Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Skälet till att vi har 41 statliga bolag är att politiken har haft en tro på att staten i vissa delar driver företag bättre än entreprenörer. Det kan bero på att politiker historiskt känt trygghet i att vissa funktioner ligger i bolag med statligt ägande. Det har jag respekt för.

Regeringen har nu lämnat SAS, och vi avvecklar successivt vårt ägande. Det är inte klart, men det pågår. Vi har sålt Svensk Bilprovning till Tyskland för 1,2 miljarder, ett lysande exempel på hur en avreglering av besiktningsmarknaden verkligen är ett lyft för kvalitet och service för bilägarna. När monopolet försvann öppnades möjligheten att boka besiktning snabbt och smidigt. Tidigare fick man boka minst en till två månader i förväg för att få en besiktningstid. Jag vet hur det var; när jag hade mitt företag hade jag ett tag sex bilar.

SBAB är ett företag som staten överväger att avyttra. Att driva bank är kanske inte statens kärnverksamhet.

Det ska dock sägas att flera av statens bolag är väldigt lönsamma och går bra, exempelvis LKAB och Vattenfall. De gör stora vinster. Vattenfall kommer att ha en mycket strategisk roll nu när det ska byggas nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals och sedermera kanske även i Forsmark. Jag förväntar mig dessutom att de är mer på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Den viktigaste frågan för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt är att lösa energifrågan. LKAB är i en utvecklingsfas där man planerar att öppna en ny gruva, Per Geijer. LKAB har extremt hög kvalitet på sin malm, och den nya gruvan ger ännu högre kvalitet. Vad jag förstår är det världens bästa kvalitet på den malmen. I dag producerar LKAB 80 procent av Europas järnmalm. Det är fantastiskt. Jag måste säga att det är imponerande.

Svenskt välstånd är uppbyggt på innovationer, hårt arbete och utbildning av fantastiska människor. Vi kan se tillbaka till 1880, då Sverige var lika fattigt som länder i Afrika är i dag. Vi har gjort en enorm resa med hårt arbete och utbildning i Sverige.

Inkomsterna från exportindustrin utgör 52 procent av bnp. Regeringen driver samma linje som tidigare regering, och det finns brett stöd för detta i riksdagen.

Fru talman! Det kommer snart att fattas beslut här i kammaren om att tillåta gårdsförsäljning från den 1 juni. Det blir ett stort lyft för landsbygdsföretagare som tillverkar livsmedel och annat. Det ser jag fram emot. Några belackare är rädda att Systembolagets monopol ska undermineras. Det tror jag inte att man behöver vara orolig för. Det sortiment Systembolaget har kan aldrig en gårdsbutik erbjuda. En sak är helt klar: Utan konkurrens ökar varken kvalitet eller service. Gårdsförsäljning kommer att vara ett lyft för livsmedelsproducenter, inte minst mindre bryggerier, som det finns väldigt många av i Sverige på landsbygden.

Fru talman! Sveaskog är ett statligt skogsbolag, som har i uppdrag att avyttra 60 000 hektar produktiv, fjällnära skogsmark som ersättningsmark.

Samhall är en verksamhet som får ganska mycket kritik av privata företag. Flera aktörer menar att Samhall har underprissättning exempelvis vid anbud på städtjänster i offentliga lokaler. Därför tycker jag att det är viktigt att regeringen följer upp deras verksamhet noggrant.

Fru talman! Postnord är ett företag som staten samäger med danska staten. I Danmark har man gjort kraftiga förändringar av verksamheten under de senaste åren, och det kan påverka den svenska verksamheten. Postnord går dåligt. Man har nu vid årsskiftet höjt brevportot med 4 kronor. Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att breven kommer fram i tid. Det är faktiskt Postnords huvuduppdrag, anser jag. Bolaget har haft problem med leveranskvaliteten, vilket är bekymmersamt. Mycket post har försvunnit. Det är därför prioriterat att staten som ägare ska följa utvecklingen successivt och se till att leveranskvalitetsmålet på 95 procent uppnås.

Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för frågan!

Det är bekymmer med flyget. Sedan pandemin har det gått ned. De politiska påbuden om att man inte ska flyga har också skrämt bort en del resenärer.

Att Bromma avvecklas är allvarligt för inrikesflyget. De enda som vinner på det här är Köpenhamn - Kastrup. De kommer att få fler resenärer, framför allt från södra Sverige. Jag misstänker att ledamoten är därifrån. Jag hör av kollegor att många kommer att flyga via Kastrup i stället.

Koncessionen på Bromma är kvar till 2038. Det finns annat flyg där, till exempel helikopterverksamhet. Bras verksamhet har flyttat till Arlanda, och den utgjorde ungefär 80 procent av flyget på Bromma. Det återstår att se vad som händer. Det förs diskussioner mellan regeringen och Swedavia, men mer än så vet jag inte. Jag känner inte till detaljerna, men personligen tycker jag att det är tråkigt, för Bromma behövs här i huvudstaden - framför allt för inrikesflyg.

Fru talman! Det är precis som ledamoten säger så att marknaden har valt bort Bromma och flyttat ut till Arlanda. Men vi i Sverige befinner oss också i en ganska allvarlig situation. Jag kan inte stå här i talarstolen och säga rakt av att Bromma ska avvecklas. Man måste höra om försvaret har användning för Bromma. Det vet inte jag. Det finns även andra saker som det pågår diskussioner om och annan verksamhet på Bromma som också måste flyttas.

Man måste successivt stärka kommunikationerna till Arlanda. I dag finns Arlanda Express. Det behövs starkare tågförbindelser ut dit, anser i alla fall jag. Det är viktigt att Arlanda utvidgas. Det måste också vara snabbare in- och utcheckning på Arlanda när det gäller inrikesflyg. Den är ju ganska omständlig jämfört med hur smidigt det är att checka in och åka iväg från Bromma. Det finns förbättringsåtgärder som behöver vidtas även på Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag tackar för frågan.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Statens bolagsportfölj består av 44 bolag inom sektorerna basindustri och energi, fastigheter, finans, infrastruktur, tjänster, telekom, konsumenter och transporter. De flesta av bolagen verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Av de statliga bolagen har 22 ett så kallat samhällsuppdrag, och det innebär att de ska generera andra effekter än ekonomisk vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Vi är inne i en tid av globala utmaningar och nationella möjligheter. Vår plikt är att säkerställa att Sverige står starkt, både i dag och i framtiden. Ett sätt att stärka landets konkurrenskraft och hållbarhet är hanteringen av statligt ägda bolag. För staten som ägare ingår att ständigt pröva skälen för fortsatt statligt ägande av företagen och överväga olika uppdrag och inriktningar som verkar på affärsmässiga grunder på fullt ut konkurrensutsatta marknader.

Kristdemokratin bygger på förvaltarskaps- och subsidiaritetsprincipen. Det innebär bland annat att staten ska vara stödjande och ombesörja det som ingen annan kan ombesörja men som vi behöver som medborgare. Det är en vid skillnad mot de politiska idéer som anser att staten ska göra allt. Vi kristdemokrater anser att staten ska fokusera på välfärdens kärnverksamheter och att företagen ska göra det andra.

Fru talman! Staten har ett ansvar att förvalta våra gemensamma tillgångar på ett sätt som skapar största möjliga samhällsnytta. Det innebär att staten ska äga och driva verksamheter där marknaden inte kan leverera tillräckliga eller nödvändiga lösningar eller där det finns tydliga samhällsuppdrag som inte kan uppfyllas av privata aktörer. Staten ska inte ägna sig åt verksamheter som privata aktörer kan ta ansvar för på ett bättre, mer effektivt eller mer innovativt sätt.

Fru talman! Jag måste säga att jag känner sympati med Centerpartiet och Sverigedemokraterna när de i betänkandet önskar en översyn av den statliga bolagsportföljen. Vi kristdemokrater har vid ett flertal tillfällen framfört att statliga bolag som inte har ett tydligt samhällskritiskt uppdrag på sikt bör säljas av men att samtliga statliga bolag till dess måste ha en god styrning av verksamheten.

Offentligt ägande innebär att staten sitter på dubbla stolar genom att vara både domare och spelare i näringslivet. Därför bör företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad drivas i privat regi. När det är möjligt att uppnå ett bra pris ska statliga företag som verkar på konkurrensutsatta marknader säljas i den takt som är bra för företagen, deras anställda och oss som stat. Processen, som är komplicerad och omfattande, ska ske på det sätt som skapar störst värde för skattebetalarna och bedrivas i en takt som tar hänsyn till komplexiteten. Vi ska alltså inte bara sälja ut våra bolag hux flux, utan vi ska givetvis göra det med omsorg om hela samhällets struktur.

Avyttring av statliga bolag har genomförts då vi kristdemokrater tidigare suttit i regering, och även nu. Det har handlat om Apoteket, Vin & Sprit, Vasakronan och, nu senast, Bilprovningen. Dessa verksamheter kunde framgångsrikt överlämnas till den privata marknaden utan att vare sig kvalitet eller tillgänglighet äventyrades. Tvärtom har många av dessa avregleringar lett till ökad konkurrens, fler valmöjligheter för konsumenterna och förbättrad service.

När det gäller Lernia är det viktigt att noggrant utvärdera om statens ägande fortsatt är det bästa sättet att nå de arbetsmarknadspolitiska målen. Om privata aktörer kan erbjuda samma eller bättre lösningar är det rimligt att staten fokuserar sina resurser på områden där marknaden inte klarar av att möta samhällets behov.

Fru talman! Statens roll är inte att konkurrera med den privata marknaden utan att komplettera där det behövs. Genom att avyttra verksamheter där marknaden fungerar väl kan staten i stället frigöra resurser för att stärka områden med tydliga samhällsuppdrag, som vård, utbildning och infrastruktur. Detta är ett ansvarsfullt sätt att förvalta våra gemensamma tillgångar och säkerställa att skattebetalarnas resurser används där de gör störst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Staten är dock i dag en stor företagsägare och kommer att så vara under överskådlig tid, men det finns ingen naturlag som säger att de bolag som i dag ägs av staten ska stanna kvar i statlig ägo. Samhällets behov förändras, och utvecklingen går rasande fort.

Fru talman! Den här regeringen tittar på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad. Vi kristdemokrater står fast vid att statligt ägda bolag ska agera professionellt och effektivt, utan att kompromissa med sina samhällsuppdrag. Samtidigt bör vi aktivt titta på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Även jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som liberal är min utgångspunkt naturligtvis att bolag i första hand ska drivas av det privata. Marknaden är mycket bättre än vi politiker på att allokera resurser och se till att utbud och efterfrågan möts. Därför tycker jag att det är bra att staten nu har sålt bolag som man tidigare drivit men där man sett att marknaden kan sköta precis samma uppdrag till samma belåtenhet för kunder och uppdragsgivare.

Med detta sagt finns det naturligtvis bolag som ska ligga i statlig portfölj. Det rör sig om viktiga samhällsfunktioner som bör finnas även där det inte alltid är ekonomiskt lönsamt. Här ska staten finnas, och då kan bolag vara en lösning - gott så.

Men, fru talman, kärnuppdraget för staten är inte att driva bolag. Och till skillnad från mina socialdemokratiska kollegor tror jag att den uppdelning mellan privat och publikt/offentligt som de västerländska demokratierna bygger på är viktig att upprätthålla. Staten är inte samhället och ska i så liten mån som möjligt vara i näringslivet.

Detta, fru talman, leder naturligtvis in mig på gårdsförsäljning. Äntligen får vi möjlighet till detta i Sverige! Privata aktörer - hantverkskunniga sådana - kan fungera som komplement till Systembolaget. Detta tror jag är oerhört viktigt för en rad producenter, som nu kan utöka sin verksamhet och bygga vidare på sitt hantverkskunnande, utan att äventyra folkhälsan eller annat. Jag ser mycket fram emot våren, då detta kommer att ske.

Fru talman! Jag börjar med att upprepa det som jag sagt tidigare år i denna debatt: Regeringen måste göra en genomgång av de statligt ägda bolagen för att besluta vilka som ska säljas och vilka som bör vara kvar i statlig ägo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1 i beslutspunkt 2.

Bolagsportföljen är i dag värd 820 miljarder och delar ut 22 miljarder. Det är svårt att på portföljnivå få en uppfattning om staten är en bra eller dålig ägare givet blandningen av bolag. Om man studerar de två största, som står för en tredjedel av den vinst som delas ut, ser man ändå att de inte är några utdelningsmaskiner, som affärspressen brukar skriva.

LKAB och Vattenfall ska faktiskt dela ut 40-70 procent, enligt de ägardirektiv som regeringen står bakom.

LKAB delar ut drygt 7 miljarder av sina 15 miljarder. Det är i alla fall hälften av årets vinst. Men man kan konstatera två saker.

Avskrivningar och avsättningar ökade väldigt mycket under förra året. Det är ett klassiskt sätt att minska utdelningen om man inte vill att det ska synas att man har så mycket utdelningsbar vinst.

LKAB har ungefär 100 miljarder i utdelningsbar vinst. Det är årets vinst och tidigare uppskjutna vinstmedel hopräknat.

Vattenfall, då, hur ser det ut för dem? De har ett resultat på drygt 10 miljarder. De delar ut 4 miljarder. Det är faktiskt under ägarens riktlinjer.

Vattenfall omsätter nästan 300 miljarder och delar ut 4 miljarder. Är det rimligt? Bolag med jämförbar omsättning delar ut dubbelt så mycket.

Jag är fullt medveten om att de här bolagen ska investera mycket och behöver spara en del av utdelningsmöjligheterna. Men de ska alltid investera i en ny grundnivå. De ska flytta en stad - ja, det kanske de inte ska göra så många fler gånger - och bygga nya energikällor. Men det betyder ju inte att de ständigt ska spara sina vinstmedel och lägga pengar på hög.

Det finns många fördelar med att vara ett noterat bolag. Det finns en hel del nackdelar också. Men noterade bolag nagelfars av analytiker. Analyserna känns inte alltid rättvisa, ska jag villigt erkänna, men de skapar transparens. Det finns väldigt få analytiker som tittar på de statliga bolagen. Det finns några eftersom några av våra statliga bolag har obligationer upptagna, men de är väldigt få.

Jag argumenterar absolut inte för att sälja LKAB och Vattenfall. Tvärtom är det bolag som vi ska ha kvar i statlig ägo. Min poäng, fru talman, är att genomgången av den statliga portföljen inte bara ska handla om vilka bolag som ska säljas utan också vara en jämförelse med andra bolag av samma typ så att vi vet om dessa enorma bolag förvaltas på ett klokt sätt.

Fru talman! Det är bra att regeringen nu har börjat städa. Bilprovningen är såld, vilket var tanken när vi i alliansregeringen jobbade med avregleringen av marknaden. Sveaskog har äntligen sålt sitt innehav i Setra, och SAS har hittat en ny långsiktig ägare.

Skattebetalarna ska inte längre betala för att några ska få spela på kasino. Enligt den senaste tillgängliga siffran subventionerar vi dem med hela 165 miljoner kronor, så det är bra att det förslaget kommer till kammaren inom kort.

Men det finns mer att göra. Förra året gick 13 bolag med förlust. Även om man räknar bort SAS stod Postnord för en förlust på en halv miljard och övriga 11 bolag för en halv miljard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Några av dessa bolag har inget samhällsuppdrag. Det är klart att bolag med samhällsuppdrag har lite problem mellan åren med nollresultat. Men det finns bolag som omedelbart borde utvärderas för att eventuellt säljas.

Lernia har vi pratat om. De konkurrerar uppenbart med privata tjänsteföretag, och det finns ingen poäng med att hålla gamla Arbetsmarknadsstyrelsen under armarna.

Svevia är ett annat företag som agerar på en fullt konkurrensutsatt marknad. Svevia bildades 2009, på den tiden när det fanns något som hette Vägverket, och inom Vägverket fanns Vägverket Produktion. I en myndighet fanns alltså ett bolag som konkurrerade med privata bolag. Den delen reddes ut, men det var aldrig tänkt att staten skulle äga Svevia på sikt.

Inom Svevia finns det i dag ett intressant litet bolag som heter Arento. Arento erbjuder ett brett sortiment av bygg- och anläggningsmaskiner, inklusive jordfräsar. Det är inte ett statligt uppdrag att hyra ut jordfräsar och bilar. Det sker i direkt konkurrens med små företag på lokala marknader runt om i Sverige.

Svevia har vid det här laget kommit så långt i sin omvandling att de kan stå på egna ben.

SBAB delar ut en vinst på 1 miljard. De har ganska god kostnadseffektivitet, men jämfört med andra banker har de lägre lönsamhet och lägre avkastning på eget kapital. SBAB:s nytta på bolånemarknaden borde också utvärderas.

Fru talman! Jag lyfte även förra året upp ett av de allra minsta bolagen i portföljen, ett bolag som märkligt nog ligger i Sankt Petersburg: Sweden House, som tidigare hette Dom Sjvetsii, där svenska staten äger 36 procent och Sankt Petersburgs stad 15 procent. Resten ägs av ett fastighetsbolag.

Jag ställde för ett år sedan en skriftlig fråga till utrikesminister Billström om vilka åtgärder regeringen vidtagit för att avveckla ägandet i Sweden House. Jag fick följande svar: "Mitt och regeringens fokus har i närtid legat på att avveckla generalkonsulatet under ordnade former trots den begränsade tid som medgavs för avveckling." Svaret fortsätter: "I fråga om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House måste såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling tas i beaktande." Det verkar ändå rimligt.

Att döma av redogörelsen som vi debatterar i dag tror Sweden House fortfarande på en framtid, för där står följande: "I och med att Sveriges generalkonsulats hyreskontrakt för kontorslokalerna har sagts upp kommer vakansgraden att öka kraftigt . Kontorslokalerna är i stort behov av renovering, vilket är utmanande med tanke på kraftigt ökade byggkostnader och brist på lämpligt byggmaterial." Ja, det är för att vi har sanktioner mot Ryssland! Det är därför det är brist på byggmaterial. Ändå tror man i det här bolaget och skriver i den svenska årsredogörelsen att det ska fortsätta utvecklas.

Jag har nu upprepat frågan, och jag fick för några timmar sedan följande svar från utrikesminister Maria Malmer Stenergard: "Frågan om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House bereds för närvarande i Regeringskansliet. Såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling måste tas i beaktande."

Ja, det är klart. Men det har snart gått tre år sedan Ryssland startade sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det är fullständigt orimligt att det kan ta så lång tid att komma ur ett ägande. Det är som att det över huvud taget inte är angeläget för den svenska regeringen att Sverige kommer ur ett samägande med Ryssland. Hur kan det komma sig? Många svenska företag hade inom ett halvår avvecklat sin verksamhet, sagt upp sin personal och försvunnit från Ryssland. Regeringen skyller på att det varit svårt för staten att komma ur ett hyresavtal - med sig själv, för det är UD som äger båda frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag skäms över att Sweden House fortfarande är ett ryskt intresse i svenska statens ekonomi, och det är min förhoppning att Utrikesdepartementet löser det här före treårsdagen för invasionen. Då kan regeringen med kraft kritisera företag som kringgår sanktioner, för där är vi överens.

Fru talman! De statliga bolagen är en mycket stor tillgång som måste förvaltas väl. Jag vet att de tjänstemän som jobbar med detta gör ett gott jobb. Men regeringen måste lägga ytterligare analys på vilka bolag som ska behållas i statlig ägo och vilka som när tiden är rätt kan lämna den statliga bolagsportföljen.