Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

10 juni 2026 • kammardebatt

(forts. från § 16) Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (forts. SkU29)

Protokoll 2025/26:136 Onsdagen den 10 juni
8 anföranden4 repliker
Anförande 175

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraternas ledamot om motionen i betänkandet.

Någonstans vet jag ju att vi har ganska stor samsyn när det gäller svensk sjöfart. Mer eller mindre alla partier i denna riksdag värnar svensk sjöfart, och därför blev jag mycket förvånad när jag läste om koncernintern bareboat.

Vi har gått från 20 procent till 50 procent bareboat, så reglerna för att hyra ut fartyg är ganska generösa. Problemet med koncernintern bareboat är att man öppnar för skatteplanering. Pengar kan skickas ut ur Sverige genom koncernintern bareboat. Det upplägget är inte bra för svensk sjöfart. Vi riskerar att tappa både arbetskraft och beredskap.

Därför, fru talman, vill jag fråga Kalle Olsson hur det kommer sig att Socialdemokraterna har väckt en motion i detta ärende. Är det så att man bara har lyssnat på lobbyorganisationer och inte har förstått innehå…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraternas ledamot om motionen i betänkandet.

Någonstans vet jag ju att vi har ganska stor samsyn när det gäller svensk sjöfart. Mer eller mindre alla partier i denna riksdag värnar svensk sjöfart, och därför blev jag mycket förvånad när jag läste om koncernintern bareboat.

Vi har gått från 20 procent till 50 procent bareboat, så reglerna för att hyra ut fartyg är ganska generösa. Problemet med koncernintern bareboat är att man öppnar för skatteplanering. Pengar kan skickas ut ur Sverige genom koncernintern bareboat. Det upplägget är inte bra för svensk sjöfart. Vi riskerar att tappa både arbetskraft och beredskap.

Därför, fru talman, vill jag fråga Kalle Olsson hur det kommer sig att Socialdemokraterna har väckt en motion i detta ärende. Är det så att man bara har lyssnat på lobbyorganisationer och inte har förstått innehållet i den motion man väckt?

Nu är ju inte Vänsterpartiet här, fru talman, men att Vänsterpartiet kan stödja en motion som möjliggör skatteplanering och skatteflykt förvånar mig mycket.

Anförande 176

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågan!

Till att börja med kan man fundera på vad som har hänt från det att vi justerade detta betänkande i skatteutskottet för en kort tid sedan till i dag. Den som läser betänkandet ser att utskottsmajoritetens uppfattning är att vi, om vi ska gå vidare med det som Socialdemokraterna vill gå vidare med, behöver se över den definition som det här handlar om, alltså vad som ska rymmas inom detta. Där syns inga protester mot att gå vidare och införa en hundraprocentig möjlighet när det gäller koncernintern uthyrning. Var fanns de varningssignalerna under utskottsarbetet? Det finns inga sådana reservationer från majoritetens sida i den här delen. Det var det ena.

Det andra gäller följande fråga: Varför ska den svenska sjöfartsnäringen ha sämre villkor än grannländer och andra europeiska länder? Jag och ledamoten har nu hållit var sitt anför…

Visa hela anförandet

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågan!

Till att börja med kan man fundera på vad som har hänt från det att vi justerade detta betänkande i skatteutskottet för en kort tid sedan till i dag. Den som läser betänkandet ser att utskottsmajoritetens uppfattning är att vi, om vi ska gå vidare med det som Socialdemokraterna vill gå vidare med, behöver se över den definition som det här handlar om, alltså vad som ska rymmas inom detta. Där syns inga protester mot att gå vidare och införa en hundraprocentig möjlighet när det gäller koncernintern uthyrning. Var fanns de varningssignalerna under utskottsarbetet? Det finns inga sådana reservationer från majoritetens sida i den här delen. Det var det ena.

Det andra gäller följande fråga: Varför ska den svenska sjöfartsnäringen ha sämre villkor än grannländer och andra europeiska länder? Jag och ledamoten har nu hållit var sitt anförande där vi har tryckt på vikten av att jobba för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Sverigedemokraterna orkar dock inte gå hela vägen i den här frågan, utan de håller tillbaka.

Vi säger inte att det här ska göras på något slarvigt sätt, och vi inser att detta är en ganska komplex fråga. Vi menar dock att man bör gå vidare och ta nästa steg just för att svenska företag ska få lika bra, eller allra helst ännu bättre, förutsättningar att verka i den här branschen.

Vi vet alla varför detta är så viktigt. Det handlar om Sveriges import och export och om Sveriges beredskap.

(Applåder)

Anförande 177

Fru talman! Det är klart att man ska vara jätteförsiktig när det gäller att implementera saker. Att andra länder har regler innebär inte att dessa regler är bra för Sverige eller för svensk flagg. Om internkoncern bareboat införlivas rakt av och på ett felaktigt sätt, som det är, riskerar vi att tappa svensk sjöfart och svensk flagg. Är vi det minsta lilla sämre skickar man fartygen utanför nationsgränsen.

Problemet med koncernintern bareboat är att man kan ha ett svenskt företag, hyra ut fartygen så att de går under cypriotisk flagg och hyra in lettisk arbetskraft. Helt plötsligt flyttar man skattemedel hipp som happ.

Vi har de facto utökat möjligheten till bareboat upp till 50 procent. Det är jättebra, men att införa koncernintern bareboat är en farlig väg att gå. Jag förstår Kalle Olssons funderingar när det gäller beredningstexten, men när man gräver djupare i detta in…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det är klart att man ska vara jätteförsiktig när det gäller att implementera saker. Att andra länder har regler innebär inte att dessa regler är bra för Sverige eller för svensk flagg. Om internkoncern bareboat införlivas rakt av och på ett felaktigt sätt, som det är, riskerar vi att tappa svensk sjöfart och svensk flagg. Är vi det minsta lilla sämre skickar man fartygen utanför nationsgränsen.

Problemet med koncernintern bareboat är att man kan ha ett svenskt företag, hyra ut fartygen så att de går under cypriotisk flagg och hyra in lettisk arbetskraft. Helt plötsligt flyttar man skattemedel hipp som happ.

Vi har de facto utökat möjligheten till bareboat upp till 50 procent. Det är jättebra, men att införa koncernintern bareboat är en farlig väg att gå. Jag förstår Kalle Olssons funderingar när det gäller beredningstexten, men när man gräver djupare i detta inser man att vi ska vara väldigt försiktiga.

Jag har haft dialog med rederiägare om just den här delen, och det finns farhågor. Det finns vissa fördelar, men farhågorna om att vi kan tappa svensk flagg och tappa i beredskap gör mig jätteorolig. Därför är Sverigedemokraterna i dag inte beredda att införa koncernintern bareboat.

(Applåder)

Anförande 178

Fru talman! Med all respekt, Jimmy Ståhl: Det här blir lite förvirrat. Det är farligt och fel. Det kan vara rätt – kanske. Jag tror att vi får behandla det här lite seriösare.

Detta ska naturligtvis inte införlivas på ett felaktigt sätt. Vi tar det på stort allvar. Vi har absolut lyssnat på branschen – vi har stämt av, testat frågeställningar och skaffat oss kunskap i frågan.

Det är tydligt att det finns en konkurrensnackdel för svensk rederinäring här, och det är lite förvånande att Sverigevännerna i Sverigedemokraterna inte ser detta. Det är nästan så att jag misstänker att Jimmy Ståhl är lite obekväm med att det är Socialdemokraterna som vill flytta fram positionerna i den här frågan och att Sverigedemokraterna känner sig lite akterseglade, om uttrycket tillåts.

(Applåder)

Anförande 179

Fru talman! Jag minns när tonnageskatten, som också kallades den blå skatten, infördes. Den välkomnades av alla – av arbetsgivarorganisationen Sveriges Redareförening, som numera heter Svensk Sjöfart, av fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen och inte minst av alla partier här i riksdagen. Sedan 90-talet hade motioner om införande av tonnageskatt väckts. Två utredningar lämnade sina betänkanden – 2006 respektive 2015 – och slutligen, 2017, kom man i mål.

Någon kanske tycker att det är konstigt att Moderaterna har slagits för införandet av en tonnageskatt, men tonnageskatten är ingen vanlig skatt utan en frivillig sådan. Den innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte utifrån de faktiska inkomsterna. Fördelen med tonnageskatten är att den beskattningsbara inkomsten är oberoende av faktiska vinster och förluster…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag minns när tonnageskatten, som också kallades den blå skatten, infördes. Den välkomnades av alla – av arbetsgivarorganisationen Sveriges Redareförening, som numera heter Svensk Sjöfart, av fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen och inte minst av alla partier här i riksdagen. Sedan 90-talet hade motioner om införande av tonnageskatt väckts. Två utredningar lämnade sina betänkanden – 2006 respektive 2015 – och slutligen, 2017, kom man i mål.

Någon kanske tycker att det är konstigt att Moderaterna har slagits för införandet av en tonnageskatt, men tonnageskatten är ingen vanlig skatt utan en frivillig sådan. Den innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte utifrån de faktiska inkomsterna. Fördelen med tonnageskatten är att den beskattningsbara inkomsten är oberoende av faktiska vinster och förluster, som kan variera kraftigt beroende på konjunkturen.

För att kvalificera sig för tonnageskattesystemet måste rederier uppfylla vissa krav. Vid tonnageskattens införande var en viktig aspekt att svenska rederier skulle kunna konkurrera på samma villkor som rederier i andra länder. Vid den tiden var Sverige och Österrike de enda EU-länder som inte hade tonnageskatt. Som vi vet är Österrike inte någon känd sjöfartsnation.

Fru talman! Jag minns att det fanns stora förhoppningar om att tonnageskatten skulle leda till att fler rederier valde att flagga svenskt och därmed återupprätta Sveriges ställning som sjöfartsnation. Med tanke på att ett jobb på sjön ger minst fyra jobb på land skulle detta bidra till fler arbetstillfällen. Vidare skulle fler transporter till sjöss vara fördelaktigt för både miljön och ekonomin eftersom sjövägarna kräver betydligt mindre underhåll, särskilt jämfört med väg och järnväg.

Det knöts alltså stora förhoppningar till införandet av tonnageskatten, men tyvärr infriades de inte fullt ut. En av anledningarna är att tonnageskattesystemet var snävt och komplext utformat. Det krävdes en bruttodräktighet på 100 ton, medan gränsen i grannlandet Danmark – en känd sjöfartsnation – var 20 ton. Med facit i hand kan vi konstatera att man borde ha insett att för att locka företag att flagga svenskt behövs bättre villkor än i konkurrerande länder. Det är just dessa tillkortakommanden som regeringen försöker åtgärda med de förslag vi debatterar i dag.

Fru talman! Sjöfarten är en viktig näring i Sverige, inte bara för att 90 procent av Sveriges totala import och export transporteras sjövägen utan också för dess betydelse i dagens allvarliga säkerhetsläge. Det är naturligt för en moderatledd regering att skapa villkor som stärker – inte hämmar – företagsamhet, investeringar och konkurrenskraft.

Att reglerna för tonnagebeskattningen nu förbättras och moderniseras är ett steg i rätt riktning. De förändringar som föreslås stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft. När regelverket blir mer ändamålsenligt och bättre anpassat till verkligheten ökar möjligheterna för rederier att välja svensk flagg.

Det är särskilt välkommet att fler verksamheter inom specialsjöfarten nu omfattas. Bogsering, isbrytning, kabel- och rörläggning samt annan specialiserad verksamhet spelar en viktig roll för både industri, energiomställning och samhällsfunktioner. När dessa delar av näringen får bättre och mer rättvisa villkor stärks hela den maritima sektorn.

Vidare är det positivt att reglerna för vad som ska räknas som kvalificerade fartyg moderniseras. Att fokus flyttas till huruvida fartygen möter internationell konkurrens är mer träffsäkert än äldre, snävare kriterier. Det gör systemet mer relevant och bättre anpassat till verkligheten.

Den ökade flexibiliteten är också betydelsefull. Möjligheten till uthyrning av en större andel fartyg utan besättning gör att flottan kan användas mer effektivt. Det skapar bättre förutsättningar för företag att planera långsiktigt, möta efterfrågan och utveckla sin verksamhet.

Det finns en motion från oppositionspartierna om så kallad koncernintern bareboat, det vill säga att rederier ska kunna disponera sina fartyg fritt inom en och samma koncern. Anledningen till att vi yrkar på att motionen avslås är att en obegränsad möjlighet till koncernintern uthyrning av obemannade fartyg inom EES skulle medföra behov av en särskild koncerndefinition för detta ändamål. Det skulle kräva en mycket noggrann analys att utarbeta en sådan definition, bland annat vad gäller förhållandet till skattelagstiftningen i andra EES-länder. Enligt Finansdepartementet skulle arbetet med en koncerndefinition ta lång tid och därmed försena införandet av de nya, förbättrade reglerna.

I majoritetstexten har vi, de fyra partierna på regeringssidan, understrukit att vi utgår från att regeringen följer frågan noga och vid behov gör de ändringar som krävs för att ytterligare stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Fru talman! Förslagen i betänkandet innebär bättre villkor för svensk sjöfart, stärkt konkurrenskraft och större möjligheter att behålla och utveckla maritim kompetens i Sverige. En stark svensk sjöfart är inte bara en fråga om transporter, jobb och företagande; det är också en fråga om Sveriges förmåga att stå starkt i en orolig omvärld.

(Applåder)

Anförande 180

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationen gällande koncernintern uthyrning.

Vi debatterar i dag svensk sjöfarts konkurrenskraft. Det är en debatt som är helt central, skulle jag vilja säga, för Sveriges framtid. Vi är överens om det, alla partier. Sanningen är ju den att Sverige är en ö. Över 90 procent av vår import och export går sjövägen. Utan en stark och livskraftig sjöfart stannar industrin, tystnar handeln och äventyras vår försörjningstrygghet. Sjöfarten är kort sagt en av våra viktigaste livsnerver. Därför är det positivt att regeringen nu lägger fram ett förslag som syftar till att förbättra det svenska tonnageskattesystemet.

Att utvidga systemet till specialsjöfart och öka möjligheten att hyra ut fartyg utan besättning är ett steg i rätt riktning, som Centerpartiet välkomnar. Det är åtgärder som kan bidra till att fler fartyg väljer att …

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationen gällande koncernintern uthyrning.

Vi debatterar i dag svensk sjöfarts konkurrenskraft. Det är en debatt som är helt central, skulle jag vilja säga, för Sveriges framtid. Vi är överens om det, alla partier. Sanningen är ju den att Sverige är en ö. Över 90 procent av vår import och export går sjövägen. Utan en stark och livskraftig sjöfart stannar industrin, tystnar handeln och äventyras vår försörjningstrygghet. Sjöfarten är kort sagt en av våra viktigaste livsnerver. Därför är det positivt att regeringen nu lägger fram ett förslag som syftar till att förbättra det svenska tonnageskattesystemet.

Att utvidga systemet till specialsjöfart och öka möjligheten att hyra ut fartyg utan besättning är ett steg i rätt riktning, som Centerpartiet välkomnar. Det är åtgärder som kan bidra till att fler fartyg väljer att segla under svensk flagg. Men det är inte riktigt tillräckligt. Man kan göra mer.

Regeringen har missat möjligheten att än mer stärka svenska rederiers flexibilitet och konkurrenskraft. Jag talar om den begränsade möjligheten till koncernintern uthyrning av fartyg, så kallad bareboat charter. Regeringen medger i propositionen att frågan är relevant men skjuter den på framtiden med hänvisning till att det är för komplicerat att ta fram en koncerndefinition just nu, vilket föregående talare förklarade på ett bra sätt. Jag har förståelse och respekt för det.

Jag tror att majoriteten förstår att vi i oppositionen ändå tycker att det är viktigt att påpeka detta och att vi därför väcker den här motionen. Konkurrerande sjöfartsnationer har redan dessa regler på plats. Det innebär, som redan nämnts, att svenska rederier missgynnas. De tvingas till ineffektiva och kostsamma lösningar i stället för att kunna använda sin flotta på det mest ändamålsenliga sättet. Vi tillsammans med andra partier anser att regeringen måste återkomma med ett förslag som tillåter obegränsad koncernintern uthyrning.

Fru talman! Tonnagebeskattningen är viktig, men för att verkligen lyfta svensk sjöfart krävs en sammanhållen och långsiktig politik. Vår vision är tydlig. Vi vill flytta mer gods från väg till sjö. Det är smart för klimatet, det minskar trängseln på våra vägar och det avlastar en hårt ansträngd järnväg. Sjöfartsverkets generaldirektör har konstaterat att det går att omedelbart flytta 10 procent av godset från väg till sjö. Det motsvarar 165 000 lastbilar per år. Det är en kö av lastbilar från Ystad till Haparanda. Potentialen är enorm, men i dag är det lite för dyrt och lite för krångligt.

Ett av de största hindren är avgifterna, generellt. Farledsavgifter och lotsavgifter har höjts på ett sätt som direkt motverkar målet om överflyttning. Det är särskilt tydligt för inlandssjöfarten på Vänern och Mälaren, där lotskostnaderna kan utgöra upp till 25 procent av anlöpskostnaden jämfört med 4 procent vid kusten.

Centerpartiet har länge krävt en översyn av det här och vill att regeringen agerar på de förslag som finns om att helt avgiftsbefria inlandssjöfarten. Det är en konkret åtgärd som skulle ge snabb effekt.

Fru talman! För att sjöfarten ska kunna växa ännu mer behövs en helhetssyn. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjning genom relevanta utbildningar, yrkesutbildningar och garanterade praktikplatser. Det handlar om att ta fram en nationell hamnstrategi som ser hamnarna som de strategiska nav de är i vårt transportsystem och inte bara som en kommunal angelägenhet. I dessa oroliga tider, som flera före mig har sagt, handlar det ytterst om vår beredskap. Att ha en stark svenskflaggad handelsflotta med svensk besättning är en avgörande säkerhetspolitisk fråga.

Fru talman! Centerpartiets politik för sjöfarten är en politik för hela Sverige. Det handlar om att stärka företagens konkurrenskraft, skapa jobb längs våra kuster och i inlandet, påskynda den gröna omställningen och trygga Sveriges försörjning.

Regeringens förslag om tonnagebeskattning är ett steg, men Sverige behöver en politik som tar rejäla kliv framåt. Vi uppmanar regeringen att ge svensk sjöfart de långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor som den förtjänar. Vi är på god väg, men det behövs mer.

Anförande 181

Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Vårt land är beroende av öppna handelsvägar, fungerande transporter och starka svenska rederier. Nästan all utrikeshandel passerar någon gång ett fartyg. Därför är villkoren för svensk sjöfart inte en särfråga för en enskild bransch utan en fråga om jobb, tillväxt, försörjningsberedskap och nationell säkerhet.

I dag behandlar vi ett betänkande om förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Kristdemokraterna välkomnar propositionen och står bakom utskottets förslag.

Förändringarna syftar till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft genom att modernisera och bredda tonnageskattesystemet. Bland annat utvidgas systemet till delar av specialsjöfarten. Möjligheter att hyra ut fartyg förbättras, och krav på internationell fart ersätts med ett krav på att verksamheten verkar på en marknad utsatt för internationell konkurrens.

Fru …

Visa hela anförandet

Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Vårt land är beroende av öppna handelsvägar, fungerande transporter och starka svenska rederier. Nästan all utrikeshandel passerar någon gång ett fartyg. Därför är villkoren för svensk sjöfart inte en särfråga för en enskild bransch utan en fråga om jobb, tillväxt, försörjningsberedskap och nationell säkerhet.

I dag behandlar vi ett betänkande om förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Kristdemokraterna välkomnar propositionen och står bakom utskottets förslag.

Förändringarna syftar till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft genom att modernisera och bredda tonnageskattesystemet. Bland annat utvidgas systemet till delar av specialsjöfarten. Möjligheter att hyra ut fartyg förbättras, och krav på internationell fart ersätts med ett krav på att verksamheten verkar på en marknad utsatt för internationell konkurrens.

Fru talman! Under en lång tid har svenska rederier haft svårare konkurrensvillkor än många av de europeiska konkurrenterna. När fartyg flaggas ut förlorar vi inte bara arbetstillfällen. Vi förlorar också kompetens, sjömanskap och strategisk kapacitet som kan vara avgörande i tider av kris.

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver fler svenskflaggade fartyg, inte färre. Vi behöver en sjöfartspolitik som gör det attraktivt att investera, anställa och bedriva verksamheten i Sverige. Därför är det viktigt att regelverket följer utvecklingen i vår omvärld och inte låser fast sig vid föråldrade definitioner eller onödiga begränsningar.

De förändringar som nu genomförs är ett steg i rätt riktning. Specialsjöfart, till exempel vissa offshore- och kabelläggningsfartyg, ges bättre möjligheter att omfattas av tonnagebeskattningen. Det skapar mer likvärdiga villkor och gör att svenska företag kan konkurrera på en europeisk marknad med rimligare villkor.

Fru talman! Kristdemokraterna ser också sjöfarten som en del av Sveriges beredskap. Erfarenheter från pandemin, krig i vårt närområde och störningar i globala leveranskedjor har visat att moderna samhällen kan vara sårbara. Ett land som Sverige behöver egen maritim kompetens, egna fartyg och en livskraftig sjöfartsnäring. När vi stärker förutsättningarna för svenska rederier stärker vi samtidigt Sveriges motståndskraft. Det handlar ytterst om vår förmåga att upprätthålla handel, transport och försörjning under alla svåra förhållanden.

Fru talman! Det finns företrädare för branschen som menar att ytterligare reformer skulle behövas framöver för att fullt ut matcha villkoren i andra länder. Den diskussionen är viktig och bör fortsätta. Men det får inte bli ett argument för att avstå de förbättringar som nu ligger på riksdagens bord och som den här regeringen har genomfört.

Jag och Kristdemokraterna väljer att ta ansvar här och nu. Vi stärker konkurrenskraften, förbättrar regelverket och skapar bättre förutsättningar för svensk sjöfart att växa.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Anförande 182

Fru talman! I dag ska vi debattera förbättringar av den svenska tonnagebeskattningen.

Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till andra världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export och import och är därmed mycket viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd.

Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi för att stärka den svenska beredskapen måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen har lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Vi startade med stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten hade dessutom en negativ på…

Visa hela anförandet

Fru talman! I dag ska vi debattera förbättringar av den svenska tonnagebeskattningen.

Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till andra världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export och import och är därmed mycket viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd.

Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi för att stärka den svenska beredskapen måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen har lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Vi startade med stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten hade dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart, eftersom företag med miljövänlig teknik är dyrare och därför kostar mer i stämpelskatt. Därför såg Liberalerna, med våra samarbetspartier, till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Vi har sedan dess sett en ökad inflaggning, vilket är mycket positivt.

Nu fortsätter regeringen att förändra tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler jämfört med sina närmaste grannländer, kanske främst Danmark. Den nya tonnageskatten är tänkt att införas den 20 juli i år och gäller från beskattningsåret 2027.

Vilka förändringar ingår då i den justerade tonnageskatten, fru talman? En stor förändring är att den nu omfattar stora delar av specialsjöfarten, som inte fanns med tidigare. Som exempel kan nämnas isbrytning, bunkring av bränsle, bogsering, sjöräddning och fartyg kopplade till byggnation och underhåll av anläggningar till sjöss, till exempel vindkraftverk.

Många av fartygen är viktiga för att övrigt tonnage ska fungera smidigt, men de är också väldigt viktiga för vår beredskap. Många av specialfartygen är mindre. Därför ändras gränsen för bruttodräktigheten för dessa fartyg till minst 20 ton, till skillnad från övriga fartyg där gränsen sedan tidigare är satt till minst 100 ton.

Fru talman! Från den 1 februari gäller så kallad bareboatcharter. Regelverket om inhyrning av utländska och uthyrning av svenska skepp utan besättning ändras. Bland annat kan man tillfälligt registrera de fartyg som ligger i bareboatregistret under svensk flagg. Syftet är att förbättra möjligheten för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp.

Med propositionen utökar regeringen andelen av rederiverksamhetens sammanlagda bruttodräktighet som får användas till uthyrning från 20 till 50 procent, vilket ytterligare ökar flexibiliteten för rederierna. Ytterligare en förändring är att kravet på internationell fart tas bort och ersätts med ett krav på att fartyget används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Det här är efterfrågade ändringar från svensk sjöfart som kommer att göra det ännu mer attraktivt att registrera sina fartyg i Sverige.

Med propositionen införs också generösare villkor för överavskrivningsfonden. Förutsättningarna för att flytta fram tidpunkten för när avsättning till överavskrivningsfonden kan återinföras till beskattning för fartyg ändras. Nu blir kravet att nettodräktigheten på de ägda kvalificerade fartygen inte ska ha minskat, där det förut stod att den skulle ha ökat. Dessutom ska ett avtal om leverans av ett nybyggt fartyg enligt förslaget räknas som ett ägt kvalificerat fartyg.

Med dessa förändringar av tonnageskatten underlättar vi för svensk sjöfart och ökar möjligheterna för inflaggning till svensk flagg och därmed stärkt svensk beredskap.

Fru talman! Stämpelskatten, tonnageskatten, bareboatcharter, fler gränsövergångar vid svenska hamnar, budget för ytterligare isbrytare, förbud för öppna skrubbrar som släpper ut avgaser i havet, nytecknat avtal för Gotlandstrafiken där bränslepriser får mindre påverkan på priset, sänkta båtpriser för bofasta på Gotland, justerade behörighetskrav till sjöfartsutbildningen för ökat söktryck samt förbättrad infrastruktur till våra hamnar – inte minst två nya spår på sträckan Göteborg–Alingsås, den största kapacitetsbristen på järnväg i hela Sverige, som Socialdemokraterna vägrade lägga in i den nationella infrastrukturplanen under förra mandatperioden – allt detta låg på bordet för den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden utan att man gjorde något åt det.

Det är den här regeringen som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, och det är den här regeringen som har förbättrat villkoren för Sveriges företag och beredskap och som har minskat sjöfartens miljöbelastning.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 juni.)