Fru talman! "Vi såg det inte komma." "Vi har varit naiva." Detta har varit vanligt förekommande ursäkter i svensk politik de senaste åren. Men när de flesta i denna församling satt och sov och inte såg det komma var vi flera som tidigt varnade för vad som skulle kunna komma.

År 1999, för 25 år sedan, skrev jag: "Det är möjligt att konstruera helt främmande framtidsscenarier för Rysslands utveckling. Det kan varken uteslutas att reformpolitiken återkommer, att utvecklingen fortsätter i samma utveckling eller att sönderfallet accelererar. Det kan heller inte uteslutas att den politiska ledningen ersätts av röd-bruna krafter med politiska ambitioner som hotar vårt närområde eller kanske hela omvärlden.

Osäkerheten är stor. Ett nerrustat försvar tar åratal att bygga upp igen - den tiden har vi kanske inte den dagen det politiska läget förändras. Vår försäkring heter: Svenskt Försvar!"

Som på så många andra områden var vi sverigedemokrater förutseende, och detta är värt att påminna om, om inte annat så för framtidens skull. När vi säger saker bör kanske övriga partier vara mer lyhörda och uppmärksamma än vad de har varit tidigare. Historien visar med tydlighet på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Detta är precis vad jag varnade för för 25 år sedan, och det är minst sagt frustrerande att vi nu finner oss så dåligt rustade som vi faktiskt gör.

Vi har ett säkerhetspolitiskt läge som dessutom kan försämras ytterligare om exempelvis kriget i Ukraina sprider sig, vilket det finns en uppenbar risk för. Detta kräver att politiken har förmåga att prioritera och se de akuta hot som finns mot Sverige och våra allierade. Ryssland är, precis som jag varnade för, ett sådant omedelbart hot, medan Kina är ett mer långsiktigt hot. Om detta är vi överens. Det är mycket positivt och en styrka för Sverige.

Fru talman! Tyvärr finns det dock de som inte förmår att prioritera i dagens säkerhetsläge, och det riskerar att få negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet. Att i dagsläget tala om en bred hotbild och lyfta upp andra hot som lika allvarliga som det väpnade angreppet kan riskera att splittra vårt fokus. Andra hot som exempelvis miljöförstöring och terrorism ska naturligtvis finnas med, men det är viktigt att dessa beskrivs som sekundära utifrån det väpnade hotet, som behöver vara dimensionerande i dagens säkerhetspolitiska läge. Klarar vi det väpnade hotet har vi också en god generell förmåga att klara de andra hoten. Detta är viktigt att komma ihåg. Det är också så Sverige resonerat tidigare och inte på något sätt något nytt. Det nya som behöver vara undantaget är talet om en breddad hotbild och de osäkerheter och förmågeminskningar som detta har givit upphov till.

Fru talman! Det är också viktigt att vi kan förbereda oss för inte bara de hot som är sannolika utan också de hot som är osannolika men skulle få omfattande konsekvenser. Sådana hot är hoten från massförstörelsevapen och kärnvapen i synnerhet. Där ser vi nu att Ryssland hotar med dessa vapen och att Kina gör en massiv upprustning, detta samtidigt som Nato har en underlägsenhet gällande taktiska kärnvapen gentemot Ryssland.

Risken för ett krig som även inkluderar kärnvapen behöver finnas med i vår hotbild, och det är viktigt att vi ser realistiskt på denna risk. Det är inte samma hotbild som på 1980-talet, då det fanns betydligt fler och kraftigare kärnvapen i världen, utan sedan mitten av 1980-talet har cirka 80 procent av kärnvapnen skrotats.

Samtidigt är det så att om mindre än 500 dagar går det rustningsbegränsande avtalet Start ut, som inkluderar Ryssland och USA, vilket kan leda till en ökad kapprustning med kärnvapen och ökade risker när inte samma kontrollfunktioner som fanns i avtalet finns kvar. Kina omfattas inte heller av Startavtalet, och det har visat sig svårt att få dem att ansluta sig till rustningsbegränsande avtal.

Fru talman! Rysslands omfattande krigföring i Ukraina och risken för att kriget sprider sig gör att varje bidrag till ukrainsk försvarsförmåga är en investering i svensk säkerhet och i Europas säkerhet. Vi måste vara uthålliga och beredda på att öka de militära och civila bidragen till Ukraina framöver. Det är också viktigt att Ukraina alltid ska sitta med vid förhandlingar med Ryssland så att inte förhandlingar sker utan Ukrainas närvaro. De historiska misstagen där stormakter förhandlat över huvudet på mindre stater får inte upprepas. Detta är och förblir en ödesfråga för Sverige och Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Ingen plan överlever sin första kontakt med verkligheten, åtminstone inte i sin helhet. Det är så vi nu bör se på den säkerhetspolitiska inriktningen. Det är svårt att se att planen kommer att kunna gälla ända fram till 2030. Detta behöver vi också ta höjd för framöver. Vi behöver vara beredda på att vi ånyo och möjligen med kort varsel kommer att behöva uppdatera den säkerhetspolitiska inriktningen. Detta innebär dock inte att arbetet nu är ogjort, utan tvärtom är det viktigt och avgörande att både i nuläget och framöver analysera den säkerhetspolitiska utvecklingen. Det är också en styrka för Sverige att detta görs brett bland de politiska partierna i Sveriges riksdag och att det utgår från gedigna analyser från våra myndigheter och experter. Låt oss fortsätta med det!

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 10.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Fru talman! Det är trevligt att höra småbarnsföräldern Joar Forssell studera en tydlig vänsterprofil, som Rune Andréasson som serietecknare och debattör ändå var i grunden.

Jag ska inte uppehålla mig så mycket mer vid Bamse. Men jag har tänkt på att Joar Forssell många gånger i denna kammare och i radioprogram i P1 har uttryckt att han vill se vapenexport från Sverige till Israel. Sverige har ju i dag i princip ingen vapenexport till Israel, även om det finns ett par väldigt allvarliga kryphål i vår lagstiftning. Men Joar Forssell har inte talat om att använda de här kryphålen i sina ideologiska argument, utan han har varit väldigt ideologiskt styrd av att argumentera för vapenexport till Israel. Men när nyheten om Liberalernas åsikt blev lite mer rikskänd, i och med Sveriges radios reportage, måste det ha tagit eld i Liberalernas hus, för på eftermiddagen meddelade partisekreteraren Jakob Olofsgård att Liberalerna inte är för vapenexport till Israel. Det skickades till och med ut ett mejl till alla de få kvarvarande medlemmarna i Liberalerna.

Jag undrar om ledamoten Forssell har ändrat uppfattning om Israel och vapenexport till landet och den krigföring som många betecknar som ett folkmord. En annan väldigt högaktuell fråga är vapenimporten från Israel. Här har ju ledamoten Forssell uttryckt att han vill se en vapenimport från svensk sida. Har Liberalerna även här ändrat ståndpunkt, eller vill ni fortfarande handla med företag som är starkt knutna till den israeliska militären och dess krigsföring?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Jag återkommer till frågan om AI i replik nummer två.

Fru talman! Jag vet ärligt talat inte om jag riktigt fick svar på mina frågor. Men jag släpper dem den här gången, för den här debatten kommer vi sannolikt att återkomma till.

Joar Forssell talade om Vänsterpartiets och även Miljöpartiets förslag kring artificiell intelligens, AI. Jag tycker ändå att det är viktigt att här klargöra och förtydliga det som ledamoten Forssell verkar ha missförstått.

Det som vi från Vänsterpartiet ser framför oss är att vi har ett starkt försvar i Sverige och att vi har en försvarsindustri som stöder försvaret. Vi kommer inte att kunna ha en försvarsindustri som täcker alla våra behov, så vi kommer att behöva ha import och export. Men det är viktigt att vi har ett fokus på de demokratier som är oss närstående när vi exporterar men också när vi importerar. I dag har vi alldeles för lite importlagstiftning. Vi har ju bland annat importerat från Belarus historiskt, vilket visar på bristerna.

När det kommer till just krigets lagar behöver man också se på teknikutvecklingen. Det är det som vi försöker påpeka när vi pratar om militära system som är helt autonoma och alltså saknar mänsklig påverkan som avgör sina offer. Vi har sett exempel på det i Israels militära användning i Gaza, där man i väldigt stor utsträckning låter en dator bestämma vad som är målet. Då försvinner det mänskliga ansvaret. Då försvinner ansvaret både från politiska ledare och från militärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi menar att om man driver på från demokratiernas sida för en konvention gör man det svårare att utveckla autonoma vapensystem som inte har en mänsklig hand på sig, så att säga. Det gör det svårare för diktaturer att använda den här typen av vapen. Man höjer tröskeln. Det är syftet, inte att vi ska gå emot AI-utveckling inom den civila eller militära sidan. Men vi måste alltid vara tydliga med att det finns någon i det svenska försvaret som är ansvarig för den eventuella AI-användning som Sverige eller andra demokratier tillämpar.

Fru talman! I Sveriges riksdag fattar vi försvarsbeslut vart femte år för att peka ut den säkerhetspolitiska linjen och göra försvarspolitiska avvägningar. Det görs efter ett gediget arbete och analys, framför allt i Försvarsberedningen. Men denna gång är det bara fyra år sedan vi fattade det senaste beslutet. Det beror på det allvarliga säkerhetspolitiska läget globalt och i vårt närområde, vilket kräver att de politiska processerna snabbare leder till nya beslut och inriktningar.

I huvudsak är vi överens. Det finns en bred enighet kring huvuddragen i försvarsbeslutet. Det är väl förankrat, och det finns en stor acceptans och förståelse för den inriktning Sverige nu tar sett till det oroliga läget i vår omvärld. Vi skulle vilja leva i en mer fredlig värld, men tyvärr visar det stora antalet konflikter globalt att verkligheten ser annorlunda ut nu.

Det är dock inte nu omsvängningen i svensk politik sker. Dagens beslut är snarare en fortsättning på en lång räcka beslut fattade under det senaste decenniet. Sedan jag kom in i riksdagen för tio år sedan har vi fattat beslut om att återinföra värnplikten och även få den att omfatta kvinnor så att hela befolkningen är delaktig i att försvara Sverige. Vi har startat nya regementen, införskaffat ny materiel och stärkt våra internationella samarbeten. Vi har flyttat hem diskussionen om säkerhetspolitik till Sverige och till vårt närområde. Det är stor skillnad mot till exempel försvarsbeslutet 2005 som innebar nedläggningar av viktiga regementen och fokus på internationella insatser i USA:s ledband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

På tal om USA lär valet av Donald Trump som president göra världen väldigt skakig fram till nästa försvarsbeslut. Nu sitter auktoritära, fascistiska och högerkonservativa som ledare vid makten i flera av världens större länder, såväl i diktaturer som i demokratier. Det skapar en global utveckling som går bakåt snarare än framåt, där fattigdomen ökar och konflikterna blir fler samtidigt som klimatfrågan inte tas på allvar utan försvinner bort från dagordningen. Dessa ledare saknar svar på våra globala problem. De har i stället fokus på sig själva och sina egenintressen.

Vad ska Sverige göra i detta läge? Trots att krigen rasar och människor varje dag dör av både bomber och svält måste vi hålla fast vid vårt övergripande mål och starka önskan om fred på jorden och frihet för alla människor. Den internationella folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.

En annan negativ global utveckling är att antalet konflikter ökar. Det pågår 59 väpnade konflikter över hela världen. Det är det högsta antalet konflikter någonsin sedan statistiken började registreras av Uppsala universitet 1946, det vill säga efter andra världskriget.

Vi pratar mycket om Ukraina och folkmordet i Gaza, men faktum är att konflikter också påverkar 57 andra platser. Samtidigt har den svenska regeringen sågat sönder det svenska biståndet. Stora neddragningar har gjorts av Sveriges stöd till utvecklingsbistånd, fred och säkerhet, men inga analyser har kommit från regeringen om vilka konsekvenser det får för vår säkerhet. Vad är konsekvenserna för Sveriges säkerhet när ni drar ned biståndet?

Vänsterpartiet var emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vi ser med oro på hur Sverige kan komma att bli en del av krig och konflikter som vi själva inte har valt. Det ökar inte säkerheten för vare sig svenska medborgare eller vår omvärld.

Natomedlemskapet är dock en verklighet nu, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, agerar självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämmer över utvecklingen av vårt eget försvar samt gör egna analyser och ställningstaganden med en levande och folklig debatt.

Den debatten kommer Vänsterpartiet att vara en del av med tydliga förslag och åsikter om hur Sverige bör agera. Vi är tydliga med att det är med likasinnade stater i vårt närområde som vi bäst kan göra skillnad och bidra till ökad säkerhet. Det är genom att ha ett brett perspektiv på säkerhet med totalförsvar för resiliens och motståndskraft som vårt närområde blir säkrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi var tydligt emot DCA-avtalet med USA. Med Trump som president i USA kräver vi nu av regeringen att det blir en minimal implementering, och vi kommer noga att följa konsekvenserna av avtalet.

Vi har varnat för riskerna med att Sverige tystnar i sin kritik av den krympande demokratin i Turkiet. Vi kan konstatera att en utredare så sent som i förra veckan föreslog att vapenexport till Turkiet ska bli enklare. Så här lägger sig Sverige platt.

Nu har vi akut fått Syrien på vårt bord. Vi vet att Turkiet finns bakom HTS, oavsett vad de själva säger. Nu är det viktigt att Sverige gör skillnad på att vara Natomedlem och på att stå upp för demokrati i Syrien.

Vi kommer att bevaka riksdagens inflytande i Nato. Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess för totalförsvarets inriktning, då Natos planering inte är synkroniserad med Sveriges. Planering och beslut om det svenska totalförsvarets inriktning görs i dag i långa processer med Försvarsberedningen, där alla partier deltar i diskussionerna. På så sätt får vi ett totalförsvar med en riktig och viktig demokratisk förankring. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att inte hamna i otakt med Nato men också för att partierna fortfarande får vara med i diskussionerna i ett tidigt skede.

Fru talman! Vårt stöd till Ukraina är omfattande, både politiskt och ekonomiskt. I få andra länder uppvisas samma tydliga enighet mellan de politiska partierna i stödet till Ukraina. Oavsett hur utvecklingen nu blir i kriget måste vårt stöd till Ukraina bestå. Krig ska bli fred. Fred ska ske på det ukrainska folkets villkor. Det är dess intresse vi ska stödja.

Vänsterpartiet presenterar i sin följdmotion flera förslag på vad Sverige och EU kan göra. Vi behöver öka den internationella närvaron i Ukraina. En FN-ledd insats på gränsen mellan Belarus och Ukraina skulle kunna verka fredsfrämjande i relationen mellan dessa länder. Samtidigt skulle insatsen ha en avkylande effekt på eventuella ryska planer på att använda belarusiskt territorium för attacker mot Ukraina. En insats skulle också kunna avlasta Ukrainas försvarsmakt. Att få till en fredsfrämjande insats med Ryssland i FN:s säkerhetsråd är sannerligen inte enkelt. Men regeringen borde ges i uppdrag att utreda möjligheterna att föreslå en FN-ledd insats i Ukraina.

Valet av Donald Trump som president i USA var det sämsta tänkbara för det ukrainska folket. Redan nu har Trumps utsända sändebud börjat förhandla bort ukrainska positioner. Trump vill ha ett snabbt slut på kriget, men risken är stor att Putin då blir vinnare i förhandlingen, att det ukrainska folket blir förlorare och att Trumps intressen får styra.

Sverige och EU måste därför ha en egen tanke om hur vi ska stödja Ukraina i fredsförhandlingar. Vi borde själva utse ett sändebud, en representant till Ukraina, på liknande sätt som EU redan har till flera andra regioner och länder.

Eskaleringen av kriget sedan Trumps valvinst kräver nya stöd. Nu är en avgörande tid. För att skydda det ukrainska folket måste vårt stöd öka.

Fru talman! Under 50- och 60-talen pågick i Sverige inom hemliga delar av vår försvarsmakt ett utvecklande av ett eget svenskt kärnvapen. Fysiker och experter låg långt fram i sin kompetens och kunskap på det kärnfysiska området, och Sverige hade efter år av forskning och utveckling parallellt med utvecklingen av kärnkraft goda möjligheter att utveckla kärnvapen som annars vid den tiden bara hade utvecklats av världens stormakter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Men svenska politiker gjorde ett vägval. De bestämde att Sverige och världen skulle vara säkrare om Sverige inte utvecklade kärnvapen utan i stället arbetade riskreducerande och för avspänning mellan stormakter i en tid, likt denna, då spänningarna ökade. Sverige beslutade att avveckla sitt kärnvapenprogram, för att år 1968 ansluta till icke-spridningsavtalet NPT. Det var ett historiskt beslut av Sveriges riksdag, och det har tjänat Sveriges säkerhetsintresse och dess medborgare i mer än 50 år.

Vi spolar fram bandet till nutiden. Sverige är sedan nio månader tillbaka med i militäralliansen Nato. Nato är tydligt i sina doktriner. De bygger på avskräckning, ytterst med kärnvapen. Sverige finns för första gången i vår historia under ett kärnvapenparaply så att kärnvapen skulle kunna användas av en annan stat i vårt namn. Numera sitter försvarsminister Pål Jonsson i möten med Natos Nuclear Planning Group.

Kärnvapen är inte vilket vapen som helst. Det är ett massförstörelsevapen och ett vapen som de två gånger det har använts har dödat hundratusentals och för lång tid förstört miljön för mänskligt liv. Japan kommer aldrig att glömma Hiroshima och Nagasaki, och det bör inte heller vi göra.

Fru talman! Det lackar mot jul. Sannolikt kommer försvarsminister Pål Jonsson att ganska snart tillsätta en ny försvarsberedning som ska lösa ut viktiga frågor och fortsätta analysera läget. I och med att vi närmar oss jul har jag skrivit en liten önskelista.

På den önskelistan står först att gå från ord till handling när det gäller FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Nästa år är det 25 år sedan resolutionen antogs. Låt detta inte bli ännu ett jubileum med vackra applåder utan konkret handling och resurser för att implementera resolutionen och de efterföljande nio resolutionerna.

Förutom en ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det finnas ett genusperspektiv på internationella insatser och framför allt ett aktivt arbete mot sexköp och sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor. Att begå sådana brott och utnyttja sin maktposition får enorma konsekvenser för dem som utsätts för det sexuella våldet. Samtidigt motverkas det faktiska syftet med den internationella närvaron. Genom att man bidrar till organiserad brottslighet, som ofta kontrollerar prostitution och människohandel, upprätthålls instabiliteten och våldet i landet. Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.

Näst på min önskelista står att nästa försvarsberedning också ska analysera säkerhetsläget i Latinamerika. Sverige har sedan godkännandet av export av Jas 39 Gripen till Brasilien ett omfattande militärt samarbete med landet. Andra latinamerikanska länder nämns nu som potentiella köpare av Gripen. Vi kommer också att köpa in transportflygplan från Brasilien.

Latinamerika har i tidigare historiska skeden av ökad global polarisering mellan stormakter utgjort en plats för konflikter mellan proxyaktörer. Det är inte otänkbart att utvecklingen i Latinamerika kan få konsekvenser för Sveriges säkerhet, och detta måste belysas av regeringen och Försvarsberedningen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Den sista punkten på min önskelista är att vi studerar utvecklingen i länder där Ryssland har militär närvaro. Vi ser nu hur den demokratiska utvecklingen går bakåt i Georgien, där makthavare mot många människors vilja rör sig bort från Europa och närmare Ryssland. Med både ockupation av två regioner och enorma påverkanskampanjer har Ryssland påverkat valutgången i Georgien.

Även i Moldavien har den ryska påverkan varit stor den senaste tiden. Till slut vann ändå de mer Europaorienterade krafterna valet. Men Ryssland har fortfarande hög militär närvaro i regionen Transnistrien och lägger stor möda på att påverka Moldavien. Sveriges stöd till Moldavien behöver bli alltmer omfattande. Framöver behöver vi studera hur vi på bästa sätt kan stödja en fortsatt demokratisk utveckling med starkare institutioner och minskad korruption.

Fru talman! Vänsterpartiet har ett flertal reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 7.

Fru talman! Jag hoppas att även ledamoten Oscarsson kan ställa sig bakom min önskelista om att resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet ska implementeras, att Latinamerika ska belysas i nästa försvarsberedning samt att vi ska ge ett fortsatt starkt stöd till Moldaviens och Georgiens utveckling mot demokrati och säkerhet och motverka de ryska påverkansoperationer som sker i de länderna och i andra länder som ligger runt ikring Ryssland. Det är klart att man kan tillföra nya saker på den önskelistan, men jag är inte säker på att det som ledamoten önskar riktigt passar in där. Jag ser det som att nästa försvarsberedning inte ska ha fokus på vad som står i olika partiprogram utan snarare titta på vad som är bäst för Sveriges säkerhet.

Det som ledamoten lyfter om att vi på sikt vill se framför oss att man lämnar Nato anknyter till det som står precis före den text i partiprogrammet som ledamoten läste upp. Han kanske även behöver fundera på vad det är som står där. Det handlar om att bygga försvarssamarbeten som är bra för Sverige. Det var det som jag också pekade på i mitt huvudanförande. Jag menar att vi behöver samarbeta med de länder som finns i vårt närområde och som är lika oss i tankesätt. Jag tyckte att det möte som statsministern hade på Harpsund är ett bra sådant exempel; man bjöd in de nordisk-baltiska länderna, inklusive Polen, för att tala om vikten av att stödja Ukraina i dess kamp för frihet mot ett Ryssland som bryter mot folkrätten. Det är för mig att jobba med likasinnade länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Problemet som ledamoten Oscarsson har är att Donald Trump nu är vald till USA:s president. Han har redan hunnit med att säga att han fortfarande kan tänka sig att lämna Nato. Han har skickat ett sändebud som vill se till att Ukraina förlorar förhandlingarna om fred mot Ryssland. Det gör att vi måste samarbeta med dem som står oss nära värderingsmässigt och geografiskt för att stärka Sveriges säkerhet, både för våra medborgare och för vårt närområde.

Fru talman! Det här är ett bra exempel på varför vi behöver en bred säkerhetspolitisk diskussion i Sverige mellan riksdagens alla åtta partier för att kunna fatta de klokaste försvarspolitiska beslut vi kan i syfte att tillsammans stärka Sveriges säkerhet och skydda vårt land och vår befolkning.

Jag kommer att tänka på de säkerhetspolitiska samtal som skedde 2022, för ungefär två och ett halvt år sedan. Både jag och Mikael Oscarsson deltog. Mikael Oscarssons insats i de samtalen var väl att han var den som först sa: Ska vi inte gå med i Nato eller prata om Nato? Han lyckades ju med det tack vare de säkerhetspolitiska samtalen. Mitt stora bidrag till de samtalen var att jag var först med att peka ut riskerna med Turkiet, någonting som visade sig vara väldigt rätt men som de övriga deltagarna i de samtalen helt missade. Även för oss som Natomedlemmar är detta ett återkommande problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi har ett samtal i Sverige som Natomedlemmar där vi nu inte bara som Oscarsson tror helt blint på Nato och att Nato kommer att skydda oss i alla lägen.

Jag konstaterar att det i helgen var en återinvigning av en kyrka i Paris som heter Notre Dame. Huvudpersonerna vid det mötet var två personer.

Den ena heter Macron. Han har sagt att Nato är en hjärndöd allians. Senast han sa det var när den andra killen styrde USA, Donald Trump. Han har hotat med att lämna Nato.

Så ser verkligheten ut. Nato är en konsensusorganisation. Nato är en organisation där den som vill minst i stor utsträckning sätter agendan för Nato. Nato är en organisation där USA har en otroligt stor dominans och påverkan. Det måste vi förstå här i Sveriges riksdag när vi fattar beslut om den säkerhetspolitiska inriktningen för totalförsvaret 2025-2030. Vilka beslut fattar vi som stärker Sveriges säkerhet?

Där behöver vi en mindre hjärndöd diskussion och mer diskussion om hur det påverkar Sverige.

Fru talman! Detta är en känd vänsterpartistisk politik. Vi har föreslagit detta tidigare och framför allt i samband med att vi röstade om det svenska Nato-medlemskapet.

Vi menar på att själva medlemskapet i sig självt och att Pål Jonsson deltar i mötena i Nuclear Planning Group är en del i att Sverige nu legitimerar kärnvapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Många ledamöter i den här kammaren underskattar det faktum att vi nu har fått en helt ny del i svensk säkerhetspolitik som inte heter Nato utan som heter kärnvapenavskräckning. Det har jag påpekat ett flertal gånger.

Jag tycker också att det är problematiskt att vi har så få hinder för kärnvapenanvändning. Vi har ett starkt legitimerande, men vi ställer inte på något sätt upp hinder. Det ser vi att våra grannländer Norge och Danmark men faktiskt även Finland har gjort på olika sätt genom att säga: Var försiktiga med kärnvapen. Använd inte kärnvapen i vårt namn.

Skälet till att vi refererar till Frankrike är att visa på att det inte finns en total enighet i Nato om NPG-gruppen, Nuclear Planning Group. Man kan som land välja en annan strategi och en annan väg.

Sedan kan man tycka att det är jättefint att Sverige får sitta med och ge råd om hur andra länder ska använda kärnvapen. Problemet för oss är att kärnvapen används i vårt namn över huvud taget.

Det är inte så att vi vill ha den franska politiken. Vi vill bara ha samma typ av strategi och förhållningsätt. Frankrike är fortfarande en kärnvapenmakt. Det är en av världens alla kärnvapenmakter som nu förnyar sina kärnvapen och rustar upp dem.

Jag hörde Björn Söder säga att det var farligare förr under det kalla kriget. Det vi ser nu är att kärnvapnen är större. Laddningarna är betydligt kraftigare i dag än vad de var under andra världskriget. Det ökar också risken för att kärnvapen ska användas.

Jag vill se en politik där Sverige har fler trösklar och en kärnvapenfri zon i Norden, Östersjön, Europa och Arktis. Vilket som - det kvittar för mig. Oavsett vilket skulle det göra oss säkrare som land.

Fru talman! Jag kan konstatera att Nato är en konsensusorganisation. Det gör att alla beslut fattas i konsensus, vilket ofta skapar enorm press på de mindre länderna från de stora ländernas sida. De stora länderna kan också sätta väldigt stor agens på vad som står på agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det svenska Nato-medlemskapet innebar att vi blev av med nationellt självbestämmande och rådighet över ett område där vi tidigare själva kunnat besluta om vår politik. Det ledde också till en stor trovärdighet i att bidra till fred och nedrustning globalt och Stockholmsinitiativet.

Det är intressant att Kerstin Lundgren nu tror att man i den konsensusorganisationen från svensk sida skulle kunna göra en enorm påverkan och förändra dess inriktning. Jag har väldigt svårt att se framför mig att det kommer att hända.

Jag ser inte heller att vi i Pål Jonsson har en försvarsminister som säger att han har haft höga ambitioner när han har klivit in på något sätt på NPG:s möten och att Sverige nu har en väldigt tydlig linje.

Jag tror snarare att det kommer att leda till att Sverige accepterar och legitimerar både kärnvapeninnehavet och eventuell användning av kärnvapen.

Jag tycker att det är fel väg att gå. Det har jag påpekat många gånger. Jag tycker att andra partier behöver fundera kring hur vi kan höja trösklarna för att kärnvapen används i vårt namn. Det handlar om hur vi kan minska riskerna för att det kommer krav på kärnvapen på svenskt territorium.

Det finns inga sådana krav i dag. Jag är väl medveten om det. Men vi har ingen form av lagstiftning som hindrar det. Vi har ingenting inskrivet i DCA-avtalet som hindrar det. Det är den typen av saker som gör mig väldigt oroad över det läge vi nu befinner oss i.

Fru talman! Låt mig börja med att be om ursäkt för sen ankomst på grund av ett inställt tåg under förmiddagen. Jag ställer mig helt bakom dem som har sagt att vi behöver ha en fungerande infrastruktur i Sverige. Tågen måste komma i tid. Det må väl vara hänt att en riksdagsledamot kommer för sent till en debatt, men när det gäller våra soldater och våra förnödenheter måste de komma till rätt plats i rätt tid.

Tack vare tekniken har jag kunnat följa debatten och lyssna på er, men i kammarappen finns ingen replikknapp. Därmed kommer jag att försöka väva in en del saker i mitt anförande som jag har snappat upp under debatten. Jag vill därför på förhand varna för att jag kanske kommer att dra över den anmälda talartiden något.

Det har snart gått tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Säkerhetsläget i Europa är alltjämt allvarligt, och utvecklingen i världen är på många sätt oroande. Rysslands intentioner har inte ändrats. I USA tillträder snart en oberäknelig president. Kina rustar upp i allt snabbare takt och utmanar tillsammans med andra auktoritära regimer den regelbaserade världsordningen. I Mellanöstern pågår blodiga krig, och en fruktansvärd humanitär katastrof pågår i Gaza. Vad som händer i Syrien har vi bara sett början på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det här var bara några exempel på pågående konflikter, oroligheter och spänningar i vår omvärld som vi behöver förhålla oss till.

Fru talman! Samtidigt pågår klimatkrisen - mänsklighetens stora ödesfråga. Det är en existentiell kris som redan nu fördjupar och förvärrar konflikter. När platser blir obeboeliga, samhällen slås sönder av naturkatastrofer, förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt riskerar vi att möta konflikter och utmaningar i en betydligt större skala än i dag. Trots att regeringen lyfter upp klimatfrågans koppling till säkerhet och trots att man i den nationella säkerhetsstrategin lyfter upp klimatfrågan som ett existentiellt hot är man inte beredd att vidta åtgärder och införa en politik som minskar hotet och reducerar riskerna. Det är allvarligt.

Fru talman! Totalförsvarspropositionen är ett resultat av Försvarsberedningens arbete, och där har vi hittat en bred samsyn kring många frågor. Miljöpartiet står i huvudsak bakom beredningens förslag, som propositionen vilar på. Vi vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga och samtidigt fortsätta att vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Här i dag i debatten fokuserar vi på propositionens säkerhetspolitiska delar, men vi kommer att återkomma till de mer försvarspolitiska delarna i senare debatter.

Fru talman! Först och främst måste jag ändå understryka att även om upprustningen av totalförsvaret är viktig är det också av yttersta vikt att vi framför allt fortsätter att stötta Ukraina. Rysslands krigföring i Ukraina är den stora säkerhetspolitiska ödesfrågan i vår del av världen. Ukraina måste få Sveriges och den demokratiska världens fulla och ovillkorliga stöd så länge som det behövs. Stödet behöver vara långsiktigt och ska omfatta såväl militärt som civilt, humanitärt och ekonomiskt stöd.

Regeringen har lagt fram en treårig ram för stödet till Ukraina, men stödet till Ukraina måste vara mer omfattande och långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina ska vinna kriget, säkra freden, bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet. Det finns mer som Europa och Sverige kan göra, och samtidigt måste trycket på USA att fortsätta att bidra öka - även efter det att president Trump har tillträtt.

Fru talman! Miljöpartiet de gröna strävar efter en värld där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Vi är ganska långt därifrån i dag.

För att möta dessa utmaningar måste omvärlden kraftsamla. Internationellt samarbete och alliansbyggande till försvar för den regelbaserade världsordningen, demokrati och mänskliga rättigheter behövs för att möta en alltmer polariserad värld. Att undvika att konflikter uppkommer eller förvärras genom diplomatiska och konfliktförebyggande insatser är centralt och också det billigaste alternativet för att främja demokrati och säkerhet. Men vi ser också behov av en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret, såväl det militära som det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

Fru talman! Miljöpartiet står fast förankrat i en solidarisk och feministisk säkerhetspolitik där vi skyddar Sverige och demokratin samtidigt som Sverige aktivt bidrar till det internationella samfundets ansträngningar för det globala freds- och utvecklingsarbetet. Miljöpartiet är stark förespråkare av konfliktförebyggande insatser och fredlig konfliktlösning med civila medel. Vi menar att militära medel bara ska kunna övervägas när alla andra alternativ är uttömda, och de måste hålla sig inom folkrättens ramar, inte användas som ett offensivt verktyg för nationella egenintressen utomlands.

Utrikespolitiken är vår första försvarslinje, och där hör diplomati, medling och konfliktförebyggande arbete till våra viktigaste verktyg för att verka för avspänning och fred.

Fru talman! Säkerhetspolitiken ska vara stabil, tydlig och långsiktig. FN:s verksamhet för att bygga, bevara och vid behov tvinga fram fred är viktig. Principen om skyldighet att skydda, responsibility to protect, ska följas. De länder som angriper sin egen befolkning ska inte kunna hänvisa till suveränitet för att undvika att världssamfundet ingriper.

Sverige bör fortsätta att vara en stark och solidarisk aktör för fred på den globala arenan och bidra till FN:s insatser. För alla fredsbevarande och fredsframtvingande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkrättsligt mandat. Demokratiska västländers bidrag till FN:s militära insatser är av stor betydelse dels för att den militära kompetensen i FN-systemet och förmågan i respektive mission ska utvecklas, dels för att upprätthålla trovärdigheten i FN som organisation.

Sverige behöver sträva efter att kontinuerligt bidra i fredsbevarande FN-missioner. Även om säkerhetsläget i vårt område är allvarligt behöver vi bidra till fred, säkerhet och relationsbyggande internationellt. En stabil och säker värld krävs för att vi ska kunna ta oss an globala säkerhetsutmaningar, till exempel klimatförändringar och pandemier.

Fru talman! Sedan den 7 mars i år är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Även om Miljöpartiet röstade mot den svenska ansökan om Natomedlemskap har partiet beslutat att respektera riksdagens beslut om medlemskapet. Vi driver därmed inte ett utträde ur alliansen. Miljöpartiet står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Vi vill att Nato ska fokusera på sin kärnuppgift - försvar av de allierade.

Fru talman! När Sverige nu är medlem av Nato är det viktigt att Sverige driver en självständig utrikespolitik och står upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter såväl inom som utom Nato. Vi ser även behov av att öka transparensen när det gäller Natos verksamhet. Vi vill att Sverige ska verka för ett demokratikrav inom Nato samt att Nato inte ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Natos nukleära avskräckning - kärnvapen - är en bärande del av alliansen. Kärnvapen är dock fruktansvärda massförstörelsevapen som skulle få katastrofala konsekvenser om de används. Miljöpartiet står därför tydligt fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium, varken i freds- eller i krigstid. Sverige bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium - för att vara tydliga med detta.

Vi anser att det är viktigt att vårt Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför anser vi att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler. I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för grundläggande mänskliga rättigheter.

Fru talman! Miljöpartiet vill också att Sverige ska driva principen om no first use inom Nato. I nuläget tillämpar Nato inte principen, vilket tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Principen försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår.

Sverige har en stolt tradition av transparens och offentlighetsprincip. Sverige ska därför vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato och pådrivande för att de nationella parlamenten i medlemsländerna måste skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvar kan utkrävas. Ökad transparens är viktigt för att säkerställa förtroende för verksamheten.

Fru talman! Ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet är utvecklandet av dödliga autonoma vapensystem. Helt autonoma vapen kan skapa osäkerhet kring ansvaret för krigshandlingar och på så vis sätta folkrätten ur spel. Det saknas konsensus om vad tillräcklig mänsklig inblandning i hantering av vapensystemen skulle innebära, både etiskt och praktiskt.

Militära system verkar i ostrukturerade och antagonistiska miljöer, vilket innebär att civila system inte alltid går att anpassa för militära tillämpningar. De militära AI-systemen kommer att behöva agera i en miljö där motståndaren gör sitt yttersta för att inte upptäckas, för att inte agera förutsägbart och för att vilseleda. Detta kan få allvarliga konsekvenser för hur AI-system reagerar, och de kan vara svåra att förutse. Därför behövs striktare regleringar av vapensystem, och det behövs ökad forskning kring skydd mot autonoma vapensystem.

Ja, fru talman, vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska verka för ett globalt förbud mot dödliga autonoma vapen. Riskerna med autonoma vapen är uppenbara. Sverige behöver ta en ledande roll i arbetet för att finna sätt att effektivt påverka utvecklingen. I det arbetet är det viktigt att forskning om vad autonoma vapen innebär också förstärks av politiska insatser för att uppnå framsteg. Ingen vet vad en kapprustning med autonoma vapen skulle kunna leda till - exempelvis om maskiner ges kontrollen i känsliga konflikter eller om terrorister får tag på dem - men farhågorna måste tas på stort allvar. Autonoma system har potential att öka krigföringens omfattning och skala, med stort lidande som följd. Internationella regler och lagar är rätt sätt att hantera detta hot, för alla oss som står upp för en världsordning baserad på regler, lag och internationell rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Miljöpartiet har, som blivit tydligt under detta anförande, en bred syn på säkerhet och lägger fokus på mänsklig säkerhet. Mänsklig säkerhet hänger ihop med vår livsmiljö och vår påverkan på den. Hotbilden är i dag både bred och komplex, vare sig vi vill det eller inte.

Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. Såväl militära hot som icke-militära och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, såsom klimatförändringar, naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, i värsta fall på samma gång. Att bara se ett av hoten gör oss svaga och sårbara.

Därmed skulle jag vilja yrka bifall till reservation nummer 3.

I detta anförande instämde Jan Riise och Jacob Risberg (båda MP).

Fru talman! Miljöpartiet har valt att inta en konstruktiv, kritisk hållning i förhållande till Nato. Vi accepterar Natomedlemskapet, men vi vill också att Sverige ska vara en aktiv röst inom Nato i de frågor som är viktiga.

Det är viktigt att vi står upp för att Nato kan verka i vårt närområde, men vi måste också se till att detta sker på det mest effektiva sättet. Och vi tror inte att det mest effektiva sättet är att ha permanenta baser eller trupper på plats i Sverige i det läge som råder.

Vi ser också att det kan leda till en förskjutning i hotbilder om man har etablerade, permanenta baser. Det kan leda till påverkan på lokalsamhället på ett sätt som vi inte tror skulle vara positivt för utvecklingen i Sverige.

Vi tycker att det är bättre att vi bidrar till de framskjutna positioner som har lanserats inom Nato, till exempel Sveriges bidrag till FLF:en i Lettland och även i Finland. Vi ser inte att det i Sverige, som är ett uppmarschområde, finns ett behov av att ha den typen av permanenta baser.

Fru talman! Jag måste fundera på varför det är så viktigt för ledamoten att poängtera detta med permanenta baser och vad man ser för nytta och syfte med permanenta baser i Sverige. Vi från Miljöpartiet ser inget behov av permanenta baser i Sverige.

Den hotbild vi pratar om här är såklart den som kommer från Ryssland, och jag tror att vi egentligen är ganska samstämmiga om att det finns en hotbild från Ryssland mot Sverige. Får vi fler förmågor och fler Natotrupper här är det klart att detta också kommer att innebära en ökad hotbild mot Sverige.

Att ha permanenta baser i Sverige - enklaver av denna typ, med personer som kommer in och stannar under en längre tid - är inte ett effektivt sätt att hantera de gemensamma resurserna inom alliansen. Man kan jämföra med det vi gör i Lettland, som jag tycker är viktigt och prioriterat. Där handlar det om roterande förband som bidrar till Natos avskräckning och försvar. Detta ställer vi oss positiva till.

Fru talman! Vi har i Miljöpartiet en lång och stolt tradition av att verka för fred på olika sätt. Vi anpassar oss utifrån det säkerhetsläge som Sverige befinner sig i. Därmed har vi också sagt att vi behöver ett upprustat totalförsvar. Såväl det militära som det civila försvaret behöver rustas upp. Vi behöver också ha en beredskap för att möta en bred palett av hot - alltifrån militära hot till hybridhot och exempelvis naturkatastrofer och klimatförändringar.

Autonoma vapen är en teknik som är i sin linda och håller på att utvecklas. Just därför behöver man ta ett grepp om detta från det internationella samfundet och slå fast vilka riktlinjer som ska gälla. Vi tycker att det är viktigt att Sverige tar ledartröjan i det arbetet.

Vi vill också att man ska forska mer om skydd mot autonoma vapen. Det är ju klart att de kommer att användas, och det är det vi är rädda för. Vi är rädda för att stater som Ryssland eller Kina, som ledamoten nämner, skulle kunna använda dem, men vi är också rädda för att vapnen skulle kunna spridas till exempelvis terroristgrupper. Hur skulle det se ut om terroristgrupper som annars begår fruktansvärda terrordåd kommer med autonoma vapen i sin arsenal? Det skulle vara fruktansvärt.

Just därför tror vi att det behövs internationella regler för att man ska kunna följa upp, lagföra och döma och för att vi ska kunna ha ett normerande arbete.

Om vi inte ska ha internationella regler när det gäller autonoma vapen, vilka andra internationella regler ska vi då kasta över bord? Ska vi slänga krigets lagar i papperskorgen bara för att vi vet att det finns länder som bryter mot dem? Det är ju just därför vi har krigets lagar, för att vi ska kunna följa upp och döma till ansvar.

Fru talman! Ledamotens inlägg är totalt vilseledande. Jag har inte sagt att vi ska möta drönarsvärmar med dialog. Jag har sagt att vi behöver ett internationellt regelverk som gör det möjligt för oss att se hur vi kan möta detta på ett sätt som är rätt och riktigt. Vi behöver forskning som visar hur vi kan skapa system som är etiskt acceptabla och ändå kan bemöta dessa hot.

Fru talman! Det är kanske inte så konstigt att ett parti som har ägnat sig åt kärnvapenromantik och mer eller mindre ungdomspolitiska inlägg här i kammaren uttrycker sig på detta sätt.

Jag tycker att det är viktigt att vi har lagar och regler, att vi följer dem och att vi också kan utdöma straff utifrån dem. Detta brukar Liberalerna också framhålla, till exempel när det gäller lag och rätt här i Sverige och att man ska kunna straffa brottslingar. Jag tycker att samma sak ska gälla på den internationella arenan.

När vi då ser att dessa brottslingar skaffar sig nya förmågor och nya vapen kanske vi inte själva ska göra likadant och säga att vi också kommer att bete oss illa. Snarare ska vi titta på detta och skapa skydd, så att vi är skyddade, och också ha lagar och regler som säger vad som är okej och inte.

(Applåder)

Fru talman! Nu är Donald Trump vald till USA:s 47:e president. Valet av Trump till president förändrar både läget för Sveriges säkerhet och Sveriges relation till USA. Risken för att Trump skulle väljas till president har varit väl känd under en lång tid, och jag har många gånger varnat för den bergochdalbana som jag ser framför mig att världen nu har framför sig.

Det är därför jag undrar varför det var så bråttom med beslutet om DCA-avtalet med USA. Vänsterpartiet föreslog en vilandeförklaring i ett år. Jag kan tycka att det i efterhand har visat sig att det hade varit klokt att bifalla det. Vår grundläggande kritik mot avtalet handlade dels om bristen på skrivningar om kärnvapen, dels om att amerikansk lagstiftning ska gälla för amerikanska soldater, deras anhöriga och underleverantörer.

Vad innebär då DCA-avtalet med Trump? Sannolikt kommer det att innebära att han kommer att utnyttja avtalet, som bygger på vidare förhandlingar, snarare än att avtalet skyddar Sverige. Vi minns alla ASAP Rocky. Trump skickade sin chefsförhandlare för gisslansituationer - mot det svenska rättsväsendets ambitioner att döma en brottsling för misshandel.

Avtal skrivs inte bara för dagar med solsken. Avtal ska också skrivas för dagar med moln, regn och till och med storm.

Nu krävs en minimal implementering av DCA-avtalet. En ökad amerikansk närvaro under Trump ökar riskerna för Sverige. Vi känner också väl till en skillnad i hur Sverige och USA historiskt har försvarat sig. USA har en tilltro till omfattande militär avskräckning, vilket skulle kunna leda till eskalering i vårt närområde.

Hur tänker försvarsministern implementera DCA-avtalet med Trump som USA:s president?

Fru talman! Jag vet inte om vi riktigt får svar av försvarsministern om hur han tänker implementera detta avtal med Trump som president. Han berättar gärna om avtalet. Han berättar att det inte finns några hinder för kärnvapen, vilket har varit vår kritik. Jag tror inte att det är särskilt troligt att vi får kärnvapen på svenskt territorium. Däremot sa försvarsministern i ett tidigare anförande att han ser framför sig roterande amerikanska soldater i Norden, inte specifikt i Sverige. Det är något som finns redan i dag i USA.

Men jag undrar: Hur tänker försvarsministern implementera avtalet i Sverige? Vad är hans signal när han ska möta USA:s försvarsminister för första gången?

Jag har väldigt svårt att se att det gynnar Sverige att ha mer av amerikansk trupp i sitt närområde på det sätt som försvarsministern tror. Med Trumps bergochdalbana tror jag snarare att all typ av amerikansk närvaro kan utgöra en risk för att andra länder uppfattar oss som att vi är väldigt nära USA och att vi låter amerikanerna använda vårt territorium för att eskalera en situation.

Jag är också orolig för vad lagstiftningen, där amerikanska soldater döms enligt amerikansk rätt, innebär för våra lokalsamhällen. Det är 17 platser i landet som riskerar att få en stor amerikansk närvaro, där man då har en annan lagstiftning.

Det finns en fråga som jag fortfarande inte har hört försvarsministern resonera om. Det gäller risken för utträngningseffekter för det svenska försvaret. Vi måste ha gott om plats för det svenska försvaret att öva och verka. Det ska absolut ske i samarbete med Nato. Men vi måste sätta ramarna för detta. Det ska inte Trump och USA göra.

Jag ser framför mig att vi kommer att ha det skakigt. Jag kan tycka att det hade varit klokare att vila på hanen och att innan man gick in i DCA-avtalet diskutera de förändringar vi nu redan har gjort. Detta fick inte riksdagens stöd. Jag får acceptera det, men nu måste vi tänka efter och stanna upp. Detta försvarsbeslut är ett bra beslut, men det ska implementeras under fyra Trumpår. Det kommer att bli skakigt.

Fru talman! När det gäller det sistnämnda tror jag också att den stora utmaningen med Donald Trump som president snarare handlar om att vi får för lite amerikansk närvaro. Det finns också en oro över vad som händer med det viktiga stödet till Ukraina i den situation som vi är i just nu, och detta talar väl snarare för att vi behöver anstränga oss mer i Sverige, Norden, Baltikum och Europa för att säkra vår försvarskapacitet och även Ukrainas.

Det är egentligen två andra saker jag tänker ta tillfället i akt och passa på att fråga försvarsministern. Först vill jag dock berömma försvarsministern för ett alldeles utmärkt gott utfört arbete. Jag tycker också att det arbete som görs i Försvarsberedningen i väl fungerande samförstånd tillsammans med oss har varit konstruktivt, framgångsrikt och viktigt.

Med det sagt räcker det inte att försvarsministern sköter sig och gör ett utmärkt jobb. Hela regeringen behöver göra det. Som jag sa i mitt anförande är jag mer bekymrad över det som handlar om totalförsvaret, som är uppdelat på andra statsråds ansvarsområden.

Jag ska inte ställa försvarsministern till svars för bristerna i infrastruktursystemet, sjukvården och civilsamhället, men jag skulle ändå vilja höra hur försvarsministern ser på de brister som nu blir uppenbara i vårt samlade totalförsvar när andra viktiga delar i det svenska totalförsvaret har uppenbara brister. Sjukvården, infrastrukturen, energisystemet och civilsamhället är de exempel jag nämnde.

Den andra delen handlar mer direkt om situationen med Rysslands invasion av Ukraina, där jag är djupt bekymrad över att Sverige fortfarande är det enda land som jag känner till där man inte har ett enda åtal mot sanktionsbrott. I Finland och i många andra länder har man åtalsprocesser på gång, men i Sverige har vi inte lyckats stoppa de sannolikt tydliga sanktionsbrott som sker och som innebär att det bakvägen går stöd från Sverige till Ryssland, detta trots allt vårt stöd till Ukraina. Det är oacceptabelt. Här borde vi kunna göra mer.

Fru talman! Jag har inte uppfattat att det skulle vara ultimativa krav. Jag är glad och stolt över att vi har en bred uppslutning bakom Natomedlemskapet. Det är inte aktuellt med något utträde.

Låt mig däremot säga någonting om sanktionerna och sanktionsbrotten. Det är ändå bekymmersamt när varken ansvariga myndigheter eller åklagarväsendet i Sverige tycks rå på den illegala exporten, som det faktiskt innebär, av vad som ibland kan vara direkt försvarsmateriel till Ryssland.

Det är en viktig signal till omvärlden om vi i Sverige inte klarar av att ge tillräckliga resurser till rättsvårdande, kontrollerande och polisiära myndigheter eller för den delen inte har tillräckligt snabba lagändringar, om det nu krävs, för att kunna stoppa den illegala export som fortgår. Det är en brist för Sverige. Här måste regeringen arbeta ännu mer skyndsamt i Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet för att göra ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

När det gäller det samlade totalförsvaret ska jag inte lasta försvarsministern ensam för regeringens allmänna brister gällande stödet till sjukvården, kommunerna och så vidare. Jag ser fram emot den kommande debatten om civilförsvaret. Men en uppräkning av järnvägsunderhållet på 5 procent på infrastrukturområdet blir i realiteten en besparing, eftersom inflationen under de här åren har varit väsentligt mycket mer. Det är en uppenbar brist. Detta tillsammans med att underhållet numera är organiserat helt och hållet privat gör att vi inte riktigt vet om vi kan upprätthålla ens grundläggande förmågor i vårt infrastruktursystem.

Det är bra att regeringen pekar ut vilka områden som behöver beaktas framöver, men om det inte finns resurser - och det finns det inte för de prioriteras till annat - kommer vi att få uppenbara bekymmer med infrastrukturen. I Ukraina har man lärt sig av erfarenheterna. Där går till och med tågen i tid.

Fru talman! Jag vill också tacka försvarsministern för ett gott samarbete i Försvarsberedningen. Vi är inte särskilt många från Försvarsberedningen här, men jag vill understryka att vi inom samarbetet har haft väldigt goda diskussioner. Vi har inte alltid tyckt samma sak från början, men vi har med tiden utvecklat en stor samsyn kring saker och ting. I debatten i den här kammaren kan det ibland låta som att det är mer tillspetsat i säkerhetspolitiken än vad det är, men då ska man alltså veta att vi som sagt har haft goda dialoger i Försvarsberedningen.

Jag tycker att en försvarsberedning är ett bra verktyg att arbeta med för att skapa den breda samsynen om försvars- och säkerhetspolitiken, men det finns trots allt några skillnader som kvarstår. Jag skulle vilja lyfta några av dem här.

Till exempel är ointresset för omvärlden ett av Miljöpartiets största orosmoment när det gäller utvecklingen i utrikes- och försvarspolitiken, liksom bristen på självständighet när Sverige nu är medlem i en försvarsallians där vi blir alltmer beroende av militärt stöd från andra nationer. Därför skulle jag vilja fråga försvarsministern hur han ser på Sveriges möjlighet att under FN-flagg bidra i olika internationella insatser framöver och hur regeringen arbetar med den frågan. Det handlar alltså om att vi ska kunna bidra inom FN-systemet och på det sättet bidra till att upprätthålla fred och säkerhet internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Jag skulle också vilja fråga hur regeringen vill arbeta för att Sverige ska vara en självständig röst för nedrustning, demokrati och mänskliga rättigheter när vi ändå är en del av försvarsalliansen Nato samt om Sverige på något sätt lyfter den typen av värden i de sammanhang som försvarsministern rör sig i.

Fru talman! Jag tackar så mycket för beskedet från försvarsministern att man ändå har för avsikt att Sverige ska kunna delta i internationella insatser. Det är viktigt att det kan genomföras trots att vi har ett försämrat säkerhetsläge här i vårt närområde, för säkerhetsläget globalt har inte heller direkt förbättrats på sistone.

Jag skulle också vilja passa på att ställa frågan till försvarsministern hur han ser på Natos nukleära avskräckning och Sveriges deltagande i den. Det gäller även frågan om permanenta baser, som jag ser att ministerns partikollegor i kammaren har engagerat sig för. Tidöregeringens representanter här i kammaren har ju engagerat sig för både kärnvapen, kärnvapenavskräckning och permanenta baser. Jag skulle alltså gärna vilja höra hur försvarsministern och regeringen ser på det här, för jag tyckte i alla fall att försvarsministerns anförande var betryggande jämfört med de inlägg vi har fått från andra ledamöter här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Slutligen skulle jag vilja ta tillfället i akt att fråga försvarsministern hur han ser på totalförsvarsaspekten när vi pratar säkerhetspolitik. Vi har ju både en energiförsörjning och en infrastruktur som behöver fungera i Sverige, och vi behöver faktiskt öka vår produktion av el i närtid. Samtidigt som regeringen satsar på att någon gång långt in i framtiden bygga kärnkraft väljer den att på ett bräde avslå 13 havsvindparker och med det lägga en död hand över Östersjön. Har regeringen för avsikt att gå fram med några som helst konkreta förslag för att möjliggöra utbyggnad av havsvindkraft i Östersjön, till exempel teknikförutsättningar eller anvisade områden?

Fru talman! I dag har vi här i kammaren debatterat sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om totalförsvaret och den säkerhetspolitiska inriktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Oavsett vad Moderaterna står här i kammaren och påstår att Miljöpartiet tycker och inte tycker är vi eniga i mycket vad gäller förstärkningen av det svenska försvaret och den säkerhetspolitiska inriktningen framåt, men det finns såklart även olikheter partierna emellan.

Vi håller med om att säkerhetsläget såväl i Sveriges närområde som globalt präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Helgens händelser i Syrien, där Assadregimen nu har fallit efter 50 år av auktoritärt styre, är ett tydligt exempel på det. Vi vet inte heller vad som följer; Syrien är för uppdelat mellan olika stridande parter, ofta extremistiska, med olika agendor för att vi ska våga se något hållbart ljus i tunneln.

Problemet med den här typen av säkerhetshändelser är att ryggmärgsreflexen från majoriteten verkar vara att enbart satsa på militära lösningar och upprustning. Det är i dessa oroliga tider som vi måste våga tro på en annan framtid - en framtid som bygger på ökad demokratisering, mänskliga rättigheter och ökat ekonomiskt välstånd. Svaret på händelserna i Syrien måste bli kraftiga satsningar på demokratiska institutioner, det syriska civilsamhället och ökad internationell dialog.

Det är framför allt här vi skiljer oss åt när det gäller synen på hur vi minskar instabiliteten och oförutsägbarheten i världen. Medan regeringen minskar på utvecklingsbiståndet och stänger ambassader vill vi gå i motsatt riktning. Det är genom att stärka demokratiska krafter runt om i världen som vi även gör Sverige långsiktigt säkrare.

Fru talman! Regeringens proposition slår fast att den regelbaserade världsordningen utmanas av auktoritära stater. Därför blir det än märkligare att lyssna till några av regeringspartiernas företrädare i dagens debatt. Den regelbaserade världsordningen bygger på FN-stadgan, Romstadgan, Genèvekonventionerna och ett antal andra konventioner och avtal.

Ett av de viktigaste av dessa avtal är såklart icke-spridningsavtalet, NPT, från 1968. Det syftar till att undvika att nya aktörer skaffar kärnvapen. Detta avtal togs fram under kalla kriget och undertecknades då av både USA och Sovjetunionen. Dessa två stater undertecknade även de två Saltavtalen, ABM-avtalet och INF-avtalet före kalla krigets upplösning 1991. Det visar att bittra fiender, inklusive auktoritära ledare, faktiskt kan komma överens i globalt viktiga frågor även om grundkonflikten länderna emellan finns kvar.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av att vara en stark röst för nukleär nedrustning. Vi satsar på nedrustningsforskning och var även aktiva i förhandlingarna om konventionen om förbud mot kärnvapen, även om vi tyvärr ännu står utanför just den konventionen.

Men nu bryts tydligen denna tradition. Moderaternas företrädare står i talarstolen här i riksdagen och försvarar kärnvapen som avskräckning och står emot ett svenskt förbud mot kärnvapen på svenskt territorium. Ingen förklaring kommer till varför Moderaterna vill ändra den svenska säkerhetspolitiska linjen gällande just kärnvapen.

Som jag uppfattade det sa Moderaternas ledamot så här: Man önskar att man lever i en värld utan kärnvapen, men när de stora diktaturerna har kärnvapen tvingas även vi ha dem.

Det är inte bara Moderaterna som använder den argumentationen. Eftersom Ryssland använder sig av minor och klustervapen kan vi gott fundera över om inte vi bör göra detsamma, har vi hört från KD:s företrädare i debatten. Han är dum - därför får jag också vara dum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Man undrar då: Vilka internationella regler är det vi ska följa? Tortyr förekommer i ryska fängelser. Ger det oss skäl att se över huruvida vi stöder konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning? I Syrien har kemvapen använts. Är konventionen om förbud mot kemvapen också något som KD - i avskräckningssyfte, som de säger - skulle vilja se över?

Fru talman! Det är uppenbart att den regelbaserade världsordningen utmanas av auktoritära stater, men det är oroväckande att även regeringens egna partier utmanar denna regelbaserade världsordning. När konventionerna hotas kan inte svaret vara att även vi ska bryta mot konventionerna. Svaret måste snarare vara en ökad satsning på de organ som står upp för dessa konventioner - de internationella domstolarna, de internationella organisationerna, demokratiska institutioner och civilsamhället runt om i hela världen.

Fru talman! Sverige blir säkrare av ett stärkt försvar. Detta gäller dock enbart om vi samtidigt satsar på den regelbaserade världsordningen, ökad demokratisering, ökad dialog och diplomati, stärkta mänskliga rättigheter och - såklart - stärkt klimatarbete, även om jag under detta anförande inte har hunnit prata om just klimatkonventionen, som förstås är en del av den regelbaserade världsordningen.

Jag vill yrka bifall till reservation 16.

I detta anförande instämde Emma Berginger (MP).

Fru talman! Tack, ledamoten Forssell, för frågorna!

För 100 år sedan fanns inte många av de konventioner vi har i dag som reglerar vad man får och inte får göra i krig. Det fanns till exempel inga konventioner mot biologisk krigföring eller biologiska vapen. Det fanns inga konventioner mot kemvapen. Under de senaste 50-100 åren har vi utvecklat den här typen av konventioner, och de allra flesta stater följer dem eftersom de inser att det ligger även i deras intresse att följa dem.

När det nu utvecklas nya vapensystem måste vi vara snabba med att upprätta internationella regler även för den typen av vapensystem. Det sker fortfarande brott mot kemvapenkonventionen. Betyder det att den är verkningslös? Absolut inte! Men det måste innebära att vi genom konventionerna också har möjlighet att straffa dem som bryter mot dem. Hade vi på den tiden då man fortfarande använde kemvapen svarat genom att utveckla våra egna kemvapen i stället för att arbeta för att få ett förbud mot dem hade vi fått en helt annan, mycket värre, världsordning än den vi har i dag.

Samtidigt som vi ser att de här vapnen utvecklas måste vi vara snabba med att börja diskutera den här typen av vapensystem, för självklart ligger det även i Kinas och Nordkoreas och Rysslands intresse att inte bli anfallna av autonoma vapen. Det är jag övertygad om att de förstår, på samma vis som de inte vill bli attackerade av vare sig kemvapensystem eller biologiska vapensystem.

Fru talman! Tack, Joar, för frågan!

Det här är ju en skala. Autonoma vapen är inte bara ett enda vapensystem. Det är också en skala hur pass autonoma vapensystemen är. Någonstans där måste det såklart finnas regleringar och någon typ av förbud.

Jag växte upp bland annat på 80-talet och lärde mig hur man skulle skydda sig mot kärnvapenkrig. Det var ett extremt jobbigt läge, när vi även hade kränkningar av svenska farvatten av ubåtar - kärnbestyckade ubåtar. Jag minns det här hotet. Jag minns skräcken för ett kärnvapenkrig. Samtidigt lyckades man utveckla och diskutera fram nya avtal. INF-avtalet skrevs under på 80-talet av Reagan och Gorbatjov.

Det går att föra dialog även samtidigt som vi ser att världen blir alltmer upphettad. Vi måste våga tro på det. Vi kan inte bara satsa på ökad militarisering och ökad upprustning och tro att det får dessa skurkar att inte använda den här typen av vapen. Det funkar inte så.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 december.)