Försvarsministern Pål Jonson (M) svarade Hanna Gunnarsson i en replik om Totalförsvaret 2025-2030 i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Hanna GunnarssonV· i en replikPrecis som försvarsministern säger är det ett jättestort beslut vi står inför. Det ska fattas någon gång framöver; det är ju inget beslut som på något sätt ska fattas i morgon. Det är viktigt att det utreds noga. Det vi…
Jag påminner kammaren och försvarsutskottets ledamöter om att den parlamentariska seden är att samtliga talar via talmannen, vilket innebär att man undviker duande av varandra.
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för anförandet.
Vi är väldigt glada över att regeringen så tydligt har hållit sig nära Försvarsberedningens rapporter när propositionen skrevs. Det visar på stor respekt för Försvarsberedningens arbete, och det uppskattar jag väldigt mycket.
Som försvarsministern säkert har noterat har utskottet gjort en liten justering - men den kanske får ses som relativt stor i sammanhanget - när det gäller svensk tillverkning av framtida stridsflyg. Det är inte ett tillkännagivande i sig, för det fanns inga motioner om det. Det gäller i stället formaliteten. Men det är trots allt en förändring både utifrån vad Försvarsberedningen sa och utifrån vad som stod i propositionen.
Vi i utskottet gör i betänkandet en markering av att två av de tre alternativen för framtida stridsflyg ska ges särskilt fokus framför det tredje när det här utreds. Det tredje alternativet är alltså att köpa från ett annat land. Utskottet understryker också vikten av bred politisk förankring av det här stora beslutet. Det senare kanske jag är mindre orolig för med tanke på att regeringen ändå har visat en väldigt tydlig vilja att kommunicera med riksdagen, men jag skulle vilja höra lite om hur statsrådet ser på den markering som utskottet ändå har valt att göra i betänkandet.
Fru talman! Att göra ett vägval för stridsflyget är en stor fråga, och det är en viktig fråga för luftförsvaret. Därför anser vi från regeringens sida att det är rimligt att man utreder frågan - det kan ju handla om hundratals miljarder - och att man precis som vid tidigare vägvalsprogram har alla alternativ på bordet.
Hanna Gunnarsson vet att alternativen är att vi anskaffar stridsflygplan från annat land, att vi utvecklar stridsflygplan tillsammans med andra länder och att vi utvecklar stridsflygplan själva. När det gäller vägvalsprogrammen har vi alltid gjort så att vi har kunnat jämföra de alternativ som finns och även utrett dem grundligt.
Låt mig också säga att vi tycker att det är viktigt att utgå från den militära förmågan och vilket behov som föreligger. Sedan kommer vi också att behöva väga in även andra aspekter, såsom våra försvarspolitiska relationer och det faktum att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde, som det heter, och att stridsflyget är stor tillgång för Sverige.
Vi vill ha en så bred överenskommelse som möjligt kring ett så här långsiktigt och stort vägval. Därför kommer den utredning som regeringen har för avsikt att tillsätta att innehålla en parlamentarisk referensgrupp. Vi tycker att det är viktigt att vi kan hitta överenskommelser, framför allt i sådana frågor som sträcker sig många mandatperioder framåt. Men, återigen: Det är rimligt att vi utreder detta, att vi tänker igenom det noga och att vi har ett bra och genomarbetat underlag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
Jag har noterat att Vänsterpartiet utesluter möjligheten att köpa ett utländskt stridsflygplan och att man är det enda partiet som från början utesluter detta. Hanna Gunnarsson får gärna redogöra för de övervägandena.
Fru talman! Precis som försvarsministern säger är det ett jättestort beslut vi står inför. Det ska fattas någon gång framöver; det är ju inget beslut som på något sätt ska fattas i morgon. Det är viktigt att det utreds noga. Det vi har pratat om under processen i utskottet - och jag beklagar lite att vi inte tog den diskussionen bättre i Försvarsberedningen - är det faktum att man från början behöver fundera på hur brett man utreder.
Vi har flera alternativ när det gäller stridsflyg, och vi vet att det är två av alternativen som alla ser framför sig, ärligt talat - jag har pratat med ganska mycket folk både inom och utanför politiken, och jag tycker inte att jag någonstans hör om möjligheten, eller realismen i, att köpa in stridsflyg från ett annat land. Anledningen är att vi behöver stridsflyg som är helt och hållet anpassat för våra geografiska förutsättningar och för den typen av strategi och taktik som vi har när vi använder flygplanen.
När man sitter och utreder ett alternativ som man från början vet att ingen vill ha lägger man tid, pengar och resurser på någonting som kanske skulle kunna läggas på någonting annat. Det är inte så att vi har överdrivet mycket tid just nu, och även resurser är i viss mån en bristvara.
Det som gör mig orolig i detta, och anledningen till att vi har varit så tydliga, är att relationer väger tyngre än förmåga i det här fallet. Därför ville vi vara tydliga redan från början. Vi ser hur inköp av materiel är väldigt relationsberoende, och det ska det vara i vissa sammanhang. I andra sammanhang måste man dock vara tydlig med att det är förmåga och behov som ska gå före.
Fru talman! Jag håller faktiskt inte med Hanna Gunnarsson där. Om man ändå ska göra en utredning tycker jag att man ska göra den ordentligt, och jag tycker att man åtminstone ska ha referensvärden för vad det skulle innebära om vi egenutvecklade stridsflygplan, om vi utvecklade stridsflygplan tillsammans med andra och om vi importerade stridsflygplan - om inte annat så att man kan jämföra alternativen. Det är nämligen väldigt många miljarder det handlar om.
Ett bra underlag tycker jag alltså är viktigt, och de andra sju partierna har ställt sig bakom att alla tre alternativen ska utredas. Däremot har vi på ett sätt valt väg för vägvalsprogrammet såtillvida att vi avsätter miljardbelopp för att vidmakthålla kompetens hos framför allt Saab och GKN under tiden för vägvalsprogrammet. Vi har avsatt så stora belopp för att de ska kunna vidmakthålla kompetens och även utveckla stridsflygplan om vi landar i det. Jag vill bara säga att det i detta avseende är viktigt att vi vidmakthåller vår förmåga.
Återigen: Kammaren har beslutat att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde - det som förut hette väsentligt nationellt säkerhetsintresse - och det tar vi givetvis på allvar. Sedan hoppas vi på en bred uppslutning kring ett långsiktigt beslut, och bedömningen är att det kommer att fattas senast under 2030. Jag noterar att utskottet skrev 2028-2030, och jag ser inga stora konflikter i detta. Det är ett viktigt beslut för Försvarsmakten men också ett viktigt beslut för Sverige, och vi kommer att värna möjligheten att hitta en så bred politisk överenskommelse som möjligt i frågan om det framtida stridsflyget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
(Applåder)
Fru talman! Jag skulle vilja be försvarsministern utveckla lite hur han ser på klimatfrågan. Som jag konstaterade under mitt anförande är klimatkrisen här, och vi kommer att behöva hantera den, vare sig vi vill eller inte. Men vi kan påverka klimatkrisens förlopp genom att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och genom att bidra till en internationellt ansvarstagande klimatpolitik.
Här brister dock regeringen. Detta är inte enbart försvarsministerns ansvar utan regeringens kollektiva ansvar. Men Försvarsmakten måste hantera detta, och därför tycker jag att det är märkligt att det såväl i Försvarsberedningen som i propositionen har varit svårt för regeringen att säga att Försvarsmakten måste hantera klimatfrågan - att Försvarsmakten måste anpassa sig, både när det gäller utsläppen och för att kunna fungera i en värld som har ställt om.
Vi ser nu också frågan om samexistens med andra verksamheter - jag tänker framför allt på vindkraften. Regeringen har avslagit 13 vindkraftverk på ett bräde, med hänvisning till säkerhetsaspekter. Vi har utifrån ett totalförsvarsperspektiv ett behov av att säkerställa att vi har en hållbar elförsörjning. Därför är detta väldigt olyckligt, om man inte samtidigt säger hur man ska gå vidare för att lösa en hållbar elförsörjning för Sverige.
Regeringen har också sagt att man ska göra det lättare för Försvarsmakten att få undantag när det gäller miljötillstånd. Jag undrar därför hur regeringen ska säkerställa att vi inte drabbas av ytterligare PFAS-skandaler i spåren av att man ska underlätta Försvarsmaktens verksamheter. Hur ska vi säkerställa att vi inte hotar det vi vill skydda?
Fru talman! Det var fyra viktiga och breda frågor, så jag ska göra vad jag kan för att komprimera svaret.
När det gäller synen på klimathotet och hur det påverkar Försvarsdepartementets beredningsområde är detta absolut något som kan generera konflikter. Det kan leda till påtvingad migration. Det kan leda till erosion, vilket vi har sett skapar konflikter. Det kan naturligtvis få konsekvenser också i Sverige, och i försvarsbudgeten finns speciella anslag som är avsedda för klimatanpassningar. Detta utgör alltså ett allvarligt hot.
Jag tror att jag vet vad Emma Berginger syftar till nu. I propositionen står det att klimathotet utgör ett allvarligt hot. Läser man den nationella säkerhetsstrategin ser man att det står att det på sikt utgör ett existentiellt hot. Jag vill bara understryka att man till viss del jobbar med lite olika tidsförhållanden i försvarspropositionen och den nationella säkerhetsstrategin. Jag vet att Emma Berginger har tagit upp denna fråga förut, men jag vill ändå säga att det finns en nyansskillnad när det gäller tidsperspektivet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
Låt mig då ta frågan gällande havsbaserad vindkraft. Vi har fattat beslut om de 13 ansökningarna gällande Östersjöområdet, och vår värdering är att det i Östersjöområdet är svårt att kombinera havsbaserad vindkraft och Försvarsmaktens behov när det gäller att identifiera både inkommande kryssningsrobotar och ballistiska missiler. Det skulle ha negativa konsekvenser för vår signalspaningsförmåga och även vår förmåga att identifiera undervattenshot. När det gäller Östersjöområdet är därför vår och också Försvarsmaktens uppfattning att det skulle ha kraftiga negativa säkerhetskonsekvenser, och mot bakgrund av att vi är en regering som prioriterar intern och extern säkerhet har vi valt att följa Försvarsmaktens rekommendation i denna fråga.
Fru talman! Visst är klimathotet ett långsiktigt hot, men det är också ett hot som kräver att vi agerar här och nu för att det inte ska bli det där fruktansvärda existentiella hotet i framtiden. Jag vill därför fråga försvarsministern hur han anser att Försvarsmakten ska kunna vara en bidragande faktor när det gäller klimatomställningen men också kunna hantera att existera i ett samhälle som har ställt om, till exempel ett samhälle där vi har elektrifierat stora delar av våra transporter. Hur ska Försvarsmakten kunna anpassa sig, och varför är det svårt för regeringen att säga att Försvarsmakten ska anpassa sig? Det är detta vi från Miljöpartiets sida har velat få fram i både Försvarsberedningen och propositionen: en enkel formulering om att Försvarsmakten ska ta klimathotet i beaktande och anpassa sig. Det handlar inte om hur eller om någon detaljstyrning utan om att man ska göra detta. Varför är det svårt för regeringen?
Sedan vill jag återkomma till frågan om PFAS-föroreningar, som vi har sett blivit en konsekvens av Försvarsmaktens verksamhet på en rad områden i Sverige. Detta är farliga kemikalier som lever kvar länge både i naturen och i våra kroppar och kan vara hälsoskadliga på olika sätt; de orsakar exempelvis cancer. Därför är det viktigt att vi säkerställer att Försvarsmaktens verksamhet inte hotar det vi vill skydda - inte hotar människors hälsa eller vår miljö. Samtidigt vill regeringen göra det lättare för Försvarsmakten att få undantag när det gäller miljötillstånd. Processerna kanske behöver gå snabbare, men jag undrar hur man ska säkerställa att vi inte drabbas av ytterligare skandaler. Och hur ska man hantera de föroreningar som redan i dag existerar runt om i vårt land?
Fru talman! Låt mig säga, Emma Berginger, att Försvarsmakten också jobbar med klimatanpassningar. De har detta uppdrag, precis som de arbetar med miljöanpassningar; detta kan man läsa i Försvarsmaktens instruktion. Jag upplever att Försvarsmakten har ett seriöst intentionsdjup när det gäller att arbeta med både klimatanpassningar och bredare miljöfrågor.
När det gäller PFAS är detta en fråga som Försvarsmakten också har arbetat med i olika omgångar. Man har till exempel valt att ta bort PFAS-skum i den räddningstjänst man har för flygvapnet och på våra flygflottiljer - det är bra. Man övar inte längre med PFAS. Man har också genomfört saneringsarbete på ett antal platser runt om i Sverige. Att Försvarsmakten tydligt arbetar även med PFAS-frågan är bra och nödvändigt. Sedan finns det djupa tragedier med koppling till PFAS. Jag har träffat en del individer som har drabbats av detta, och jag har respekt och förståelse för att de befinner sig i en svår situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
PFAS-frågan är dock större och omfattas inte bara av Försvarsmaktens ansvar, vill jag understryka. Det handlar om många aktörer, och det är en stor, bred och viktig fråga som går bortom Försvarsmaktens ansvarsområde. Men Försvarsmakten arbetar som sagt med detta.
Den sista frågan gällde den förändring vi genomför genom att vi säger att man i stället för att ansöka om tillstånd ska anmäla. Syftet med detta är att korta ned ansökningstiderna, som i vissa fall kan vara helt absurt långa, fru talman. Målsättningen är att ansökningarna ska behandlas på sex till tolv veckor, i akt och mening att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få en stark och snabb tillväxt i totalförsvaret. Som jag sa i mitt inledande anförande, fru talman, är det nämligen fara i dröjsmål om vi inte kan stärka totalförsvaret.
Fru talman! Tack, försvarsministern, för inlägget i debatten! Jag håller väldigt mycket med om det som försvarsministern säger. Jag håller också i hög grad med om det som statsrådet framförde här och även har framfört i andra sammanhang: Okej, vi fattar ett försvarsbeslut för perioden 2025-2030, men den tid då vi kan hålla oss till detta kanske är förbi. Det är klart att vi i stora drag ska försöka, men med de oroligheter som råder i omvärlden måste vi kanske omprioritera och till och med fatta andra beslut.
I förra veckan var jag på Transatlantic Forum i Washington tillsammans med några kollegor från Natodelegationen. Många av företrädarna för akademi, universitet, tankesmedjor och dylikt pratade just om den osäkerhet som råder i omvärlden med koppling till målet inom Nato om ett golv på 2 procent. Många av dem som pratade framförde att Nato med flera nu måste ta kommandot och i stället börja prata om 3 procent till försvarsutgifter.
Jag vet att försvarsministern vet vad Centerpartiet tycker om detta och vad vi också drev i Försvarsberedningen.
Jag skulle vilja fråga försvarsministern om han tror och vill att vi under 2025 ska börja diskutera att vi ska gå mot 3-procentiga försvarsutgifter i Sverige och att vi kanske till och med kommer att kunna fatta ett beslut om det under 2025. Sedan kommer det att ta tid att komma upp i 3 procent. Vi pratar om att det kanske handlar om 2028, 2029 eller 2030 innan vi kan komma dit. Men min fråga till försvarsministern är om han tror, vill och känner att vi ska börja diskutera och besluta om detta under 2025.
Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för frågan.
Det finns skäl att tro att försvarsinvesteringar kommer att vara en av huvudpunkterna på Natos toppmöte i Haag i juni. För närvarande är ambitionsnivån från Nato, och har egentligen varit det sedan 2014, att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Det förslår uppenbarligen inte för Sveriges behov och Sveriges vidkommande i och med att vi nästa år kommer att ligga på 2,4 procent, som Nato beräknar det, och gå upp till 2,6 procent.
Vilken procentsats som kommer att komma fram i Haag tror jag ännu är för tidigt att säga. Mycket kommer att styras av hur kostnadsdrivande dessa nya capability targets - kapacitetsmålsättningar, som det heter på svenska - kommer att bli. Så det kan mycket väl dyka upp en ny procentsats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
Det som jag samtidigt tycker är viktigt är att hela tiden ställa krav när det gäller vilken försvarsförmåga vi får för detta. Hur många materiellt och personellt uppfyllda krigsförband får vi? Jag är också bekväm med att prata om hur många brigader vi får, hur många ytstridsfartyg, hur många ubåtar och hur mycket tillgänglig personal. Det är ytterst det som är kärnan i vår försvarsförmåga. Det handlar också om vilken industriell förmåga som vi har. Och det faktum att Sverige har en stark försvarsindustri är också en del av vår samlade försvarsförmåga och en del av Natos förmåga till avskräckning och försvar.
Så det kan definitivt mycket väl på Natos toppmöte i Haag dyka upp nya procentsatser. Men det är också viktigt, som sagt, att vi fokuserar på vilken militär förmåga som vi kan få med dessa procentsatser och att vi också ser till att vi har genomförbara försvarsplaner där Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar och skydda alla allierades territorier.
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.
Jag håller med om att det självklart är den ökade kapaciteten och den ökade försvarsförmågan som verkligen är det viktiga. Genomförbarheten är viktig. Många av de beställningar som vi gör, framför allt kanske på materielsidan, är långsiktiga. De innebär stora kostnader, och det tar lång tid att få dem. Det tror jag att vi alla verkligen är helt med på.
I tidigare inlägg har den enighet som finns på försvarsområdet framförts, och den tycker jag är viktig att verkligen trycka på.
Oavsett om man på Natotoppmötet i Haag börjar diskutera 3 procent och sätter ned foten där, och Sverige också kanske under nästa år verkligen gör det, tror jag att det är lika viktigt att vi är eniga om den delen som om det försvarsbeslut som vi i dag ska fatta. Som försvarsministern sa är det en styrka också internationellt att vi är så eniga när det gäller denna typ av försvarsverksamhet i Sverige och i Natokontexten.
Jag har ingen mer fråga till försvarsministern, men jag hoppas ändå att Sverige kommer att vara framåtlutat i de diskussioner som kommer att föras i exempelvis Haag om man börjar prata om 3 procent. Jag hoppas också att detta är en fråga som vi verkligen kan ha en fortsatt god diskussion om när Försvarsberedningen kör igång på nytt. Jag tror att det är viktigt att vi verkligen håller en god ton i diskussionen om denna typ av frågor, vilket jag vill understryka att vi har gjort hittills. Men jag hoppas att det verkligen är någonting som vi kommer att kunna återkomma till under 2025.
Fru talman! När det kommer till god ton och konstruktivitet är Mikael Larsson ett föredöme. Jag vet att ni hade velat ha 3 procent men att ni kompromissade i detta fall. Jag vet också att ni står bakom inriktningen för grundorganisationen, krigsorganisationen och ekonomin. Det uppskattar jag, och det är konstruktivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030
När det kommer till Natos försvarsinvesteringar och de utfästelser som de har gjort kan man bara konstatera att det för tio år sedan var tre allierade som låg på 2 procent av bnp. När vi åkte till Washington i juli låg Sverige över 2 procent, men det gjorde även 22 andra allierade. Det drar alltså åt rätt håll, vilket är helt nödvändigt för att Europa ska kunna ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Men det kan säkert finnas skäl att återkomma till just frågan om försvarsinvesteringar eftersom jag tror, som sagt, att trycket kommer att öka på de europeiska allierade som ännu inte har uppnått 2 procent att göra det.
Vid sidan av att man ska uppnå 2 procent av bnp ska man också avsätta minst 20 procent av försvarsutgifterna till forskning, utveckling och materielanskaffning. Även där ligger Sverige mycket väl till. Jag tror att vi ligger på 35-40 procent i fråga om nyanskaffning. Vi står oss alltså väl. Vi förväntar oss att de allierade som inte har uppnått 2-procentsmålet också presenterar en färdplan för att göra det. Detta är ytterst viktigt för Natos förmåga till avskräckning. Men det är också en fråga om solidaritet och sammanhållning inom Nato att man uppnår 2-procentsmålet.
(Applåder)
