Kjell Jansson

Fru talman! Jag var inte där och lyssnade på vad Jacob Wallenberg sa. Men om han har sagt så har jag inget emot det. Jag inledde med att säga att företagen själva bestämmer, inte politiken. Är vi överens om att jag sa det? Jag upplevde att du inte förstod mitt svar på den frågan, Anders Ådahl.

När det gäller stöd till ny teknik anser jag att det är något som marknaden måste göra med egna pengar. Vi har Vinnova, och vi har Exportkreditnämnden om man vill ha stöd för exportfrämjande åtgärder och så vidare. Men jag tror inte att det hjälper. Vi har sett exemplet Northvolt. Nu har vi också Stegra som svajar. Hoppas att de klarar sig, men det ser inte helt solitt ut. Där har man använt både pensionspengar och skattemedel. Jag vill varna för den grejen, för det är kommandoekonomi. Det är inte marknadsekonomi, som vi moderater står för.

Till sist ska jag ta upp kärnkraften. Vi måste ha ett robust energisystem för vår exportindustri och för att vi ska ha solida elpriser framgent. Vi kan inte ha ett väderberoende energisystem med vindkraft och sol. Det är ohållbart. Alla pratar om hållbarhet, men det är ohållbart. Därför måste vi gå in med statliga garantier för kärnkraften. Det är inte statliga pengar; det är statliga garantier.

Fru talman! Tack, ledamoten Ådahl, för repliken! Vi jobbar inte emot. Vi har en lite annan syn.

Vi anser att det är upp till varje företag att ta ställning till om man vill satsa på att bli konkurrenskraftig med omställning och så vidare i större omfattning.

Vi kan lägga hur mycket regler som helst på oss själva och straffa oss. Sverige släpper ut en dryg promille, och om den andelen ökar med 7 procent är det från en mycket låg nivå. EU står för cirka 6 procent av världens utsläpp. Det är cirkasiffror. Men vi måste vara balanserade.

Vi kan straffa hela EU hur mycket som helst medan man i Asien bygger 200–300 nya kolkraftverk. Det bygger man nu i Indonesien, Kina och Indien. Och sedan vill vissa att vi ska sluta köra bil här. Det får vara måtta på saker!

Vi kan inte straffa hela industrin och människor som bor på landsbygd och inte kan komma till jobbet utan bil. Hur långt vill vi egentligen gå med regelverket?

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Näringspolitik – vad är det? Jo, det är att politik ger de bästa förutsättningarna för företag att jobba och verka i Sverige. Det är däremot helt skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt och statsstöd. Det har flera ledamöter pratat om i tidigare anföranden. Man ska inte gå in med stöd, utan staten ska vara stark med forskning och utbildning. Det är nyckeln till svensk industris framgång. Det har det alltid varit, ända sedan Curt Nicolins tid.

När man går in med riktade stöd är det risk att det blir precis tvärtom. Det är överhängande att beslut blir godtyckliga och inte har affärsmässiga grunder. Marknadsekonomin byts ut mot kommandoekonomi och begränsar den fria konkurrensen för företag enormt mycket. Sådan ekonomi hör endast hemma i totalitära stater som Kina och liknande.

Vi har färska exempel på det, såsom Northvolt som en av AP-fonderna gick in i med flera miljarder i tron på grön omställning och utan att ha affärsmässiga kalkyler. Det är skrämmande att så mycket pengar har förskingrats från pensionärer som har jobbat hårt i hela sitt liv. Nu är dessa pengar borta. Vi måste lära oss att inte göra om det här.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Sveriges exportföretag är av yttersta världsklass: Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson, Astra Zeneca, Saab, SSAB med flera, för att bara nämna några.

Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är enormt starkt. Jag tror inget land är så exportberoende som Sverige. Därför gäller det att vi utvecklar våra relationer med omvärlden för att få fler kunder och göra fler affärer. Högsta prioritet är därför att stärka vår konkurrenskraft och dämpa EU:s iver för flera regelverk som hämmar hela EU och vår konkurrenskraft.

Exempel på det är klimatdirektivet för fossildrivna bilar som håller på att slå ut tysk bilindustri. Tyskland är motorn i EU:s ekonomi. Det här kommer att skada hela EU om det inte blir en omprövning.

Viktigt är också att vi som exportberoende land i större omfattning kopplar bistånd till vår exportindustri, och det görs nu.

Det är också viktigt med fler handelsavtal utanför EU. USA är trots tullar och allt fortfarande vår tredje största handelspartner. Det är därför viktigt att vårda relationen med USA. Vi kommer att öppna två nya konsulat i USA, ett i Kalifornien och ett i Texas.

Regeringen och Saab har undertecknat ett letter of intent med Ukraina om mellan 100 och 150 Jasplan. Det är en historiskt stor order, om den går igenom; det är fortfarande bara ett letter of intent. Även order från Brasilien och Colombia är på gång. Saab är i dag ett världsföretag som tillverkar världens bästa stridsplan, Jas.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital – människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagare bättre villkor att växa.

Jag vill vara tydlig med att det inte är ett problem när företag tjänar pengar, som det ibland framställs i debatten. Det står till och med i aktiebolagslagen att företag ska tjäna pengar, vilket är en självklarhet för mig som har drivit företag i 26 år. Vi måste bli bättre på att bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar, som underlättar för entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den stora utmaningen såväl i EU som i Sverige är att vi haft för låg tillväxt under lång tid, cirka 1,5 procent de senaste tio åren, medan USA har legat långt före med 3,5 procent. Nu ser det ändå ut att vända uppåt. För 2026 är prognosen 2,5 procents tillväxt i Sverige, och kronan har stärkts kraftigt det senaste halvåret.

EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft – ett steg i rätt riktning, absolut. Tyvärr har USA infört tullar mot oss, 15 procent för hela EU nu, vilket slår mycket negativt mot vår exportindustri. Jag tror att vi klarar det här ändå, men det är inte bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar. Exempelvis vill man reglera sönder vårt skogsbruk, som har skötts av familjer och skogsägare i generationer. Vi måste få stopp på det ofoget; det gör att Europa tappar konkurrenskraft.

Vi behöver fler reformer för tillväxt och enklare tillståndsprocesser för gruvnäring och övrig industri. Med andra ord måste miljöbalken reformeras.

Vi måste underlätta för innovation och nya företag, till exempel för att kunna öppna gruvor och bli självförsörjande på metaller i större omfattning och därmed minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

Fru talman! Mindre företag drabbas allt hårdare av regelkrångel. Många småföretag med fler än tio anställda ska i dag ha arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan med mera. Det är högst tveksamt vad detta är bra för. Vem har nytta av dessa regler? Det gör att många småföretagare väljer att ha nio anställda. Har de mer omfattande verksamhet använder de sig av flera underentreprenörskedjor. Även sjuklöneansvaret tynger små företag och bör ses över på sikt, när ekonomin tillåter.

Fru talman! Illojal konkurrens är ett annat hot mot svenska företag. Vi bör ha en tydligare lagstiftning för att begränsa möjligheterna för kommuner och staten att konkurrera med företag. Den utredningen är på gång. Det handlar exempelvis om kommunala gym och vissa statliga bolag. Svevia har ett dotterbolag som heter Arento, som bedriver uthyrning av byggmaskiner i mellersta Norrland och konkurrerar ut små företag.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader för att bli konkurrenskraftig. Ett företag är inte som en politisk verksamhet som höjer skatterna när det saknas pengar.

Ett stort hot och problem för företagen är brottsligheten. Många företag är utsatta för hot från kriminella nätverk. Regeringen går nu in med pengar, stärker myndigheterna och samverkan och tar bort sekretessen mellan myndigheterna för att skydda företagen mot detta. Det är mycket bra. Det handlar om Skatteverket, Kronofogden, Finansinspektionen, Bolagsverket, Spelinspektionen med flera.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen i Sverige. Det är viktigt för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Därtill är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägar som inte har underhållits på många år.

Östlig förbindelse bör byggas, och det finns avtal. Stockholmsregionen står för 40 procent av Sveriges tillväxt, och detta är nyckeln för att få hela ringen färdigbyggd.

Arlanda måste stärkas. Det måste bli enklare och snabbare för folk att flyga. På Bromma var det lätt att checka in – nu är det krångligt.

Även Malmbanan behöver byggas ut och förstärkas för gruvindustrin. Det kostar LKAB 100 miljoner om dygnet när det är stopp där.

Fru talman! Energipolitiken är havererad på grund av de rödgröna. De har stängt sex av tolv fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta kärnkraft med väderberoende energi i olika former.

Vattenkraften har varit nyckeln till svensk utveckling de senaste 130 åren. Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som nu är under miljöprövning enligt ny lagstiftning. Det är viktigt att vi ser till att inte avveckla någon vattenkraft, av flera skäl: dels för elsystemets skull, dels av äganderättsskäl. Många små företag i både Väst- och Sydsverige äger faktiskt sina egna vattenkraftverk.

För utvecklingen av vår exportindustri är det av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft. Nu har vi äntligen beslutat om ny kärnkraft.

Fru talman! Slutligen: För att behålla vårt välstånd är det av stor vikt att vi i Sverige behåller vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta kan endast göras genom utbildning, forskning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska alltid löna sig. Företag är garanter för vårt välstånd. Företag är också garanter för nya jobb i framtiden.

Det är av stor vikt att de ekonomiska ramverken hålls i statsfinanserna. Detta är garanten för jobb och tillväxt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

(forts. § 14)

Fru talman! Till ledamoten Lahti vill jag säga att jag tyvärr tror att vi får lära oss att leva med lite högre matpriser. Jag tror att det ser ut så. Vi är också beroende av omvärlden. Många priser går upp. Det gäller till exempel kaffepriset, och det beror på dåliga skördar i Brasilien. Det är samma sak med grönsaker och frukt; priset påverkas av det här.

Vi måste också ha med oss att lantbrukarna i Sverige inte blir miljardärer. De har det tufft. De har stora investeringar i maskiner, och de flesta har ganska låg lönsamhet. Ett jordbruk som är mindre än ett par hundra hektar är inte lönsamt i dag. Jag tror att vi måste vara beredda att betala lite mer för maten än vi gör om vi ska ha ett levande jordbruk och vara lite mer självförsörjande på livsmedel.

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamoten Birger Lahti!

Jag har en fråga. Ledamoten tog upp matpriserna och bojkotten. Vi har ganska många matjättar. Det är inte bara Ica, utan vi har också Hemköp och inte minst Coop, så jag vill hävda att det ändå finns viss konkurrens. Avkastningen för en handlare ligger på mellan 2 och 4 procent. Det tycker jag är högst rimligt om man ska driva affär.

Däremot finns det där uppe i Norrland, där Birger bor, ganska många små och nära Icabutiker. Och de går inte lika bra. Icaförbundet får gå in med pengar till många av dem för att de ska finnas kvar och hålla servicen uppe på landsbygden.

Det är viktigt att ha med sig det här, för det är inte guld och gröna skogar för alla Icahandlare. Det är det för dem som har stora supermarkethallar runt om i Stockholmsregionen, i Göteborg och så vidare. De tjänar absolut mycket pengar; det är inget snack om saken. Men vi måste ha med oss helheten.

Jag undrar varför det går så dåligt för Coop. Ica tjänar miljarder, och Coop går back. Det är intressant, tycker jag. Varför? Vad beror det på?

Fru talman! Tack, ledamoten Katarina Luhr!

Om vi börjar med Klimatklivet och Industriklivet hoppas jag, som jag sa, att man är restriktiv med att dela ut pengar. De finns, och delar av dem är EU-pengar. Man ska vara oerhört restriktiv. Det finns nu ett företag, som ledamoten känner till, som är och knackar på dörren och vill ha pengar. Det är Stegra. Det hoppas jag att det inte får, om jag ska tala klartext.

Nästa fråga gällde att vi ska flyga mer. Sverige är ett exportland. Ska vi ta hem affärer måste vi ut i världen och göra affärer. Vi kan inte sitta hemma och tro att de kommer hit och vill köpa grejer av oss utan att vi gör avtal. Företagen har alltid varit ute i världen och gjort avtal och affärer. Det är vad vi måste göra.

Vi måste också ha en befolkning som kan köra bil till jobbet för att människor ska kunna försörja sig själva och sin familj. Det finns inte tunnelbana längre än upp till Mörby och ned till Norsborg eller Alby, där den slutar. Vi måste också ha bilar, i synnerhet i Stockholms län, för att det ska fungera att ta sig till jobbet.

Bilen är en motor för näringslivet. Det är oerhört viktigt för näringslivet att människor kan ta sig från punkt A till punkt B. Allt annat är att inbilla sig saker som inte fungerar. Ska människor åka cykel, eller hur tänker sig ledamoten det?

Vi måste åka mer flyg och mer bil – och även mer tåg, om de fungerar. Problemet med tågen är att de aldrig går i tid. Vi har många kollegor nere i södra Sverige som har in i helskotta med problem att ta sig upp till riksdagen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Katarina Luhr för frågorna.

Vi börjar med statsstöden. Jag sa väl inte ”aldrig mer”. Jag sa att jag hoppas att det inte blir något mer av det här. Vet Katarina Luhr hur mycket statsstöd som ges varje år av staten? Jag har fått en utredning från riksdagens utredningstjänst. Det var inte lätt att få det glasklart hur mycket det är, men lågt räknat är det 150 miljarder om året.

Det är osunt. Många av de bidragen är osunda och behöver ses över. Det är den myndighet som nämnts tidigare, Vinnova, och andra som delar ut bidrag. Energimarknadsinspektionen med flera delar ut bidrag.

Vi ska vara oerhört försiktiga med stöden till företag. Vi ska med skattemedel i första hand satsa på forskning och utbildning. Vi ska se till att vi har en robust utbildad befolkning med högteknologiskt kunnande för att kunna möta världskonkurrensen.

När det gäller kärnkraften är det fråga om lån. Det är inga bidrag utan lån. Det redovisas i finansieringen av det. Vi ska fatta beslut om det i närtid. Staten lånar upp billigare än vad någon annan gör. Ingen kan låna upp billigare än staten. Det finansieras sedan via elavgifter.

Fru talman! Korttidsarbete kan ju vara en del. Nu kan jag inte gå in på detaljer, men det utreds säkert nu vilka kostnaderna blir.

Om ledamoten Daniel Castro är uppdaterad vet han att Sverige står inför ett mycket allvarligt läge och måste rusta upp försvaret, vilket kommer att kosta många miljarder. Vi kan inte prioritera allt annat i det här läget. Man måste faktiskt prioritera. Försvaret överglänser allt annat just nu, om vi ska rädda vårt lands säkerhet i första hand.

Visst är det lågkonjunktur. Jag har själv drivit företag i 26 år och vet att det ibland är tufft. Det gäller att spara i ladorna så att man klarar sig. Det är upp och ned. Så är det att vara ute i näringslivet. Det är inte bara guld och gröna skogar, som många tror.

Fru talman! Jag tackar Daniel Castro för frågorna.

Vi börjar med pandemin. Man gick in med stimulansåtgärder – det är alldeles korrekt. De var bra just då, men det var fråga om att stoppa blodflödet med gasbinda. Konsekvenserna av allt som gjordes under pandemin för företag – man slapp betala in skatt, fick uppskov och så vidare – kommer ju nu. Det är nu konkursvågorna från pandemin kommer. Många företag går i konkurs, även i Stockholms innerstad. Det gäller i synnerhet personaltung verksamhet som affärer som har öppet och säljer produkter. De har det tufft.

Arbetslösheten har absolut ökat. Det kostar mycket pengar när företag går i konkurs. Därför har regeringen nu infört rotavdrag för att stimulera byggbranschen, som inte heller går särskilt bra med tanke på att man måste bygga när det finns folk som vill köpa eller bo. Man kan inte bara bygga för att man ska bygga. Man måste se till att få avkastning på byggnationen. Rotavdraget kritiserar ni socialdemokrater hårt. Det är ofattbart för mig. Byggjobbare får jobb. Barnfamiljer kan bygga om badrummet och så vidare, och halva arbetskostnaden kommer tillbaka. Ja, det kostar några miljarder, men det är ändå inga stora pengar. Det är en reform som görs för att bromsa det här.

Sedan kan man inte göra allt, och jag tycker inte att regeringen ska göra allt. Vi försöker avvakta och se var detta landar. Jag tror inte att det kommer att hålla med så höga tullar som i dagsläget. Jag tror faktiskt att herr Trump kommer att få backa.

Fru talman! Nu är det näringspolitisk debatt igen. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är politik som ska ge bästa möjliga förutsättningar för våra företag att verka i Sverige på en konkurrensutsatt marknad. Det är däremot rent skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt. Det skadar näringslivet, och som Tobias Andersson nyss nämnde hände det med Northvolt. Statsstöd ska gå till forskning, inte till företag. Resultatet blir ofta något helt annat än vad syftet var. Marknadsekonomi byts ut mot kommandoekonomi, vilket begränsar den fria konkurrensen. Sådan ekonomi tillhör endast totalitära stater, exempelvis Kina.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Bland de exportföretag av yttersta världsklass som vi har i Sverige kan nämnas Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är inte utbyggnad av det offentliga samhället med fler myndigheter som ger tillväxt – tvärtom.

Det är viktigt att vi nu kopplar bistånd till handel i större omfattning. Detta sker nu via vår handelsminister Benjamin Dousa, bland annat genom nya handelsavtal utanför EU och USA, exempelvis med Latinamerika, Asien och Nya Zeeland.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem order till företagen. Vi måste flyga mer, åka mer tåg och åka mer bil.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital. Det är människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagen bättre villkor att växa. Vi måste underlätta genom mindre regelbörda och pålagor. Vi måste bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar som underlättar entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den låga tillväxten – den har varit cirka 1 procent de senaste åren – är en stor utmaning för såväl EU som Sverige. Det ser heller inte mycket bättre ut framgent, i synnerhet inte nu när det är så rörigt ute i världen – det påverkar. EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft. Det är ett steg i rätt riktning; vi får se hur långt det räcker.

EU halkar efter USA, som leder världens tillväxt med en tillväxt på cirka 3 procent. Nu när Trump öser på med tullar och skatt på frihandel återstår det dock att se var det landar. Det Trump håller på med nu kommer att slå väldigt hårt mot USA självt, inte bara mot andra länder.

Tullarna från USA slår hårt mot svensk exportindustri. Just nu är tullarna 10 procent, med några undantag. De är 25 procent på stål och aluminium samt på derivat. De är även 25 procent på personbilar samt på vissa fordonskomponenter och vissa lastbilar. Hittills har tjänstesektorn klarat sig utan tullar, och jag hoppas att det fortsätter så. Det viskas ibland att EU vill lägga mottullar på tjänstesektorn, men det tror jag inte vore särskilt bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Så har det varit under de senaste tio åren. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alldeles för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar och kontroller. Exempelvis vill kommissionen reglera sönder vårt skogsbruk. Vi måste få stopp på det. Våra skogar är bland de mest välskötta i hela världen. De har skötts i generationer av familjer och företagare.

Detta gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Vi behöver också en enklare tillståndsprocess för gruvnäring och annan industri. Exempelvis bör miljöbalken kraftigt reformeras och förenklas. Här har vi ett jobb att göra. Jag tror dock tyvärr att detta är en av de svåraste lagarna att ändra och få enighet om i riksdagen.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av företag och exempelvis öppna nya gruvor för att i högre grad bli självförsörjande på metaller och minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

LKAB är ett draglok i Norrland och levererar 70 procent av Europas malm. Kvaliteten är av yttersta världsklass. Nu är en ny gruva i Kiruna, Per Geijer-gruvan, snart klar att öppnas – kanske inom fem år. Sveriges stålindustri ska fortsätta att fokusera på kvalitet. Kvaliteten på det stål SSAB tillverkar just nu är den högsta i världen. Det är inte dåligt! Det är en stark konkurrensfaktor.

Fru talman! Mindre företag drabbas hårt av regelkrångel. Vi vill se mindre krångel, mer möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap.

Flera företag i min hemkommun Norrtälje, som jag fortfarande har väldigt nära kontakt med, berättar hur de bemöts av statens myndigheter, som kommer ut och hotar dem. Arbetsmiljöverket lär vara värst. Man säger att företagen har fel arbetsmiljöplan. Det är alltså en pärm i hyllan som det är fel på. När de frågar handläggande tjänsteman vad de gör för fel får de till svar att tjänstemannen inte är någon konsult. Det är inte så lätt att vara småföretagare då, vill jag hävda.

Minska regelkrånglet! Flera – inte minst EU – driver på med nya regler. Det finns galet många regler. Till exempel måste företag med tio anställda ha en arbetsmiljöplan och en jämställdhetsplan. Det är högst tveksamt hur detta skulle vara bra för små företag. Jag ser ingen nytta i det. Det gör att många företag i dag väljer att ha max nio anställda för att slippa undan det här krånglet.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor, oavsett om det handlar om skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser. Det är en stor fråga för oss att äganderätten är suverän i samhället.

En fråga som har uppmärksammats är att markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men den får inte inkräkta på äganderätten och andra samhällsområden.

Fru talman! Jag går vidare till att tala om illojal konkurrens. Vi bör ta fram tydligare lagstiftning för att begränsa konkurrens från kommuner och stat mot företag. Det gäller exempelvis kommunala gym. Vissa statliga bolag konkurrerar, till exempel Arento, som är ett uthyrningsföretag i nedre Norrland som konkurrerar genom att hyra ut byggmaskiner. Svevia konkurrerar också till viss del med entreprenadrörelse och gör mycket jobb åt Trafikverket.

I eftermiddags fattades det beslut här i kammaren om gårdsförsäljning. Det var efterlängtat. Tyvärr är Folkhälsomyndigheten inne och ska grusa det bästa med detta. Vi får se hur allt landar – jag hoppas att de begränsar sin dubbelkontroll över det här.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda organisationer och bara höja skatterna. Företag måste vara konkurrenskraftiga och måste ibland sänka priset på sina varor för att få dem sålda. Det är skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av Sverige. Därför är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägnätet. Det kanske borde ha gjorts tidigare.

Östlig förbindelse bör byggas här i Stockholmsregionen, som står för 40 procent av bnp i Sverige. Tvärförbindelse Södertörn bör byggas för att koppla ihop Norviks hamn med Stockholm så att man slipper köra in alla bilar till Stockholm och runt och söderut. Arlanda måste förstärkas och återta sin plats på kartan som internationell flygplats. Vi har tappat en massa kraft de senaste åren där. Kort sagt: mer flyg, mer bil och mer tåg.

Fru talman! Energipolitiken har havererat på grund av de rödgröna partierna. De har stängt ned sex av våra tolv reaktorer – fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta dem med vindkraft – som fungerar bra när det blåser. Ungefär 60 procent av årets timmar fungerar det. Sedan fungerar det inte alls. Det duger inte att ha vindkraft, som är väderberoende. Vi måste ha robust energi i form av vattenkraft och kärnkraft.

Det viktigaste för företagarna är lägre skatter, lägre skatter och mindre regler.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för att han tar tag i problemet med Lantmäteriet. Det är ett stort bekymmer, som jag har egna erfarenheter av sedan många år tillbaka.

Ett flagrant exempel finns på Högmarsö i Stockholms skärgård. Här bor en gammal pensionär, och en granne har tagit upp att det går en stig över hans tomt. Felet är från början Lantmäteriets, men den gamle mannen har nu debiterats 1,1 miljoner av Lantmäteriet för att man ska få ordning på detta. Jag tycker att myndigheten borde ta på sig ansvaret i sådana här fall och själv reda upp det i stället för att debitera en stackars gammal pensionär för att han råkar bo på fel fastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta problem har vi ärvt av S-MP-regeringen. Socialdemokraterna borde ha tagit itu med detta för länge sedan, för det har blivit värre de senaste 20 åren, ända sedan Joakim Olén slutade som generaldirektör. Det har inte gått fort, men det har successivt gått åt fel håll hela tiden – och precis som ledamoten Beckman redovisade har flera revisionsrapporter varit allvarliga. Det är alltså jättebra att regeringen tar tag i detta.

Herr talman! Den första frågan, om det kommunala vetot, fick jag inget svar på. Svaret på den andra frågan blev: Jaså.

Jag förstår det på ledamoten From som att Socialdemokraterna med samarbetsparti hade en utredning framme som aldrig kom upp för beslut. Varför gjorde den inte det? Var det Miljöpartiet som stoppade utredningen under den förra mandatperioden, eller vad berodde det på? Vi hade nog nämligen varit med på att ändra det här för att göra det lättare för företag och nya jobb.

Ledamoten säger att det ska finnas en dialog. Om man ändrar en lagstiftning måste den gälla; det blir svårt med för mycket gummi och dialoger i lagstiftningen. Här måste det ändå vara skarpt läge, och skälet till att reformera miljöbalken måste vara att det ska bli lättare att etablera företag, lättare att etablera verksamhet som upplevs som miljöstörande och så vidare. Då måste man antingen vara med på det eller också vara emot det och ha ett eget förslag vid en votering.

Min fråga är hur Socialdemokraterna ställer sig till det, för jag tycker inte att jag fick något riktigt tydligt svar, herr talman.

Herr talman! Jag har ett par följdfrågor till ledamoten From.

Jag är väldigt glad att höra att ledamoten är så positiv till gruvbrytning. Där är vi överens. Det är inte varje dag man hör från en socialdemokrat att han är på och positiv, så det är glädjande.

Min fråga handlar om att många av de närboende är motståndare, vilket vi var inne på i det förra replikskiftet. De tycker att det är besvärligt, att de får olägenheter av det här med gruvbrytning och så vidare. Jag vill därför veta hur ledamoten From ser på det kommunala vetot. Vill han behålla det, eller vill han avveckla det? Det är fråga ett.

Fråga två handlar om tillstånden. Det är knepigt med tillstånden, vilket ledamoten From var på mig om i det förra replikskiftet. Därför är min fråga om Socialdemokraterna är med på att reformera miljöbalken och underlätta för företagsetableringar med mera. Såväl inom gruvnäringen som när någon ska bygga ett varv ute hos mig i skärgården är det nämligen precis omöjligt. Jag vill höra hur ledamoten och Socialdemokraterna ser på de frågorna.

Herr talman! Det lokala motståndet finns nog överallt, och det finns respekt för det. Det måste hanteras. Det handlar om folk som är närboende och så vidare.

Jag kan bara beklaga att det inte går att öppna fler kalkbrott. Ledamoten nämnde flera, och det är väl våra myndigheter som stoppar dem – och kanske även alltför rigorös lagstiftning, som kan behöva ses över.

Jag är en stor vän av att öppna fler kalkbrott. Vi är nog helt överens, ledamoten From och jag, i den frågan. Jag kan alltså bara hoppas att det går. Om jag får tillfälle ska jag höra med regeringen vad det är som sätter stopp.

(forts. § 18)

Herr talman! Tack, ledamoten Isak From, för frågorna! Det var relevanta frågor, tycker jag.

Vi kan börja med den första – om att bryta malm bara i norr. Jag är helt öppen för att vi kan bryta malm även i södra delen av Sverige och i Östergötland, som du nämner. Det är inga problem för mig. Jag tycker att det är viktigt att vi tar vara på de mineraltillgångar vi har i Sverige för att göra oss oberoende av Kina, som jag sa. Detta är jag alltså inte alls främmande för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Den andra frågan gällde kalken på Gotland. Ja, vi vill verkligen behålla kalkbrytningen på Gotland. Det har varit diskussioner, som ni vet, med mark- och miljödomstol, naturvårdsverk och alla i den här frågan. Men vi skulle kunna hjälpas åt att underlätta med lagstiftning, så att vi kan göra detta och slippa exportera så mycket kalk.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Mineralpolitiken är mycket viktig för framtidens industri i Sverige och för moderniseringen av industrin. Det är viktigt för Sverige som ett land med högt välstånd att vi kan utveckla industrin successivt. Det är viktigt för ett växande näringsliv och nya arbetstillfällen.

Gruvnäringen är en av våra basindustrier, i synnerhet LKAB. Gruvorna är första steget i att förädla produkter. Malmen vi plockar upp från berget i norr kommer efter många steg av förädling att rulla ut som bilar i Torslanda i Göteborg eller hos Scania i Södertälje.

Herr talman! Vikten av att göra Sverige självförsörjande på mineral är avgörande för framtidens industri. Vi måste minska beroendet av kommunistiska Kina. Det är nödvändigt.

Batterier, bränsleceller, elmotorer, robotar, drönare, kretskort, chipp, vindkraft och solceller är exempel där vi i dagsläget är beroende av Kina.

Vi är mest beroende av Kina när det gäller vindkraft och batterier. Vi vet att vi har en fabrik i norr som skulle bygga batterier. Nu blev det inga batterier byggda. Elmotorer kan vi tillverka själva genom ABB i Västerås, som är ledande i fråga om tillverkning av elmotorer.

Förändringen av miljöprövningen och Natura 2000-områden har vi klubbat. Det är i dag gällande lag. Dubbelprövningen är borttagen. Förändringen har varit mycket uppskattad av branschen.

Herr talman! Det är av stor vikt att vi öppnar för ny mineralbrytning i landet. Det är ett led i att minska beroendet av Kina. I dag köps stora delar av mineralen från Kina. Jag har nämnt flera exempel. Kina står för 100 procent av tunga sällsynta jordartsmetaller i EU. Turkiet står för 99 procent av behovet av bor. Sydafrika står för 75 procent av platina.

Sverige har i dag tolv stycken gruvor. LKAB planerar att öppna Per Geijer-gruvan. Det är en lång process. Men i går kom ett glädjande besked från EU: Gruvan ska få snabbspår i prövningen. Vi hoppas att det blir så. Sedan maj 2024 har EU en ny lagstiftning, CRMA, kring vad som kallas strategiska och kritiska råvaror. Det är extremt hög kvalitet på malmen. Gruvan kan bli lika stor som hela Kirunafyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Även LKAB:s Reemap-projekt i Malmberget lyfts fram av EU som prioriterat. Och förhoppningsvis finns det en gruva till på sikt: Viscariagruvan utanför Kiruna.

Det finns mineral som vi inte bryter men som vi har möjlighet att bryta. Det är vanadin, en batterimetall. Det är kobolt, en batterimetall. Det är litium, en batterimetall. Och det är inte minst uran, kärnkraftsbränsle, som kommer att bli aktuellt.

Herr talman! Om vi får till detta tror jag att det kommer att skapas många långsiktigt hållbara jobb, inte minst för nästa generation, i Sverige. Detta ska då ske utan alltför generösa statliga bidrag. Det är viktigt att de företag som nu byggs upp verkar under marknadsekonomiska villkor. Annars blir de inte långlivade.

En stark näringspolitik, där marknad och efterfrågan styr, är grunden för svenskt välstånd. Vi ska se till att Sverige blir ett konkurrenskraftigt industriland för nästa generation, och vi måste orka prioritera mineralbrytning.

Det är av största vikt att vi blir självförsörjande på mineral – detta för att skapa bättre förutsättningar för vår industri och nästa generation.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Syftet med propositionen är att energiforskningen ska anpassas till den nya inriktningen och utgå från de tre grundpelare som energipolitiken bygger på: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Forskning för ökad konkurrenskraft är avgörande för Sveriges framtida industri och för våra företag som konkurrerar både här hemma och på världsmarknaden. EU har i många år halkat efter i första hand USA, som har haft en årlig tillväxt av bnp på cirka 3 procent medan EU har legat på cirka 1 procent de senaste 15–20 åren. Det är ohållbart. Man brukar ju prata om hållbarhet, och detta är inte hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning

Det brukar sägas att USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Det är vi väl medvetna om.

Taiwan och Sydkorea samt Japan dominerar marknaden för mikrochipp, vilket är en högrisk för världshandeln med anledning av Kinas hot mot framför allt Taiwan.

EU har tagit fram Draghirapporten för att stärka EU:s konkurrenskraft, vilket är absolut nödvändigt. Vi hoppas att det kommer att ge ett positivt utfall.

EU:s roll borde inte vara att gå in och besluta om detaljregleringar, exempelvis att alla offentliga fastigheter ska ha solceller eller att minst 25 procent av alla parkytor i tätorter ska vara täckta av träd. Det är inte rimligt att EU hanterar den detaljnivån. Många städer i Sverige har redan den mängden träd och andra har något lägre. Jag tycker att det är extremt petigt.

Herr talman! Forskning och innovation är grunden för att vår tekniska utveckling inte stannar av. AI är ett nytt fenomen, och det lär bli en mindre revolution i utvecklingen. Därför är det bra att Energimyndigheten har beslutat att anslå 700 miljoner till forskning om ny kärnkraft. Tidigare, under 70- och 80-talen, var Sveriges ingenjörer världsledande på teknisk utveckling. Många svenska företag, exempelvis Ericsson, ABB och Atlas Copco, för att nämna några, har lett utvecklingen på sina områden i världen.

Herr talman! Hur ska vi utveckla vårt tekniska kunnande och innovation? Jo, med högkvalificerad forskning. Vi måste också bli bättre på att prioritera vilka utbildningar vi ska ha på högskolorna. Där har vi en läxa att göra. Vi behöver fler ingenjörer och tekniker, i synnerhet inom elindustrin och kärnkraften. Det krävs mer prioriteringar av tekniska utbildningar, och det krävs mer kvalitet i utbildningarna.

Då kan vi fråga oss hur behoven ser ut. Det måste finnas efterfrågan på den kompetens som högskoleutbildningarna ger. Mineralbrytningen kommer i framtiden att ha ett stort behov av välutbildad och kvalificerad personal. I bästa fall kan vi öppna nya gruvor och ta upp nya metaller. De behövs inte minst för tillverkning av batterier. Om vi ska minska våra behov av att vända oss till Kina måste vi också rusta för framtiden. Sverige är mycket beroende av Kina i dag. Elektrifieringen och utbyggnaden av elsystemen kommer också att kräva mycket kvalificerad personal.

Herr talman! Kärnkraften är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Det ska vara driftssäker och fossilfri elförsörjning i alla väder, vare sig det blåser eller är varma sommardagar. Kärnkraften kommer att kräva extremt kunnig personal. Utbildning av kärntekniker har närmast varit tabu i Sverige de senaste 10–15 åren. Det är viktigt att vi ger ungdomar framtidstro och lägger grunden för dem att utbilda sig i kärnteknik.

Herr talman! Vad är det som krävs för att Sverige fortsättningsvis ska vara konkurrenskraftigt på världsmarknaden? Det handlar om välutbildade personer i industrin, billig energi, färre regler från EU och inte minst lägre skatter på arbete.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Nu är propositionen om det första steget i reformeringen av strandskyddet klar för behandling i riksdagen. Jag vill höra när det andra steget kommer. Det berör nämligen kust och skärgård och därmed väldigt mycket i Stockholms län, vars bänk jag sitter på. Ur äganderättssynpunkt är det högst angeläget att få fram den här utredningen och förslagen till reformering. Produktivitetskommissionen, som har letts av Hans Lindblad, tidigare statssekreterare hos Anders Borg, har lagt fram många friska förslag som är väl genomtänkta.

Min fråga är: Kommer man att beakta förslagen från Produktivitetskommissionen?

Fru talman! Det är precis som ledamoten säger så att marknaden har valt bort Bromma och flyttat ut till Arlanda. Men vi i Sverige befinner oss också i en ganska allvarlig situation. Jag kan inte stå här i talarstolen och säga rakt av att Bromma ska avvecklas. Man måste höra om försvaret har användning för Bromma. Det vet inte jag. Det finns även andra saker som det pågår diskussioner om och annan verksamhet på Bromma som också måste flyttas.

Man måste successivt stärka kommunikationerna till Arlanda. I dag finns Arlanda Express. Det behövs starkare tågförbindelser ut dit, anser i alla fall jag. Det är viktigt att Arlanda utvidgas. Det måste också vara snabbare in- och utcheckning på Arlanda när det gäller inrikesflyg. Den är ju ganska omständlig jämfört med hur smidigt det är att checka in och åka iväg från Bromma. Det finns förbättringsåtgärder som behöver vidtas även på Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag tackar för frågan.