Kjell Jansson

Fru talman! Jag tror inte att ledamoten förstår sig på marknadsekonomi.

(Daniel Vencu Velasquez Castro (S): Du behöver inte läxa upp mig.)

Om det finns efterfrågan på tjänster kommer företag dit och säljer tjänster. Kommunen ska inte gå in och leka entreprenör, och det är just detta denna lagstiftning ska stävja. Kommuner har gjort det på många ställen och trängt undan privata aktörer. Det vill vi inte ha, för det är helt fel. Sverige är uppbyggt på marknadsekonomi; det är ett av de viktigaste ben vi har att stå på. Det har skapat Sveriges välstånd. Då måste kommunerna hindras från att hitta på verksamheter för att någon säger att de behövs.

Kommunala energibolag går jättebra, men annars brukar kommunala bolag inte gå så bra. Det är min erfarenhet efter 35 år.

Fru talman! Jag tror inte att ledamoten förstår sig på marknadsekonomi.

(DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTRO (S): Du behöver inte läxa upp mig.)

Om det finns efterfrågan på tjänster kommer företag dit och säljer tjänster. Kommunen ska inte gå in och leka entreprenör, och det är just detta denna lagstiftning ska stävja. Kommuner har gjort det på många ställen och trängt undan privata aktörer. Det vill vi inte ha, för det är helt fel. Sverige är uppbyggt på marknadsekonomi; det är ett av de viktigaste ben vi har att stå på. Det har skapat Sveriges välstånd. Då måste kommunerna hindras från att hitta på verksamheter för att någon säger att de behövs.

Kommunala energibolag går jättebra, men annars brukar kommunala bolag inte gå så bra. Det är min erfarenhet efter 35 år.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Castro för frågan.

När det gäller apoteken är det precis tvärtemot vad ledamoten säger. När jag var kommunstyrelsens ordförande hemma i Norrtälje försökte vi i sex år att få ett apotek till Älmsta på Väddö. Det statliga Apoteket vägrade komma, likaså Systembolaget. De sa att det inte behövdes. Men när apoteksmarknaden blev fri etablerade sig ett apotek där direkt. Systembolaget har fortfarande inte kommit dit, och man tycker nog att Hallstavik ligger för nära och att Eckerölinjen, där folk kan köpa förtäring, avgår i närheten. Det är min analys.

Så till elbolagen. Som jag nämnde är syftet med lagstiftningen inte alls att stoppa kommunala elbolag, så det behöver ledamoten Castro inte bekymra sig för.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Castro för frågan.

När det gäller apoteken är det precis tvärtemot vad ledamoten säger. När jag var kommunstyrelsens ordförande hemma i Norrtälje försökte vi i sex år att få ett apotek till Älmsta på Väddö. Det statliga Apoteket vägrade komma, likaså Systembolaget. De sa att det inte behövdes. Men när apoteksmarknaden blev fri etablerade sig ett apotek där direkt. Systembolaget har fortfarande inte kommit dit, och man tycker nog att Hallstavik ligger för nära och att Eckerölinjen, där folk kan köpa förtäring, avgår i närheten. Det är min analys.

Så till elbolagen. Som jag nämnde är syftet med lagstiftningen inte alls att stoppa kommunala elbolag, så det behöver ledamoten Castro inte bekymra sig för.

Fru talman! Det här är en mycket bra lagstiftning. Jag har i 40 år jobbat mot att kommuner konkurrerar med det privata. Jag var tidigare ordförande i tekniska nämnden i min hemkommun och lade då ut stora delar på entreprenad och handlade upp det. Syftet var just att få ned kostnaderna, som ledamoten Castro tog upp här.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i propositionen och avslag på samtliga motioner.

Denna lagstiftning börjar gälla den 1 augusti. Syftet med propositionen är att stärka det privata näringslivet och tydliggöra regelverket gällande osund konkurrens från den offentliga sektorn. Statens roll är att sätta upp spelregler. Staten ska bestämma lagar och regler, och sedan får företagen konkurrera med varandra på marknaden. Det är detta som kallas fri konkurrens.

Sverige är ett land som bygger på en fri marknadsekonomi. En fri ekonomi har under de senaste 100 åren byggt upp Sveriges fantastiska välstånd. Trots att vi har en jättestor offentlig sektor har företagen, inte minst våra exportföretag, lyckats med det. Svenska företag – såväl exportföretagen som de som jobbar inom landet – har byggt upp vår tillväxt, vårt välstånd och vår offentliga verksamhet. Även punktskatterna, till exempel momsen, har bidragit till detta. Många skatter är skadliga. Inkomstskatten på jobb är skadlig, liksom alltför hög bolagsskatt. Momsen är dock inte skadlig – den är en konsumtionsskatt.

Fru talman! Tyvärr har den fria konkurrensen inte respekterats i alla våra 290 kommuner. Många krafter har velat leka entreprenör och driva verksamheter. Påhittiga tjänstemän och politiker har anammat det. Det har varit väldigt vanligt att kommuner ägnat sig åt verksamheter som det privata näringslivet redan bedrivit, till exempel inom åkeribranschen.

Dessa verksamheter skapar osund konkurrens. Att driva företag och andra verksamheter med skattemedel som riskkapital är oanständigt, och det här bör begränsas. En privat företagare riskerar sitt eget kapital och sätter hus och hem i pant, vilket innebär att företagaren får ta konsekvenserna om företaget går i konkurs. Dessa konsekvenser blir väldigt dramatiska för en småföretagare och hans eller hennes familj.

Jag har aldrig sett eller hört talas om att en kommunal tjänsteman eller någon annan tjänsteman i offentlig sektor som har drivit bolag eller andra verksamheter genom vilka skattebetalarna förlorat miljontals kronor har fått lämna hus och hem. Tjänstemän i offentlig sektor tar alltså ingen ekonomisk risk när de är inne och driver företag eller andra verksamheter som konkurrerar med privata företag.

Det är därför denna lagstiftning är viktig. Den tydliggör rollerna. Det finns verksamheter som kommer att undantas i lagstiftningen och som lagen inte är ute efter, exempelvis verksamheter inom energisektorn, som nämndes här tidigare, och bostäder. Däremot, fru talman, kommer det inte att tillåtas att kommuner driver gym, kaféer, restauranger eller övrig verksamhet där den privata marknaden fungerar förträffligt bra i dagsläget.

Man kan fråga sig om det är en kommunal kärnverksamhet att driva bastubad, som Stockholms stad gör nere vid Hornstull.

Staten har heller inte sopat rent framför sin dörr, vilket är än mer anmärkningsvärt. Det statliga bolaget Svevia har ett dotterbolag i södra Norrland som heter Arento och som hyr ut byggmaskiner med mera. Det finns privata företag som gör detta i södra Norrland. De känner sig utkonkurrerade av Arento, som naturligtvis borde avyttras.

Staten driver även apotek, trots att apoteksmarknaden är avreglerad, och bankverksamhet, genom SBAB. Dessa statliga bolag bör säljas. Även partier utanför Tidösamarbetet är med på det, i alla fall att döma av vad jag hört tidigare. Dessa verksamheter bidrar inte till att företagsklimatet blir bättre utan skadar i stället den fria ekonomin.

Fru talman! De flesta kommuner har någon form av kommunala bolag. Hemma i Norrtälje hade vi under sent 90-tal flera bolag med tveksam verksamhet. Vi hade ett åkeri för att samla in hushållsavfall som gick back varje år. Vi hade även ett fastighetsbolag, vars enda uppdrag var att hyra ut lokaler åt stadsbiblioteket, samt en verkstad för att laga kommunens bilar. Allt det där avvecklade vi ganska fort när vi tog över kommunen i början av 2000-talet.

Värst i klassen är dock Göteborg. Man får 3 miljarder i skatteutjämningspengar, som huvudsakligen kommer från Stockholmsregionen. Göteborg har också 100 kommunala bolag. De kan använda skatteutjämningspengarna som riskkapital, vilket inga andra kommuner har möjlighet att göra. Bland annat håller man på med kameluthyrning och driver nöjespark, hotellverksamhet och nattklubb. Man kan undra om det är kommunal kärnverksamhet. I min värld är det så långt från kärnverksamhet man kan komma.

Slutligen: Syftet med lagstiftningen är inte att förbjuda kommuner att driva fastighetsbolag, energibolag eller va-bolag. Dessa bolag är samhällsbärande verksamheter. Syftet är att ge den privata näringen bättre villkor mot osund konkurrens från det offentliga samhället.

Konkurrensverket kommer vidare att få en stärkt och central roll som tillsynsmyndighet när det blir prövningar av ärenden och överträdelser.

Fru talman! Detta är min sista debatt efter åtta år i riksdagen. Jag vill tacka kansliet för ett fantastiskt fint samarbete under alla år. Jag vill också tacka mina kollegor i näringsutskottet för ett fint samarbete.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Fru talman! Det här är en mycket bra lagstiftning. Jag har i 40 år jobbat mot att kommuner konkurrerar med det privata. Jag var tidigare ordförande i tekniska nämnden i min hemkommun och lade då ut stora delar på entreprenad och handlade upp det. Syftet var just att få ned kostnaderna, som ledamoten Castro tog upp här.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i propositionen och avslag på samtliga motioner.

Denna lagstiftning börjar gälla den 1 augusti. Syftet med propositionen är att stärka det privata näringslivet och tydliggöra regelverket gällande osund konkurrens från den offentliga sektorn. Statens roll är att sätta upp spelregler. Staten ska bestämma lagar och regler, och sedan får företagen konkurrera med varandra på marknaden. Det är detta som kallas fri konkurrens.

Sverige är ett land som bygger på en fri marknadsekonomi. En fri ekonomi har under de senaste 100 åren byggt upp Sveriges fantastiska välstånd. Trots att vi har en jättestor offentlig sektor har företagen, inte minst våra exportföretag, lyckats med det. Svenska företag – såväl exportföretagen som de som jobbar inom landet – har byggt upp vår tillväxt, vårt välstånd och vår offentliga verksamhet. Även punktskatterna, till exempel momsen, har bidragit till detta. Många skatter är skadliga. Inkomstskatten på jobb är skadlig, liksom alltför hög bolagsskatt. Momsen är dock inte skadlig – den är en konsumtionsskatt.

Fru talman! Tyvärr har den fria konkurrensen inte respekterats i alla våra 290 kommuner. Många krafter har velat leka entreprenör och driva verksamheter. Påhittiga tjänstemän och politiker har anammat det. Det har varit väldigt vanligt att kommuner ägnat sig åt verksamheter som det privata näringslivet redan bedrivit, till exempel inom åkeribranschen.

Dessa verksamheter skapar osund konkurrens. Att driva företag och andra verksamheter med skattemedel som riskkapital är oanständigt, och det här bör begränsas. En privat företagare riskerar sitt eget kapital och sätter hus och hem i pant, vilket innebär att företagaren får ta konsekvenserna om företaget går i konkurs. Dessa konsekvenser blir väldigt dramatiska för en småföretagare och hans eller hennes familj.

Jag har aldrig sett eller hört talas om att en kommunal tjänsteman eller någon annan tjänsteman i offentlig sektor som har drivit bolag eller andra verksamheter genom vilka skattebetalarna förlorat miljontals kronor har fått lämna hus och hem. Tjänstemän i offentlig sektor tar alltså ingen ekonomisk risk när de är inne och driver företag eller andra verksamheter som konkurrerar med privata företag.

Det är därför denna lagstiftning är viktig. Den tydliggör rollerna. Det finns verksamheter som kommer att undantas i lagstiftningen och som lagen inte är ute efter, exempelvis verksamheter inom energisektorn, som nämndes här tidigare, och bostäder. Däremot, fru talman, kommer det inte att tillåtas att kommuner driver gym, kaféer, restauranger eller övrig verksamhet där den privata marknaden fungerar förträffligt bra i dagsläget.

Man kan fråga sig om det är en kommunal kärnverksamhet att driva bastubad, som Stockholms stad gör nere vid Hornstull.

Staten har heller inte sopat rent framför sin dörr, vilket är än mer anmärkningsvärt. Det statliga bolaget Svevia har ett dotterbolag i södra Norrland som heter Arento och som hyr ut byggmaskiner med mera. Det finns privata företag som gör detta i södra Norrland. De känner sig utkonkurrerade av Arento, som naturligtvis borde avyttras.

Staten driver även apotek, trots att apoteksmarknaden är avreglerad, och bankverksamhet genom SBAB. Dessa statliga bolag bör säljas. Även partier utanför Tidösamarbetet är med på det, i alla fall att döma av vad jag hört tidigare. Dessa verksamheter bidrar inte till att företagsklimatet blir bättre utan skadar i stället den fria ekonomin.

Fru talman! De flesta kommuner har någon form av kommunala bolag. Hemma i Norrtälje hade vi under sent 90-tal flera bolag med tveksam verksamhet. Vi hade ett åkeri för att samla in hushållsavfall som gick back varje år. Vi hade även ett fastighetsbolag, vars enda uppdrag var att hyra ut lokaler åt stadsbiblioteket, samt en verkstad för att laga kommunens bilar. Allt det där avvecklade vi ganska fort när vi tog över kommunen i början av 2000-talet.

Värst i klassen är dock Göteborg. Man får 3 miljarder i skatteutjämningspengar, som huvudsakligen kommer från Stockholmsregionen. Göteborg har också 100 kommunala bolag. De kan använda skatteutjämningspengarna som riskkapital, vilket inga andra kommuner har möjlighet att göra. Bland annat håller man på med kameluthyrning och driver nöjespark, hotellverksamhet och nattklubb. Man kan undra om det är kommunal kärnverksamhet. I min värld är det så långt från kärnverksamhet man kan komma.

Slutligen: Syftet med lagstiftningen är inte att förbjuda kommuner att driva fastighetsbolag, energibolag eller va-bolag. Dessa bolag är samhällsbärande verksamheter. Syftet är att ge den privata näringen bättre villkor mot osund konkurrens från det offentliga samhället.

Konkurrensverket kommer vidare att få en stärkt och central roll som tillsynsmyndighet när det blir prövningar av ärenden och överträdelser.

Fru talman! Detta är min sista debatt efter åtta år i riksdagen. Jag vill tacka kansliet för ett fantastiskt fint samarbete under alla år. Jag vill också tacka mina kollegor i näringsutskottet för ett fint samarbete.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Herr talman! Jag tackar ledamoten Luhr för frågan.

Jag sitter ju inte och förhandlar om det här; det är andra personer som gör det. Jag är därför inte insatt i detaljerna, men det pågår en utredning som ska vara klar snart.

Det här är en väldigt svår fråga, men jag kan tycka så här: Om vi ska få nationen att fungera och göra oss mer oberoende av Kina måste vi faktiskt ibland offra det kommunala vetot till viss del. Dock måste de företag som ska driva gruvorna ersätta kommunerna, vilket är högst skäligt.

Det är besvärligt med nya gruvor. Lyckan i Kiruna, där man kan växa och göra nya gruvor, är att hela orten och bygden är beroende av LKAB och att huvuddelen av invånarna jobbar där. Därför funkar det. Det är mycket svårare på andra ställen. Att till exempel öppna en koppargruva i Lilla Edet är inte lika lätt. Frågan är inte enkel; den är inte svart eller vit.

Herr talman! När det gäller va tycker jag inte att staten ska finansiera någonting. När det gäller vägar till industriprojekt önskar jag att man gör som vi gjorde med bostadsprojekt när jag var kommunstyrelseordförande. Vi ingick exploateringsavtal där exploatören fick ta en stor del av kostnaderna för utbyggnad av vägar och va. Då byggdes det nytt.

Frågan är besvärligare när det handlar om att ansluta gamla områden och hus som har funnits i 50–60 år. Vid nyexploatering tycker jag att man ska jobba med exploateringsavtal och lägga så mycket som möjligt på exploatören.

Herr talman! Tack, ledamoten From, för frågan!

Äganderätten är ju central för oss moderater. Det är skälet till att jag står här – annars hade jag inte behövt vara här över huvud taget.

Jag är ju skärgårdsbo. Äganderätten där har varit hotad i många år, inte så mycket av Socialdemokraterna som av myndigheter som vill gå fram med ledningar.

Den här frågan är svår. Det är det kommunala självbestämmandet som avgör om man bygger ut va. Ska man bygga gruvor handlar det inte om kommunalt självbestämmande utan om initiativ från företag eller från staten, och det är ju staten som ytterst avgör frågan.

Detta är som sagt knepigt. Jag jobbade med de här frågorna hemma i Norrtälje. Jag kan tycka att kommunerna har fastnat i Svenskt Vattens taxa, som är väldigt ogynnsam om det inte handlar om tät bebyggelse. Den funkar bra i större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö, men den funkar uruselt i Norrtälje. Där är överföringsledningarna så långa att det blir oerhört dyrt om man ska sprida ut det på fastigheterna.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga 18 motioner.

Mineralpolitiken är mycket viktig för Sveriges framtida industri; det är väl känt i den här församlingen. Det är också viktigt för Sverige som land att ha ett högt välstånd och ett växande näringsliv med nya arbetstillfällen. Om man kan få fram fler gruvor kan det ge väldigt många nya arbetstillfällen, och ofta är de lokaliserade till platser där arbetslösheten är lite högre än i Stockholm etcetera.

Gruvnäringen är en av våra basindustrier. Gruvorna är det första steget i att förädla produkter. Malmen vi plockar upp från berget i norr kommer efter många steg att ha förädlats till en bil som rullar ut från Torslanda eller från Scania i Södertälje.

Det nämndes här i talarstolen att amerikanska företag vill köpa SSAB-stål, och det är alldeles korrekt. Dock är det problem i vissa länder där det finns gamla beslut – i exempelvis USA måste man köpa amerikanskt stål när man ger anbud på federala uppdrag. Då får man inte köpa från SSAB trots att SSAB:s stål är världens bästa, vilket alla här vet.

Herr talman! Att göra Sverige självförsörjande på mineraler är avgörande för framtidens industri. Vi måste minska beroendet av Kina, vilket har nämnts här. Det gäller exempelvis batterier, bränsleceller, elmotorer, robotar – drönare, inte minst – samt kretsloppschip och solceller. Produkter som vi är mest beroende av Kina för är sådana som har med vindkraft att göra samt batterier till bilar. Elmotorer kan vi dock tillverka själva via ABB i Västerås och Ludvika, som är ledande på tillverkning av elmotorer.

Förändringen av miljöprövningen och Natura 2000-områden har vi beslutat om här i riksdagen, och det är gällande lag. Dubbelprövningen är borttagen, och förändringen har varit mycket uppskattad av branschen.

Herr talman! Det är av stor vikt att vi öppnar för ny mineralbrytning i landet. Det är av stor vikt att tillståndsprövningarna blir förutsägbara och att processerna kortas ned i tid. Fem år nämner branschen som en lämplig maxtid eftersom det annars är svårt att planera. Det är dyra processer, och om man nu ska gå in och investera vill man veta att man får ett ja eller ett nej inom fem år.

Dessutom bör ekonomiska överväganden komma in i tillståndsprövningen, vilket inte riktigt är fallet i dag. Det kommunala vetot är ifrågasatt av oss som vill ha fram gruvor, men som ledamoten From nämnde är det också viktigt att ta hänsyn till lokalbefolkningen. Det gäller att hitta rätt balans här; det är inte svartvitt. Jag tror dock att vi måste orka gå fram lite tuffare om vi ska klara av att bli oberoende av Kina. En utredning om detta är på gång, och vi får se vad den landar i.

Vi har ett flertal stora fyndigheter som bör bli gruvor. Bland annat har vi en stor fyndighet i Lilla Edets kommun där det finns enormt mycket koppar. Det blir intressant att se om det blir någonting av detta. Man har börjat att prospektera. Detta är ett led i att minska beroendet av Kina, varifrån en stor del av metallerna i dag köps.

100 procent av de tunga sällsynta jordartsmetaller som kommer till EU kommer från Kina. Turkiet står för 99 procent när det gäller bor. Sydafrika står för 75 procent när det gäller platina.

Sverige har i dag tolv producerande gruvor; det är fler än vad jag trodde. LKAB har ambitionen att öka uttaget ur den befintliga gruvan ned till cirka 1 700 meter. Det kräver ytterligare en omstrukturering av befintliga villaområden. Cirka 600 villor måste flyttas eller rivas. Det är av stor vikt att fastighetsägarna behandlas med respekt. LKAB erbjuder inlösen till 125 procent av marknadsvärdet. Man erbjuder också nya småhus, bostadsrätter eller hyresrätter om så önskas.

LKAB planerar även att öppna Per Geijer-gruvan. EU har givit ett positivt besked om att gruvan har fått ett snabbspår i prövningen. Sedan maj 2024 har EU en ny lagstiftning, CRMA, för vad som kallas strategiska och kritiska råvaror. Det är extremt hög kvalitet på malmen. Gruvan kan bli lika stor som den befintliga Kirunafyndigheten.

Förhoppningsvis har vi snart ytterligare en gruva, nämligen Viscariagruvan utanför Kiruna.

Det finns mineral som vi inte bryter men som vi har möjlighet att bryta. Det handlar om vanadin, kobolt, litium och uran.

Herr talman! Om vi får till detta tror jag att det kommer att skapas långsiktigt hållbara jobb utan alltför generösa statliga bidrag. Det gäller att ha en stark näringspolitik och att låta efterfrågan styra.

Vi ska ha klart för oss att LKAB under de senaste tio åren i snitt har gjort 37 procent i vinst på sin verksamhet, vilket är unikt högt. Man pratar om att Icahandlarna tjänar mycket pengar, men det är kaffepengar jämfört med vad LKAB tjänar, om jag törs säga så.

Det är också av stor vikt att vi förstår att Malmbanan nu måste rustas, förstärkas och ha mötesplatser mellan Kiruna och Narvik, så att transporterna inte blir så sårbara.

Vi ska se till att Sverige blir ett konkurrenskraftigt industriland för nästa generation. Vi måste orka prioritera mineralbrytning. Det är av största vikt att vi blir självförsörjande på mineral för att skapa bättre förutsättningar för nästa generation.

Fru talman! När vi säljer krigsmateriel och får betalt är det från skattemedel, absolut. Men det är också en säkerhet. Det är fantastiskt att vi har så duktiga ingenjörer och ligger så långt fram att vi kan tjäna pengar i de här bolagen. Annars gör någon annan det.

Vi konkurrerar till och med ut USA till viss del med F18-planen i dag, tack vare att Jas Gripen är så pass välutvecklat. Det tycker jag att vi ska vara stolta över. Det var därför jag lyfte fram det. Det är vi eniga om.

Jag begär inte att vi ska jobba längre än åtta timmar. Men det tycker jag att vi ska fortsätta att göra.

När det gäller historien var jag inte ens född när många av de saker du räknade upp hände, Birger Lahti. Så är det. Det är klart att det har funnits saker som jag i dag när jag tittar i backspegeln är kritisk till att vi inte har varit med på. Så är det absolut.

Utan att jag ska vara oförskämd mot ledamoten Lahti, som jag tycker väldigt bra om som person, kan jag säga att hans parti inte heller har så fin historik om vi ser på det historiskt. Det var samarbetet med Warszawapakten och allt som pågick ända fram till 1990, tror jag.

Fru talman! Tack, ledamoten Lahti, för frågorna!

Vi kan börja med ett robust elsystem. Det handlar naturligtvis om kärnkraft och vattenkraft. De är också fossilfria och släpper i princip inte ut någonting. Det är ett robust elsystem.

Vindkraften släpper ut mer om man räknar med transporter, tillverkning och så vidare. Dessutom är problemet med vindkraften att den bara ger energi när det blåser. Annars är det stopp. Då är det tur att vi har vattenkraft, säger jag.

Hur många timmar importerade vi effekt? Jag vet inte det, men jag har för mig att det var väldigt få timmar. Jag tror att det var ungefär tio timmar. Jag vet inte exakt, men jag har hört siffran.

Sedan gäller det Polen och tolv timmar. Jag begär inte alls att vi ska jobba tolv timmar. Däremot tycker jag att vi ska jobba åtta timmar. Varför tar jag upp det? Jo, det gör jag för att Polen går bäst av alla länder i EU. De har 5 procents tillväxt när det gäller bnp. Från vänstersidan förs det en diskussion om att vi ska jobba sex timmar om dagen. Därför lyfter jag det här. Jag tycker nämligen att det är viktigt att vi fortsätter att jobba åtta timmar om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i världen.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Näringspolitik – vad är det för något? Det kan man fundera på. Det är att politiken ger bästa förutsättningar för att driva företag och verka i Sverige. Det är inte att pumpa ut subventioner till enskilda företag, godtyckligt.

Däremot är det oerhört skadligt för näringspolitiken när Socialdemokraterna i Stockholms stad vill begränsa valfriheten, tillsammans med övriga vänstern. Det kommer att leda till långa vårdköer och till att vårdcentraler stängs. Det är också det största hotet mot kvinnligt företagande i Sverige.

Det är också oerhört skadligt när politiken går in med statliga stöd i projekt bara för att vissa politiska personer tycker att projekten är intressanta. Man går in med enorma stöd. Det hände förra mandatperioden och har fortfarande pågått under den här perioden.

Jag talar om hur AP-fonden har gått in med drygt 4 miljarder kronor i Northvolt. Dessutom har fonden gått in med 6 miljarder i ett va-projekt i Storbritannien. De pengarna är borta nu. Över 10,5 miljarder av pensionerna är borta. Det handlar om generationer av hårt arbetande svenskar som har jobbat i både äldreomsorgen och Sveriges industri. Deras pensionspengar är borta. Det är synnerligen allvarligt, anser jag.

Detta sätter marknadsekonomin ur spel och riskerar skattebetalarnas pengar och, inte minst, pensioner. Kommandoekonomi är ett annat ord för det här. Detta skadar den fria konkurrensen. Sådan näringspolitik hör endast hemma i totalitära stater, som Kina.

Det är skrämmande att hårt arbetande människor blir plundrade på sina pensionsfonder. Jag tycker att det är riktigt illa. Därför är det väldigt bra att regeringen nu har fryst alla de här utbetalningarna – mycket bra.

Fru talman! Vår exportindustri står för 52 procent av bruttonationalprodukten. Exportindustrin går, till skillnad från vad som har framförts här, väldigt bra trots att vi har haft en sviktande konjunktur. Det är över förväntan. Det gäller inte minst försvarsindustrin, som går som tåget. Saab bygger fantastiska stridsflygplan, världens bästa, och ubåtar. Nu har man leverans av tre ubåtar till Polen. Bofors och Hägglunds går också som tåget. Det blir en massa nya jobb. Jag kan inte säga hur många, men det blir väldigt många nya jobb i de här företagen. De är starka. De har också starka ägare. Det är viktigt med starka ägare och duktiga styrelser.

Vi måste stärka företagen och industrin med såväl regelförenklingar som sänkt bolagsskatt. Vi skulle kunna gå ned till EU:s miniminivå – i dag har vi 20,5 procent, och EU:s miniminivå är 15. Det skulle vara kanon för näringslivet när det gäller att få till mer investeringar. Pengarna försvinner inte för att man sänker skatten, som en del tror. Pengarna är kvar. Men då ligger de kvar i bolagen, som kan göra nya investeringar, vilket ger nya jobb.

Det är avgörande att vi har en robust energiförsörjning, och det håller regeringen på att jobba med nu, med ny kärnkraft. Det är ett föredömligt jobb av Niklas Wykman.

Sveriges tillväxt har ökat under det senaste året. Prognosen är att den ska öka ännu mer de närmaste åren. Vi har legat i EU-botten. Nu börjar vi närma oss toppen. Vi är inte högst upp än. De länder som är högst upp är Estland, Irland och Polen.

Vet ni att en stor del av industriarbetarna i Polen jobbar tolv timmar om dagen? De vill göra det. Jag har en god vän som öppnade en filial till sitt företag i Polen. Han informerade personalen: Det är ett svenskt företag, och vi jobbar åtta timmar om dagen. Då blev han uppringd av facket, som sa: Nu är du i Polen. Här jobbar vi tolv timmar om dagen.

Det är intressant. En del i Sverige vill ju sänka arbetstiden.

Fru talman! Regeringen har lagt om biståndspolitiken. Det har varit en groteskt generös biståndspolitik utan kontroll på vem som har fått pengarna. Nu kopplas bistånd till att man har handelsavtal med mottagarländerna. Det tycker jag är mycket bra; det är sunt.

Regeringen har öppnat två nya konsulat i USA – i Kalifornien och Texas – för att underlätta handel och affärsrelationer med USA.

Forskning och utbildning är enormt viktigt för att vi ska kunna behålla våra konkurrenskraftiga företag. Det handlar om mer utbildning av elingenjörer och kärntekniker. En starkare styrning av utbildningsväsendet är faktiskt viktigt i det här skedet, om vi ska klara av nästa generation med välutbildade och duktiga människor. Jag tror att ungdomarna är hungriga på det här – det är min bild.

Vi måste vara med i världstoppen när det gäller teknisk utveckling. I dag är det tyvärr så att USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Det är många som börjar inse att EU reglerar alldeles för mycket. Jag håller helt med om den kritiken, måste jag säga, även om jag är en EU-vän.

Illojal konkurrens från kommuner och staten är ett problem som hämmar vårt näringsliv, framför allt lokalt ute i landet. Det handlar exempelvis om kommunala gym och om det statliga bolaget Arento, i Hälsingland, som hyr ut byggmaskiner. De konkurrerar ut småföretag och familjeföretag.

Hotet från den kriminella ekonomin är ett annat stort hot mot våra seriösa företag. Det är därför bra att regeringen nu stärker arbetet med kontroller och verktyg för att bekämpa denna brottslighet. Skatteverket, Kronofogden, Finansinspektionen, Bolagsverket och Spelinspektionen har fått väsentliga förstärkningar i sin budget för att klara detta.

Sedan gäller det infrastruktur. Östlig förbindelse bör byggas så fort det är möjligt. Stockholmsregionen står för 40 procent av bnp. Vi måste ha den här ringleden. Stockholm är snart den enda huvudstaden i Europa som inte har en sådan. Jag tror faktiskt att Stockholm är den sista.

Arlanda flygplats behöver utvecklas mer, så att den blir en hubb och så att vi får direktflyg till både Asien och USA, inte minst, och inte behöver mellanlanda i Frankfurt eller Köpenhamn.

Malmbanan behöver byggas ut och renoveras med mötesplatser mellan Kiruna och Narvik, så att det fungerar. Det handlar om det bästa statliga bolag vi har. Det går som tåget. I snitt har det de senaste tio åren haft 37 procent i vinst. 37 procent i vinst de senaste tio åren är fantastiskt.

Slutligen vill jag säga några ord eftersom detta är min sista mandatperiod – jag kandiderar inte igen. Jag hoppas verkligen att vi får ett land som stärker utbildningen för våra ungdomar när det gäller såväl teknisk industri som övrig industri, så att de får en fin framtid och så att Sverige behåller sin konkurrenskraft i världen.

Fru talman! Tack, ledamoten Fundahn, för frågan!

Som jag sa i det första svaret finns det verksamhet kvar på Bromma. Det går inte att bara lägga ned, utan det måste finnas ersättningsställen för till exempel helikopterverksamhet. Jag kan inte ge ett bättre svar på detta här och nu.

Hur det sedan ser ut i ägardirektiven till Swedavia har jag inte någon koll på, måste jag säga. Jag har inte sett dem, men det är där man kan reglera det. Om det står i Tidöavtalet är det väl rimligt att man reglerar det i ägardirektiven också, men dem är jag inte uppdaterad på.

Fru talman och ledamoten Fundahn! Det är så här: Bromma har koncession för flygverksamhet fram till 2038. Regeringen har med i Tidöavtalet att den ska vara kvar. Under tiden har flygbolaget Bra lagt ned sin verksamhet – eller inte lagt ned den helt men avyttrat den, flyttat från Bromma och så vidare. Det är ett faktum.

Det återstår en hel del att lösa på Bromma. Det gäller helikopterverksamhet, mindre flygplan, privata bolag med mera. Man måste ha en lösning på det innan man avvecklar Bromma. Om man avvecklar Bromma måste man också, som jag sa i mitt anförande, ordna så att logistiken på Arlanda fungerar bättre. Det är rörigt där ute med incheckning och allt.

Det lär inte hända något med det här före valet; det kan jag säga. Det finns som sagt koncession till 2038, alltså för ganska lång tid framöver.

Fru talman! Timmen är sen, men debatten rullar på.

Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Det finns undantag, som jag kommer in på. Skälet till att vi har 40 statliga bolag är att politiken historiskt sett haft stor tro på att staten är bättre på att driva företag än entreprenörer är. Det är en tro jag inte delar, som ni förstår. Politiken har historiskt sett känt trygghet i att vissa funktioner ligger i bolag med statligt ägande.

Staten har under mandatperioden lämnat SAS, som var blödande med mångmiljonförluster årligen. Man sålde Bilprovningen för 1,2 miljarder 2024, och man sålde Lernia 2025.

Avregleringen av besiktningsmarknaden är ett lysande exempel. Det har verkligen lyft kvaliteten och servicen för bilägarna. Tidigare fick man vänta i flera månader för att få en besiktningstid. När monopolet försvann öppnades möjligheten att boka besiktning snabbt och smidigt. Konkurrens driver utveckling och levererar kundservice.

Fru talman! SBAB är ett företag som staten bör överväga att avyttra. SBAB är en välskött bank. Som moderat anser jag att banken bör säljas på sikt. Vi har en reglerad kapitalmarknad som hanterar att regelverken följs. Det finns ingen orsak för staten att vara med och riskera pengar för bolån med mera.

Entreprenadbolaget Svevia är ett annat statligt bolag som bör säljas i närtid. De har dessutom ett dotterbolag som heter Arento, som hyr ut bilar och byggmaskiner i konkurrens med många familjeföretag i södra Norrland och skadar näringslivet med osund konkurrens.

Det ska dock sägas att staten har flera bolag som är väldigt lönsamma och går bra. LKAB och Vattenfall är mycket välskötta företag.

En av de viktigaste frågorna är att lösa elförsörjningen på lång sikt. Där kommer Vattenfall att ha en mycket betydande strategisk roll när det ska byggas kärnkraftsreaktorer, i första hand i Ringhals men på sikt kanske även i Barsebäck och Forsmark. Vattenfall kom före jul in med en ansökan om att bygga tre till fem SMR-reaktorer i Ringhals, vilket är glädjande.

Fru talman! LKAB står inför en utvecklingsfas. En ny gruva planeras vid Per Geijer, där det finns malm av extremt hög kvalitet – den högsta kvaliteten i världen – och även sällsynta jordartsmetaller, som vi har brist på. Mycket köps från Kina i dag. I dag producerar LKAB 80 procent av Europas järnmalm – 80 procent! Det är också viktigt att vi minskar vårt beroende av Kina.

Den stora utmaningen för LKAB är just nu den stora flytten av bostäder i Kiruna för att ge utrymme för expansion av den befintliga gruvan. Cirka 850 bostäder måste rivas eller flyttas. Det här berör cirka 6 000 personer – det är en enormt stor operation. Det är viktigt att detta sker med respekt för dem som äger husen och bor där och även att ekonomisk kompensation utgår för att säkerställa att de som berörs inte får en förmögenhetsminskning.

Malmbanan måste rustas upp och utökas med dubbelspår mellan Kiruna och Narvik för att säkra LKAB:s transporter till Narvik.

Sveriges välstånd är uppbyggt på innovationer och hårt arbete samt inte minst vår fantastiska exportindustri – 52 procent av Sveriges bnp kommer från exportindustrin.

Fru talman! Sveaskog är ett statligt skogsbolag, som har i uppdrag att avyttra 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området som ersättningsmark. Det är inte verkställt.

Samhall är en verksamhet som fått mycket kritik. Flera aktörer menar att det sker underprissättning vid anbudsgivning på exempelvis städtjänster. Jag tycker att det är viktigt att regeringen följer upp verksamheten så att det här går sjyst till.

Fru talman! Postnord är samägt med danska staten. Danmark har genomfört kraftiga förändringar av verksamheten de senaste åren som har påverkat ekonomin för bolaget, främst negativt.

Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att posten kommer i tid. Bolaget har tidvis haft problem med leveranser. Förhoppningsvis är förbättringar på gång. Det är därför högsta prioritet för staten som ägare att löpande följa utvecklingen och se till att målet om en leveranskvalitet på 95 procent nås.

Fru talman! Arlanda är en av Sveriges viktigaste noder för resor utomlands och för industrin. Tyvärr har antalet långflyg på Arlanda minskat under de senaste åren. Kastrup och Gardermoen har tagit över stora delar och vuxit. Swedavia har nu påbörjat en utredning för att utveckla Arlanda som destination. Man tittar även på PBI, pir och bagage samt incheckning. Det är av stor vikt att logistiken blir bättre och enklare på Arlanda. Det måste vara enkelt och smidigt att resa såväl inrikes som utrikes.

Bromma flygplats avvecklas successivt. Det är mycket bökigt med inrikesflyget – det tar lång tid att checka in för alla som behöver resa inom Sverige. Där måste det ske klara förbättringar och bli enklare så att det funkar för folk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Det var tydligt och klart, nämligen att Katarina Luhr inte är med på att reformera miljöbalken.

Då jag har ännu en fråga. Henrik Jönsson synar och kritiserar att staten betalar ut miljardstöd utan att ha koll på vilka som är aktieägare i bolagen. Man har noll koll på det samtidigt som man ska bekämpa brottslighet mot företag. Regeringen stärker nu budgeten, och ändå har man inte koll på aktieägarna. Det är vad han har synat.

Anser ledamoten Luhr, fru talman, att det är okej att dela ut miljardstöd utan att ha koll på aktieägarna?

Herr talman! Tack för anförandet, Katarina Luhr! Det var intressant. Detta är klassisk miljöpartistisk politik med planekonomiska förslag på det mesta, så jag är inte förvånad.

Ledamoten nämner att det är problem med tillstånd. Då vill jag fråga om Miljöpartiet är med på att reformera miljöbalken för att göra det lättare för företag att öppna gruvor och etablera sig med nya industrier. Vi har många sådana grejer på gång i Sverige nu. Det är fråga ett.

Fråga två handlar om ledamotens kritik mot Henrik Jönsson, som är en fri debattör och som ifrågasätter väldigt många luftslott när det gäller finansiering och sådant. Jag tycker att det är bra att vi har en fri debatt och att vi har folk som vågar ifrågasätta, för alla har ju sprungit på samma boll nu – och vi har sprungit in i väggen. Vi i Moderaterna har delvis varit med på detta. Northvolt har kraschat totalt, och vi har Stegra som just nu är skakigt. Vi hoppas att de klarar sig.

Jag vill fråga om ledamoten är kritisk till att man synar och kritiserar saker, när det har tippats ut miljarder med skattemedel på industrier.

Fru talman! Jag börjar med de gröna krediterna. De har pausats av Finansdepartementet, och skälet till det är att man vill göra en översyn av det här. Det hände ju lite grejer med Northvolt – vi tappade några miljarder där – och det är högst skäligt att man pausar. Man har inte stoppat detta utan pausat det.

När det gäller bilarna är det i Katarina Luhrs och många andras värld så att fossilbilarna kommer att fortsätta släppa ut en massa, men det kommer de inte alls att göra. För 25 år sedan, när jag började jobba i Stockholm, släppte bilarna ut tio gånger så mycket som i dag. Om fem år tror jag inte att bensinbilarna släpper ut någonting. Det kommer nya system som gör att bilarna inte släpper ut någonting.

Det är detta det handlar om. Man kan inte bara förbjuda en teknik och säga: Den där tekniken är farlig, men den här tekniken är bra. Tittar du på bilarnas hela livscykel vad gäller klimat och miljö ser du att elbilarna i dag har större totala CO2-utsläpp än vad bensinbilarna har. Jag anser därför att det självklart måste göras en översyn av detta. Jag tror absolut att det i närtid kommer att komma fossilbilsmodeller som inte släpper ut någonting.

(forts.)