Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och prioriteras. Det är entreprenörerna som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige.

Som sverigedemokrat väljer jag stabilitet och genomförande. Tillsammans med regeringen ser vi till att närmare 9 miljarder kronor avsätts för näringspolitiken 2026 och att de viktigaste finansieringsverktygen finns på plats.

Kapitaltillskott till Norrlandsfonden stärker utlåningen till små och medelstora företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. För att fortsätta den fossilfria resan även när konjunkturen blir svagare ska investeringar fortfarande kunna förverkligas. För oss innebär fossilfritt att kärnkraften är en central del av lösningen.

Satsningarna stannar dock inte bara i norr. De kreditramar, garantier och snabbare prövningar vi genomför gäller hela landet. De stärker fordons- och industriklustret i Västsverige, life science i Stockholm, Uppsala och Skåne, avancerad tillverkning i Småland och Mälardalen samt besöksnäring och export längs kusten. Poängen är bättre kapitaltillgång, snabbare tillstånd och enklare myndighetskontakter, oavsett postadress.

Herr talman! Sverigedemokraterna driver också frågan om att minska EU:s krångliga regelverk och administrativa bördor. Näringslivet är i stort behov av färre överlappande krav, mindre dubbelrapportering och tydliga, enhetliga regler så att företag i stället kan lägga tiden på produktion, export och innovation.

Vi behöver också mer rim och reson när EU:s regler genomförs i Sverige. Det finns forskning som visar att Sverige ofta har gått längre än EU kräver utan tillräckliga konsekvensanalyser. Vår linje är proportionell och kostnadseffektiv tillämpning som frigör kapital till investeringar som gör verklig nytta på vägen mot ett fossilfritt Sverige. Vi vill inte ha påskyndande och överimplementering av miljömål som inte analyseras och inte förbättrar Sveriges konkurrenskraft.

Förutom att förhindra överimplementering behöver vi också ta tillbaka styrningen från myndigheter. Politiken ska väga målkonflikter, sätta prioriteringar och kräva konsekvensanalyser innan nya krav ställs på företag och kommuner. Detta, kombinerat med proportionell EU-tillämpning, frigör tid och kapital till investeringar som gör Sverige fossilfritt i praktiken.

Europa behöver återställa balansen mellan mål och medel. Under lång tid har vi staplat regler, skatter och prövningar på varandra, vilket gör att investeringar vandrar härifrån medan efterfrågan består. Resultatet blir att vi köper komponenter och råvaror från länder som inte delar våra värderingar, och det sker utan att de globala utsläppen minskar. Det är en dålig affär för både miljön och självständigheten.

Sverigedemokraterna vill göra tvärtom och behålla produktion och förädling i Sverige och Europa genom färre onödiga hinder, snabbare och mer förutsägbara tillstånd och en energipolitik som faktiskt möjliggör fossilfrihet med kärnkraft som grund för en fungerande energitillförsel.

En stark industri och trygg försörjning av insatsvaror är inte bara ekonomi, utan det är också säkerhetspolitik. När besluten fattas nära och bygger på konsekvensanalyser i stället för symbolpolitik blir vi mindre beroende av andra och står mer på egna ben.

Herr talman! Nationellt moderniserar vi myndighetskontakten med digital identitet och ett vassare Verksamt.se. Man ska kunna lämna uppgifter en gång, följa ärendet i realtid och få tydliga krav från start. Med en specialiserad prövningsmyndighet och mer resurser kortar vi ledtiderna och går från pappersarbete till produktionsstart.

Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget välkomnar vi det fördjupade samarbetet runt Östersjön, inklusive skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Polen har aviserat köp av tre ubåtar av typen A26, vilket stärker den industriella kapaciteten här hemma. Ett säkert Östersjöområde är också näringspolitik.

Trygghet för företagare är grundläggande. Ekonomiska oegentligheter och företagsrelaterad brottslighet ska mötas med handling och skärpta verktyg. Det måste finnas snabbare möjligheter att stänga ned bolag som används som brottsredskap. Tryggare företagande ger högre investeringsvilja.

Inom näringen behövs förutsägbarhet, mindre friktion och starkare verktyg där marknaden behöver politiken för att bana väg. Vi säkrar robust exportfinansiering och tydliga garantiramar. Vi förstärker kapitaltillgången där den behövs som mest. Vi driver på för snabbare prövningar och regelverk som är hanterbara, både i Sverige och i EU.

Herr talman! Avslutningsvis: Oppositionen väljer andra vägar, som går i olika riktningar. Socialdemokraterna vill ha en ny tillväxtpakt, mer riktat stöd och återinförande av gröna krediter. Miljöpartiet vill kraftigt utöka stödet till förnybart och till tillsynsmyndigheter, och Centerpartiet vill fördubbla Industriklivet.

Vi sverigedemokrater prioriterar i stället teknikneutralitet, finansieringsverktyg, snabbare tillstånd och mindre byråkrati. Investeringarna ska gå till och gynna hela Sverige.

Herr talman! Tack för frågan, om det nu var en fråga på slutet – det kändes mer som ett påhopp.

Kort och koncist svävar vi inte ut i en massa konstigheter eller floskler om hur det ska vara eller inte vara, utan det som det handlar om är att vi behöver kapital, vi behöver tillstånd och vi behöver lätta på regelbördan. Det sätter fart på Sveriges industri. Vi kan inte hålla på med en massa regleringar som gör att en småföretagare ska behöva lägga mycket tid på att rapportera in om miljökrav och saker som kanske inte har med produktionen att göra.

Ledamoten började prata om Europa, och en av de viktigaste åtgärderna som vi behöver göra i Europa handlar om produktiviteten. Fina ord hjälper inte – man måste göra någonting för att det ska hända någonting. Vi har lagt in fungerande teknikneutrala verktyg som ska ge effekt nu, och det kommer de att göra. Dessutom har arbetslösheten sjunkit.

Herr talman! Nu är det inte arbetsmarknadsfrågor vi ska diskutera utan näringsfrågor. Men jag ska försöka svara på Anders Ådahls frågor ändå.

Återvandringsbidraget handlar om folk som vill återvandra. Vill man återvandra är man välkommen att göra det, och då ska man också få en bra start när man återvandrar. Det är det återvandringsbidraget syftar till.

När det gäller kompetensförsörjning till Sverige har den här regeringen tillsammans med oss sett till att vi ska satsa mycket mer på STEM-utbildningarna, alltså teknikutbildning och sådant. Det vi saknar i dag är ju ingenjörer på hög nivå. Vi saknar mycket folk även i andra sektorer, men som ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro påpekade tidigare finns det ju en viss arbetslöshet i Sverige, vilket gör att det egentligen finns ett underlag. Då är frågan: Vill man ta dessa arbeten eller vill man det inte?

Det är en också en viktig fråga som man måste ta ställning till. Det är ingen näringsfråga på det sättet, men det är det svar jag kan ge.

Herr talman! Tack återigen för frågorna, Anders Ådahl, även om det här som sagt inte är en arbetsmarknadspolitisk debatt!

Sverige är ett fantastiskt land. Här har vi alla möjligheter i världen att skola om oss. Det gäller samtliga. Alla kan göra det. Jag gick själv från att ha jobbat i industrin i många år till att bli sjuksköterska. Det gjorde jag när jag var lite äldre. Den möjligheten har alla, även de som är arbetslösa i dag. Det är egentligen inget konstigt. Men varför väljer man inte att skola om sig eller skola in sig i någonting? Varför lever man i stället i utanförskap? Nu är vi inne på integration och så vidare, och där vill jag inte hamna, men det är också en fundering att ta med sig.

Det är också känt att inte bara Sverige lider av en åldrande befolkning och problem med att få in nytt folk på arbetsmarknaden. Det gäller egentligen hela västvärlden och Europa. Vi har också problemet att man inte anställer äldre, vilket är en fråga som jag tänker att ni i Centerpartiet kan ta med er. Åldersdiskriminering är också ett problem.

Vi har alltså lite att jobba på. Det kan jag hålla med om. Det är inget konstigt. Men jag undrar fortfarande varför vi har så många människor som inte vill arbeta trots att alla möjligheter finns.

Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan!

När det gäller gröna kreditgarantier talade ledamoten om privata investerare. Jag skulle vilja påstå att det inte i hög grad är privata investerare utan pensionsfonder och andra som kan drabbas. Det finns bra exempel på industrier som skulle vara gröna men som gick omkull. Vi behöver inte nämna namn på dem, men på det har pensionsspararna förlorat miljardbelopp. Investeringarna gjordes utan någon konsekvensanalys. Man har varit alldeles för ambitiös och snabb i sina beslut att ställa om. Man har öst in pengar och trott att allting skulle bli bra. Men sådan är inte verkligheten.

Vi är inte emot att gå från fossilt till fossilfritt, men man kan göra det på olika sätt och i olika tempo, tänker jag. Det tänker nog vi allihop i Sverigedemokraterna.

I den förra debatten, om miljö och jordbruk, pratade vi om samma sak. Det finns flera energislag som kan vara gångbara, men det bästa och mest gångbara för basindustrin är kärnkraft. De gröna omställningsprojekten kräver ju en otrolig massa energi. Det måste vi lösa på något sätt. Det blir som ett ekorrhjul, och man vet aldrig var det slutar.

Fru talman! När det gäller gröna kreditgarantier väljer vi fungerande teknikneutrala verktyg som ger effekt nu. Exportkreditnämnden har upp till 650 miljarder att dela ut. Vi har också exportkrediter för utlåning upp till 175 miljarder. Det kanske är samma sak med ett annat namn?

När det gäller frågan om miljömål och konkurrenskraft i Sverige skedde en överimplementering av målen under de år ni satt i regering. Det har kostat företagen en hel del pengar och resulterat i outnyttjade resurser eller att resurserna gått till andra saker än det de ska, det vill säga produktivitet och produktion.

I dag står sig Europa ganska slätt internationellt på grund av byråkratiskt regelkrångel som har tillkommit på grund av ivern att bli så fossilfri som möjligt så snabbt som möjligt, utan konsekvenstänk. Jag sa i mitt anförande att det behövs en konsekvensanalys innan man gör någonting. Vi är inte emot omställningen, men vi måste vara beredda och räkna fram när och var det är lämpligt att göra vad.

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Näringspolitik – vad är det? Jo, det är att politik ger de bästa förutsättningarna för företag att jobba och verka i Sverige. Det är däremot helt skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt och statsstöd. Det har flera ledamöter pratat om i tidigare anföranden. Man ska inte gå in med stöd, utan staten ska vara stark med forskning och utbildning. Det är nyckeln till svensk industris framgång. Det har det alltid varit, ända sedan Curt Nicolins tid.

När man går in med riktade stöd är det risk att det blir precis tvärtom. Det är överhängande att beslut blir godtyckliga och inte har affärsmässiga grunder. Marknadsekonomin byts ut mot kommandoekonomi och begränsar den fria konkurrensen för företag enormt mycket. Sådan ekonomi hör endast hemma i totalitära stater som Kina och liknande.

Vi har färska exempel på det, såsom Northvolt som en av AP-fonderna gick in i med flera miljarder i tron på grön omställning och utan att ha affärsmässiga kalkyler. Det är skrämmande att så mycket pengar har förskingrats från pensionärer som har jobbat hårt i hela sitt liv. Nu är dessa pengar borta. Vi måste lära oss att inte göra om det här.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Sveriges exportföretag är av yttersta världsklass: Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson, Astra Zeneca, Saab, SSAB med flera, för att bara nämna några.

Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är enormt starkt. Jag tror inget land är så exportberoende som Sverige. Därför gäller det att vi utvecklar våra relationer med omvärlden för att få fler kunder och göra fler affärer. Högsta prioritet är därför att stärka vår konkurrenskraft och dämpa EU:s iver för flera regelverk som hämmar hela EU och vår konkurrenskraft.

Exempel på det är klimatdirektivet för fossildrivna bilar som håller på att slå ut tysk bilindustri. Tyskland är motorn i EU:s ekonomi. Det här kommer att skada hela EU om det inte blir en omprövning.

Viktigt är också att vi som exportberoende land i större omfattning kopplar bistånd till vår exportindustri, och det görs nu.

Det är också viktigt med fler handelsavtal utanför EU. USA är trots tullar och allt fortfarande vår tredje största handelspartner. Det är därför viktigt att vårda relationen med USA. Vi kommer att öppna två nya konsulat i USA, ett i Kalifornien och ett i Texas.

Regeringen och Saab har undertecknat ett letter of intent med Ukraina om mellan 100 och 150 Jasplan. Det är en historiskt stor order, om den går igenom; det är fortfarande bara ett letter of intent. Även order från Brasilien och Colombia är på gång. Saab är i dag ett världsföretag som tillverkar världens bästa stridsplan, Jas.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital – människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagare bättre villkor att växa.

Jag vill vara tydlig med att det inte är ett problem när företag tjänar pengar, som det ibland framställs i debatten. Det står till och med i aktiebolagslagen att företag ska tjäna pengar, vilket är en självklarhet för mig som har drivit företag i 26 år. Vi måste bli bättre på att bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar, som underlättar för entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den stora utmaningen såväl i EU som i Sverige är att vi haft för låg tillväxt under lång tid, cirka 1,5 procent de senaste tio åren, medan USA har legat långt före med 3,5 procent. Nu ser det ändå ut att vända uppåt. För 2026 är prognosen 2,5 procents tillväxt i Sverige, och kronan har stärkts kraftigt det senaste halvåret.

EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft – ett steg i rätt riktning, absolut. Tyvärr har USA infört tullar mot oss, 15 procent för hela EU nu, vilket slår mycket negativt mot vår exportindustri. Jag tror att vi klarar det här ändå, men det är inte bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar. Exempelvis vill man reglera sönder vårt skogsbruk, som har skötts av familjer och skogsägare i generationer. Vi måste få stopp på det ofoget; det gör att Europa tappar konkurrenskraft.

Vi behöver fler reformer för tillväxt och enklare tillståndsprocesser för gruvnäring och övrig industri. Med andra ord måste miljöbalken reformeras.

Vi måste underlätta för innovation och nya företag, till exempel för att kunna öppna gruvor och bli självförsörjande på metaller i större omfattning och därmed minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

Fru talman! Mindre företag drabbas allt hårdare av regelkrångel. Många småföretag med fler än tio anställda ska i dag ha arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan med mera. Det är högst tveksamt vad detta är bra för. Vem har nytta av dessa regler? Det gör att många småföretagare väljer att ha nio anställda. Har de mer omfattande verksamhet använder de sig av flera underentreprenörskedjor. Även sjuklöneansvaret tynger små företag och bör ses över på sikt, när ekonomin tillåter.

Fru talman! Illojal konkurrens är ett annat hot mot svenska företag. Vi bör ha en tydligare lagstiftning för att begränsa möjligheterna för kommuner och staten att konkurrera med företag. Den utredningen är på gång. Det handlar exempelvis om kommunala gym och vissa statliga bolag. Svevia har ett dotterbolag som heter Arento, som bedriver uthyrning av byggmaskiner i mellersta Norrland och konkurrerar ut små företag.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader för att bli konkurrenskraftig. Ett företag är inte som en politisk verksamhet som höjer skatterna när det saknas pengar.

Ett stort hot och problem för företagen är brottsligheten. Många företag är utsatta för hot från kriminella nätverk. Regeringen går nu in med pengar, stärker myndigheterna och samverkan och tar bort sekretessen mellan myndigheterna för att skydda företagen mot detta. Det är mycket bra. Det handlar om Skatteverket, Kronofogden, Finansinspektionen, Bolagsverket, Spelinspektionen med flera.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen i Sverige. Det är viktigt för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Därtill är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägar som inte har underhållits på många år.

Östlig förbindelse bör byggas, och det finns avtal. Stockholmsregionen står för 40 procent av Sveriges tillväxt, och detta är nyckeln för att få hela ringen färdigbyggd.

Arlanda måste stärkas. Det måste bli enklare och snabbare för folk att flyga. På Bromma var det lätt att checka in – nu är det krångligt.

Även Malmbanan behöver byggas ut och förstärkas för gruvindustrin. Det kostar LKAB 100 miljoner om dygnet när det är stopp där.

Fru talman! Energipolitiken är havererad på grund av de rödgröna. De har stängt sex av tolv fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta kärnkraft med väderberoende energi i olika former.

Vattenkraften har varit nyckeln till svensk utveckling de senaste 130 åren. Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som nu är under miljöprövning enligt ny lagstiftning. Det är viktigt att vi ser till att inte avveckla någon vattenkraft, av flera skäl: dels för elsystemets skull, dels av äganderättsskäl. Många små företag i både Väst- och Sydsverige äger faktiskt sina egna vattenkraftverk.

För utvecklingen av vår exportindustri är det av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft. Nu har vi äntligen beslutat om ny kärnkraft.

Fru talman! Slutligen: För att behålla vårt välstånd är det av stor vikt att vi i Sverige behåller vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Detta kan endast göras genom utbildning, forskning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska alltid löna sig. Företag är garanter för vårt välstånd. Företag är också garanter för nya jobb i framtiden.

Det är av stor vikt att de ekonomiska ramverken hålls i statsfinanserna. Detta är garanten för jobb och tillväxt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

(forts. § 14)