Ulrika Heie (C) om Infrastrukturfrågor

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Herr ålderspresident! En välfungerande infrastruktur är nödvändig i vårt moderna samhälle. Både gods- och persontransporter är beroende av att vägar, järnvägar, flyg och sjöfart fungerar väl.

Sverige är ett avlångt land, och det innebär naturligtvis att gods transporteras långa vägar för att exporteras ut i övriga världen. Det finns inget motsatsförhållande mellan de olika transportslagen, utan de är snarare beroende av varandra. Inget trafikslag ska ställas mot ett annat. Det är en viktig princip.

Herr ålderspresident! En mandatperiod går fort, och det ligger mycket arbete bakom de omfattande förändringar vi sverigedemokrater har gjort tillsammans med regeringen på infrastrukturområdet. I den plan som presenterades den 28 april lade vi om kursen rejält när det gäller vår infrastruktur. Nu läggs fokus på underhåll och på att bygga bort flaskhalsar som hindrar en effektiv transport.

Vi sverigedemokrater har varit tydliga med värdet av en välfungerande godstrafik. Godset är grunden för vår välfärd, något som inte har varit i fokus på många år. Godstrafiken skapar arbetstillfällen och är en förutsättning för att hela landet ska leva. Därmed inte sagt att persontrafiken inte är viktig, ty båda behövs och ska fungera oavsett årstid.

Herr ålderspresident! Vi har gjort upp med flygskammen och säkerställer att flyget fungerar i hela landet. Låt mig kort nämna några saker som gjorts för flyget.

Flygskatten avskaffades från och med den 1 juli 2025. Vi har mer än fördubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Det har skett en kraftig ökning av medlen till beredskapsflygplatserna.

Vårt inrikesflyg är viktigt för att människor och företag ska kunna bo och etablera sig i hela landet. En välfungerande infrastruktur är också viktig för ambulansflyg, polisflyg och brandflyg och inte minst för landets förmåga att mobilisera. Flyget är därför av yttersta vikt för hela landet.

Även för sjöfarten har vi genomfört viktiga förändringar. Det handlar om förändrad tonnagebeskattning, slopad stämpelskatt och införande av ett bareboatregister. Även sjöfarten har en viktig roll för vårt land. Sjöfarten är bärande när det gäller import och export. Även ur beredskapssynpunkt är sjöfarten en viktig del av vårt totalförsvar.

Exemplen här ovan är bara några av de åtgärder som vi inom Tidösamarbetet har sett till att genomföra. Vårt fokus har legat på en välfungerande infrastruktur, oavsett trafikslag.

Herr ålderspresident! I arbetet med planen har även vår beredskap varit en bärande del. Vi måste få ett annat synsätt när det gäller vår infrastruktur. Här är det viktigt att vi skapar en robust anläggning som fungerar även när det inträffar något allvarligt.

När regnet spolade bort järnvägen i Västernorrland sattes verkligen fokus på vår sårbarhet. Norrbottens enda förbindelse med järnväg var under en period Inlandsbanan. Detta om något visar vikten av att ändra fokus när vi planerar vår infrastruktur. Vi måste ställa oss frågan: Vad gör vi när det inte är som vanligt?

Herr ålderspresident! Vid regnen i Västernorrland spelade Inlandsbanan en viktig roll för att hålla igång de viktiga järnvägstransporterna till och från Norrbotten. Den händelsen satte verkligen ljuset på vikten av att ha ett helhetstänk när det gäller infrastruktur.

Vi vet inte vad som väntar runt hörnet – krig, höjd beredskap eller någonting annat som påverkar vårt land – men i vilket fall som helst måste vi kunna transportera manskap, utrustning, bränsle och andra förnödenheter.

Alla minns väl E22 och det kaos som uppstod där när vintern slog till. E22 är ingalunda den enda väg som drabbas av långvariga stopp under vinterhalvåret. De senaste åren har vi haft otaliga exempel på undermåligt underhåll av våra vintervägar. Plog och saltresurser skickas ut för sent. Därmed blir det stopp i trafiken – ofta i flera timmar, upp till ett dygn.

Det är inte rimligt att viktig infrastruktur stannar bara för att det är vinter. Visst kan det uppstå vädersituationer som är svåra att hantera, men de är trots allt ganska få. Att åtgärder kommer för sent på grund av ett system med upphandling som snarare håller tillbaka resurser är inte acceptabelt. Det är ett oacceptabelt förhållande, och det har vi med skärpa påpekat för Trafikverket. Åtgärder ska införas inför nästa vintersäsong.

Herr ålderspresident! Ett annat påtagligt problem för landets yrkesförare är bristen på fungerande rastplatser. Yrkesförarna är enligt lag tvingade att ta raster och ha viloperioder. I annat fall riskerar de dryga böter. Situationen har blivit allt värre de senaste åren, då rastplatser stängts. Många platser, speciellt vid landets vägkrogar, byggs om till laddplatser för elbilar. Även rastplatsproblematiken har vi satt fokus på, och vi förväntar oss en åtgärd från Trafikverket.

Herr talman! Efter förra regeringens oförmåga att skapa en fungerande infrastruktur har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lagt om kursen. Oavsett vilket färdmedel du väljer ska det fungera över hela landets yta. Det kommer att ta några år att återställa efter skadan från förra regeringen, men kursen är utstakad och medborgarna kommer att märka stor skillnad de närmaste åren.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen ställer tuffa krav på att Trafikverket ska minska sin administration och få ut mer verksamhet i anläggningen. Vi ställer också krav på att Trafikverket ska förbättra kostnadskontrollen. Kort och gott: Sverigedemokraterna och regeringen gör det som den förra regeringen inte klarade av.

Herr talman! Den förra regeringen pratade gärna om åtgärder men fick väldigt lite uträttat. Fokus låg på höghastighetståg och på att stoppa flyget, men man hade ingen koll på hur infrastrukturen i övrigt i landet mådde. Underhållsskulden för både väg och järnväg växte, vilket resulterade i stora brister. Obalansen framgår tydligt när man ser att befintliga vägar och järnvägar tilläts förfalla under förra mandatperioden.

Pengar till nödvändigt underhåll uteblev när pengarna i stället styrdes till ett system med höghastighetståg. Konsekvensen har vi alla upplevt – snökaos på vägarna och försenade och inställda tåg. I december 2023 kom Riksrevisionens rapport, och i den riktade man oerhört skarp kritik mot både regeringen och Trafikverket. Låt mig läsa upp ett citat:

”Regeringen intecknade genom uppdraget det framtida ekonomiska utrymmet långt efter planperiodens slut. Detta berodde till stor del på att regeringen pekade ut de nya stambanorna som till stor del var ofinansierade.”

Herr talman! För oss i Tidösamarbetet är det viktigt att utveckla den livsviktiga infrastrukturen i hela landet. Vi vill skapa en miljövänlig, effektiv och väl fungerande transportmarknad där vägtransporter, järnväg, flyg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring. Därför måste man också se styrkan och effektiviteten i varje transportslag. Det är viktigt att vi gör nödvändiga satsningar på väg, järnväg, flyg och sjöfart för att vi ska få ett väl fungerande transportsystem oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Förutsättningen för att man ska kunna leva och verka i hela landet är en väl fungerande infrastruktur. Vi har påbörjat det arbetet, och vi avser att fortsätta vår strävan att utveckla alla trafikslag efter valet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågorna.

Vi kan börja med delningen av Trafikverket. Vi har varit väldigt tydliga med att det inte fungerar. Det är inte bara vi sverigedemokrater som tycker det, utan det gör även Riksrevisionen. De var oerhört tydliga i sin rapport som kom i december.

Vad som hände under resans gång var att vi fick löfte om att vara med i dialogen med Trafikverket och utveckla verksamheten där. Vi har haft regelbundna möten med generaldirektören om bland annat vägfrågan och järnvägsfrågan, för det har varit de två frågorna som har varit bärande i det här. Vi har sett de enorma brister som funnits både på järnvägssidan och på vägsidan. Det är inte acceptabelt att infrastrukturen inte funkar bara för att det snöar lite. Därför har vi varit oerhört kritiska till hur det här har skötts.

Vi har under den här perioden, även sedan vi ingick Tidösamarbetet, haft täta dialoger med Trafikverket för att komma till rätta med det här. Nu finns det ändå en agenda och en plan framåt för hur man ska förbättra underhållet både på järnvägssidan och på vägsidan. Man har också delat upp det på två olika ansvarsområden. Det är alltså en halvvägslösning när det gäller det som vi från början krävde. Låt nu detta få verka! Vi får se vart det tar vägen. Men vi har sett en klar förbättring i vissa delar. Det bådar gott inför framtiden. Och kravet ligger på Trafikverket. De måste leverera, för det förhållande som har varit kan inte accepteras.

Det finns anledning att utreda det där bolaget. Men man ska också säga att det är oerhört viktigt att Trafikverket utsätts för konkurrens, så att det inte blir så att de, så att säga, inte levererar det man kan förvänta sig av dem. Vi kan titta på hur det har varit i Danmark och Norge. Det går inte att kopiera rakt av, men det finns anledning att utreda detta så att vi får ett verkligt bra verktyg.

Herr talman! Vi börjar med den första frågan. Det finns anledning att titta på det statliga bolaget och utveckla det vidare, men låt oss återkomma till det när vi har satt oss ned och verkligen utrett hur Trafikverket ska kunna konkurrensutsättas så att vi får ut så mycket som möjligt för varje investerad krona.

Tidigare fanns ingen kostnadskontroll, som Riksrevisionen påtalat. Man fick inte ut det man kan förvänta sig för de pengar som investerades. Det var ett ohållbart läge. Då måste man se vad man kan göra för att få ut maximalt från varje krona som läggs in i systemet. Ett statligt bolag som konkurrensutsätter Trafikverket kan vara en alldeles utomordentlig lösning, men låt oss utreda det först.

När det gäller trafikavtalen pågår ett arbete för att tillföra mer resurser. I dagsläget kan jag inte säga vad det kommer att landa i. Beträffande nattågstrafiken är jag en stor vän av just den trafikformen eftersom jag åker mycket nattåg för egen del. Den försörjer också en hel landsända med bra transporter. Därmed inte sagt att inte flyget också kan leverera bra transportlösningar för norra Sverige, men det finns trots allt människor som föredrar att åka nattåg. Då ska den möjligheten också finnas.

Vi får se vad förhandlingarna leder till. Nu har Trafikverket en plan för att byta ut nattågen, så det kanske blir så att man kan åka i tågvagnar som inte är lika smutsiga som de är i dag, när det emellanåt är nästan omöjligt att vistas inne i kupén.

Herr talman! Facit finns egentligen i den plan som överlämnades den 28 april. Där har vi varit med och påverkat och fått fram de önskemål vi haft sett till de stora delarna i detta.

Jag har varit oerhört kritisk till upphandlingsmodellen, som det också frågades om. Den har inneburit att ju längre man låter resurserna stå kvar inne i garaget när det snöar ute, desto större är risken att trafiken stannar, för när man väl kommer ut är det för sent. Då har isen lagt sig, och snön har börjat driva.

Upphandlingsmodellen skapades av den tidigare regeringen och är alldeles uppåt väggarna, för att uttrycka det på ren svenska. Den skapar ett incitament att hålla tillbaka de resurser som behövs för att se till att vägen är farbar. Det är inte acceptabelt att viktig infrastruktur stannar bara för att det blir vinter. Det är helt otroligt dåligt skött, på ren svenska.

Jag har varit oerhört kritisk till detta, och jag har framfört det åtskilliga gånger till generaldirektören och sagt: Det här är inte hållbart, utan ni måste se till att det blir en annan modell för upphandlingen så att ni får ut de resurser som tar bort halkan och drivorna ute på vägarna.

Det kommer att bli förändringar i samband med upphandlingarna nästa år, för att kunna få ut resurserna i god tid och förbereda vägen för ett väderomslag. Då byggs det inte upp en ishinna på vägbanan redan från början som gör att man helt plötsligt blir tvåa där.

Herr talman! Vi har bidragit med mycket. Vi har haft långa diskussioner med generaldirektören.

Sedan borde ledamoten känna till att avtal löper från det att man skriver under dem. Några förändringar kan man inte göra förrän i nästa läge då avtalen kan skrivas om. Det kommer man att göra den 1 januari 2027 när det gäller upphandlingen av vinterväghållning. Det kommer alltså förändringar, och de genomförs i den takt som faktiskt är möjlig utifrån att man har skrivit avtal tidigare. Där har vi en effekt av det arbete som vi har lagt ned.

Vi har också haft en oerhört tät dialog med Trafikverket om att de inte klarar de arbetsuppgifter som de är satta att utföra. I planen har det också lagts pengar till underhåll, för att se till att järnvägen fungerar, att växlar som krånglar byts ut, att kontaktledningar byts ut så att de inte ramlar ned, att signalerna fungerar och att vägarna får ett nytt asfaltslager. Det är enorma satsningar som ligger framåt i tiden. De sker inte i samma ögonblick som planen överlämnas, utan det kommer att ta flera år.

Själv har jag svart bälte i tågförsening. Det räcker med att jag visar mig vid ett tåg så blir jag försenad. Jag har vid åtskilliga tillfällen framfört till generaldirektören på Trafikverket att de måste se till att det blir stabilitet i systemet. Det är inte acceptabelt att det stannar, för resenärerna förväntar sig att tåget är framme vid den tid som står i tidtabellen. Att det diffar några minuter kan var och en acceptera, men att det diffar en, två eller tre timmar eller att tåget rent av blir inställt är inte acceptabelt.

Det var detta arv vi fick efter den förra regeringen, men det har vi ändrat på nu. Läs hela planen får ni se!

(Applåder)