Herr talman! Jag börjar med den komplicerade tullfrågan och med handelsfrågorna, som nu står på högkant. Det kommer nya besked om inte varje timme så i alla fall varje dag. Vi har just samlat den samlade svenska exportbranschen – alltså fackföreningar, branschorganisationer och enskilda företag, som i mycket hög grad är konkurrensutsatta i den internationella handeln – och diskuterat igenom vad Sverige och EU nu gör för att minimera risken för ett bredare handelskrig mellan Europa och USA. Det är ju redan ett faktum att USA och Kina befinner sig i den situationen. I går kom ett åtminstone tillfälligt glädjande besked om att det ser ut som att det finns möjligheter till förhandlingar mellan EU och USA.

Frihandel är ett svenskt kärnintresse. Vi tycker ju olika i många olika politiska frågor, men frihandelsfrågan förenar svenska partier, svensk arbetsmarknad och svenska branscher. Det är otroligt viktigt. Jag vill säga detta, för det påverkar svensk ekonomi väldigt mycket – 54 procent av bnp bygger på export.

Den stora uppgiften vi hade var att få ned inflationen. Det var inflationen som drev många svenska hushåll in i mycket små marginaler. Dessutom gör ju inflation att det är svårt att agera med finanspolitiken, så det var en viktig svensk uppgift att få ned inflationen. Den uppgiften har vi lyckats med. Det betyder dock inte att saker har blivit billiga, utan det betyder att saker slutar bli ännu dyrare efter hand. Det var hur som helst mycket viktigt.

Vi har goda statsfinanser i Sverige. Det gör att vi kan agera när det behövs. Det betyder inte att man kan ge allt till alla. Man kan inte ha höga bidrag som förblir sådana under mycket lång tid. Tillfälliga insatser måste vara tillfälliga. Vi har dock potential att agera om saker och ting skulle bli värre än de är just nu. För dagen är den allra viktigaste uppgiften att se till att inflationen bekämpas och att vi kan använda styrkan i svensk finanspolitik.

(Applåder)

Herr talman! Jag tog Lena Hallengren på orden. Frågan började med risken för handelskrig och tullar och den sortens frågor. Det påverkar svensk ekonomi väldigt mycket. Det riskerar att driva upp inflationen igen och att driva ned konjunkturen igen. Detta kräver att vi har beredskap för att handla om det händer någonting. Om vi i största allmänhet hade använt de goda svenska statsfinanserna till att säga ja till alla bidragsökningar hela tiden, som en del vill, hade vi inte haft goda statsfinanser.

Vi kommer att återkomma med den samlade vårpropositionen om bara några dagar. Då kommer helheten att framkomma. Det är viktigt så.

En väldigt viktig sak i årets budget var att vi sänkte inkomsterna av arbete för väldigt många människor. Det ökar marginalerna för de människor som har varit mest drabbade av hög inflation, nämligen de som inte har bidragsinkomster som följer med inflationen uppåt. Nu är det dags för löntagarna i Sverige att få det bättre än vad de haft det tidigare.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar korrigeringen. Ibland kan ett försvunnet ord ha viss betydelse. Vi sänkte alltså skatten på arbetsinkomster, inte arbetsinkomsterna. Jag uppskattar att man lyssnar bättre än jag lyckades formulera mig.

Jag såg inte denna berömda debatt i går. Men jag har hört talas om den, och det jag har hört väcker både viss förvåning och en del frågor. Att man tycker olika i politiken är en sak. Men att man uppger helt olika siffror på hur verkligheten ser ut är något annat, och det försämrar möjligheten att ha en vettig debatt om vad man vill åstadkomma.

Det fanns starka skäl när vi för ett år sedan enades om att ge stora tillskott till landets regioner för att undvika att de skulle hamna i ett läge där de skulle behöva säga upp personal inom sjukvården på grund av temporära utgiftsökningar som berodde på hög inflation. Detta gjorde vi då, och min bild så här efteråt är att det har fungerat väl. Pengarna kom väl till pass, användes på rätt sätt och begränsade absolut dessa risker.

Jag såg som sagt inte debatten i går och har inga exakta siffror på detta. Men att det skulle vara tusentals som har sagts upp är helt enkelt felaktigt. Jag tycker att någon ska ta fram de exakta siffrorna, och jag förstod att det även i tv i går fanns ett intresse av att få fram dessa. På det sättet kan vi ha en seriös diskussion om exakt vad som hände, vad pengarna gjorde för nytta och vilka behov det fortsatt kan finnas framöver.

Herr talman! Detta är en stor fråga och en diskussion som pågår i ganska många länder just nu. I Europeiska rådet har vi flera gånger diskuterat hur vi ser till att demokratier har demokratiska val och varken utsätts för internationell påtryckning eller på ett onödigt sätt själva medverkar till ett slags förflackning av samtalsklimatet.

Min bild är att två saker krävs. För det första krävs en väldigt noggrann kontroll av risken för utländskt inflytande in i europeiska demokratiers valrörelser. Det är många som är på denna fråga, och det handlar om både avsiktlig desinformation och snabbt spridande av felaktig information via sociala medier. Detta är allvarligt.

För det andra måste vi själva se till att ha en anständig ton i debatten så långt det är möjligt, försöka diskutera riktiga fakta och inte sprida felaktigheter. Denna uppgift kan man inte delegera till någon annan, utan här måste man hela tiden se sig själv i spegeln.

Jag tycker att gårdagens diskussion var ett bra exempel på att man ska granska fakta ordentligt.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först vidimera att det är enormt stökiga tider i världen. Vi har Rysslands krig mot Ukraina, och jag brukar säga att hur detta krig slutar kommer att påverka säkerheten i vår världsdel för en generation framåt. Till detta kommer alla oklarheter inom handelspolitiken och risken för handelskrig på fler ställen.

I Sverige finns ett genuint Team Sweden. Vi står gemensamt upp för Ukraina, och de allra flesta av oss står upp för frihandel. Detta är otroligt värdefullt.

Om andra saker tycker vi olika, till exempel skattesänkningar. Några vill helst höja skatten, medan regeringen är noga med att sänka skatten för dem som arbetar så att de får mer pengar i plånboken. Detta har vi gjort ett par gånger, och det har kompenserat för en del av den höga inflationen. Löntagarna får ingen automatisk kompensation vid hög inflation medan bidragssystemen ofta är kopplade till inflationen. Det var löntagarnas tid nu, vilket var otroligt viktigt.

Sverige har ett antal branscher där konkurrensen är svagare än i andra branscher. Livsmedelsbranschen är en sådan. Matpriskollen gör mycket stora insatser, och deras budskap till konsumenterna är: Var mer otrogna! Gå och handla där det är billigt! Pressa butikerna till lägre priser!

Politiken lägger sig inte i enskilda butikers prissättning, och det ska den inte heller göra i ett land som vårt. I de länder som har prövat detta har resultatet blivit dåligt. Men konsumenterna är viktiga, och livsmedelsstrategin är viktig. Det är också viktigt att öka konkurrensen i Sverige. Därför markerar regeringen att vi tycker att det här är viktiga frågor, men vi går inte in och sätter priset på enskilda produkter. Ytterst är det konsumenterna som har och ska ha makten, men vi kan öka incitamenten för konkurrens i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Ytterst handlar det om vilka företag som sätter upp och säljer livsmedel. Det räcker att se på min egen hemstad Strängnäs. Där finns flera alternativ till de stora matjättarna. Det går alldeles utmärkt att gå och handla på billigare ställen. Matpriskollen tycker jag har en viktig poäng. Vi tenderar att vara väl konservativa i våra val av matbutiker. Det skulle öka konkurrensen om man oftare gick och köpte där det var billigast. Det är ett sätt.

Lokalpolitiker kan vara generösa genom att skapa förutsättningar för att starta nya butiker. Bara genom att använda sitt planmonopol kan de öka möjligheterna till konkurrens. Det är ytterligare ett sätt. Att se till att den svenska livsmedelsproduktionen är allmänt konkurrenskraftig är också ett sätt att öka konkurrensen i hela branschen. Det finns många sätt att göra det på.

Vad ni alltid antyder, Samuel Gonzalez Westling, är att någon ska gå in och göra prisregleringar. Det är alltid det som kommer tillbaka, men det fungerar inte. Det har gång på gång kommit tillbaka samma sak.

(Applåder)

Herr talman! Att den här regeringen gillar att Sverige jobbar och gärna ser att ännu fler jobbar tror jag är ganska väl känt. Det är därför vi bland annat för en skattepolitik som systematiskt uppmuntrar människor att ta ett extra arbetspass när det behövs och få behålla lite mer pengar i plånboken.

Den svenska arbetslösheten är ganska tudelad. Det ena handlar om det vi kallar för strukturell arbetslöshet, som är långvarig och bygger på skäl som inte har med konjunkturen att göra. Det handlar i mycket hög grad om invandring, dålig integration, dåliga språkkunskaper och dåliga andra kunskaper. Arbetslösheten är tre gånger så hög bland utrikes födda i Sverige som bland inrikes födda, och den är fyra gånger så hög i utanförskapsområden. Det här är ett långvarigt integrations- och invandringsmisslyckande som framför allt måste lösas genom att inte ytterligare bygga på det utan lära människor svenska.

Det andra handlar om konjunktur, och där kommer regeringen tillbaka i vårpropositionen med konjunkturstimulanser för att motverka arbetslösheten.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa återkommer regeringen i vårpropositionen med den samlade politiken på detta område, men det är väl känt att vi tar med oss några grundläggande fakta in. Det första är att vi ärvde en 10procentig inflation av den förra regeringen – 10 procent! Att få stopp på den utvecklingen var det absolut viktigaste vi kunde göra också för landets alla barnfamiljer. Annars skulle allt fortsätta att bli dyrare hela tiden.

Vi hade svårt att använda styrkan i de svenska statsfinanserna på grund av risken för att elda på inflationen. Nu har vi vunnit den kampen, i alla fall just nu. Men nu finns det nya risker internationellt som kan spä på inflationen igen. Att bekämpa inflationen är det allra viktigaste vi kan göra.

Vi sänker skatten för dem som jobbar så att de som tidigare inte har fått kompensation för inflationen nu får en chans att öka sin köpkraft. Det är vad regeringen gör.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag bara, för att undvika missförstånd, säga att jag verkligen gillar Stockholm. Jag bor visserligen i Strängnäs, men jag har bott länge i Stockholm och kommer kanske att bo här igen.

Jag har jobbat intensivt med politik i Stockholm med de allra svåraste sociala problem som en storstad har. Jag gillar Stockholm, men jag är bekymrad över den politik som förs just nu därför att den motverkar den politik som vi försöker föra nationellt. Det gäller ekonomin, utan tvekan. När vi sänkte skatten för dem som jobbar för att kompensera för den höga inflationen höjde Stockholm skatten och motverkar detta, i den stad som kanske är dyrast i Sverige att leva i. Det är inte bra politik.

När vi anställer fler poliser minskar Stockholm antalet ordningsvakter, vilket motverkar den politiken.

När vi vill korta köerna tar Stockholm bort olika vårdcentraler och olika vårdval. Det är också dålig politik.

Stockholm har rätt att fatta beslut själv, men det hade varit bättre om Stockholm medverkade till den politik som vi för nationellt.

(Applåder)

Herr talman! Det var kanske en så kallad ledande fråga.

Jag är positiv till detta. Jag tror att det är viktigt. Inte minst Ukraina lär oss ju att stark sammanhållning, en demokrati värd att slåss för och ett land värt att slåss för – även om allt inte är perfekt; det är det inte i något land – är fundamentalt för befolkningens vilja att göra uppoffringar.

Värnplikten är viktig för att unga killar och tjejer ska tycka att det är värt att göra den personliga uppoffringen att göra saker med vapen i hand.

Civilplikten är viktig. Det finns ju skäl till att vi har en minister för civilt försvar för första gången sedan i princip andra världskrigets dagar. Han tar civilförsvarsfrågorna på mycket stort allvar.

Vi återaktiverar civilplikten. Vi gör det steg för steg med räddningstjänst, elförsörjning och den sortens saker.

Allt det här syftar till att visa att man på olika sätt kan göra stor nytta för sitt land, men det bygger på att man är beredd att uppoffra en smula av sin egen personliga bekvämlighet för landets bästa.

(Applåder)

Herr talman! Svaret är att vi gör det på många sätt.

De som tittade eller lyssnade på Fadimedagarna för bara några månader sedan fick en ganska bra beskrivning av allt det vi gör, inklusive att betrakta det som en egen del i jämställdhetspolitiken.

Allt det som nämns här är det som gör just hedersbrott så speciella. Det finns en bredare kontext. Andra hjälper till i brottsligheten. Man normaliserar brotten mot brottsoffret.

Vi nämnde Stockholm alldeles nyss. Jag jobbade i början av 2000-talet med de svåra sociala problemen i Stockholm som socialborgarråd. På den tiden var det kontroversiellt att ens prata om hedersbrott. De finns inte, sa en del. Det var bara en del av mäns våld mot kvinnor, inget annat.

I dag har vi en mycket nyktrare syn på hedersbrott. De finns på riktigt och ska bekämpas på ett särskilt sätt som kräver särskild kompetens. Jag uppfattar att uppslutningen kring att bekämpa hedersbrott är mycket större i dag, och det är många olika samhällsområden där vi har gjort ganska stora reformer för att bekämpa hedersbrotten.

(Applåder)

Herr talman! Det hade varit passande om en del av dem som nu är så otroligt bekymrade över det här läget hade varit lika bekymrade när den andra sidan hade makten och det var mer än 10 procents inflation. Då hörde jag ingenting om detta.

Nu har vi bekämpat inflationen, barnfamiljernas och löntagarnas värsta fiende. Vi har fått ned inflationen, i vart fall nu. Nu ser vi nya risker på den internationella himlen. Då är vi beredda att agera igen.

Att få ned inflationen så att vi kan använda styrkan i de svenska statsfinanserna var den absolut bästa och viktigaste ekonomisk-politiska insats vi kunde göra. Jag har inte riktigt hört det tack som den politiken har förtjänat.

Nu kan vi sänka skatten för dem som jobbar. Vi står beredda att agera kraftfullt om konjunkturen försämras ytterligare och inflationen sticker iväg ytterligare. Men just nu är att få ned inflationen och lägre skatt på arbete det bästa vi kan göra för hårt arbetande barnfamiljer.

(Applåder)

Herr talman! Vi får vara lite noga och dela upp det i två.

Att vi nu firar 250 år av judiskt liv är ett sätt att säga att vi firar livet. Vi uppmärksammar inte bara alla hot som funnits mot judar. Judiskt liv är viktigt i sig och bidrar till Sverige på många olika sätt. Det vill vi uppmärksamma, alldeles oavsett de hot som har funnits och fortsatt finns mot judar. Jag tycker att det är viktigt att säga.

Det andra är att det är väl känt att vi har ständiga problem med antisemitism. De klassiska brukar vara nynazism, vänsterextremism och islamism. Numera är det också människor som är uppfödda och uppvuxna med ett hat mot staten Israel och därför uttrycker sig och agerar antisemitiskt på detta.

Vi har sett slarv eller förfärligheter också i svensk politik alldeles nyligen som är helt oacceptabelt.

Jag tänker inte gå in på hur man ska tolka ny lagstiftning. Men det är klart att om man bryter mot svensk lag och uttrycker sig hatfullt och hotfullt vill man inte leva i ett land med svensk tolerans, och då ska man inte vara här över huvud taget.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först säga något jag tror att alla i grund och botten förstår: I sådana här lägen kan man inte berätta allt som görs. Det är viktigt att säga det.

Vi tar det här på väldigt stort allvar och har gjort det från den allra första dagen. Vi gör stora insatser hela tiden och håller tät dialog med dem som är närmast drabbade av detta. Det går dock inte att resonera om alla de här sakerna offentligt.

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard sa häromdagen att det var ett viktigt steg att vi fick konsulärt tillträde, som det heter. Den svenska generalkonsuln i Istanbul fick tillträde. Joakim Medin träffar också sin advokat. Den sortens fundamentala saker är på plats.

Maria Malmer Stenergard har också berättat att hon har kontakt på mycket hög politisk nivå om detta. Det här är dock mycket svårt. Det råder ingen tvekan om det. Han är anklagad för brott som i turkisk lagstiftning är allvarliga – även om vi inte alls delar den synen.

Dessutom sker detta i en tid då det finns allvarliga frågetecken om hur Turkiet agerar gällande rättsstaten. Det är ett svårt läge, men vi gör allt som står i vår makt.

Herr talman! Det är lite svårt att fullt ut ta Centerns oro på allvar när de själva har medverkat till så stor invandring till Sverige av människor som inte har de kunskaper som behövs. Arbetslösheten i Sverige är i mycket hög grad ett resultat av en invandringspolitik där människor som saknar rätt kunskaper, utbildning och språkkunskaper inte får jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Hade ni varit lite självkritiska hade det ökat er trovärdighet när ni nu är så bekymrade över den svenska arbetslösheten. Det här är i hög grad en strukturell arbetslöshet som handlar om alldeles för hög invandring och alldeles för dålig integration.

Den här regeringen är för högspecialiserad arbetskraftsinvandring som kan förse svensk industri med den kompetens som behövs. Vi är emot att vi ska fortsätta att ta människor utan utbildning och språkkunskaper till Sverige för den sortens jobb där det redan finns många människor i Sverige som skulle kunna ta de jobben.

Om ni ställer upp på den politiken ökar chansen att lösa de här problemen.

(Applåder)

Herr talman! Detta är både en politisk fråga och en mer allmänmänsklig fråga om hur vi behandlar varandra. Jag noterar att begreppet senior numera kan betyda att man är riktigt gammal, att man är äldre än andra eller att man har en speciellt värdefull erfarenhet som värdesätts extra mycket – seniora rådgivare, seniora konsulter och alla möjliga saker. Det finns alltså en bredd i tolkningarna av detta.

Jag delar absolut bilden av att det här är ett problem som kanske är extra vanligt i länder som är väldigt modernt lagda, så att säga, och alltid letar efter det senaste. Man tycker alltid att yngre är bättre än äldre.

Detta skapar ibland förutsättningar för yngre att pröva sina vingar, men det kan också sortera bort äldre med erfarenheter. Jag tycker att det just nu är ett ganska väl uppmärksammat problem som både företag, fackföreningar, familjer och civilsamhället har skäl att fundera mycket på.

Politiken skjuter nu sakta men säkert fram pensionsåldern i takt med att vi lever allt längre. Det är en kristallklar signal om att man kan göra nytta mycket längre i svenskt arbetsliv.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker inte vara domare i dessa mycket svåra frågor. Det är dock väldigt bra att det skrivs, forskas och avslöjas. Sverige som land har starka skäl att idka självkritik för hur vi agerade på den tiden. Utan att vara historiker själv tycker jag att det är helt uppenbart.

Sedan var det frågan om sekretessbelagda sidor. Jag föreslår en mer detaljerad diskussion med utrikesministern och UD om detta. Den bild jag själv har fått är att 170 000 sidor har offentliggjorts. Sekretessprövningen omfattar 65 pärmar. Bara detta säger någonting.

Det finns nu 230 sidor som innehåller uppgifter om enskilda personer som ännu inte har offentliggjorts. Alla de uppgifter som har relevans för själva arbetet om vad som hände med Raoul Wallenberg ska ha offentliggjorts. Det är den bästa kunskap jag har just nu. Men jag föreslår att man diskuterar saken vidare med Utrikesdepartementet.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer precis från ett möte som regeringen har haft med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och företag som är speciellt kunniga och inriktade på svensk exportindustri. De vet allt om varför tullar är dåliga.

Vi enades om ett stort antal saker. Det kanske viktigaste är att Sverige som land står upp för frihandel. Frihandel är ett svenskt kärnintresse. Vi kan tycka olika om många andra saker på arbetsmarknaden och i politiken, men för frihandel är det Team Sweden som gäller.

Vi var också helt eniga om att göra allt vi kan för att komma tillbaka till förhandlingsbordet med USA, att svara tydligt från EU:s sida men inte eskalera konflikten till ett handelskrig. Vi vill inte att Europa och USA ska hamna där USA och Kina befinner sig just nu.

Nu har ett fönster öppnats. I bästa fall leder det till förhandlingar mellan EU och USA om lägre tullar. Vi intecknar ingen framgång, men det är vad regeringen sysslar med just nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag har ägnat många år av mitt politiska liv åt svensk välfärdspolitik, och jag är förtjust i grunderna i svensk välfärdspolitik: en generell politik.

Vi använder skattemedel för att ge sådant till alla som alla ska få tillgång till, det vill säga sjukvård, skola och omsorg. Bidragen är till för att komma tillbaka i arbete. Alla kan hamna i en situation där de inte kan jobba, och då ska de inte stå på bar backe. Bidraget är till för att hjälpa dig tillbaka in till självförsörjning.

Det finns några fundamentala problem just nu. Det samlade bidragssystemet är inte gjort för att man ska leva på bidrag under mycket lång tid. Det är inte gjort så att man ska kunna stapla olika bidrag på varandra och nå inkomstnivåer som inget vanligt jobb kan konkurrera med. Det var orsaken till att vi tillsatte en utredning om bidragstak, om att successivt komma in i de svenska välfärdsförmånerna så att man inte får allt från dag ett i Sverige.

Nu ska vi ta emot utredningarna och se vad vi ska göra med dem. Ambitionen att lösa problemen ligger absolut fast.

Herr talman! Jag känner mig inte helt övertygad om att ett upphetsat och halsstarrigt beteende är den bästa metoden för Sverige när det gäller att värna våra intressen om världen går mot ett handelskrig.

Jag säger det igen, och jag har sagt det flera gånger: Dra inte förhastade slutsatser! Räkna inte bort den transatlantiska länken i vare sig säkerhetsfrågor eller handelsfrågor, men ta inte heller USA för givet!

Att USA i 80 år har stått för en stor del av Europas säkerhet betyder inte att man gör det i 80 år till. Att USA har varit frihandelsvän i flera decennier betyder inte att USA inte kan återgå till protektionism.

Statsministerns frågestund

Man ska ha ett iskallt huvud i detta och förhandla tillsammans med EU, världens största handelsblock. Man ska vara tuff men också vara beredd att gå till förhandlingsbordet.

Kom tillbaka till frihandelsavtal med USA! Vi ska göra allt vi kan för att värna frihandel som ett svenskt kärnintresse.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.