Kjell Jansson

Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för frågan!

Det är bekymmer med flyget. Sedan pandemin har det gått ned. De politiska påbuden om att man inte ska flyga har också skrämt bort en del resenärer.

Att Bromma avvecklas är allvarligt för inrikesflyget. De enda som vinner på det här är Köpenhamn - Kastrup. De kommer att få fler resenärer, framför allt från södra Sverige. Jag misstänker att ledamoten är därifrån. Jag hör av kollegor att många kommer att flyga via Kastrup i stället.

Koncessionen på Bromma är kvar till 2038. Det finns annat flyg där, till exempel helikopterverksamhet. Bras verksamhet har flyttat till Arlanda, och den utgjorde ungefär 80 procent av flyget på Bromma. Det återstår att se vad som händer. Det förs diskussioner mellan regeringen och Swedavia, men mer än så vet jag inte. Jag känner inte till detaljerna, men personligen tycker jag att det är tråkigt, för Bromma behövs här i huvudstaden - framför allt för inrikesflyg.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Skälet till att vi har 41 statliga bolag är att politiken har haft en tro på att staten i vissa delar driver företag bättre än entreprenörer. Det kan bero på att politiker historiskt känt trygghet i att vissa funktioner ligger i bolag med statligt ägande. Det har jag respekt för.

Regeringen har nu lämnat SAS, och vi avvecklar successivt vårt ägande. Det är inte klart, men det pågår. Vi har sålt Svensk Bilprovning till Tyskland för 1,2 miljarder, ett lysande exempel på hur en avreglering av besiktningsmarknaden verkligen är ett lyft för kvalitet och service för bilägarna. När monopolet försvann öppnades möjligheten att boka besiktning snabbt och smidigt. Tidigare fick man boka minst en till två månader i förväg för att få en besiktningstid. Jag vet hur det var; när jag hade mitt företag hade jag ett tag sex bilar.

SBAB är ett företag som staten överväger att avyttra. Att driva bank är kanske inte statens kärnverksamhet.

Det ska dock sägas att flera av statens bolag är väldigt lönsamma och går bra, exempelvis LKAB och Vattenfall. De gör stora vinster. Vattenfall kommer att ha en mycket strategisk roll nu när det ska byggas nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals och sedermera kanske även i Forsmark. Jag förväntar mig dessutom att de är mer på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Den viktigaste frågan för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt är att lösa energifrågan. LKAB är i en utvecklingsfas där man planerar att öppna en ny gruva, Per Geijer. LKAB har extremt hög kvalitet på sin malm, och den nya gruvan ger ännu högre kvalitet. Vad jag förstår är det världens bästa kvalitet på den malmen. I dag producerar LKAB 80 procent av Europas järnmalm. Det är fantastiskt. Jag måste säga att det är imponerande.

Svenskt välstånd är uppbyggt på innovationer, hårt arbete och utbildning av fantastiska människor. Vi kan se tillbaka till 1880, då Sverige var lika fattigt som länder i Afrika är i dag. Vi har gjort en enorm resa med hårt arbete och utbildning i Sverige.

Inkomsterna från exportindustrin utgör 52 procent av bnp. Regeringen driver samma linje som tidigare regering, och det finns brett stöd för detta i riksdagen.

Fru talman! Det kommer snart att fattas beslut här i kammaren om att tillåta gårdsförsäljning från den 1 juni. Det blir ett stort lyft för landsbygdsföretagare som tillverkar livsmedel och annat. Det ser jag fram emot. Några belackare är rädda att Systembolagets monopol ska undermineras. Det tror jag inte att man behöver vara orolig för. Det sortiment Systembolaget har kan aldrig en gårdsbutik erbjuda. En sak är helt klar: Utan konkurrens ökar varken kvalitet eller service. Gårdsförsäljning kommer att vara ett lyft för livsmedelsproducenter, inte minst mindre bryggerier, som det finns väldigt många av i Sverige på landsbygden.

Fru talman! Sveaskog är ett statligt skogsbolag, som har i uppdrag att avyttra 60 000 hektar produktiv, fjällnära skogsmark som ersättningsmark.

Samhall är en verksamhet som får ganska mycket kritik av privata företag. Flera aktörer menar att Samhall har underprissättning exempelvis vid anbud på städtjänster i offentliga lokaler. Därför tycker jag att det är viktigt att regeringen följer upp deras verksamhet noggrant.

Fru talman! Postnord är ett företag som staten samäger med danska staten. I Danmark har man gjort kraftiga förändringar av verksamheten under de senaste åren, och det kan påverka den svenska verksamheten. Postnord går dåligt. Man har nu vid årsskiftet höjt brevportot med 4 kronor. Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att breven kommer fram i tid. Det är faktiskt Postnords huvuduppdrag, anser jag. Bolaget har haft problem med leveranskvaliteten, vilket är bekymmersamt. Mycket post har försvunnit. Det är därför prioriterat att staten som ägare ska följa utvecklingen successivt och se till att leveranskvalitetsmålet på 95 procent uppnås.

Herr talman! Ledamoten Nordin ställer tekniska frågor. Det kanske är svårt för mig att redogöra för svaren. Det är svårt för mig som ledamot att tala om vad de reservverk vi har - Karlshamnsverket och Öresundsverket - ska drivas på. Men jag vet att ledamoten Nordin är väldigt mycket inne i tekniska lösningar i diskussionerna. Det är lite anmärkningsvärt, tycker jag. Vi har expertis som sköter det här. Det är inte vi i riksdagen som gör det. Vi sätter ramar för saker och ting och stiftar lagar. Sedan sköter expertisen hur:et.

Det är bara att konstatera att vi har för lite kärnkraft i södra Sverige. Det gör att vi måste ha den här lagen om effektreserv, som fyller upp när det är effektbrist. Sedan har vi de verk vi har. Det är de här verken som finns just nu.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Nordin för frågan. Det går inte att ha detta helt fossilfritt så länge vi har vindkraft. Det är svårt att ha någon ersättning. Vi har vattenkraften, som ersätter huvuddelen när det inte blåser. Men i södra Sverige har vi som bekant väldigt lite vattenkraft. Där är det Karlshamnsverket och Öresundsverket som fyller på med energi. Det är inget konstigt.

Det tar tid att bygga ny kärnkraft. Centerpartiet bär en stor del av ansvaret för avvecklingen av reaktorer. Egentligen ligger ansvaret mer på ledamoten Nordin än på undertecknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag om en proposition från regeringen. Det handlar om en ny lag om balansöverföring som ska börja gälla från den 16 mars.

Ett elsystem kräver att tillförseln av el motsvarar uttaget. Lagen om effektreserv introducerades som en tillfällig lösning i början av 2000-talet, och den upphör nu att gälla den 15 mars 2025. Förslaget innebär att den ersätts med en ny lag om balansöverföring från den 16 mars.

Det är viktigt att det finns en kapacitetsmekanism som fungerar just när elen inte räcker till. I dag har vi en kritisk dag igen. Det är i princip vindstilla, och elpriset här i Stockholmsregionen är uppe i 4 kronor per kilowatt. Kapacitetsmekanismens funktion är att hantera situationer där ordinarie marknadslösningar inte räcker till för att upprätthålla balansen mellan produktion och konsumtion av el.

Effektbristen är särskilt stor i elområde 3 och 4 vid vissa tillfällen, framför allt efter nedstängningen av sex kärnkraftsreaktorer.

Finansieringen ska ske genom avgifter från balansansvariga. Avgifterna ska baseras på elförbrukningen i utgångspunkter under perioder med hög belastning.

Herr talman! Slutligen vill jag säga att jag ser fram emot att vi får bygga nya reaktorer för att få ordning och ett robust elsystem. Det gäller i första hand Ringhals.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med Norrland. Det är enormt stort rent ytmässigt. Jag anser att det finns plats för allting. Man behöver inte tränga undan lokalbefolkningen och förstöra deras liv bara för att man öppnar några gruvor. Vi har att välja på att ta till vara våra egna naturresurser eller att vara beroende av Kina och Ryssland. Det är vad det handlar om nu. Det är fråga om vad vi vill. Om vi ska ha en grön omställning måste vi ha de här metallerna och komponenterna. Jag och mitt parti föredrar att vi tittar på att öppna gruvor - i god ordning. Sverige lär ha de bästa gruvorna rent tekniskt och säkerhetsmässigt. Det är jag fullt övertygad om.

Vad gäller energi räknar vi med ökad energiförsörjning fram till 2040. Då vill vi ha robust energi som ger ström oavsett väder. Vi behöver också se till att det funkar för industrin. Om vi nu vill ha nya företag och jobb måste vi ha trygg och säker energileverans och ett pris som vi vet vad det blir.

Det finns ingen vindkraft som går ihop med låga priser på noll eller minus. Flera vindkraftsparker har gått i konkurs. Det tror jag att ledamoten är medveten om. Vid låga energipriser finns det dessutom inget utrymme för vindkraft. Om vi bygger vindkraft måste vi också ha ersättningsenergi, och då handlar det till stor del om fossila bränslen. Vattenkraften kan bära en hel del i norra Sverige, men i övrigt handlar det om att öppna Karlshamnsverket eller köra det oftare för att balansera det hela.

Herr talman! Vi ska ha klart för oss att USA:s ekonomi och samhälle inte är som i Europa. Kulturen är helt annorlunda där borta. Jag försvarar inte den underbalanserade ekonomi som USA har. De är inte ensamma om att ha det. Det är skadligt. Många länder i Europa har det också.

Vi i Sverige har skött vår ekonomi de sista 20 åren, oavsett om det har varit borgerlig eller socialdemokratisk regering. Det vill jag hävda. Vi har en stabil ekonomi, och den ska vi vara rädda om.

Däremot måste vi nu bygga kärnkraft. Staten kommer då att låna ut pengar för att bygga kärnkraft. Det är mycket pengar. Att avveckla sex reaktorer har kostat ungefär 1 000 miljarder. Och nu ska vi låna ut cirka 400-500 miljarder för att finansiera detta; jag tror att de har en presskonferens om det i denna stund.

Sverige måste faktiskt gå in med pengar för att få till det. I min värld ska staten vara huvudägare av kärnkraften och energin - men man behöver inte äga allt - precis som när det gäller vägar och järnvägar. Det är lämpligt att staten är huvudman i fråga om den infrastrukturen.

När det gäller energin måste vi bygga nu - ja. Vi måste ha ett robust energisystem. Vi kan inte ha ett energisystem med propellerteknik som är väderberoende.

Herr talman! Jag börjar med jämställdhetsplanerna. Jag tog också upp arbetsmiljöplaner. Alla sådana planer blir hämskor på småföretag. Det underlättar inte för dem. Det är för mycket regelverk. Det var i det sammanhanget jag nämnde de två. Det finns många fler regelverk som är hämskor på småföretag.

Det ska underlättas. Vi behöver inte ha så himla mycket regelverk och detaljstyra småföretag. Större företag har HR-avdelningar som hanterar sådana frågor. Detsamma gäller kommuner och offentlig sektor. Det var det jag ville hävda.

Ledamoten tar upp att det dessutom är mycket konkurser. Det är alldeles sant. Många av de konkurser som nu sker beror på att man inte klarar av att betala tillbaka pandemistödet. Det är tufft för många. De har inte lyckats få ihop pengar efter pandemin. Omsättningen har inte lyft så pass mycket för dem att de har kunnat lägga undan pengar för att betala tillbaka pandemistödet.

Herr talman! Det är alltid bra med rapporter, men det är ändå verkstad som behövs.

Det är beaktansvärt med ökat kvinnligt företagande. Det behövs. I Sverige har vi system som tränger undan mycket kvinnligt företagande i och med att stora delar av det offentliga driver jobb där kvinnor jobbar i större utsträckning än män. Det gäller framför allt äldreomsorg till viss del och skolan till stor del. Det gör att det är svårare för kvinnor att starta eget. Men några vågar ge sig på det.

Det behövs fler kvinnor som startar företag. Det är vi helt överens om.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är att politiken ska ge de bästa förutsättningarna för våra företag att verka i Sverige och internationellt. Däremot är det rent skadligt när politiken går in med riktade pengar till olika näringslivsprojekt. Resultatet blir ofta tvärtom mot vad syftet är. Marknadsekonomi byts mot kommandoekonomi som man använder i kommunistiska och totalitära stater. Jag vill avråda från den formen av åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Småföretagen och exportföretagen är roten i Sveriges ekonomi. Exportföretag vi har i Sverige är av världsklass. Jag kan nämna Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco inte minst, SCA, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Några goda exempel på vad regeringen har gjort för att stimulera exportindustrin är att öppna ett nytt konsulat i Kalifornien, som är världens femte största ekonomi. Nu planeras att även öppna ett konsulat i Texas, som är en mycket stor ekonomi.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem fler order till våra exportföretag. Vi måste flyga mer, åka mer tåg, köra mer bil och inte sluta med flyget, för det skulle begränsa möjligheterna för vår exportindustri att göra affärer med omvärlden.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera kapital och ta lite större ansvar än gemene man gör. Vi måste ge småföretagen bättre villkor för att växa.

Jag ska ta upp några stora företagsledare som är värda att nämna. Curt Nicolin byggde upp Asea-Atom och svensk kärnkraft, som är världens säkraste. Hans Werthén byggde upp Electrolux till ett världsföretag. Leif Östling var den förste att införa lean i Europa, och den lastbilstillverkningen blev världens bästa. Gustaf Douglas byggde upp Securitas och Assa Abloy. Vad var deras egenskaper? Jo, de hade förmåga att lyfta, se och ha tillit till sina medarbetare - och inte minst utbilda medarbetarna när det var lågkonjunktur och motgång. Det var stora gubbar.

Herr talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Jo, den stora utmaningen för såväl EU som Sverige är låg tillväxt; den blir bara 1 procent de närmaste åren. Vi halkar efter USA, som ligger på 3 procent. När Trump tillträder den 20 januari lär han väl gasa på så att USA kommer upp i ännu högre tillväxtsiffror. Det är vad jag tror. Om det är rätt eller fel återstår att se.

USA utvecklar och ligger främst i hela techindustrin. Kina kopierar. EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alltför mycket energi åt att införa regleringar. De vill exempelvis reglera sönder vårt skogsbruk, och Sverige orkar inte stå emot. Vi måste få stopp på detta ofog som gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Här i Sverige bör vi exempelvis reformera miljöbalken, som är ett stort hinder för mycket av industrins utveckling i dag.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av nya företag, exempelvis genom att öppna fler gruvor och bli självförsörjande på metaller som i större omfattning kan minska vårt beroende av Kina och i synnerhet Ryssland.

LKAB är ett draglok uppe i Norrland. De levererar 70 procent av Europas stål. Kvaliteten är av yppersta klass. Nu ska de öppna en ny gruva, som heter Per Geijer.

Herr talman! Vi avvaktar och ser vad som händer i USA med eventuella tullar. Det handlar i första hand om tullar på varor och inte på tjänster. Det gör att främst vår bil- och läkemedelsindustri kommer att påverkas.

Mindre krångel, fler möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap behövs. Vår utskottsordförande sa nyss att det har tillsatts ett regelförenklingsråd och ett implementeringsråd. De ska försöka begränsa regelverken. Vi vill ha mindre regelkrångel. Men flera driver på för nya regler, inte minst i EU. Även i Sverige, här i utskottet, finns det vissa som driver på det politiskt. Det handlar om galet många regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Företag med tio anställda måste ha arbetsmiljöplan och jämställdhetsplan. Arbetsmiljöverket gör flygande inspektioner och vill se hur arbetsmiljöplanerna ser ut. Om de inte är tillräckligt bra hotar man med vite på hundratusentals kronor. Jag tror inte att det gör att fler vill starta småföretag, om jag ska vara ärlig.

Kommuner och statliga myndigheter borde införa tjänstegarantier för att begränsa långa handläggningstider. Lantmäteriet har i dag handläggningstider på ett till två år om man ska få hjälp med avstyckning av en fastighet.

Herr talman! Äganderätten är en stor del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor från skogspolitik till representation i bolagsstyrelser.

En annan fråga som också uppmärksammas är hur markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men det ska inte ge fritt tillträde till privat mark.

Herr talman! Illojal konkurrens är ett problem. Det är bra att Bolagsverket gör en översyn och försöker begränsa den ekonomiska brottsligheten och att Konkurrensverket tittar på illojal konkurrens. Vi har faktiskt ett statligt bolag som bedriver illojal konkurrens och som jag vill ta upp som exempel. Det är Svevia som har ett dotterbolag som heter Arento som hyr ut byggmaskiner och tränger ut lokala småföretagare. Det är inte bra.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? Jo, man ser över sin organisation och sina kostnader. Det är inte som i den politiska verksamheten, där man skjuter till mer pengar och mer resurser. Sedan höjer man skatten. Det är precis felaktigt. Vi ser att dagens Myndighetssverige växer och blir alltmer ineffektivt.

Herr talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar vårt ansvar för infrastrukturen så att den fungerar bra för företagen. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Regeringen har nu bistått med ökade anslag till underhåll, och det är väldigt bra. Östlig förbindelse behöver byggas här i Stockholmsregionen, som ju står för 40 procent av Sveriges tillväxt och bnp. Vi måste ha en ringled. Det är bara vi av alla huvudstäder som är utan - till och med Tirana har fått en, men inte Stockholm. Kort sagt: Det behövs mer flyg, mer tåg och mer bil.

Herr talman! Energipolitiken havererade under det rödgröna styret, som stängde sex reaktorer. Det nämndes tidigare att det var dåligt med el i södra Sverige häromdagen. Det är ju klart som tusan när alla de sex reaktorer man stängde låg i södra Sverige! Det var två i Barsebäck, två i Ringhals och två i Oskarshamn.

Vi har ett jobb att göra nu med att återställa och bygga upp ny kärnkraft. Det är på gång. Jag hoppas att vi fattar beslut under våren om konkreta förslag från riksdagen. Sverige har i dag väderberoende energiproduktion, och det håller inte för industrin och inte heller för hushållen. Det är därför elpriset far upp och ned. Förra veckan var det uppe i 10 kronor per kilowattimme.

Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som är under ny miljöprövning. Det är viktigt att vattenkraften blir kvar. Den behöver också utvecklas med nya turbiner. Det kan göras kortsiktigt, innan kärnkraften är på plats, för att lösa elbristen. Det hoppas jag verkligen kan komma till stånd. Vattenfall äger en stor del av vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det behöver byggas fyra nya reaktorer.

Herr talman! Slutligen är det av stor vikt att Sverige behåller sin konkurrenskraft i omvärlden. Det kan endast göras genom utbildning, teknikutveckling och lägre skatter. Hårt arbete ska löna sig. Företagen är garanten för välståndet och för nya jobb i framtiden. Det är av stor vikt att man håller sig till de ekonomiska ramverken. Det garanterar jobb och tillväxt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Till ledamoten Sköld vill jag säga: När kärnkraften byggdes upp på 80-talet gjorde man det mellan de klassiska partierna: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Då höll man inte på och gjorde upp med de extrema partierna på vänsterkanten, som är emot all teknik och misstror våra ingenjörer i Sverige, som är otroligt duktiga, och vår industri som byggde upp kärnkraften.

Då hjälptes vi åt, och ni socialdemokrater är välkomna att göra upp med oss igen. Ni är så välkomna till oss Tidöpartier, men då får ni överge Miljöpartiets fantasier. Annars blir det svårt.

Till ledamoten Ida Karkiainen vill jag säga att när det är kallt på vintern kommer ungefär 9 procent av all energi från vindkraft. Resten är vattenkraft och kärnkraft - ungefär 50 procent vattenkraft och 40 procent kärnkraft. Sedan är det lite kraftvärme och så vidare.

Vindkraften är grön, sägs det. Hur grön är den när man börjar syna allt? När det gäller vindkraft tillverkas huvuddelen i Kina. Kinesiskt stål framställs med värmekraft från brunkolsel. Det här transporteras hit. Jag ser inte att vindkraften är särskilt grön jämfört med kärnkraft.

Vi får passa oss så att vi inte hamnar där Tyskland har hamnat. De har avvecklat all kärnkraft och är nu helt beroende av kolkraft och oljekraft. De har en bilindustri som har varit världsledande men som nu går på fälgarna. Där får vi inte hamna. Vi måste garantera att industrin har robusta elsystem i Sverige. Vi är beroende av export. 53 procent av bnp utgörs av export.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Ebba Busch och regeringen för att de i går gick ut med ett tydligt besked och avslog 13 av 14 ansökningar om havsvindkraft. Det är vi tacksamma för.

Jag tror att de som är mest tacksamma är alla villaägare och nätabonnenter. Vi hade möte med Villaägarna på förmiddagen. De var väldigt bekymrade över att nätavgifterna har gått upp så mycket. Det är klart att de har gjort det, sa jag. Om man bygger vindkraft i periferin, där det inte finns ledningssystem, måste någon betala för ledningarna. Det blir abonnenterna som får göra det - svårare än så är det inte.

Vad är då orsaken till att vi har den här debatten? Orsaken är självklar: S-regeringen avvecklade, med MP:s stöd, sex av tolv reaktorer. De gav världens säkraste kärnkraft, uppbyggd av Asea-Atom. Man trodde att man skulle ersätta denna kärnkraft med vindkraft. Det är ju som att tro på tomten. Fundera på den!

Vi måste ha robusta elsystem som ger el varje dag, oavsett väder. När behövs det mest el? Kalla vinterdagar när det är vindstilla. Då ger vindkraften noll. Då är det kärnkraften och vattenkraften som ger el.

Vattenkraften är under prövning just nu. Jag hoppas att det blir stopp för avvecklingen av den. Vi behöver varenda gnutta vattenkraft. Det är en mycket ren energikälla - den är fossilfri.

Herr talman! Vi får inte vara naiva. Vi måste förstå att vi måste ha robusta energisystem.

Det finns klara ritningar för att bygga nya O3:or, som det sista kärnkraftverket som byggdes, alltså Oskarshamn. Det var Sveriges största. Alla ritningar finns. I Forsmark är till och med detaljplanen klar för att bygga en ny O3:a. I Ringhals ska det kunna gå att få dit ett nytt verk om man undanröjer en del Natura 2000-mark. Detta tror jag att det går att komma till skott med relativt snart.

Det finns inte ett enda system som är baserat på vindkraft som inte är beroende av fossilt bränsle. I alla system som bygger på vindkraft - de danska och andra - måste man ha både kolkraft och oljekraft att fylla på med när det inte blåser. Vindkraften är fantastiskt bra på fina sommardagar när det är lite blåsigt, som det kan vara, och lite sjöbris - eller frisk vind, som de brukar säga på vädret. Problemet är att Sverige inte gör av med så mycket el då, så det finns ingenstans att sälja den. I bästa fall kan man sälja den utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten From!

För att börja med höghastighetstågen var det ett vansinnesprojekt som den nya regeringen skrotade, med all rätt. Det var hysteriska pengar för låg nytta när det gäller tidsvinster. Det skulle dessutom ha fört ned huvuddelen av Stockholmsregionens flygresenärer mot Kastrup så att Arlanda hade tappat ännu mer kraft än vad man gjort senaste tiden. Det tyckte vi inte var bra.

När det gäller prioritering av olika trafikslag, som ledamoten From frågar mig om, är det svårt att svara rätt upp och ned på allt. Det finns önskelistor från alla håll, regionalt och nationellt, som ledamoten From är väl medveten om. Här i Stockholmsregionen vill vi som jag nämnde ha en östlig förbindelse. Norrland vill ha Norrbotniabanan. Jag vet också att man vill ha tågförbindelse mellan Göteborg och Borås, något som stoppades av Härryda kommun om jag är rätt uppdaterad.

Det finns alltså många projekt, och det finns olika skäl till att saker inte kommer fram som de ska. Men jag tror också att det behövs bättre processer i vägprojekten långt tidigare så att man inte har en massa konflikter under byggets gång, som det tycks vara just nu.

Det är som bekant också en ny nationell plan på väg. Den är under bearbetning, och det återstår att se när den kommer. Där hoppas jag att de viktigaste projekten kommer med.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

Herr talman! Tack, Isak From, för dina frågor!

När det gäller Trafikverkets underhåll är vi helt överens: Det är undermåligt och har så varit under många år. Oavsett blå eller röd regering har det varit eftersatt. Det har prioriterats ned mot annat. Jag ska inte gå in på alla utgiftsslag vi tar beslut om i riksdagen, men det är inte så att man har prioriterat vägar och spår.

Det ser vi som bor i Stockholmsregionen. Stockholm är den sista huvudstaden inom EU som inte har en kringfartsled. Till och med Tirana i Albanien har nu fått det, även om de inte är med i EU. Vi väntar på fortfarande på vår östliga förbindelse.

När det gäller underhållet av just Norrland kan jag inte gå in på detaljer, men jag vet att Trafikverket har ett klart förbättringsområde när det gäller underhåll. De har fått kraftig kritik av Riksrevisionen när det gäller upphandling, extrajobb och så vidare. Där tror jag inte att det finns någon konflikt mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Däremot kunde kanske förmågan att styra Trafikverket förbättras en aning.

Norrbotniabanan har väl prioriterats ned, vad jag erfar, mot andra projekt. Det är inte heller så konstigt, för de första prognoserna visade på ganska låg trafik där. Om nu alla industrisatsningar som man går in med i Norrland med statliga medel blir verklighet finns det med all sannolikhet större behov av Norrbotniabanan.

Detta ska inte blandas ihop med privatiseringar. Det har ingenting med det att göra. Trafikverket äger ju banorna. Vem som sedan kör tågen, om det är ett privat företag eller staten, är egentligen ointressant i sammanhanget.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi debatterar nu Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Detta bygger på att vi ska förenkla och göra det lättare att komma igång med att bryta fler gruvor.

Mineralpolitiken är mycket viktig för Sveriges framtida industri. Sverige är ett exportberoende land, och vi måste ta fram produkter och bli självförsörjande i högre grad än vad vi har varit. Sverige är ett välståndsland och ett välfärdsland. Vi har hög standard och oerhört generösa bidragssystem. Någon ska betala det här, och det är vår exportindustri som drar det tunga lasset. Annars räcker inte pengarna.

Det är viktigt med ett växande näringsliv och nya arbetstillfällen, inte minst i den norra delen av landet. Sveriges gruvbrytning, om vi kommer igång med den, kommer att vara den säkraste i världen och ha den bästa arbetsmiljön i världen när det gäller gruvnäringen. Vi har också de bästa tekniska företagen som tar fram bergteknik och borrmaskiner för brytning. Som ledamoten Eric Palmqvist talade om bryter man inte med spett och slägga längre, utan vi har fantastisk teknik för detta.

Gruvnäringen är en av våra basindustrier. När jag var grabb sa man alltid "skogen och gruvorna", och så är det till viss del fortfarande.

Malmbanan har tagits upp i debatten; jag tror att det var ledamoten From som gjorde det. Det är naturligtvis viktigt att infrastrukturen fungerar. Men det är inte så lätt om vi har terrordåd och sprängningar på Malmbanan, som Säkerhetspolisen antyder. Då är det svårt att bygga bort problemen.

Gruvorna är det första steget i att förädla produkter. Malmen vi plockar upp från berget kommer efter många steg av förädling till slut exempelvis att rulla ut som en bil på Torslanda eller hos Scania i Södertälje.

Herr talman! Vikten av att Sverige är självförsörjande på mineraler är avgörande för vår framtida industri. Vi måste minska beroendet av det kommunistiska Kina, som dominerar marknaden fullständigt. Och jag kan garantera alla ledamöter här i plenisalen att arbetsmiljön är väsentligt sämre där än den kommer att vara i Sverige.

De mineral vi köper från Kina gör att vi kan producera batterier, bränsleceller, elmotorer, robotar, drönare, kretsloppschipp, vindkraft och inte minst solceller. De produktområden där vi är mest beroende av Kina är vindkraft och elmotorer.

Det är därför mycket bra att regeringen vill underlätta miljöprövningen av Natura 2000-områden i samband med tillståndsprövning av mineralbrytning. Det är ett stort fall framåt jämfört med tidigare.

Herr talman! Det är av stor vikt att vi öppnar upp för ny mineralbrytning i landet. Det är ett led i att minska beroendet av Kina, varifrån vi köper huvuddelen av metallerna i dag. Kina står för 100 procent av tunga sällsynta jordartsmetaller i EU. Turkiet står för 99 procent av behovet av bor, och Sydafrika står för 75 procent av platina.

Sverige har i dag tolv gruvor. Förhoppningsvis har vi snart fler. Ett exempel är Viscariagruvan utanför Kiruna. Jag vet att Kiruna kommun just nu vill bromsa det projektet. Det kanske går att lösa ut om man tittar på de ekonomiska förutsättningarna.

Mineraler som vi inte bryter men har möjlighet att bryta med de jordarter vi har i Sverige är vanadin, kobolt och litium, som alla är batterimetaller, och uran, som är kärnkraftsbränsle.

Herr talman! Om vi får till detta kommer det att skapas många nya och långsiktigt hållbara jobb. Framför allt får vi en modern teknisk industri med gruvor och en stark näringspolitik där marknad och efterfrågan styr, inte statliga bidrag. Vi ska ha företag av världsklass på gruvsidan. Vi ska se till att Sverige blir det mest konkurrenskraftiga industrilandet i världen för nästa generation.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson och gäller bristen på diabetesmedicinen Ozempic.

Just nu är det så illa att man kan räkna med att få de här sprutorna till jul, och receptlängden är tre månader.

Den här medicinen är viktig för diabetes 2-patienter. Den stimulerar insulinproduktion, och grunden för diabetes 2 är för låg insulinproduktion. Den är också bra för att hålla nere vikten.

Därför undrar jag om statsrådet och departementet har någon plan på att sätta press på Läkemedelsverket för att få fram mer Ozempic. Det är brist i dag.

Fru talman! Att lösa det här med elen fram till 2030 med vindkraft är en utopi. Den fungerar bara 60 procent av årets timmar - annars står den still. Häromdagen kom 55 procent av energiförsörjningen i Sverige från vattenkraft, 38 procent från kärnkraft och 1 ½ procent från vindkraft. Att bygga mer vindkraft är ingen lösning. Det är vattenkraften som styr vindkraften och som fyller på när det inte blåser. Den är också under prövning nu. Vi kommer att få bekymmer med att klara elförsörjningen; på den punkten är jag bestämd.

Fru talman! Jag fick inget svar på frågan om hyressättningen och varför det inte kan byggas. Hyrorna är för låga. Det är ingen som kan bygga nytt och få det att gå runt, och det gamla beståndet räcker inte till.

Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Söderberg på hennes anförande.

Det låter bra. Du säger att det behövs mer el fram till 2030. Nu vill jag höra hur du ska få fram det med tanke på miljöbalken och den prövning som görs. Det tar lika lång tid att få fram vindkraft som kärnkraft i dag. Jag vill höra hur du har tänkt.

Varför har ni stängt kärnkraften? Hälften av kärnkraften är stängd. Där har ditt parti varit drivande. Ni är huvudansvariga till detta - ingen annan. Ni har lyckats fånga in Socialdemokraterna att göra detta, som från början var för kärnkraft. Där har ni ett stort ansvar.

Vidare säger du att det behöver byggas bostäder där de nya industrisatsningarna görs. Det vet alla. Men vet du vad problemet är? Det går inte därför att hyrorna är för låga. Det är ingen som kan bygga och få investeringen att gå runt eftersom det tas ut alldeles för låga hyror. Det måste få finnas en fri hyressättning.

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Det jag sa var att det kommer in för lite riskkapital till satsningarna uppe i Norrland. Det är mest statliga pengar. Det finns däremot riskkapital i stor omfattning i övriga Sverige. Det vill jag vara tydlig med.

När det gäller vad Spanien, USA och andra gör har jag också synpunkter, som jag inte har tagit upp. USA är nu med och budar och går in med väldigt mycket pengar för att matcha Kina. Det handlar om att de för en kamp mot Kina för att vinna stora order i världen. Det är väl skälet.

Jag tror inte att det är sunt på sikt. USA har dessutom en ganska stor statsskuld. Jag tror inte att det är hållbart att de fortsätter att pumpa in pengar i sådana här grejer. Alla pratar om hållbarhet. Det här tror jag inte är hållbart.

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Investeringar måste ske på marknadsekonomiska grunder. Regeringen kan inte gå in med pengar i allting. Man går ändå in med ganska mycket pengar. I dag är flera statliga bolag uppe i Norrland, LKAB och SSAB med flera, med i de här industrisatsningarna. De använder alltså sina vinster, som de lägger in i de här företagen. Ett exempel är Hybrit, som också har fått pengar från Industriklivet.

Mitt svar är alltså ganska enkelt. Det måste bygga på marknadsekonomi i större omfattning.

Jag kan också fundera på en del saker. Det pratas mycket om alla industrisatsningar. Men några av våra största företagare som är riskkapitalister och går in i många bolag går inte in i de här investeringarna. Det tycker jag är lite förvånande.