus behöver folket vårt stöd mot diktaturen, och i Moldavien och Georgien ser vi hur rysk påverkan riskerar att förstöra strävanden efter att bygga starka demokratiska samhällen.

Vänsterpartiet kräver självklart omedelbart eldupphör i Gaza och en hållbar fred i Mellanöstern. Jag tänker inte fördjupa mig mer i säkerhetspolitiken; den frågan har redan debatterats här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Ett starkt totalförsvar kräver ett robust samhälle i alla delar. Det innebär en väl utbyggd välfärd där kommuner och regioner har tillräckliga resurser på daglig basis och även i ansträngda lägen. Välfärdens verksamheter lider av permanent underbemanning. Det är samhällets förmåga att hantera vardagssituationer som visar hur rustade vi är att hantera kriser.

Totalförsvaret innefattar alla politikområden, inte bara försvarspolitiken. Alla måste vara med och ta ansvar. Det civila försvaret måste dessutom byggas i nära samarbete med den fredstida krisberedskapen.

Därför är det olyckligt att ett av målen för det civila försvaret, att det civila försvaret ska förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället även i fredstid, stryks. Jag vill av denna anledning yrka bifall till reservation nummer 40.

Ökningen av de ekonomiska resurserna till totalförsvaret får inte ske på bekostnad av behoven i andra viktiga delar av samhället såsom sjukvård, infrastruktur, bostäder, socialt arbete och klimat.

I årets budgetproposition föreslår regeringen och Sverigedemokraterna skattesänkningar på 34 miljarder kronor - samtidigt som vi vet att behoven bland de direkt samhällsviktiga verksamheterna är enorma. Om samhället inte fungerar i dag, om personalen redan nu går på knäna, är risken stor att det inte kommer att fungera i kris eller i värsta fall krig. Och vi vet att Sveriges roll och geografiska läge kräver att vi har ett fungerande civilt samhälle och ett fungerande civilt försvar även under mycket stora påfrestningar.

Fru talman! Vi lever i ett mer sårbart samhälle. Klimatförändringar, cyberattacker, påverkansförsök, sabotage och polarisering ställer stora krav på hela vårt totalförsvar.

Privatiseringar och utförsäljningar av samhällsviktig verksamhet har ställt till stora problem. Från att ha haft en offentlig organisation som hade överblick och kunde planera och prioritera har vi nu samhällsviktig verksamhet uppdelad på ett mycket stort antal aktörer, av vilka en hel del faktiskt har utländskt ägande, och alla har bara koll på sin lilla bit. Förutom förlusten av offentlig kontroll hamnar nu skattepengar som ska gå till kärnverksamheten i privata ägares fickor.

Den privatiseringshysteri som har rått de senaste åren och faktiskt fortfarande råder har försämrat det svenska samhällets robusthet. Offentligt ägande och offentlig styrning av samhällsviktig verksamhet krävs för ett robust och säkert samhälle. Vänsterpartiet anser därför att det offentliga samhället successivt bör ta tillbaka samhälls- och totalförsvarsviktig verksamhet i offentlig regi.

Infrastruktur och transporter är avgörande för att det svenska totalförsvaret ska fungera, precis som det är avgörande för att hela det civila samhället ska fungera varje dag. I totalförsvaret krävs bland annat godsvagnar som kan transportera tunga fordon. Det krävs kapacitet på varv att ta emot stora fartyg, och det krävs nya isbrytare.

De senaste åren har vi tyvärr sett att några av totalförsvarets viktigaste järnvägar, Malmbanan och Inlandsbanan, har haft stora brister i underhållet. Investeringar måste göras i fredstid för att järnvägen ska fungera i stora kriser eller i värsta fall krig, och underhållet är redan i dag eftersatt. Uteblivna investeringar har direkt påverkan på hela totalförsvarets förmåga att genomföra sitt uppdrag, som ju är att skydda och försvara Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Klimatkrisen är vårt största säkerhetspolitiska hot. Torka, översvämningar och extrema väderhändelser utgör ett direkt hot och är en bidragande faktor och orsak till krig och konflikter. Klimatkrisens effekter spär på ojämlikheten i världen. Att motverka klimatkrisen är därför detsamma som att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

Det är viktigt att vi har ett brett säkerhetspolitiskt arbetssätt och tankesätt och att det även inkluderar åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt.

För att ställa om i en mer hållbar riktning krävs att alla delar av samhället och alla invånare tar ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans. Myndigheter, företag och alla offentliga verksamheter och organisationer måste bidra på sitt sätt. Det gäller också Försvarsmakten. Försvarsmakten får inte vara ett hinder för den samhällsomställning som behövs för ett mer hållbart samhälle.

Vi måste kunna bygga ut vindkraft och solkraft, utveckla friluftslivet, bygga bostäder och värna åkermark och renbetesområden samtidigt som det militära försvaret ska kunna öva. Det är svårt, men det är inte omöjligt.

Vi i Vänsterpartiet menar att Försvarsmaktens intressen måste kunna vägas mot andra samhällsintressen på ett mer jämlikt sätt, utifrån bedömningar om samhällets bästa vid varje enskilt tillfälle. Vi kommer noga att läsa den utredning om vindkraft som lämnades över till regeringen förra veckan och ser fram emot lösningar på utbyggnaden av ny vindkraft i Sverige.

Fru talman! Vänsterpartiet menar att ett jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle. Tyvärr går regeringens politik åt motsatt håll. Vi ser en ökad utsatthet bland människor och en ökad polarisering i samhällsdebatten. Rasism och diskriminering mot människor med annan bakgrund eller tro splittrar oss och gör vårt samhälle svagare. Polariseringen försämrar också befolkningens sammanhållning, solidaritet och försvarsvilja.

Vi måste sträva efter ett inkluderande samhälle där människor hjälps åt och tillsammans kan stå emot kriser och i värsta fall krig. Därför måste alla uttryck för splittrande strömningar alltid bekämpas så att vi ska kunna leva tryggt, fritt och säkert i Sverige. För att stärka gemenskapen i befolkningen spelar kulturen, civilsamhället, trossamfunden och medierna inom public service en väldigt viktig roll.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Natomedlemskapet är nu en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer nu att vara Natoinriktad.

I fortsättningen måste Sveriges egen försvarsförmåga stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Vi måste vara en aktiv samarbetspartner till våra nordiska och baltiska grannländer, och länderna måste ta ett gemensamt ansvar för Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis. Det är detta, och inte operationer i länder långt bort, som ska vara den svenska prioriteringen. Vänsterpartiet motsätter sig såklart alla former av svenskt deltagande i Natos planering och övningar med kärnvapen.

Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess om totalförsvaret, eftersom Natos planering inte är helt synkroniserad med Sveriges. I Sverige har vi en lång process med diskussioner med Försvarsberedningen för att alla partier ska kunna vara med och påverka. På så sätt får totalförsvaret en demokratisk förankring. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att den demokratiska förankringen genom Försvarsberedningen bibehålls, och jag förväntar mig att så blir fallet. Jag vill av denna anledning också yrka bifall till reservation 9.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Den folkliga förankringen av hela totalförsvaret är otroligt viktig. Det är en angelägenhet för hela befolkningen, och alla kan göra sin insats i totalförsvaret. En viktig byggsten för detta är värnplikten. I värnplikten träffas ungdomar med olika bakgrund och utbildas tillsammans. Det är viktigt att antalet värnpliktiga fortsätter att öka, men ökningen måste vara hållbar. Antalet måste utgå från vad som behövs i krigsorganisationen och personalförsörjningen men också hänga ihop med de resurser som finns i Försvarsmakten. Ekvationen med alla ingående delar - logement, utrustning, materiel och befäl - måste gå ihop. Detta gäller framför allt kläder och utrustning för kvinnor.

Plikten är en ingripande del i en ung människas liv, och därför måste värnpliktsutbildningen vara så bra som det över huvud taget är möjligt. För att de värnpliktiga ska ha en hög grad av medinflytande över sin vardag krävs ett fungerande och oberoende pliktråd. Det är viktigt att Försvarsmakten lyssnar på Pliktrådets rekommendationer och löser de problem som Pliktrådet ser. Det gäller framför allt ersättningar och värnpliktigas resor.

Det har också tagits steg mot att återuppväcka civilplikten. Det tycker vi i Vänsterpartiet är väldigt bra.

Fru talman! Personalen är såklart grunden för ett fungerande totalförsvar - jag tackar Jörgen Berglund för passningen i denna fråga. Att arbeta inom våra totalförsvarsmyndigheter kan innebära stora risker, både på hemmaplan i fredstid och under internationella insatser eller andra skarpa lägen. Därför är det av största vikt att arbetsvillkoren inom Försvarsmakten är så bra som det över huvud taget är möjligt.

Militären stod för det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige. Det var först 1989 som kvinnor tilläts att lönearbeta inom försvaret. Jämställdhetsarbetet måste vara en integrerad del i hela Försvarsmaktens verksamhet.

För att ha en långsiktigt stark försvarsmakt är det viktigt att organisationen kan behålla sin personal och att de som har lämnat den kan återvända. Löner och villkor måste förbättras så att ingen lämnar yrket av ekonomiska skäl. Detta gäller också kompetensutveckling och vidareutbildning. Exakt hur löner och villkor ska se ut är dock inte en fråga för politiken utan för arbetsmarknadens parter.

Ett större antal soldater och officerare kommer i och med Natomedlemskapet att tjänstgöra utomlands. Utlandsuppdrag på insatser och i staber och långa övningar här hemma innebär inte bara hårt arbete och lång bortavaro för den enskilde utan påverkar också familj och anhöriga hemma. Jag vill rikta ett stort tack för era insatser - till både er som är borta och er som är hemma.

Vi väntar nu på utredningen om Försvarsmaktens personalförsörjning. Den ska levereras i juni 2025. Det är beklagligt att den inte är färdig och kan involveras i detta totalförsvarsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! För att det svenska totalförsvaret ska kunna växa på det sätt som vi nu beslutar krävs stora satsningar på personalen, på infrastrukturen och på att besluts- och planeringsprocesser blir snabbare och effektivare. Vi möts ibland av stor frustration över att det tar för lång tid att fatta beslut och att saker som planerats inte blir genomförda eller kommer på plats. Det är många frågor som nu måste lösas tillsammans för att den inriktning vi beslutar i eftermiddag ska kunna vara genomförbar.

Fru talman! Jag tackar Jörgen Berglund för frågan och för möjligheten att få utveckla det här, för detta är väldigt viktigt.

Allt det som Jörgen Berglund nämner är såklart bra grejer. Det vi i Vänsterpartiet motsätter oss, och som vi har motsatt oss i många år, är den militarisering vi ser på EU-nivå. EU är en överstatlig organisation som under lång tid har gått i en mer militär riktning.

Det är problematiskt på många olika sätt. Det är problematiskt framför allt för att det är överstatligt, men det är också problematiskt för att länderna i Europa inte riktigt har samma syn på hur militariseringen av EU ska gå till. Som en parentes är det väldigt intressant att följa - nu blir det till exempel en kommissionär för försvarsfrågor.

Allt som Jörgen Berglund nämner är bra grejer. Allt det gör vi - eller borde göra. Det var ju en biståndsdebatt här sent i går kväll. Jag lyssnade tyvärr inte på den, för jag satt och skrev på mitt anförande. Jag beklagar detta, alla kollegor!

Allt som nämns är sådant vi måste göra, men tyvärr är det grejer som regeringen har skurit ned på. Det bistånd vi en gång var väldigt stolta över i Sverige - medlingsarbetet, det starka FN-arbetet och allt sådant - håller på att nedmonteras av den regering vi har nu.

Framför allt är biståndet till Afrika otroligt viktigt. Både Kina och Ryssland, som är icke-demokratiska länder, går in och påverkar genom att köpa upp till exempel hamnar och annan infrastruktur och ger bistånd på det sättet. Sverige borde vara där med starkt bistånd, utvecklingsarbete och medlingsarbete i krig och konflikter och dessutom ge starkt stöd till FN, så som vi en gång gjorde men tyvärr inte riktigt gör längre. Det ska dock inte ske under något slags paraply i form av EU:s militarisering.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret och frågan!

Jag följer debatten om biståndet, precis som säkert många andra här i kammaren också gör, framför allt det de kristna organisationer säger som har arbetat mycket länge med bistånd och nu ser medlen minska och nästan försvinna.

Jag återgår till frågan om EU. Sverige är medlem i EU och Nato, men det är ju inga fasta organisationer. De är föränderliga. I förhandlingar och olika typer av beslut har de mer än en inriktning. Det är väldigt tydligt med EU, och jag har förstått det som att det brukar pratas om Nato som en väldigt politisk organisation där man förhandlar tillsammans. Det är alltså påverkbara organisationer för både Sverige och vänstern. Vi har en ganska stark vänstergrupp i EU som arbetar dagligen med de här frågorna.

Vi samordnar ju Ukrainastödet till mycket stor del också utanför EU, bland annat för att det finns EU-medlemmar som inte tycker om stödet till Ukraina, om man får uttrycka sig så. På EU-nivå måste man göra olika typer av krumbukter ibland för att ens få iväg stödet till Ukraina eftersom EU-organisationen är överstatlig, på det sättet.

Jag tror alltså inte att vi ska hänga upp Ukrainastödet på EU. Jag tror att det är bra att fortsätta göra detta tillsammans med likasinnade länder i olika konstellationer. Jag tror också att det är så man behöver tänka vad gäller både bistånd och utvecklingsarbete. Vi behöver hitta likasinnade länder för att på olika sätt göra biståndsarbetet tillsammans med dem. Det görs i dag. Vi behöver inte en fredsfacilitet. Vi behöver inte olika typer av EU-fonder där vi betalar in skattepengar som sedan ska styras av EU-organisationen. Vi kan klara det tillsammans med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Nästan på dagen två år efter att Försvarsberedningen blev utsedd står vi här med ett nytt totalförsvarsbeslut att fatta för perioden 2025-2030. Det blev sammanlagt tre stora, bra rapporter och en kontrollstation.

Beredningens rapporter blev väldigt bra. Jag ska i mitt anförande försöka fokusera lite extra på det som är viktigt för Centerpartiet och på vad vi tycker är viktigt för att uppnå ett än starkare totalförsvar under perioden 2025-2030.

Fru talman! Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Hela Sverige ska kunna försvaras, men Gotland, västkusten med Göteborgs hamn och Nordkalotten och den norra delen av Sverige bedöms av Försvarsberedningen och i våra rapporter som strategiskt viktiga områden i händelse av krig.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos kollektiva försvar. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden. Men det är också nödvändigt att genom bland annat grundorganisationens utformning och närvaro i hela landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med hela totalförsvaret. Det är av stor vikt att de i försvarsbeslutet 2020 beslutade organisationsenheterna kommer på plats fullt ut.

För Centerpartiet är det viktigt att alla försvarsgrenar utvecklas hela tiden - armén, flyget, marinen och självklart också hemvärnet. Centerpartiet vill trycka på att utvecklingen av marinen behöver gå i en snabbare takt, med tanke på allt vatten runt omkring oss. Jag och - tror jag - många med mig har, när både utskottet och Försvarsberedningen har varit i andra länder och diskuterat utifrån en Natokontext, upplevt att många undrar över och vill prata om vad Sverige ska och kan bidra med i Nato inom det marina området. Det är viktigt att komma ihåg.

Allt detta med att stärka samtliga försvarsgrenar inom Försvarsmakten innefattar självklart såväl personalorganisationen som infraorganisationen, med byggnader och dylikt, och en ständig utveckling av materielområdet.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till såväl folkförankring som försvarsvilja och den samlade totalförsvarsförmågan. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver de frivilliga försvarsorganisationerna dock ha aktuell kunskap om kraven och hur dimensioneringen ska se ut.

Hemvärnet har hög beredskap och mycket god lokalkännedom. De skapar förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera samt för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar runt om i hela Sverige. Vidare har de en viktig roll i värdlandsstödet. För att de ska kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet. Det är nu på gång, vilket är väldigt glädjande. Hemvärnet bidrar till motståndskraft, försvarsvilja och folkförankring.

Centerpartiet har länge drivit att vi vill se en stärkt frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker på frivillighet när de utvecklar sin verksamhet, också i ett scenario av höjd beredskap. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamheter täcker många olika och viktiga områden och kan ha en viktig roll, inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll i både den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbetet. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli mycket bättre i samhället. Frivilligheten behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser skrivas med kommuner och regioner.

Centerpartiet tror också att de frivilliga försvarsorganisationerna kan utvecklas genom större samverkan med det privata näringslivet. Jag nämnde det i debatten vi hade om budgeten för 2025, och i den här debatten vill jag återigen trycka på att folkbildningen och samlingslokaler - som bygdegårdar, Folkets Hus och parker - kommer att vara viktiga i arbetet med att totalförsvarsbeslutet 2025-2030 ska uppnås. Folkbildningen hjälper till att bygga motståndskraft och försvarsvilja.

Då kommer vi till min käpphäst: hemvärnet och militärregionerna. Jag vill egentligen först tacka båda statsråden för skrivningarna i propositionen om att Försvarsmakten själv ska få se över hur organiseringen av militärregionerna ska se ut. Om en omorganisering ska ske är det för mig och Centerpartiet viktigt att exempelvis Rikshemvärnsrådet hörs om detta. Det är trots allt så att hela Försvarsmakten, inte bara armén, är beroende av militärregionerna. Flyget och marinen är det också.

Var militärregionerna ska organiseras är ingen politisk fråga, anser jag. Det ska Försvarsmakten bestämma tillsammans med andra aktörer, exempelvis Rikshemvärnsrådet.

Fru talman! Pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar hur viktigt det är att alla delar av Sverige och EU minskar kritiska eller riskfyllda beroenden, inte minst på försörjningsområdet. Centerpartiet vill se en beredskapsmodell där näringslivet spelar en central roll utifrån en insikt om ett ömsesidigt beroende mellan det offentliga och näringslivet. Det kan exempelvis handla om att beredskapsåtgärder finansieras genom ersättning till näringslivet för att upprätthålla en tjänst eller en beredskap för vissa varor eller tjänster med utgångspunkt i avtal som beaktar försörjningstrygghet också i höjd beredskap eller krig.

Lagring är en annan möjlighet, men det är viktigt att lagringen utformas på ett sätt som garanterar goda omsättnings- och distributionsmöjligheter och att det inte handlar om beredskapslager av gammalt snitt. Vi behöver bygga nya typer av beredskapslager 2.0 som är anpassade för 2020-talet och framåt. Just nu är planeringshorisonten för totalförsvaret minst tre månader, men mot bakgrund av erfarenheterna från kriget i Ukraina anser vi att det finns goda skäl att börja fundera på om den ska vara längre.

Fru talman! Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap. Men i en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat om vi inte samtidigt kan säkra jordbrukets transporter och dess tillgång på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, reservdelar, kompetens och annat. Krigsplaneringen behöver utvecklas. Centerpartiet menar att utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag om en ny livsmedelsberedskapslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Centerpartiet anser att Sverige ska ha en god försörjningsförmåga för samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet i händelse av kris och krig. En ökad självförsörjning av viktiga förnödenheter är en viktig komponent i den fortsatta uppbyggnaden av totalförsvaret. Självförsörjningsgrad, jordbrukets konkurrenskraft, logistik och lagerhållning av nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror samt individens egenberedskap är viktiga ingångsvärden som ständigt måste utvecklas vidare. Både offentliga aktörer och näringslivet har här en viktig uppgift utifrån sina respektive roller. När den nationella samordningen av försörjningsberedskapen utvecklas är det viktigt att det regionala och lokala perspektivet finns med och att näringslivets deltagande och mervärde är tydligt liksom tillgängligheten över hela landet.

Fru talman! Detta totalförsvarsbeslut är historiskt utifrån att det är det första beslutet som fattas när Sverige är medlem i Nato. Nu blir det viktigt att se till att hela totalförsvaret utvecklas, inte minst det civila försvaret. Att bygga ett starkt civilt försvar i totalförsvaret är ytterst viktigt. Här fyller kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle en stor roll. Nu krävs det från oss alla att de beslut som fattas också blir genomförda så att kommuner och regioner vet vad man ska planera och jobba mot.

En lika viktig fråga som diskuterades flitigt i Försvarsberedningen var ledningsförmågan och ledarskapet. Mandat i fråga om beslut och ledning måste vara kända och övade i förväg. I höjd beredskap och krig är det dessutom nödvändigt att beslut kan fattas decentraliserat så nära verksamheten som möjligt. Vid höjd beredskap och krig ska ledningsstrukturerna borga för att samhällets samlade resurser kan fördelas, riktas, prioriteras och samordnas för att åstadkomma största möjliga försvarseffekt. Den förmågan och de mandaten kan också behöva finnas för fredstida stora kriser, inte minst för att undvika parallella ledningssystem.

Fru talman! Jag måste självklart också nämna något om försvarsanslagen för kommande period. När vi närmar oss 2028 ska 2,6 procent av bnp satsas på det militära försvaret. Det är stora pengar och stora och viktiga satsningar, men med den omvärldsutveckling som nu sker - och sker till det sämre i allt snabbare takt på många håll i världen - anser vi i Centerpartiet att vi under 2025 måste börja prata om att försvarsanslagen måste upp till 3 procent. Centerpartiet är beredda att samtala om detta och föreslog också detta i Försvarsberedningen. Jag hoppas att övriga partier också är beredda att besluta om detta.

Fru talman! Kriget i Ukraina påverkar oss alla. Sverige har sedan krigets inledning stöttat Ukraina med mängder av materiel, vilket har varit oerhört viktigt. Det är också oerhört viktigt att vi fortsätter att göra denna satsning och hjälper Ukraina att vinna det fruktansvärda krig som pågår.

Fru talman! När nyårsklockorna ringer in 2025 har vi ett nytt totalförsvarsbeslut på plats, ett beslut som är bra men troligtvis otillräckligt med tanke på det som händer och sker i omvärlden.

Det finns mycket att säga om totalförsvaret, och jag har tagit upp en hel del av alla de frågor som Centerpartiet tycker är viktiga och driver. Jag vill med detta yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 1. Jag vill också önska talmannen, kammarkansliet, kollegorna i försvarsutskottet och statsråden en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! I dag debatterar vi det totalförsvarsbeslut som lägger grunden för försvarets utveckling åren 2025-2030. Försvarsbeslut är fleråriga, och tillväxt inom försvaret tar tid. Men det säkerhetspolitiska läget kan förändras snabbt.

Den 24 februari 2022 förändrades säkerhetsläget i Europa drastiskt vid Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av sitt grannland Ukraina. Det påminde oss om att fred, frihet och demokrati inte är något vi kan ta för givet och att krig som syftar till att ockupera ett annat lands territorium, med tusentals dödade och skadade, i allra högsta grad fortsatt förekommer, även i vår del av världen.

Fru talman! Det beslut vi debatterar i dag har sin grund i Försvarsberedningens tre rapporter: Allvarstid, Kraftsamling och Stärkt försvarsförmåga. Arbetet med Försvarsberedningen har gett förutsättningen för att vi i dag har en bred samsyn om de viktigaste dragen i säkerhets- och försvarspolitiken. Jag vill tacka mina kollegor i beredningen, särskilt ordförande Hans Wallmark, för gott samarbete.

Miljöpartiet står bakom huvuddragen i rapporterna, men vi har också haft ett antal avvikande ståndpunkter, bland annat om den breda synen på försvaret. Vi tycker att man måste vara klarsynt och väga in de olika typer av hot som samhället står inför. Vi har också varit tydliga med att vi hade velat satsa ännu mer på det civila försvarets uppbyggnad.

Miljöpartiet står bakom att totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Genom att öka beredskapen, både civilt och militärt, kan vi påverka risken att det blir krig.

Här vill vi i Miljöpartiet understryka vikten av att nå en balans inom totalförsvaret. För att ett samhälle ska klara påfrestningarna av ett krig behövs ett civilt försvar som skyddar befolkningen, får viktiga samhällsfunktioner att fungera och stöttar den militära försvarsinsatsen. Därför menar Miljöpartiet att det är viktigt med de satsningar på det civila försvaret som genomförs nu med anledning av försvarsbeslutet.

Samtidigt är det också tydligt att det inte har gått att få gehör för en mer långsiktig satsning där Sverige successivt närmar sig de nivåer på anslag som MSB har pekat på behövs. I stället växer det civila försvaret bara till och med år 2028, då det landar på en omslutning på 15 miljarder. Därefter ges inga besked om fortsatt tillväxt för det civila försvaret. Däremot fortsätter det militära försvaret att växa. Därmed fortsätter obalansen, och försvaret blir totalt sett svagare.

Fru talman! Majoriteten i Försvarsberedningen har också valt att föreslå ändrade mål för det civila försvaret, vilket vi i Miljöpartiet tycker är märkligt och olyckligt. Ett mål anger en tydlig prioritering och inriktning. Målen är ett viktigt sätt att styra myndigheternas verksamhet. Riksdagsbundna mål följs också upp årligen i samband med budgeten, vilket ger politiken en möjlighet att följa utvecklingen och föreslå förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

När majoriteten nu tar bort målen om att upprätthålla nödvändig försörjning, bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid och med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser får det konsekvenser för myndigheternas arbete med det civila försvaret.

Det här är en tydlig markering av att regeringen, dessvärre med stöd av Socialdemokraterna och Centerpartiet, inte vill att försörjningsberedskap, krisberedskap eller internationella insatser ska vara viktiga uppgifter för det civila försvaret.

Man flyttar också ned målet om att värna eller skydda civilbefolkningen till plats tre. Man gör denna omprioritering trots att man hävdar att målen inte är inbördes prioriterade. Det går inte att tolka på något annat sätt än att majoriteten inte tycker att skyddet av civilbefolkningen är lika viktigt som det övergripande målet om samhällsfunktioner. Miljöpartiet vill att målen för det civila försvaret ska kvarstå så som de stod i försvarsbeslutet 2020.

Fru talman! Vi menar att det civila försvaret och krisberedskapen hör ihop. Att stärka det civila försvaret för att det ska vara dimensionerat att möta krigets krav innebär även att krisberedskapen stärks, åtminstone om man inte separerar dessa två viktiga funktioner. I stället behöver man se krisberedskapen och det civila försvaret som en helhet som kan möta och hantera kriser i hela hotskalan, från mindre och större kriser i fredstid till de förhållanden som råder under höjd beredskap och ytterst krig. Det finns nu en tendens att helt vilja förbise krisberedskapen. Men vi behöver förmågan att stå emot såväl kriser som krig.

Fru talman! En annan brist med beslutet i dag är att finansieringen av beslutet inte är löst utan skjuts på framtiden. Den stora utökningen av anslagen sker egentligen först i början av nästa mandatperiod, men redan nu kan vi konstatera att det med så stora satsningar på försvaret finns stor risk för att andra satsningar får stå tillbaka. Därför har vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sagt att vi vill se en beredskapsskatt som kan bidra till finansieringen av försvarssatsningarna.

Utbyggnaden av svenskt försvar får inte ske på bekostnad av andra samhällsfunktioner som har bäring på svensk totalförsvarsförmåga. Ett fungerande samhälle och en fungerande välfärd och infrastruktur i fred är grunden för att vi ska kunna hantera kriser och krig.

Fru talman! Samtidigt vill jag understryka vikten av att ha en beredskap för att kunna hantera antagonistiska handlingar såväl under som över gränsen för väpnat angrepp. Miljöpartiet står bakom Försvarsberedningens bedömning att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas samt att det inte heller kan uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.

Även om Sverige i nuläget inte står inför ett omedelbart krigshot behöver vi ha beredskap för att kunna hantera händelseutvecklingar som skulle kunna få allvarliga konsekvenser om de inträffar. Men hybrida aktiviteter såsom cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer inträffar redan i dag. Frågan är inte om vi behöver möta dessa hot, utan var, när och hur.

Samhället måste därför byggas motståndskraftigt. Den snabba digitaliseringen gör frågor om sårbarhet i våra samhällssystem alltmer aktuella. Många viktiga samhällsfunktioner är beroende av de digitala systemen och elförsörjning, vilket gör dem känsliga för både dataintrång och andra störningar. Påverkas dessa system får det stora konsekvenser för alla delar av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Även energiförsörjning i bredare bemärkelse - det vill säga ökad och mer decentraliserad elproduktion, vilket behövs - samt livsmedelsförsörjning, sjukvård och många andra delar av det moderna samhället är sårbara. Det är sårbarheter som vi behöver kunna hantera och förebygga. Det är viktigt att hitta en samexistens och kunna bedöma helheten i totalförsvarsperspektivet. Sverige behöver snabba på arbetet med att öka försörjningsberedskapen för att säkerställa rent dricksvatten och matproduktion.

Miljöpartiet menar att en ökad ekologisk produktion av livsmedel ger bättre förutsättningar att kunna producera livsmedel i händelse av kris eller krig, då den ekologiska produktionen inte är beroende av insatsvaror som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på det sätt som konventionellt lantbruk är.

Fru talman! Allra tydligast är kanske ändå vår sårbarhet och utsatthet på kommunikationsområdet. Påverkanskampanjer och desinformation når oss på flera olika sätt, inte minst via sociala medier. Genom tillämpandet av artificiell intelligens kommer troligen både mängden påverkanskampanjer och deras träffsäkerhet att öka. Det här är ett hot mot demokratin.

Det psykologiska försvaret handlar om att bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer. Det innebär bland annat att höja förmågan hos befolkningen att skilja på pålitliga och opålitliga källor och att skilja på vad som är sant och vad som är falskt. Det är i dag svårt att veta var desinformationskampanjer kommer ifrån. Nationella och internationella aktörer, individer, politiska organisationer och organiserad brottslighet rör sig i samma digitala rum. Vi behöver stärka medie- och informationskunnigheten hos befolkningen, vilket inkluderar både text och bild.

Försvaret av demokratin mot både utrikes makt och interna hot är en avgörande säkerhetsfråga. Det blir i dag allt svårare att skilja på främmande makt och inrikes hotaktörer, när exempelvis utrikes aktörer anlitar gängkriminella för att genomföra hot och våldsdåd.

Fru talman! Sverige är sedan den 7 mars en del av försvarsalliansen Nato. På det viset blir detta ett historiskt försvarsbeslut. Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska fokusera på sin kärnuppgift: försvar av de allierade.

Men, fru talman, Nato har också den nukleära avskräckningen, som är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de användes. Miljöpartiet står därför fast vid att kärnvapen aldrig ska få finnas på svenskt territorium i vare sig fredstid eller krigstid. Vi anser att Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

Vi anser att det är viktigt att vårt Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato menar vi också att Sverige ska verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för de grundläggande mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Överlag tycker jag att vi behöver bli bättre på att stå upp för den internationella humanitära rätten - krigets lagar. Dessa syftar till att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar för såväl civila som stridande och reglerar vilka stridsmetoder och stridsmedel som får användas. Krigets lagar behöver integreras i totalförsvarsplaneringen. För att uppfylla internationella åtaganden, hantera krigsbrott och främja en mer human värld behöver vi stärka kunskapen om krigets lagar inom hela totalförsvaret. Detta känns viktigt att påpeka, inte minst med tanke på den debatt om säkerhetspolitiken som vi hade förra veckan.

Fru talman! Jag vill tacka mina kollegor i beredningen för att vi har kunnat mötas i en bred överenskommelse. Jag vill också tacka försvarsministern för att han har lyssnat in och tagit hänsyn till i alla fall större delen av Försvarsberedningens arbete och förslag.

Det är dock olyckligt att regeringen inte har hörsammat Försvarsberedningens förslag om en värnpliktsmusikkår i Norrland. Vi får fortsätta att arbeta för att regeringen, och kanske även försvarsmaktsledningen, ska förstå kulturens vikt för totalförsvaret. Inte bara skyddet av kulturarvet utan också den samtida kulturen har en viktig roll att bidra med, bland annat för meningsskapande och samhörighet, vilket är viktigt för vår försvarsvilja och försvarsförmåga.

Fru talman! Framöver tror jag också att vi kommer att behöva återkomma till hur vi skyddar vår befolkning. Miljöpartiet menar att Sverige bör ha en bred syn på säkerhet som tar i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer. Det handlar om mänsklig säkerhet. Genom att stärka vår beredskap och skapa ett robust samhälle skapar vi förutsättningar för att hantera samtidens och framtidens utmaningar för att skydda såväl människor i vårt land som vår miljö.

Klimatkrisen kommer att innebära att vi även i Sverige drabbas av fler extrema värmeböljor och skyfallsliknande regn. Torka, bränder, översvämningar, ökad risk för skred och erosion, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att få uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna och satsa betydligt mer på att klimatanpassa vårt samhälle. Tyvärr tar inte regeringen klimathotet på tillräckligt stort allvar för att leverera en politik som minskar utsläppen och anpassar samhället till ett förändrat klimat.

Skyddet av befolkningen kommer också att behöva ta sig uttryck i hur vi skyddar oss mot väpnade angrepp. Därför kommer frågan om ökad luftvärnsförmåga att behöva hanteras i kommande försvarsbeslut, liksom hur vår marin kan utvecklas och bidra till försvaret av Östersjön. För att försvarsbeslutet ska kunna genomföras behövs goda villkor för våra soldater, sjömän, officerare och värnpliktiga, och våra frivilliga försvarsorganisationer behöver involveras.

Jag vill till sist understryka att vi är överens om mycket i Försvarsberedningen. Jag yrkar ändå bifall till reservation 40 om målen för det civila försvaret, reservation 28 om klimatet och reservation 4 om breddad hotbild.

Fru talman! Jag kan med glädje säga att jag tror att vi är relativt överens om de här frågorna, jag och ledamoten Berglund.

Vi skriver att försvaret ska vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Det hänger ihop med att försvaret tar sin grund i folkrättens självförsvarsprincip. Det är just därför vi uttrycker oss på det sättet. Jag tror inte att det egentligen skiljer någonting mellan hur jag ser på den här frågan och hur ledamoten Berglund ser på frågan.

Vi har en försvarsmakt för att försvara Sverige om vi blir angripna. Men vi har inte ett försvar för att hota eller på annat sätt attackera andra länder. Vårt försvar finns till i händelse av att vi blir angripna. Därför ska försvaret vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad.

Vi understryker samarbetet inom Norden och Baltikum. Det har vi också hört flera andra talare göra här under dagen. Det är våra närmaste grannländer. Det är länder som delar vår militära geografi, där vi vet att vi har ungefär samma förutsättningar och syn på saker och ting.

Vi vet att vi kan bidra med vår försvarsförmåga för att ge skydd. Vi vet att vi har ett långsiktigt samarbete som har pågått under lång tid. Nordefco har till exempel nämnts.

Vi ser att det är väldigt positivt om vi kan arbeta nära med våra nordiska grannländer och med de baltiska grannländerna. Vi kan i vårt bidrag till Nato bidra i just det här området.

Vi hade i förra veckan en debatt om Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar i det euroatlantiska området. Även där kom det till uttryck att det är framför allt i det området som vi vill att Sverige bidrar till Nato.

Fru talman! Jag skulle vilja korrigera mina tidigare yrkanden. Jag yrkar bifall till reservation 10, reservation 35 och reservation 42.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga försvarsminister Pål Jonson: Vad är det som hindrar er från att ställa upp på en beredskapsskatt? Det här är 64,5 miljarder. Det är alltså oerhört stora belopp, och det är klart att det hamnar i en konkurrenssituation med andra områden som vård, skola och omsorg, där det bevisligen behövs mer pengar. Vi har också en situation inom sjukvården där det behövs mer pengar, och samtidigt ser vi att vi behöver bygga upp den civila beredskapen på sjukvårdssidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

En jämnare fördelning när det gäller att bära de här bördorna tycker vi är rimlig. Då handlar det framför allt om att de i de högre inkomstskikten och de med stora kapitalvinster bör bidra. Vad är det egentligen som hindrar er på den här punkten?

Jag är fullt medveten om att vi kan behöva göra justeringar i det som vi nu tar ställning till. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge behöver vi kanske fundera på om vi måste ta in fler värnpliktiga än det antal som nu ligger i förslaget. I Försvarsberedningen kom vi överens om 12 000, och det skulle vara klart till 2032. Men enligt det förslag som nu föreligger ska det läggas i intervallet 2032-2035. Man motiverar det med att Försvarsmakten inte sägs orka med den tidsplan vi har föreslagit.

Men vi har sju år på oss. Varför kan man inte ta ställning till det här i ett senare läge? Varför öppnar man redan nu upp för en eventuell tidsförskjutning som kan leda till nya tidsförskjutningar i ett läge där det till och med kanske är så att säkerheten kräver fler värnpliktiga?

Fru talman! Jag tycker inte att ministern ska komma och prata med mig om att lyssna på Försvarsmakten. Jag tog över ett departement efter en försvarsminister och en regering som hade låtit relationen till Försvarsmakten haverera. Vi byggde upp den relationen i dialog, och vi hade den under åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Men jag har lärt mig att man i en dialog faktiskt kan ställa en del krav. Och det är inte alltid så att det Försvarsmakten säger är rätt. Man kan hantera det här på olika sätt i ett ledarskap. Jag skulle ha valt att agera så att man hade legat kvar vid 2032 men varit öppen för att eventuellt göra justeringar senare, när man ser hur saker och ting faller ut.

Jag skulle, precis som Pål Jonson säger, ha haft ett annat förhållningssätt. Men kom inte och prata med mig om bristande dialog, för jag var med och byggde upp en dialog som hade havererat!

Man bör bära bördorna på ett rättvist och solidariskt sätt i samhället. Många har det svårt i dag. De ekonomiska klyftorna har ökat, och de som tjänar mest och har gjort mest pengar på kapitalvinster skulle kunna vara med och bidra i de enorma satsningar som sker på Försvarsmakten. Men även på den här punkten har vi olika förhållningssätt. Det är en värderingsmässig skillnad i hur vi vill att samhället ska fungera.

Jag skulle också vilja höra vad det är som hindrar er från att analysera möjligheten att beställa en tredje ubåt när vi ska inrätta en ny ubåtsklass. Det är en analys vi var överens om i försvarsöverenskommelsen, men ni har inte tagit med det i propositionen. Vad är det som hindrar er från det? Det är inte något stort åtagande att göra denna analys. Jag ser också fler ubåtar framför mig på sikt.

(Applåder)

Fru talman! Att göra ett vägval för stridsflyget är en stor fråga, och det är en viktig fråga för luftförsvaret. Därför anser vi från regeringens sida att det är rimligt att man utreder frågan - det kan ju handla om hundratals miljarder - och att man precis som vid tidigare vägvalsprogram har alla alternativ på bordet.

Hanna Gunnarsson vet att alternativen är att vi anskaffar stridsflygplan från annat land, att vi utvecklar stridsflygplan tillsammans med andra länder och att vi utvecklar stridsflygplan själva. När det gäller vägvalsprogrammen har vi alltid gjort så att vi har kunnat jämföra de alternativ som finns och även utrett dem grundligt.

Låt mig också säga att vi tycker att det är viktigt att utgå från den militära förmågan och vilket behov som föreligger. Sedan kommer vi också att behöva väga in även andra aspekter, såsom våra försvarspolitiska relationer och det faktum att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde, som det heter, och att stridsflyget är stor tillgång för Sverige.

Vi vill ha en så bred överenskommelse som möjligt kring ett så här långsiktigt och stort vägval. Därför kommer den utredning som regeringen har för avsikt att tillsätta att innehålla en parlamentarisk referensgrupp. Vi tycker att det är viktigt att vi kan hitta överenskommelser, framför allt i sådana frågor som sträcker sig många mandatperioder framåt. Men, återigen: Det är rimligt att vi utreder detta, att vi tänker igenom det noga och att vi har ett bra och genomarbetat underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Jag har noterat att Vänsterpartiet utesluter möjligheten att köpa ett utländskt stridsflygplan och att man är det enda partiet som från början utesluter detta. Hanna Gunnarsson får gärna redogöra för de övervägandena.

Fru talman! Jag håller faktiskt inte med Hanna Gunnarsson där. Om man ändå ska göra en utredning tycker jag att man ska göra den ordentligt, och jag tycker att man åtminstone ska ha referensvärden för vad det skulle innebära om vi egenutvecklade stridsflygplan, om vi utvecklade stridsflygplan tillsammans med andra och om vi importerade stridsflygplan - om inte annat så att man kan jämföra alternativen. Det är nämligen väldigt många miljarder det handlar om.

Ett bra underlag tycker jag alltså är viktigt, och de andra sju partierna har ställt sig bakom att alla tre alternativen ska utredas. Däremot har vi på ett sätt valt väg för vägvalsprogrammet såtillvida att vi avsätter miljardbelopp för att vidmakthålla kompetens hos framför allt Saab och GKN under tiden för vägvalsprogrammet. Vi har avsatt så stora belopp för att de ska kunna vidmakthålla kompetens och även utveckla stridsflygplan om vi landar i det. Jag vill bara säga att det i detta avseende är viktigt att vi vidmakthåller vår förmåga.

Återigen: Kammaren har beslutat att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde - det som förut hette väsentligt nationellt säkerhetsintresse - och det tar vi givetvis på allvar. Sedan hoppas vi på en bred uppslutning kring ett långsiktigt beslut, och bedömningen är att det kommer att fattas senast under 2030. Jag noterar att utskottet skrev 2028-2030, och jag ser inga stora konflikter i detta. Det är ett viktigt beslut för Försvarsmakten men också ett viktigt beslut för Sverige, och vi kommer att värna möjligheten att hitta en så bred politisk överenskommelse som möjligt i frågan om det framtida stridsflyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Det var fyra viktiga och breda frågor, så jag ska göra vad jag kan för att komprimera svaret.

När det gäller synen på klimathotet och hur det påverkar Försvarsdepartementets beredningsområde är detta absolut något som kan generera konflikter. Det kan leda till påtvingad migration. Det kan leda till erosion, vilket vi har sett skapar konflikter. Det kan naturligtvis få konsekvenser också i Sverige, och i försvarsbudgeten finns speciella anslag som är avsedda för klimatanpassningar. Detta utgör alltså ett allvarligt hot.

Jag tror att jag vet vad Emma Berginger syftar till nu. I propositionen står det att klimathotet utgör ett allvarligt hot. Läser man den nationella säkerhetsstrategin ser man att det står att det på sikt utgör ett existentiellt hot. Jag vill bara understryka att man till viss del jobbar med lite olika tidsförhållanden i försvarspropositionen och den nationella säkerhetsstrategin. Jag vet att Emma Berginger har tagit upp denna fråga förut, men jag vill ändå säga att det finns en nyansskillnad när det gäller tidsperspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Låt mig då ta frågan gällande havsbaserad vindkraft. Vi har fattat beslut om de 13 ansökningarna gällande Östersjöområdet, och vår värdering är att det i Östersjöområdet är svårt att kombinera havsbaserad vindkraft och Försvarsmaktens behov när det gäller att identifiera både inkommande kryssningsrobotar och ballistiska missiler. Det skulle ha negativa konsekvenser för vår signalspaningsförmåga och även vår förmåga att identifiera undervattenshot. När det gäller Östersjöområdet är därför vår och också Försvarsmaktens uppfattning att det skulle ha kraftiga negativa säkerhetskonsekvenser, och mot bakgrund av att vi är en regering som prioriterar intern och extern säkerhet har vi valt att följa Försvarsmaktens rekommendation i denna fråga.

Fru talman! Låt mig säga, Emma Berginger, att Försvarsmakten också jobbar med klimatanpassningar. De har detta uppdrag, precis som de arbetar med miljöanpassningar; detta kan man läsa i Försvarsmaktens instruktion. Jag upplever att Försvarsmakten har ett seriöst intentionsdjup när det gäller att arbeta med både klimatanpassningar och bredare miljöfrågor.

När det gäller PFAS är detta en fråga som Försvarsmakten också har arbetat med i olika omgångar. Man har till exempel valt att ta bort PFAS-skum i den räddningstjänst man har för flygvapnet och på våra flygflottiljer - det är bra. Man övar inte längre med PFAS. Man har också genomfört saneringsarbete på ett antal platser runt om i Sverige. Att Försvarsmakten tydligt arbetar även med PFAS-frågan är bra och nödvändigt. Sedan finns det djupa tragedier med koppling till PFAS. Jag har träffat en del individer som har drabbats av detta, och jag har respekt och förståelse för att de befinner sig i en svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

PFAS-frågan är dock större och omfattas inte bara av Försvarsmaktens ansvar, vill jag understryka. Det handlar om många aktörer, och det är en stor, bred och viktig fråga som går bortom Försvarsmaktens ansvarsområde. Men Försvarsmakten arbetar som sagt med detta.

Den sista frågan gällde den förändring vi genomför genom att vi säger att man i stället för att ansöka om tillstånd ska anmäla. Syftet med detta är att korta ned ansökningstiderna, som i vissa fall kan vara helt absurt långa, fru talman. Målsättningen är att ansökningarna ska behandlas på sex till tolv veckor, i akt och mening att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få en stark och snabb tillväxt i totalförsvaret. Som jag sa i mitt inledande anförande, fru talman, är det nämligen fara i dröjsmål om vi inte kan stärka totalförsvaret.

Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för frågan.

Det finns skäl att tro att försvarsinvesteringar kommer att vara en av huvudpunkterna på Natos toppmöte i Haag i juni. För närvarande är ambitionsnivån från Nato, och har egentligen varit det sedan 2014, att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Det förslår uppenbarligen inte för Sveriges behov och Sveriges vidkommande i och med att vi nästa år kommer att ligga på 2,4 procent, som Nato beräknar det, och gå upp till 2,6 procent.

Vilken procentsats som kommer att komma fram i Haag tror jag ännu är för tidigt att säga. Mycket kommer att styras av hur kostnadsdrivande dessa nya capability targets - kapacitetsmålsättningar, som det heter på svenska - kommer att bli. Så det kan mycket väl dyka upp en ny procentsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Det som jag samtidigt tycker är viktigt är att hela tiden ställa krav när det gäller vilken försvarsförmåga vi får för detta. Hur många materiellt och personellt uppfyllda krigsförband får vi? Jag är också bekväm med att prata om hur många brigader vi får, hur många ytstridsfartyg, hur många ubåtar och hur mycket tillgänglig personal. Det är ytterst det som är kärnan i vår försvarsförmåga. Det handlar också om vilken industriell förmåga som vi har. Och det faktum att Sverige har en stark försvarsindustri är också en del av vår samlade försvarsförmåga och en del av Natos förmåga till avskräckning och försvar.

Så det kan definitivt mycket väl på Natos toppmöte i Haag dyka upp nya procentsatser. Men det är också viktigt, som sagt, att vi fokuserar på vilken militär förmåga som vi kan få med dessa procentsatser och att vi också ser till att vi har genomförbara försvarsplaner där Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar och skydda alla allierades territorier.

Fru talman! När det kommer till god ton och konstruktivitet är Mikael Larsson ett föredöme. Jag vet att ni hade velat ha 3 procent men att ni kompromissade i detta fall. Jag vet också att ni står bakom inriktningen för grundorganisationen, krigsorganisationen och ekonomin. Det uppskattar jag, och det är konstruktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

När det kommer till Natos försvarsinvesteringar och de utfästelser som de har gjort kan man bara konstatera att det för tio år sedan var tre allierade som låg på 2 procent av bnp. När vi åkte till Washington i juli låg Sverige över 2 procent, men det gjorde även 22 andra allierade. Det drar alltså åt rätt håll, vilket är helt nödvändigt för att Europa ska kunna ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Men det kan säkert finnas skäl att återkomma till just frågan om försvarsinvesteringar eftersom jag tror, som sagt, att trycket kommer att öka på de europeiska allierade som ännu inte har uppnått 2 procent att göra det.

Vid sidan av att man ska uppnå 2 procent av bnp ska man också avsätta minst 20 procent av försvarsutgifterna till forskning, utveckling och materielanskaffning. Även där ligger Sverige mycket väl till. Jag tror att vi ligger på 35-40 procent i fråga om nyanskaffning. Vi står oss alltså väl. Vi förväntar oss att de allierade som inte har uppnått 2-procentsmålet också presenterar en färdplan för att göra det. Detta är ytterst viktigt för Natos förmåga till avskräckning. Men det är också en fråga om solidaritet och sammanhållning inom Nato att man uppnår 2-procentsmålet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för anförandet! Carl-Oskar Bohlin säger att det civila försvaret nu återuppstår. Jag tycker att vi kanske har lite mer att göra innan det återuppstår på riktigt.

Jag ägnade en stor del av mitt anförande åt kopplingen mellan det civila, vardagliga samhället och det civila försvaret. Det som vi har här och nu är ju också det som vi bygger det civila försvaret på. Det finns inga läkare som hoppar ut ur garderoberna om det blir krig, utan det vi har i dag är det som vi bygger på.

Jag ser ganska många brister här. Det är ganska många saker i det civila samhället som vi måste åtgärda för att det civila försvaret ska fungera. Statsrådet nämnde själv sektorerna. Sjukvården, infrastrukturen, energiförsörjningen och räddningstjänsten är fyra av de absolut viktigaste sakerna när det gäller det civila försvaret. Det är också fyra saker som - och här måste vi vara ärliga - inte fungerar jättebra här och nu i det vardagliga samhället i kommuner och regioner.

För att använda statsrådets egen liknelse skulle jag vilja säga att det är hål i tårtbottnarna. Grädden och vaniljkrämen rinner igenom, för det finns så mycket att åtgärda. Vi har en sjukvård som går på knäna. Vi har en energiförsörjning som inte fungerar. Vi har en infrastruktur där det faktiskt på riktigt är hål i järnvägsrälsen.

Hur ser statsrådet på denna koppling och de stora behov som finns i det vardagliga samhället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag håller inte riktigt med. Jag köper definitionen av det civila försvaret och dimensioneringen i krig nu. Men vi måste vara ärliga med att det, om vi skulle hamna i krig, inte räcker att vi har en jättefin planering som vi plockar fram, att vi har övat på att förflytta oss till de alternativa ledningsplatserna och att alla är krigsplacerade. Det räcker inte.

Har vi inte en sjukvård som fungerar här och nu kommer sjukvården inte att fungera i krig. Det finns inte fler människor, i alla fall inte som är legitimerade, att plocka fram. Många av dem som redan är i verksamheten kommer då också att göra annat och bli förflyttade till andra platser. Därför hör detta ihop.

Det handlar om att inte lägga det civila försvaret utanför den verklighet som vi befinner oss i här och nu. Har vi inte en räddningstjänst som funkar och är fullt bemannad i dag finns det inte en möjlighet att den är fullt bemannad med övad och utbildad personal då. Man kan såklart med lagstiftning plocka in annan personal, men övad och utbildad personal finns inte att plocka in.

Det är jättebra med satsningarna på det civila försvaret och de 15 miljarder som regeringen har lagt till. Det är jättebra att regeringen har en ministerpost för det civila försvaret, och det är väldigt bra att det fokuset sätts. Men vi måste vara ärliga med att bottenplattan, basplattan, inte finns i dag. Den är inte tillräckligt bra för att kunna klara de påfrestningar som vi nu står och pratar om - påfrestningar som vi förhoppningsvis aldrig kommer att se i det här landet men som vi ändå planerar för.

Vi har inte den verksamheten. Vi har inte den stabilitet i vardagen i dag som behövs för att kunna klara de påfrestningar som finns i krig. Det måste också regeringen se.

Fru talman! Man måste ha en tårtbotten, precis som civilförsvarsministern sa. Det är då i stor utsträckning kommunerna och regionerna. Om inte kommunerna och regionerna fungerar ordentligt i fredstid fungerar de inte heller ordentligt i vare sig kris eller krig. Den civila sjukvården behövs. Det civila skolväsendet behövs. Äldreomsorgen behövs. Allt detta ska fungera även i en krigssituation. Därför krigsplacerar man personal, och därför ingår den personalen i den civila beredskapen.

Då är det klart att det är intressant att diskutera pengarna till både kommuner och regioner och vilken standard man upprätthåller i verksamheten även i fredstid. I min värld hör dessa frågor ihop. Om vi ska prata tårtbottnar vill jag säga: Det är nog väldigt viktigt att man ser till att det blir en tårtbit innan man har någonting att fördela. Då kan man inte bara snäva in denna debatt - där har Hanna Gunnarsson helt rätt.

Jag ställer samma fråga till dig som jag ställde till Pål Jonson. Vad är det egentligen som hindrar er från att ställa er bakom en beredskapsskatt? Svaret att ni har ekonomisk täckning i er budget räcker inte, enligt min mening. Det säger egentligen ingenting om viljan.

Det är klart att jag kan tolka det som att ni har en ovilja när det gäller att de som har kapitalvinster och de som har de högsta inkomsterna ska vara med och betala dessa stora satsningar. Vi är överens om satsningarna. Jag vill påminna statsrådet om att vi har varit överens om varje steg även när det gäller civilförsvarets uppbyggnad. Detta är alltså inget nytt påfund, som den här regeringen har kommit på. Här är grunden breda överenskommelser sedan lång tid tillbaka.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte hur mycket statsrådets psykologiska analys av begreppet frustration fördjupar eller förtydligar kärnfrågan i denna debatt, för kärnfrågan handlar faktiskt om någonting mycket enkelt: Är man beredd att se till att höginkomsttagare och de med stora kapitalvinster ska vara med och finansiera försvarssatsningarna, eller är man det inte?

Uppenbarligen är det något som döljer sig bakom statsrådets ordsvall här. Det är intressanta svängningar med ord som disparat och så vidare för att skapa lite ytterligare tyngd i det hela. Det är väl bara så enkelt som att vi står för en mer solidarisk fördelning än vad ni gör. Det är så sanningen ser ut, och då är det lika bra att få det sagt. Det är detta som döljer sig bakom alltihop.

Jag hade också tänkt ta upp en annan fråga. Statsrådet säger att man renodlar MSB. Jag tycker att man då ska se till att man inrättar en statlig myndighet för räddningstjänst. Jag tycker att man ska inrätta en statlig myndighet för näringslivets beredskapsplanering och ekonomiska försörjningsberedskap och för krigsviktiga företag.

Detta är så stora och specialiserade uppgifter att den nuvarande organisationen, med MSB:s mångfasetterade uppdrag, inte kommer att lösa det på ett bra sätt. Det är lika bra att inse att det är hit man måste för att det ska bli rätt tyngd i verksamheten eller - om jag ska använda ett ord som kanske ligger i statsrådets linje - mer stringens och större effekt av verksamheten.

Detta är ett förslag från vår sida som jag tycker att statsrådet i sin sista replik skulle kunna kommentera i positiv mening.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för inlägget i debatten! Jag tänkte uppehålla mig kring livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap inom totalförsvaret.

Det är en fråga som vi hade väldigt bra och stora skrivningar om i rapporten Kraftsamling. Det handlade bland annat om livsmedelsproduktionen i höjd beredskap och krig - om diesel, gödsel, utsäde, reservdelar och annat för att just kunna hålla igång en livsmedelsproduktion. Samtidigt är det viktigt att tänka hela kedjan från jord till bord när vi pratar livsmedelsproduktion i höjd beredskap.

Det har gjorts flera utredningar inom detta område, vilket lägger en bra grund för det arbete som behöver göras, och jag vet att statsrådet tillsammans med statsrådet Kullgren så sent som i förra veckan träffade LRF och Hushållningssällskapet på en gård för att just diskutera vissa av dessa frågor.

När jag är ute och träffar lantbrukare håller man verkligen med om att det här är oerhört viktiga frågor, och man behöver verkligen få veta vad som kommer att krävas och vad vi kan hjälpa till med under svåra tider.

Mot bakgrund av det totalförsvarsbeslut som vi ska fatta undrar jag om statsrådet kan redogöra för den enskilde lantbrukarens roll, på gårdsnivå, i uppbyggnaden av totalförsvaret.

Fru talman! Tack, statsrådet Bohlin, för svaret! Jag delar verkligen uppfattningen att det är i en fredstida situation som vi har nu som vi måste öka lantbrukets konkurrenskapacitet och se till att det blir lönsamt att vara lantbrukare. Det är dock en annan debatt.

Jag har en ytterligare en fråga som jag skulle vilja ställa till statsrådet. Är det någonting som jag ofta har lyft, även nyss i mitt anförande, så är det samlingslokaler på landsbygden, exempelvis bygdegårdar.

Bygdegårdar, Folkets Hus och Parker och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar finns över hela landet. Det är tre organisationer inom civilsamhället som är oerhört viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret, just för att man har en infrastruktur som består av lokaler att vara i.

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling nämndes dessa samlingslokalsorganisationer som viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret. Kan statsrådet redogöra för hur han ser på samlingslokalernas roll i uppbyggnaden av totalförsvaret? Hur kan samlingslokalerna på landsbygden bidra till att stärka vårt totalförsvar?

Fru talman! Alla vi som har varit politiker ett tag vet att det är på framför allt två sätt vi styr våra verksamheter och myndigheter. Det ena är budgeten, pengapåsen, och det andra är mål. Så fungerar det på kommunal nivå, och så fungerar det även på nationell nivå.

Här har debatterats en del om pengapåsen, nämligen att finansieringen för totalförsvarspropositionen inte är löst. Vi behöver hitta sätt att finansiera den, antingen genom en beredskapsskatt eller på andra sätt som riskerar att i värsta fall slå undan benen för de verksamheter som är en viktig del av totalförsvaret.

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite vid målen i stället. Regeringen föreslår i propositionen att ett antal mål för det civila försvaret ska tas bort. Det handlar om målet att upprätthålla nödvändig försörjning, målet att bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid samt målet att med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Jag undrar vad regeringen egentligen har emot dessa mål. Vad har man emot att upprätthålla en nödvändig försörjning? Varför ska det målet utgå? Vad har man emot att bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid? Både krisberedskapen och det civila försvaret hänger ihop. Även om det militära försvaret ska fokusera på sina uppgifter bör det civila försvaret kunna lösa uppgifter även i fredstid när det handlar om stora kriser.

Varför vill man inte bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande humanitära insatser? Det är något som är jätteviktigt för den globala säkerheten och för att skapa erfarenheter av kriser och andra händelser utomlands. Varför vill man inte ha kvar dessa mål?

Fru talman! Miljöpartiet har länge drivit vikten av att stärka det civila försvaret och har därför såklart varit positivt till den inriktning som kommer med totalförsvarsbeslutet där det civila försvaret stärks. Men vi har i Försvarsberedningen också tydligt markerat att vi inte vill ändra de mål som både Försvarsberedningens majoritet och regeringen vill förändra.

Vi förstår faktiskt inte varför man ska klumpa ihop målen på ett sådant sätt att fokus förloras. Precis som ministern säger; de döljer sig i de nya målen. Varför ska vi dölja viktiga mål med det civila försvaret? Då måste man ändå ha en avsikt när man gör en sådan förändring av målen. Nej, det blir inte mer stringent - för att använda ord som har förekommit tidigare i debatten - utan det här blir ett sätt att verkligen dölja verksamheterna.

När man flyttar mål till brödtexten, vilket Försvarsberedningen gjorde, blir det olika saker. När verksamheterna sedan tittar på hur de ska leva upp till målen är det målen de tittar på, inte brödtexten. Om mål döljs riskerar de att missas.

Vad har regeringen emot målet om att värna och skydda civilbefolkningen, som nu halkar ned från plats 1 till plats 3? Varför göra denna justering av ordningen, om det ändå inte finns någon inbördes ordning mellan målen, som det tidigare sagts? Vad är det man tycker är så problematiskt med att fokusera på skyddet av civilbefolkningen?

Fru talman! Vi debatterar i dag det kommande försvarsbeslutet för perioden 2025-2030. Men jag vill inleda med att tacka våra soldater och sjömän som arbetar mycket hårt under ansträngda förhållanden. Ni gör ett mycket bra jobb för att hålla oss andra säkra.

Fru talman! Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten sker nu, likt 2014 och 2020, under oroliga tider. Det är svårt att förutsäga hur det här kommer att sluta, men det som sker runt om i världen är minst sagt oroväckande. Vi har den geopolitiska kampen mellan USA och Kina, det till synes permanenta tillståndet av krig och förödelse i Mellanöstern och det fruktansvärda kriget i Ukraina.

Inför den här debatten gjorde jag en genomläsning av tidigare debatter från försvarsbesluten 2015 och 2020. Det vi med tydlighet kan notera är att övriga partier, precis som i migrations- och justitiefrågor, nu också har kommit ut och bedriver sverigedemokratisk försvarspolitik. Partier som tidigare haft försvaret som ett särintresse eller en bankomat för allehanda projekt har i dag slutit upp bakom en försvarspolitisk linje som vi har förespråkat i över tio år.

Det är i efterhand viktigt att belysa och påminna om att det fanns tydliga varningstecken på att omvärlden skulle gå i en försämrad riktning. Och det fanns ett parti som precis som i de andra frågorna var förutseende. Den geopolitiska förändringen som vi i dag ser lyftes tydligt upp i vår avvikande mening 2014 när det gäller Kina, USA och Rysslands tilltagande upprustning.

Situationen kring det civila försvaret och bristen på åtgärder lämnade oss häpna i vår avvikande mening i Försvarsberedningens rapport från 2014. Där drogs slutsatsen att det civila försvaret hade en uppskattad uthållighet på fem till tio dagar, och det militära försvarets dåvarande uthållighet ska vi nog inte ens nämna.

Sverigedemokraterna ställde sig 2015 tveksamma till just finansieringen och menade att anslagen borde överstiga 2 procent av bnp. Det är lättare att återta förmåga från en hög nivå än från en låg nivå, menade vi då. Prislappen för det förhållningssätt som övriga beslutade om ser vi i dag.

I följdmotionen till försvarsbeslutet 2020 ville vi särskilt understryka att vi redan då anmärkte på att den dåvarande regeringen inte vidtog några åtgärder för att göra något åt de allvarliga begränsningar som miljötillstånden hade på Försvarsmaktens verksamhet.

Detta, herr talman, är bara ett axplock av politiska förslag som Sverigedemokraterna har drivit i åratal. Det kan tyckas vara tjatigt att vi ofta återkommer till detta ämne, men poängen är att Sverigedemokraterna har påtalat problem efter problem och därefter föreslagit lösningar - lösningar som andra nu äntligen börjar följa upp.

Herr talman! I dag kan vi däremot konstatera att saker och ting har tagit fart. Den nuvarande regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna drivit på för en rad förändringar inom både det militära och det civila försvaret. Det är budgetsatsningar inför 2025, en utökad civil ram på 2 miljarder med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Något som också är värt att nämna är det viktiga stödet till Ukraina, som under den här regeringen har gjort skillnad. Medan den tidigare regeringen tvekade och skickade iväg hjälmar har den nuvarande regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna skickat iväg vapensystem som gör skillnad på slagfältet.

Sverigedemokraterna har också varit drivande i frågorna kring nästa generations stridsflyg och vikten av att vi strävar efter ett svenskt koncept. Enligt vår synvinkel handlar det om mer än bara ett stridsflyg. Det är en del av samhällskroppen.

Stridsflyget handlar om ingenjörer, kunskap och utveckling där Sverige är ett av fem länder i världen som fortfarande har förmågan att bygga stridsflyg. Och det handlar om rådighet. Detta är något som vi ska vara stolta över och värna.

Herr talman! Sverigedemokraterna har varit en trovärdig och stabil samarbetspartner till regeringen. Vi välkomnar också det övergripande goda samarbete som har kännetecknat utskottets arbete.

Det är av stor vikt att vi på en generell nivå står enade när det stormar i omvärlden, för hur de kommande åren ser ut är det ingen som vet. Det enda vi kan vara säkra på är att vi fortsatt kommer att behöva prioritera både det militära och det civila försvaret.

Vi har haft vissa synpunkter på detaljer i både Försvarsberedningens rapport och propositionen - det är sant. Som parti hade vi givetvis velat gå längre, men vi anser att det finns en tydlig säkerhetspolitisk vinst i att i tider som dessa stå starka och enade.

Sverigedemokraterna vill understryka vikten av ledarskap med tydliga målbilder. Det finns några områden där vi vill att regeringen ska arbeta hårdare. Det tydligaste exemplet är den allvarliga problematiken med miljötillstånd, som Försvarsmakten har varnat om i flera år.

Som tidigare nämnts tog Sverigedemokraterna upp frågan i samband med försvarsbeslutet 2020. Miljödepartementet började bereda frågan under 2021, och därefter producerades ett pm på 13 sidor, som nu ett och ett halvt år senare äntligen är färdigt och implementerat - med tre veckors marginal för allvarliga begränsningar för en av landets flottiljer.

Övningsflygningar, nyetablering, infrastruktur och begränsningarna för försvarsindustrin ska vi inte ens tala om. Det här duger inte.

Regeringen måste göra sitt yttersta för att skapa en helhetsbild och ett gemensamt synsätt på totalförsvarsfrågorna givet omvärldsläget. Den måste sträcka sig över samtliga departement och myndigheter, för som det ser ut i dag är det tydligt att det är lite upp till varje verksamhet hur man ser på denna fråga.

När det gäller det civila försvaret anser vi att det behövs en tydligare styrning och ledning. Det stämmer att mycket sker på många håll inom både näringsliv, kommuner och regioner och att den här regeringen gör ett betydligt bättre jobb än den förra.

Samtidigt kan vi konstatera att det saknas en tydlig målbild. Det är oklart vad det civila försvaret ska dimensionera mot, hur länge och när det senast behöver ha nått en viss nivå. Det är detta som framkommer dels i den senaste utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap, dels i dialog med nämnda parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Regeringen måste våga kliva fram och peka med hela armen inom ramen för sitt uppdrag, för i slutändan är det regeringen som är ytterst ansvarig.

Vi förstår att det finns ett behov av flexibilitet, men om vi sedan står med 290 olika lösningar med varierande förmåga och dimensionering kommer det inte att sluta bra om kriget kommer.

För att underlätta kommuners och regioners personal- och kompetensförsörjning inom det civila försvaret har Sverigedemokraterna föreslagit ett omfattande och realiserbart projekt för regeringen som skulle kunna påbörjas 2026. Vi har fortfarande inte fått något gensvar, och risken är att vi kommer att stå här 2030 och diskutera personal- och kompetensförsörjning för det civila försvaret.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag anföra att Sverigedemokraterna ser positivt på den försvarspolitiska omläggningen. Vi är ansvarstagande och drivande i försvarsutskottet och i samarbetet med regeringen. Vi har varit avgörande i flera frågor som nu behandlas inom ramen för utskottets och regeringens arbete.

Innebär detta att vi kommer att slappna av? Nej, vi kommer att fortsätta att uppmärksamma och driva frågor som vi anser vara förbisedda och eftersatta. Listan är lång.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande Totalförsvaret 2025-2030.

Behovet av totalförsvarsutbildning är stort i dagens samhälle, särskilt med tanke på den säkerhetspolitiska situationen i världen och de nya hot som kan uppstå. Totalförsvarsutbildning handlar om att förbereda hela Sveriges befolkning på att kunna bidra till landets försvar och krishantering i händelse av allvarlig kris eller krig.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många länder, inklusive Sverige, sett en förändrad säkerhetspolitisk situation. Det har blivit uppenbart att hotet om en väpnad konflikt inte är en avlägsen tanke utan ett reellt hot. Därför är det viktigt att alla är medvetna om hur man reagerar och agerar i en krissituation och vilka resurser som behövs.

Totalförsvaret handlar inte bara om militära insatser utan om att hela samhället, från myndigheter och företag till enskilda individer, arbetar tillsammans i en krissituation. Civila måste ha grundläggande kunskaper i krishantering, som att kunna hantera information, skydda sig själva och sin familj och veta vilka resurser som finns att tillgå.

Genom utbildning i totalförsvar kan samhället skapa en känsla av samhörighet och gemensamt ansvar för landets säkerhet. När människor känner att de har en roll i att försvara sitt land och upprätthålla samhällsfunktioner skapas en starkare social sammanhållning och motståndskraft.

Herr talman! Våra myndigheter, regioner och kommuner behöver utbildning i hur man samordnar och samarbetar under kriser. Totalförsvaret kräver en sömlös integration av insatser över olika sektorer och myndigheter. Utbildningsprogram som främjar internationellt samarbete och allianser hjälper till att bygga upp ömsesidigt förtroende för gemensamma försvarsstrategier. Detta är avgörande för att bemöta transnationella hot som terrorism, pandemier och cyberattacker.

Militära och civila ledare behöver utbildas om reglerna för engagemang, internationell humanitär rätt och etiska överväganden i tider av krig och konflikter. Respekt för mänskliga rättigheter säkerställer att försvarsinsatser inte förvärrar skadan för civila eller destabiliserar den internationella ordningen. Det är viktigt att med utbildning öka kunskaperna om de juridiska aspekterna av nationellt försvar, inklusive nödbefogenheter, medborgerliga friheter och rättsliga ramar, för att hantera undantagstillstånd eller krigstidsförhållanden.

God ledarskapsutbildning inom totalförsvaret är av yttersta vikt för att säkerställa att Sverige har en väl fungerande och effektiv försvarsmakt som kan möta både nuvarande och framtida utmaningar. Ett effektivt ledarskap är avgörande för att hela systemet ska kunna samverka och agera snabbt och koordinerat vid en kris eller konflikt. Ett gott ledarskap inom totalförsvaret är en grundläggande faktor för att skapa ett effektivt och hållbart försvarssystem. Genom att utbilda och utveckla ledare inom både Försvarsmakten och det civila försvaret säkerställer vi att Sverige kan hantera både interna och externa hot effektivt. En stark och kompetent ledarskapsstruktur är en av hörnstenarna för att bygga ett robust och motståndskraftigt totalförsvar.

Totalförsvaret 2025-2030

Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)