Katarina Luhr (MP) om Näringspolitik

Fru talman! Nu är det näringspolitisk debatt igen. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är politik som ska ge bästa möjliga förutsättningar för våra företag att verka i Sverige på en konkurrensutsatt marknad. Det är däremot rent skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt. Det skadar näringslivet, och som Tobias Andersson nyss nämnde hände det med Northvolt. Statsstöd ska gå till forskning, inte till företag. Resultatet blir ofta något helt annat än vad syftet var. Marknadsekonomi byts ut mot kommandoekonomi, vilket begränsar den fria konkurrensen. Sådan ekonomi tillhör endast totalitära stater, exempelvis Kina.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Bland de exportföretag av yttersta världsklass som vi har i Sverige kan nämnas Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är inte utbyggnad av det offentliga samhället med fler myndigheter som ger tillväxt – tvärtom.

Det är viktigt att vi nu kopplar bistånd till handel i större omfattning. Detta sker nu via vår handelsminister Benjamin Dousa, bland annat genom nya handelsavtal utanför EU och USA, exempelvis med Latinamerika, Asien och Nya Zeeland.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem order till företagen. Vi måste flyga mer, åka mer tåg och åka mer bil.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital. Det är människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagen bättre villkor att växa. Vi måste underlätta genom mindre regelbörda och pålagor. Vi måste bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar som underlättar entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den låga tillväxten – den har varit cirka 1 procent de senaste åren – är en stor utmaning för såväl EU som Sverige. Det ser heller inte mycket bättre ut framgent, i synnerhet inte nu när det är så rörigt ute i världen – det påverkar. EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft. Det är ett steg i rätt riktning; vi får se hur långt det räcker.

EU halkar efter USA, som leder världens tillväxt med en tillväxt på cirka 3 procent. Nu när Trump öser på med tullar och skatt på frihandel återstår det dock att se var det landar. Det Trump håller på med nu kommer att slå väldigt hårt mot USA självt, inte bara mot andra länder.

Tullarna från USA slår hårt mot svensk exportindustri. Just nu är tullarna 10 procent, med några undantag. De är 25 procent på stål och aluminium samt på derivat. De är även 25 procent på personbilar samt på vissa fordonskomponenter och vissa lastbilar. Hittills har tjänstesektorn klarat sig utan tullar, och jag hoppas att det fortsätter så. Det viskas ibland att EU vill lägga mottullar på tjänstesektorn, men det tror jag inte vore särskilt bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Så har det varit under de senaste tio åren. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alldeles för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar och kontroller. Exempelvis vill kommissionen reglera sönder vårt skogsbruk. Vi måste få stopp på det. Våra skogar är bland de mest välskötta i hela världen. De har skötts i generationer av familjer och företagare.

Detta gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Vi behöver också en enklare tillståndsprocess för gruvnäring och annan industri. Exempelvis bör miljöbalken kraftigt reformeras och förenklas. Här har vi ett jobb att göra. Jag tror dock tyvärr att detta är en av de svåraste lagarna att ändra och få enighet om i riksdagen.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av företag och exempelvis öppna nya gruvor för att i högre grad bli självförsörjande på metaller och minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

LKAB är ett draglok i Norrland och levererar 70 procent av Europas malm. Kvaliteten är av yttersta världsklass. Nu är en ny gruva i Kiruna, Per Geijer-gruvan, snart klar att öppnas – kanske inom fem år. Sveriges stålindustri ska fortsätta att fokusera på kvalitet. Kvaliteten på det stål SSAB tillverkar just nu är den högsta i världen. Det är inte dåligt! Det är en stark konkurrensfaktor.

Fru talman! Mindre företag drabbas hårt av regelkrångel. Vi vill se mindre krångel, mer möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap.

Flera företag i min hemkommun Norrtälje, som jag fortfarande har väldigt nära kontakt med, berättar hur de bemöts av statens myndigheter, som kommer ut och hotar dem. Arbetsmiljöverket lär vara värst. Man säger att företagen har fel arbetsmiljöplan. Det är alltså en pärm i hyllan som det är fel på. När de frågar handläggande tjänsteman vad de gör för fel får de till svar att tjänstemannen inte är någon konsult. Det är inte så lätt att vara småföretagare då, vill jag hävda.

Minska regelkrånglet! Flera – inte minst EU – driver på med nya regler. Det finns galet många regler. Till exempel måste företag med tio anställda ha en arbetsmiljöplan och en jämställdhetsplan. Det är högst tveksamt hur detta skulle vara bra för små företag. Jag ser ingen nytta i det. Det gör att många företag i dag väljer att ha max nio anställda för att slippa undan det här krånglet.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor, oavsett om det handlar om skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser. Det är en stor fråga för oss att äganderätten är suverän i samhället.

En fråga som har uppmärksammats är att markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men den får inte inkräkta på äganderätten och andra samhällsområden.

Fru talman! Jag går vidare till att tala om illojal konkurrens. Vi bör ta fram tydligare lagstiftning för att begränsa konkurrens från kommuner och stat mot företag. Det gäller exempelvis kommunala gym. Vissa statliga bolag konkurrerar, till exempel Arento, som är ett uthyrningsföretag i nedre Norrland som konkurrerar genom att hyra ut byggmaskiner. Svevia konkurrerar också till viss del med entreprenadrörelse och gör mycket jobb åt Trafikverket.

I eftermiddags fattades det beslut här i kammaren om gårdsförsäljning. Det var efterlängtat. Tyvärr är Folkhälsomyndigheten inne och ska grusa det bästa med detta. Vi får se hur allt landar – jag hoppas att de begränsar sin dubbelkontroll över det här.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda organisationer och bara höja skatterna. Företag måste vara konkurrenskraftiga och måste ibland sänka priset på sina varor för att få dem sålda. Det är skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av Sverige. Därför är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägnätet. Det kanske borde ha gjorts tidigare.

Östlig förbindelse bör byggas här i Stockholmsregionen, som står för 40 procent av bnp i Sverige. Tvärförbindelse Södertörn bör byggas för att koppla ihop Norviks hamn med Stockholm så att man slipper köra in alla bilar till Stockholm och runt och söderut. Arlanda måste förstärkas och återta sin plats på kartan som internationell flygplats. Vi har tappat en massa kraft de senaste åren där. Kort sagt: mer flyg, mer bil och mer tåg.

Fru talman! Energipolitiken har havererat på grund av de rödgröna partierna. De har stängt ned sex av våra tolv reaktorer – fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta dem med vindkraft – som fungerar bra när det blåser. Ungefär 60 procent av årets timmar fungerar det. Sedan fungerar det inte alls. Det duger inte att ha vindkraft, som är väderberoende. Vi måste ha robust energi i form av vattenkraft och kärnkraft.

Det viktigaste för företagarna är lägre skatter, lägre skatter och mindre regler.

Fru talman! Jag tackar Daniel Castro för frågorna.

Vi börjar med pandemin. Man gick in med stimulansåtgärder – det är alldeles korrekt. De var bra just då, men det var fråga om att stoppa blodflödet med gasbinda. Konsekvenserna av allt som gjordes under pandemin för företag – man slapp betala in skatt, fick uppskov och så vidare – kommer ju nu. Det är nu konkursvågorna från pandemin kommer. Många företag går i konkurs, även i Stockholms innerstad. Det gäller i synnerhet personaltung verksamhet som affärer som har öppet och säljer produkter. De har det tufft.

Arbetslösheten har absolut ökat. Det kostar mycket pengar när företag går i konkurs. Därför har regeringen nu infört rotavdrag för att stimulera byggbranschen, som inte heller går särskilt bra med tanke på att man måste bygga när det finns folk som vill köpa eller bo. Man kan inte bara bygga för att man ska bygga. Man måste se till att få avkastning på byggnationen. Rotavdraget kritiserar ni socialdemokrater hårt. Det är ofattbart för mig. Byggjobbare får jobb. Barnfamiljer kan bygga om badrummet och så vidare, och halva arbetskostnaden kommer tillbaka. Ja, det kostar några miljarder, men det är ändå inga stora pengar. Det är en reform som görs för att bromsa det här.

Sedan kan man inte göra allt, och jag tycker inte att regeringen ska göra allt. Vi försöker avvakta och se var detta landar. Jag tror inte att det kommer att hålla med så höga tullar som i dagsläget. Jag tror faktiskt att herr Trump kommer att få backa.

Fru talman! Korttidsarbete kan ju vara en del. Nu kan jag inte gå in på detaljer, men det utreds säkert nu vilka kostnaderna blir.

Om ledamoten Daniel Castro är uppdaterad vet han att Sverige står inför ett mycket allvarligt läge och måste rusta upp försvaret, vilket kommer att kosta många miljarder. Vi kan inte prioritera allt annat i det här läget. Man måste faktiskt prioritera. Försvaret överglänser allt annat just nu, om vi ska rädda vårt lands säkerhet i första hand.

Visst är det lågkonjunktur. Jag har själv drivit företag i 26 år och vet att det ibland är tufft. Det gäller att spara i ladorna så att man klarar sig. Det är upp och ned. Så är det att vara ute i näringslivet. Det är inte bara guld och gröna skogar, som många tror.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Katarina Luhr för frågorna.

Vi börjar med statsstöden. Jag sa väl inte ”aldrig mer”. Jag sa att jag hoppas att det inte blir något mer av det här. Vet Katarina Luhr hur mycket statsstöd som ges varje år av staten? Jag har fått en utredning från riksdagens utredningstjänst. Det var inte lätt att få det glasklart hur mycket det är, men lågt räknat är det 150 miljarder om året.

Det är osunt. Många av de bidragen är osunda och behöver ses över. Det är den myndighet som nämnts tidigare, Vinnova, och andra som delar ut bidrag. Energimarknadsinspektionen med flera delar ut bidrag.

Vi ska vara oerhört försiktiga med stöden till företag. Vi ska med skattemedel i första hand satsa på forskning och utbildning. Vi ska se till att vi har en robust utbildad befolkning med högteknologiskt kunnande för att kunna möta världskonkurrensen.

När det gäller kärnkraften är det fråga om lån. Det är inga bidrag utan lån. Det redovisas i finansieringen av det. Vi ska fatta beslut om det i närtid. Staten lånar upp billigare än vad någon annan gör. Ingen kan låna upp billigare än staten. Det finansieras sedan via elavgifter.

Fru talman! Tack, ledamoten Katarina Luhr!

Om vi börjar med Klimatklivet och Industriklivet hoppas jag, som jag sa, att man är restriktiv med att dela ut pengar. De finns, och delar av dem är EU-pengar. Man ska vara oerhört restriktiv. Det finns nu ett företag, som ledamoten känner till, som är och knackar på dörren och vill ha pengar. Det är Stegra. Det hoppas jag att det inte får, om jag ska tala klartext.

Nästa fråga gällde att vi ska flyga mer. Sverige är ett exportland. Ska vi ta hem affärer måste vi ut i världen och göra affärer. Vi kan inte sitta hemma och tro att de kommer hit och vill köpa grejer av oss utan att vi gör avtal. Företagen har alltid varit ute i världen och gjort avtal och affärer. Det är vad vi måste göra.

Vi måste också ha en befolkning som kan köra bil till jobbet för att människor ska kunna försörja sig själva och sin familj. Det finns inte tunnelbana längre än upp till Mörby och ned till Norsborg eller Alby, där den slutar. Vi måste också ha bilar, i synnerhet i Stockholms län, för att det ska fungera att ta sig till jobbet.

Bilen är en motor för näringslivet. Det är oerhört viktigt för näringslivet att människor kan ta sig från punkt A till punkt B. Allt annat är att inbilla sig saker som inte fungerar. Ska människor åka cykel, eller hur tänker sig ledamoten det?

Vi måste åka mer flyg och mer bil – och även mer tåg, om de fungerar. Problemet med tågen är att de aldrig går i tid. Vi har många kollegor nere i södra Sverige som har in i helskotta med problem att ta sig upp till riksdagen.