Herr talman! Äpplen och päron - här blandar vi allting, känns det som.

Detta är ju inte samma sak, och vi hade en diskussion om det förra mandatperioden. Svenskar som har medborgarskap i Finland eller Schweiz är inte samma sak som de människor vi pratar om nu.

Det handlar om människor som ska bli av med sina medborgarskap för att de - för att citera Sverigedemokraternas principprogram: har "svikit sina medborgerliga plikter". Det är detta vi talar om. Det är människor som inte har något annat land att återvända till. De befinner sig inte i Schweiz och har dubbelt medborgarskap. De ska alltså utvisas från Sverige men, just det, de har ingenstans att utvisas till. Det är ju detta som är hela poängen.

Jag måste säga att jag blir förvånad, för jag har sett moderater som har reagerat och agerat på detta. Liberalerna och Kristdemokraterna har varit motståndare till detta. Men nu låter det på ledamoten som att detta inte är något konstigt. Det går väldigt fort i svensk politik.

Därför undrar jag: Tycker Moderaterna på riktigt att det beslut som nyligen togs på Sverigedemokraternas landsdagar är bra politik? Det är ju inget gammalt, utan det är ett helt nytt förslag från Sverigedemokraterna, som helt plötsligt är Moderaternas politik. Det gick väldigt fort.

Herr talman! Det fanns en tid då Miljöpartiet och Moderaterna var överens om att det faktiskt är arbetsgivarna och företagen som bäst bestämmer vilken arbetskraft som behöver anställas och rekryteras.

Vi i Miljöpartiet ser med oro på den politik som regeringen nu bedriver vad gäller företags möjlighet att anlita arbetskraft även från andra länder. Vi har arbetskraftsbrist i otroligt många branscher.

Nyligen träffade vi Sveriges Kommuner och Regioner, som pekade på ett behov av en 30-procentig ökning inom äldreomsorgen. Näringslivet skulle vilja ha drygt 70 procent av dem som kommer ut på svensk arbetsmarknad. Samtidigt ska både polisen, försvaret och Kriminalvården anställa fler och växa.

Det är i grunden väldigt positivt att fler blir äldre i vårt land. Men ålderspyramiden gör att vi behöver arbetskraft också från andra länder. EU har en gemensam utmaning här.

Att regeringen i det skedet stänger ögonen och låtsas som om det enda Sverige behöver är högkvalitativ arbetskraft - eller vad var det nu ledamoten sa? - är häpnadsväckande. Totalt sett kommer inte antalet arbetslösa och unga som kommer ut på arbetsmarknaden att räcka till för att ta de lediga jobben. Ytterst hotas välfärden och svensk konkurrenskraft.

Skulle man gå vidare med förslaget om att 100 procent av medianlönen ska vara minimikrav skulle majoriteten av de kvalificerade yrkesarbetarna inom teknikföretagen inte längre kunna komma i fråga. Det vore ett hårt slag mot svenskt välstånd.

Herr talman! Man kan tro allt möjligt. Men frågar man arbetsgivarna säger de att det där inte stämmer.

Vi hade nyligen ett seminarium i riksdagen med de gröna näringarna och LRF. De sa att vi kommer att få minskad livsmedelsproduktion i Sverige till följd av de nya lönekraven.

Man pratar om lågkvalificerad arbetskraft. Det är inte samma sak att ha en lön under medianlön och inte ha kvalifikationer. Många gånger är detta personer som har nyckelkompetenser och en yrkesutbildning. De är inte högt betalda men helt avgörande för företagens möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Ta till exempel CNC-operatörer! Jag träffar företag som säger att om de kan anställa en CNC-operatör, till exempel från Georgien, kan de anställa tio svenskar som inte behöver ha en lika hög utbildning. Då kan man alltså ge jobb till fler av de arbetslösa. De oroar sig nu för att regeringens politik kommer att leda till att de inte bara blir av med sin nyckelkompetens utan faktiskt också måste säga upp personer som inte har lika hög utbildning. Risken är att det leder till ökad arbetslöshet i Sverige.

Vi kan hoppas på att alla från andra EU-länder vill resa hit, men faktum är att många länder nu konkurrerar om arbetskraften inom Europa. Vi riskerar verkligen det svenska välståndet om vi utvisar dem som har arbetstillstånd i Sverige i dag - som aldrig har gjort annat än att arbeta och betala skatt - och dessutom förbjuder företag, kommuner och regioner att rekrytera även utanför unionen när de bedömer att det är den enda lösningen.

Herr talman! Omläggningen av migrationspolitiken under den förra regeringen, med begränsningslagen som främsta exempel, innebar ett skifte när det gäller synen på migration, integration och rättigheter. I stället för att se rättigheter som en väg till integration valde en majoritet i riksdagen att använda undandragande av rättigheter som ett sätt att försöka skrämma bort människor på flykt. Omläggningen av politiken motiverades nästan uteslutande med att de försämrade levnadsvillkoren för nyanlända skulle få färre att söka sig till Sverige.

Den högerkonservativa regeringen, som tillträdde förra året, tar detta skifte ett steg längre genom att föreslå en politik som syftar till att få människor som redan befinner sig i Sverige att vilja lämna landet. Det innebär därmed att levnadsvillkoren försämras även för människor som levt i Sverige under lång tid.

Så blir det med en regering som bygger ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna - det organiserade kapitalets och den organiserade rasismens parlamentariska företrädare. Deras politiska projekt bygger på att utmåla människor från andra länder som skyldiga till samtliga problem i samhället - dels för att skyla över den egna politikens misslyckanden och dels för att kunna nedmontera våra välfärds och trygghetssystem. Tidöavtalets skrivningar pekar mot en ekonomisk politik som liknar Alliansens negativa arbetslinje men nu med etniska förtecken.

Alliansregeringen riktade sina attacker mot sjuka och arbetslösa. När sjukförsäkringen och a-kassan skulle nedmonteras beskrevs dessa grupper som lata och som belastningar för samhället. Därmed blev nedskärningarna lättare att motivera.

I Tidöavtalet har utrikes födda fått ta över rollen som grunden till Sveriges alla problem. Genom att utmåla dem som inte har fötts här som ett hot och som en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Att montera ned trygghetssystemen, välfärden och rättigheter är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där. Det är dock tydligt att det inte kommer att sluta där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nedmonteringen av välfärden, sjukvården, skolan och bostadsbyggandet drabbar naturligtvis oss alla. Vi kommer att möta urholkade trygghetssystem. Och vi möter redan i dag en välfärd på svältkost och löner och ersättningar som inte räcker till. De rika drar ifrån, och fattiga lämnas efter.

Det är i den skärningspunkten som den nya regeringen behöver rasismen. Oavsett om det handlar om arbetslöshet, bostadskris eller den eftersatta välfärden är regeringen som besatt av att peka på invandringen för att själv smita från ansvar.

Människor som funderar på hur de ska få ihop hushållskassan i slutet av månaden tänker man inte särskilt mycket på. Matpriserna vill man inte göra mycket åt. Det skulle nog inte vara överord att säga att Sverige befinner sig i ett läge där en redan pressad välfärd är på väg in i en fullskalig kris.

Men i stället för att agera eller ens kommentera de alarmerande nya prognoserna för sjukvård och övrig välfärd har man från det hållet lyckats komma med alla slags andra utspel om hur man ska underlätta utvisning av svårt sjuka barn eller hur man ska kunna göra fler människor statslösa eller utsätta minoriteter för en hatisk retorik.

Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera en sådan politik, som splittrar och delar upp samhället i olika grupper med olika rättigheter. Vi vet att vårt starkaste verktyg är solidaritet. Vi vet att de bästa samhällena byggs jämlikt och med minskade ekonomiska klyftor. Genom en stark och robust välfärd som omfattar oss alla kan vi få förutsättningar att skapa goda liv för oss själva och ett tryggt samhälle tillsammans.

Den som söker skydd i Sverige ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Den som söker skydd ska också ha rätt att återförenas med sin familj och ges trygga uppehållstillstånd, som det går att bygga en framtid på här i Sverige.

Vi är övertygade om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället, i mottagandet, och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.

Herr talman! Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 innebär att de ensamkommande barn och unga som har varit i Sverige i över ett år beviljas uppehållstillstånd genom en amnesti. Det handlar om barn som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats illa till följd av politiska beslut. En stor del av gruppen har dessutom stadgat sig här i Sverige.

Det finns också ett förslag om dagersättningen för asylsökande. Den är låg och har inte höjts sedan 1994. Ersättningen är lägre än i andra jämförbara länder. Det leder till ökad social utsatthet. Dagersättningen för såväl asylsökande som ukrainska medborgare som har fått uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet bör höjas till nivån för riksnormen och räknas upp. Detta innebär att anslaget för ersättningar och bostadskostnader höjs.

Utöver detta avvisar vi regeringens förslag om förstärkning av återvändandet, en ny ordning för mottagande av asylsökande, införande av återvändandecenter och sänkning av schablonersättningen till kommuner för ensamkommande barn. Vi avvisar även regeringens förslag om att stärka återvändandet genom internationella samarbeten.

Herr talman! Jag fick inte riktigt någon fråga. Men jag kan säga att jag ser ett mönster i regeringens politik. Man säger så här i en migrationsdebatt: visitationszoner, hemliga avlyssningar, angiverilagar, fler inre gränskontroller och så vidare; jag kan fortsätta ganska länge. Men vet ni vad? De förslagen är sådant som finns i länder som människor flyr ifrån. Det bör Moderaterna fundera på.

När Moderaterna tar ton hör jag att de bara vill prata om de här sakerna för att skyla över misslyckanden och det egna ansvaret. Det saknas över 20 miljarder i välfärden. Det vill de inte prata om. Sjukvården går på knäna. Skolor går på knäna. Det är katastrof. Det är en välfärdskris ute i landets kommuner. Men det vill de inte prata om över huvud taget.

Inte ens när de begär replik vill de prata om sin egen politik. Då vill de bara säga hur samarbetet kommer att se ut om två och ett halvt eller tre år. Det kallar jag verkligen att fly undan sitt eget ansvar när man sitter i regeringen.

Det saknas så här mycket pengar i välfärden, och nu har Tidöpartierna prövat lite av sin politik. Man har kraftigt begränsat antalet kvotflyktingar som får komma till Sverige. Rekordfå människor kommer hit. De som syns i statistiken är människor som är inne på sin andra eller tredje asylprövning. Väldigt få människor kommer till Sverige.

Ändå finns det inte pengar kvar. De pengar som fanns kvar valde Tidögänget att skicka till sina rika kompisar, och man låter privatiseringar fortsätta dränera välfärden så att ens kompisar kan fortsätta att doppa sugröret i välfärden. Och när det inte finns några pengar eller någon välfärd kvar och när skolorna och sjukvården går på knäna pekar man återigen på invandrare och säger: Där är problemet. Men en dag tar man kanske ansvar.

Herr talman! Ledamoten beskrev delar av vår migrationspolitik som en schweizerost. Jag skulle snarare säga att den är som en mjukost. Den är smart, folklig och funkar till det mesta.

Men det var inte därför jag begärde replik. Jag vill fråga ledamoten någonting. I det förra replikskiftet fick jag höra att det var märkligt att jag ställde frågor apropå anförandet, eftersom jag sitter i ett regeringsbärande parti. Jag tycker att det hör till saken när man begär replik.

Jag läste en rapport som ni socialdemokrater släppte förra veckan. Där skriver ni bland annat: "Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett."

Vi kan också läsa följande: "Att bryta segregationen kräver att man strukturellt bryter den rumsliga separeringen av olika grupper."

Jag måste frågan ledamoten Möller vad ni menar med det här. Hur tänker ni blanda grupper? Är tanken att ni ska tvångsförflytta människor? Vilka grupper talar ni om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Ola Möller för att han faktiskt lyfter perspektivet och talar om grundorsakerna till att människor tvingas på flykt från allra första början. Det är lätt att de perspektiven försvinner i den svenska migrationsdebatten.

Jag skulle vilja fråga Ola Möller om en annan sak som han också talade om, nämligen det utnyttjande på svensk arbetsmarknad som en hel del utländska medborgare drabbas av.

Regeringen låtsas att den nya arbetskraftsinvandringspolitiken ska lösa de här problemen. Vi från Miljöpartiets sida tror verkligen inte att man med ännu hårdare krav på lön kommer att komma åt dem som fuskar redan med de krav som gäller i dag. Tvärtom - uppläggen där man har en lön på papperet och sedan tvingas betala tillbaka till arbetsgivaren riskerar att fortsätta i det fördolda.

Jag har därför lagt fram ett förslag som jag tror skulle kunna bidra till att färre människor utnyttjas och att fler som utnyttjar åker fast, och det är att helt enkelt börja straffa dem som utnyttjar i stället för dem som blir utnyttjade.

I dag är det arbetstagaren som utnyttjas som straffas med utvisning om arbetsgivaren åker fast. Filippinska sjuksköterskor som har jobbat fem år i Sverige blir nu utvisade för att deras arbetsgivare för länge sedan gjorde fel med sin annonsering. Det kan till och med vara så att man har bytt arbetsgivare, och då blir det ingen effekt alls och inga konsekvenser för den som har begått brottet.

Jag undrar om Socialdemokraterna är beredda att också gå fram med sådana förslag.

Herr talman! Jag är helt övertygad om att lösningen på utnyttjandet av människor på den svarta arbetsmarknaden är fler kontroller och mer samverkan mellan myndigheter och också att den som blir utnyttjad inte ska vara rädd för att anmäla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I dag behöver många som blir utnyttjade eller som ser sin arbetsgivare ägna sig åt brottslighet, som att kanske hantera narkotika och annat, väga sin egen framtid i vågskålen. Ska man anmäla hur man själv blir behandlad eller brottslighet som arbetsgivare begår? Om man anmäler kommer ju Migrationsverket i ett nästa steg att ta bort uppehållstillståndet för arbetstagaren.

Vi menar att vi måste vända på perspektiven och ha hårdast sanktioner för den som utnyttjar och också vettiga skadestånd till den som blir utnyttjad. Jag tänker lite som med ockerhyrorna på bostadsmarknaden - att man i efterhand ska kunna kräva tillbaka lön som man inte fått, om det nu var det som stod på papperet. Man ska också ha möjlighet att stanna kvar i Sverige och söka ett nytt jobb. För även om det inte heter "straff" i de här fallen upplever många människor såklart utvisningen som ett enormt slag.

Det kan ju innebära att man måste ta barnen ur skolan och flytta från ett liv i Sverige där man har rotat sig. Det kan innebära enorma konsekvenser.

Vi tycker att det är de som utnyttjar som borde vara rädda, inte de som blir utnyttjade.

Herr talman! Ola Möller lyfte blicken på ett mycket föredömligt sätt. Vi lever i en otroligt svår tid på många sätt och vis. Det är också ett väldigt oroligt säkerhetspolitiskt läge såväl i Sverige som runt om i världen. Det pågår flera humanitära kriser samtidigt.

I detta läge är det viktigt att ha många tankar i huvudet samtidigt, för att citera Ulf Kristersson. Det är viktigt att inte glömma bort och sluta prata om Putins olagliga invasionskrig mot Ukraina, som fortsätter att sätta djupa spår i den ukrainska befolkningen. Det är ett krig som tyvärr ser ut att bli långvarigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Även om jag ofta är skarp i min kritik mot regeringens migrationspolitik vill jag tacka utskottet och migrationsministern för bra diskussioner i utskottet om vad som ska hända efter det att massflyktsdirektivet löper ut. Jag tror att det är en styrka att vara så enade som möjligt när det gäller massflyktsdirektivet och Ukraina. Men faktum är att massflyktsdirektivet gäller, och för många ukrainare som befinner sig i Sverige är situationen tuff och svår.

Centerpartiet går därför fram med en budgetsatsning för att höja dagersättningen för de ukrainska flyktingar som befinner sig här med stöd av massflyktsdirektivet. Det är dags att regeringen inser att konflikten tyvärr kommer att bli långvarig och agerar genom att skapa förutsättningar för de ukrainare som befinner sig i Sverige att leva ett drägligt liv här.

Herr talman! Sverigedemokraternas Ludvig Aspling brukar ofta ta till orda i debatten och säga att oppositionen inte läser propositioner och budgetar. Men det har jag gjort, och därför skulle jag inte bara vilja diskutera kronor och ören utan de mål som står i regeringens budget för migrationspolitiken. De är tydliga, och det uppskattar man ju. Ska man sammanfatta dem väldigt enkelt kan man väl säga att helst ska ingen komma hit, och de som är här ska ut.

I den lite längre migrationsdebatten i april försökte jag i mitt anförande besvara frågorna om hur vi hamnade här och vart vi är på väg. Jag sa, sammanfattningsvis, att vi delvis är här för att vissa partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna, och den resan fortsätter. Då är svaret på vart vi är på väg rätt enkelt. Vi är på väg mot ett ännu mer slutet, intolerant och kallt Sverige.

Låt mig nu fråga vad som egentligen har hänt sedan april. Var hamnade vi? Jo, vi har redan blivit ett slutnare, intolerantare och kallare Sverige. Man kan tycka att jag slänger mig med hårda och tomma ord, men låt oss titta på vad som faktiskt har hänt. Låt oss titta på det sakpolitiska innehållet i budgeten och propositionerna som regeringen lagt fram senaste tiden.

Regeringens mål är på väg att uppfyllas. Vi kan börja med de angiverilagar som innebär att offentligt anställda ska tvingas ange människor på flykt som vistas i Sverige. Om de inte gör detta ska de kunna straffas. Regeringen har inte behagat svara på frågan om läkare och lärare ska undantas eller tvingas anmäla sina sjuka patienter eller sina elever i skolan.

En annan fråga som också väckts här i dag är arbetskraftsinvandringen. Den 1 november i år infördes ett lönegolv på 80 procent av medianlönen. Detta är kanske det tydligaste exemplet på att flera partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna.

Jag skulle kunna stå här en väldigt lång stund och lyfta fram organisation efter organisation, företag efter företag som riktat skarp kritik mot och känner oro över regeringens lönegolv. Vid införandet lyfte regeringen fram att jobben som nu utesluts från arbetskraftsinvandringen ska göras av någon som redan befinner sig i Sverige. Organisation efter organisation, företag efter företag har förklarat att verkligheten inte ser ut så.

Nu upplever jag att regeringsföreträdarna i den här kammaren har släppt det argumentet och börjat med helt andra argument. Man pratar i stället om att lönegolvet infördes för att motverka fusk och oegentligheter. Låt mig en gång för alla i denna talarstol slå ned det argumentet. I utredningen som lagstiftningen om 80 procent av medianlön bygger på slår utredaren och utredningen fast att ett lönegolv inte motverkar fusk och oegentligheter. Den som vill fuska sätter nämligen en lön på papperet men betalar i praktiken ut en annan. Detta kunde vi till och med läsa om i SvD häromveckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vill man få fler personer som befinner sig i Sverige i arbete är det inte lönegolv som behövs utan reformer. Nästa vecka, herr talman, ska vi diskutera arbetsmarknadspolitik, men jag kan konstatera att på det arbetsmarknadspolitiska området har propositionslistan denna höst varit tom. Det gäller även integrationsområdet.

När det gäller anhöriginvandringen har regeringen gjort det svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Med andra ord har regeringen infört en politik som håller familjer splittrade.

Det finns också en ny, smalare, humanitär grund där svårt sjuka barn riskerar utvisning. Jag är själv ett så kallat hjärtebarn. Jag genomgick en hjärtoperation när jag var liten. Jag var elva månader gammal. Jag har förstått när jag samtalat med mina föräldrar eller tittat på bilder från min barndom tillsammans med min nya make och med min mamma att det inte bara var en operation, och sedan var det klart. Det var lång eftervård - för vissa tar den kanske aldrig slut. Jag har turen att bara behöva gå på kontroller då och då. Men det finns många fall som kräver ordentlig eftervård. Det kan gälla en person som på den nya humanitära grunden skulle kunna utvisas av regeringen. Man kan få sin operation, men inte eftervården - inte ens om den inte kan garanteras i hemlandet.

Detta är en del av regeringens paradigmskifte. Det tragiska är att resan bara är påbörjad. Om man ska svara på frågan "Var hamnade vi egentligen?" får man väl göra utvärderingen 2026.

Vi kan konstatera att det på många områden - integration, arbetsmarknad, miljö och klimat - går väldigt långsamt. Men här får vi faktiskt ge ministern att det går väldigt fort.

Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Det var mycket som handlade om huruvida jag förstår. Jag förstår faktiskt inte riktigt frågan, om jag ska vara riktigt ärlig.

Ludvig Aspling pratar om bidrag. Sverigedemokraterna om något är ju ett bidragsparti, om man jämför med Centerpartiet. Ludvig Aspling pratar om att människor som kommer hit ska ha allting. Men Centerpartiet var kanske det allra första parti i den här kammaren som började prata om kvalificering in i välfärden. Det är jättebra att regeringen nu ska titta på det med en bred utredning. Jag välkomnar det. Det var någonting där vi faktiskt inte nådde hela vägen när vi förhandlade med Socialdemokraterna.

I övrigt vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska kommentera detta. Man kan ha likvärdig lagstiftning på EU-nivå utan att ligga på miniminivån. Det är ju inte så att alla europeiska länder ligger på miniminivån.

Ludvig Aspling säger ofta att företrädare för Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet inte förstår. Nej, jag förstår faktiskt inte riktigt frågan. Ledamoten får gärna upprepa den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag skulle kunna vända på frågan. Det kommer ju fortsatt att finnas en humanitär ventil. Den blir bara mycket smalare. Den frågan kan man alltså ställa tillbaka till ledamoten.

Nu förstår jag vad det här handlar om. Det handlar om att Centerpartiet har riktiga förslag för integrationen. Det enda Sverigedemokraterna har är att människor inte ska komma hit och att människor som befinner sig här ska utvisas. Jag tror att man behöver ha en offensiv integrationspolitik. Det måste man satsa på. Man måste satsa på att människor ska lära sig svenska språket, komma in på den svenska arbetsmarknaden och bli en del av det gemensamma Sverige. Jag tycker att en migrationspolitik måste kombineras med en seriös integrationspolitik.

Jag tror genuint att många som röstade på något av Tidöpartierna röstade för en bättre integrationspolitik i det här landet, för den har varit dålig. Där kan jag instämma i Socialdemokraternas samhällsanalys. Men då behöver man satsa på språket, jobben och mottagandet så att människor kan komma in och bli en del av vårt gemensamma Sverige.

Nästa vecka, herr talman, ska vi debattera integrationsbetänkandet. Jag kan konstatera att inte en enda proposition lagts fram i Sveriges riksdag på integrationsområdet sedan Tidöregeringen tillträdde. Helt tomt har det varit. Jag tror att man måste satsa på integrationen på kort sikt så att människor kan komma in och bidra till vårt gemensamma Sverige.

Herr talman! Det är en mörk tid vi lever i. Vi har fler människor som drabbas av krig och konflikter än på mycket länge. I Europa pågår ett invasionskrig med miljontals människor på flykt. Ingen kan låta bli att beröras av bilderna vi möts av från Gaza.

Samtidigt pågår FN:s klimattoppmöte i Dubai, COP 28. Det leds av en oljetopp som vill att världen ska fortsätta att utvinna och bränna fossila bränslen. IPCC larmar högre och högre. På klimatrapportens kartor kan vi se hur allt fler områden kommer att bli obeboeliga allt fler dagar om året. Fler människor än någonsin är på flykt i världen.

I Sverige har vi en regering som ökar klimatutsläppen, sänker biståndet och minskar sitt ansvarstagande för flyktingmottagandet genom FN:s kvotflyktingssystem. I dag har den svenska inrikespolitiska debatten präglats av diskussionen om vad flyktingmottagandet kostar, som om asylrätten någonsin har varit någon affärsverksamhet, som om vi räddade liv för att vi tjänade pengar på det.

Herr talman! Sjuksköterskan Omids ord har etsat sig fast i mig: Man känner sig ingenting värd i Sverige i dag. Det sammanfattar väl effekterna av den SD-kontrollerade regeringens migrationspolitik. Man känner sig ingenting värd i Sverige i dag. Det var orden han uttalade samtidigt som han hängde upp det livräddande droppet vid sjukhussängen.

I korridoren stod hans kollegor och samtalade med varandra, en av dem i hijab. De är några av alla de människor som har demoniserats av högt uppsatta politiker som har talat mycket illa om invandrare som grupp och i synnerhet om muslimer. Att skuldbelägga hela folkgrupper för stora samhällsproblem är att skjuta ifrån sig ansvaret och att splittra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag önskar en politik där man i stället engagerar sig i att integrera människor och att få alla att känna sig som en värdefull del av vårt land. Vi kan lära oss av Lars och Dalya som jag mötte på Ölands folkhögskola.

Lars och Dalya arbetar med en klass invandrarkvinnor som jag fick äran att samtala med. De berättade att här, i det här klassrummet, känner de sig trygga. Här vågar de prata - inte bara på svenska, utan här vågar de också prata om svåra saker i livet. De ställer frågor om hur man kan integreras och möta fler svenskar. Kommer det att finnas ett jobb för mig som äldre kvinna som inte pratar så bra svenska? Just de här kvinnorna hade inte kommit till sin rätt och klarat sfi. Folkhögskolan var den miljö de behövde.

På samma sätt som folkhögskolorna och folkbildningen under lång tid fångat upp dem som inte kommit till sin rätt i den vanliga gymnasieskolan eller komvux jobbade man här med kvinnor som alltför länge stått utanför. Tillsammans övade man inte bara svensk grammatik, utan man åkte också till simhallen och lärde sig hur det funkar med det svenska samhällets olika delar.

Detta är verkligen integration i sin allra mest värdefulla bemärkelse.

Eller så kan vi lära oss av alla dem som år efter år stått kvar och stöttat de ensamkommande som kom till Sverige 2015. Vi kan läsa kvittot i Statistiska centralbyråns rapport från den 28 november - helt fantastiska resultat! Det är 82 procent av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd som barn och 85 procent av dem som fick uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen som arbetar.

Jag är inte förvånad, för jag har redan mött dem hos Världen i Värmland, föreningen som slöt upp och såg till att ungdomarna när de blev uppskrivna i ålder inte behövde lämna sin skolgång och Karlstad utan fick tak över huvudet och chansen att bo kvar. Där mötte jag ungdom efter ungdom som ställde sig upp på det möte som vi politiker blev inbjudna till, sa sitt namn och med stolthet berättade att de jobbade i hemtjänsten, som plattläggare eller som elektriker - ungdom efter ungdom, runt om i hela vårt land.

Den dagen då frågan om kostnader och lönsamhet är på tapeten undrar jag om de här siffrorna kommer att göra någon förändring i Tidöpartiernas politik. Kommer man att sluta prata nedlåtande om den här gruppen ensamkommande när vi nu har svart på vitt hur de nu är en del av samhället och verkligen stöttar upp i äldreomsorgen där det behövs och i yrken där vi har brist på arbetskraft? Man kan ju alltid hoppas, men jag hoppas nog på för mycket.

Jag vill dock säga till alla er som stod kvar, till alla er som visar vilken skillnad detta gör för enskilda människor och för integrationen i vårt samhälle: Tack för att ni stod kvar när samhället svek några av de mest utsatta!

Herr talman! Det pratas mycket om att ett nej är ett nej. Säg det till dem som alldeles före kriget i Gaza fick utvisningsbeslut dit! Säg det till kvinnorna från Afghanistan som utvisades innan Sverige ändrade sig och kom fram till att det trots allt, ett år efter talibanernas maktövertagande, inte var okej att utvisa kvinnor till Afghanistan! Säg det till alla de hundratals hbtqi-personer som inte fått rättssäkra asylprövningar hos Migrationsverket, som fått avslag för att de skämts för lite för sin homosexualitet, som inte resonerat tillräckligt djupt om sina trans- och intersexkroppar för att kvala in i Migrationsverket stereotypa föreställningar och som därför inte blivit trodda!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nej, det är inte så enkelt som att ett nej är ett nej. Fråga de ensamkommande ungdomar med afghanskt medborgarskap som nu lever i limbo i Sverige! De får inte jobba, de får inte tak över huvudet från samhället, de har inte rätt till några bidrag och det har under flera års tid inte heller gått att verkställa utvisningarna till Afghanistan.

Säg det till Murhaf Hamid, som slog majblommeförsäljningsrekord! Han har bott hela sitt liv i Migrationsverkets boenden. Han har sett mer av Sverige än många av oss riksdagsledamöter. Han har bott i Kiruna, i Skåne och i östra och västra Sverige, alltid hos Migrationsverket. Han är född i Sverige. Nu går han i sjätte klass.

Ett nej är inte alltid ett nej. Ibland borde nejet ha varit ett ja från början. Låt oss ändå se verkligheten så komplex som den faktiskt är, där omständigheter förändras och allting inte alltid blir rätt från början.

Herr talman! Jag önskar att Sverige hade en regering som såg de människor som nu drabbas in på bara skinnet av en allt hårdare politik och allt kallare retorik. Jag önskar att vi hade en regering som bedrev en politik för att färre människor ska vara på flykt i världen och som lade all sin kraft på att förbättra integrationen och såg till att vi inte längre pratade om en vanlig klass med 30 elever. När, herr talman, blev det vanligt med 30 elever i varje klass?

Vill vi på allvar komma åt de utmaningar som samhället står inför behöver vi förstärka välfärden, motverka fattigdomen och segregationen och stärka alla de aktörer, inklusive folkhögskolorna, som faktiskt bidrar till integration varje dag - inte skära ned på allt detta och peka finger åt alla invandrare som ett kollektiv.

Det är vårt ansvar som politiker att bygga ett starkt samhälle och en stark gemenskap som rymmer alla oss som bor i det här landet oavsett var vi är födda, om vi har en religion eller inte och vilken den i så fall är.

(Applåder)

Herr talman! Två minuter kommer inte att räcka till för att rätta alla fel i Ludvig Asplings replik, men låt mig ändå ta frågan om de rättsosäkra åldersbedömningarna. Det är en fullständig rättsskandal. Vi i Miljöpartiet säger inte att vi inte ska ha någon form av åldersbedömningar. Det vi säger är att de måste baseras på rättssäkra grunder.

Till att börja med var det som vi såg under 2015 helt godtyckliga okulära bedömningar där handläggare kunde se på en person och bedöma att den var en dag äldre än vad den påstod eller flera år äldre än vad den påstod. Helt plötsligt blev lillebror storebror.

Konsekvenserna blev att barn berövades de rättigheter som tillkommer barn och i stället blev behandlade som vuxna. I vissa fall betydde det att de blev utkastade från sina familjehem och HVB-hem och i stället placerades på boenden med bara vuxna män. Där placerades barn på grund av åldersbedömningarna. Men de värsta konsekvenserna drabbade förstås de barn som absolut inte borde ha utvisats utan ett ordnat mottagande i hemlandet, i värsta fall till platser som Afghanistan.

Det vi har sagt är att de rättsosäkra åldersbedömningar som infördes, så kallade medicinska åldersbedömningar, och som inte har någon grund i vetenskap behövde avskaffas och utvärderas. Den utvärderingen valde Tidöpartierna som ett av sina första beslut att lägga ned. Man var inte intresserad av att hitta rättssäkra metoder för åldersbedömningar, och detta kan jag bara beklaga.

Herr talman! Jag tror inte att två minuter räcker till för att rätta alla felaktigheter i den repliken heller. Jag får bara konstatera att Ludvig Aspling baserar sina beräkningar på något som inte har redogjorts för här.

Jag kan konstatera att när vi höjer antalet kvotflyktingar budgeterar vi för detta. Men när det kommer till hur människor flyr runt om i världen är det ett förenklat resonemang som ligger till grund för Sverigedemokraternas analyser.

I den migrationskommitté som bland andra jag var ledamot i kunde vi konstatera att de saker som påverkar vilket land människor flyr till egentligen har väldigt lite att göra med exakta regelverk i det landet. Det handlar i väldigt hög utsträckning om var det finns en diaspora och om den allmänna bilden av Sverige.

En av de faktorer som avskräcker människor från att komma till Sverige i dag och som Migrationsverket lyfte upp på insynsrådet för en tid sedan är gängskjutningarna. Det är ändå ganska märkligt att tänka sig att vi skulle påverkas i vår vilja att motverka skjutningar i Sverige baserat på hur vi ser på invandringen.

Jag tycker att Sverige ska vara ett bra land för dem som bor här, och dem som vi tar emot ska vi behandla väl. Vi ska ha rättssäkra asylprocesser, och vi ska satsa på en bättre integration.

Herr talman! Till att börja med, Magnus Resare: Läs SCB:s rapport! Där står att över 80 procent av de ensamkommande som fick uppehållstillstånd från början, alltså inte till följd av gymnasielagen, också har arbete. Det är alltså nästan lika höga siffror både för den grupp som omfattas av den nya gymnasielagen och för den grupp som fick uppehållstillstånd som ensamkommande barn.

Jag tycker att det är fantastiska siffror. Framför allt tror jag att de är talande för kraften i det enorma stöd som gode män och familjehem har varit för att dessa ungdomar skulle integreras i Sverige. Det är förstås en slutsats som inte kan läsas rakt av i rapporten. Men det handlar alltså inte bara om gymnasielagsungdomarna, och det tycker jag är fascinerande och väldigt positivt.

Vad gäller kostnaderna finns det självklart kostnader som är relaterade till mottagande av flyktingar. Men frågan jag ställer är vad ni som nu beställer den här utredningen baserad på människors folkgrupp, alltså ursprung, vill göra med resultatet. Handlar det om att människor som kommer från länder med lägre utbildningsnivå och därför har svårare att få välbetalda jobb inte i lika hög utsträckning ska beviljas asyl när de söker? Är det detta som är syftet med den här rapporten, eller vad vill man komma åt?

Herr talman! Tittar man ut i världen ser man att länder som till exempel Libanon, där var fjärde människa är en flykting från Syrien, nu har utmaningar med dricksvattenförsörjning och andra väldigt grundläggande frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag tror absolut att världens länder måste samarbeta om mottagandet av flyktingar globalt ska vara hållbart. Det är klart att inte heller Sverige ensamt skulle kunna ta emot hur många som helst. Men det jag vänder mig emot är resonemang om att vi inte skulle ta emot människor bara för att det skulle innebära en kostnad. Det är det som jag tycker har varit viktigt att markera mot och fråga om.

Jag fick inte svar från Magnus Resare, och jag vet att hans chans att svara nu är förbi, men jag undrar ändå. Vad avser regeringen att göra om det visar sig att människor från en viss grupp som har fått asyl i Sverige har inneburit mer kostnader än andra? Avser man då att till exempel arbeta för att utsatta kvinnor ska skickas till talibanerna, eller vad är tanken? Vad är syftet med den här rapporten? Vill man veta hur man jobbar bättre med integration kan man väl börja mäta olika integrationsåtgärder i stället.

Herr talman! Hans Eklind pratar om vad väljarna vill ha, nämligen en bättre integration. I en undersökning som bland annat Rädda Barnen beställde visade det sig att en stor majoritet av svenska väljare också tycker att små barn ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar i Sverige.

Jag förstår inte hur ett parti som Kristdemokraterna, som brukar sätta familjen främst, resonerar när man bestämmer att små barn som befinner sig i flyktingläger runt om i världen ska leva där i flera år medan deras föräldrar står i bostadskö i Sverige och desperat försöker hitta ett fast jobb med en lön som är tillräckligt hög för att uppfylla de krav som Kristdemokraterna har ställt upp för att någon ska få åtnjuta den grundläggande mänskliga rättigheten att återförenas med sina barn.

Hur blir den viktiga integrationen, som vi båda talar om, bättre av att barn går kvar i flyktingläger i Jordanien eller på andra platser i världen i stället för att så fort som möjligt få komma till sina mammor och pappor i Sverige och börja i den svenska skolan i så låg ålder som möjligt? Vi vet ju från varenda mätning att ju tidigare barn som invandrar till Sverige börjar skolan, desto bättre chanser har de att klara gymnasiet. För den som börjar redan i de första årskurserna är chanserna lika goda som för svenska elever, men för den som kommer till Sverige först i högstadiet är det riktigt tufft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi har alla ett val, och det är om vi ska göra allt i vår makt för att de flyktingar som får skydd i Sverige ska få återförenas med den familj de skiljts från eller om vi inte ska det. Tidigare var Kristdemokraterna ett av de partier som satte barnens rätt att leva med sina mammor och pappor i centrum. Nu har Kristdemokraterna i stället valt en annan väg.

Många remissinstanser har lyft att detta inte är förenligt med barnkonventionen. Faktum är att frågan aldrig kommer att prövas rättsligt eftersom Sverige inte har tillträtt barnkonventionens tredje protokoll. Men det räcker väl ändå med den moraliska frågan: Är det rätt att hålla barn ifrån sina föräldrar när vi har ett val?

Dessa försörjningskrav leder till att barn frågar sina föräldrar: Älskar du mig inte? De förstår nämligen inte varför de inte får komma till mamma. De kan inte begripa att enrumslägenheten inte uppfyller de krav som myndigheterna ställer upp för att en åttaårig pojke ska få se sin mamma igen. Föräldrar får se sina barn växa upp via Facetime i väntan på att få en tillräckligt stor lägenhet.

Detta är inhumant. Det strider mot grundläggande rättigheter som tillkommer varje barn i den här världen. Vi borde verkligen göra allt i vår makt för att se till att de barn och föräldrar som befinner sig här i Sverige ska få återförenas med familjemedlemmar som de har skilts från på grund av flykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag noterar att Hans Eklind inte vill diskutera de förslag som hans eget parti lägger fram i Tidöavtalet. Detta är ju en fråga som är i högsta grad relevant för en stram migrationspolitik enligt Tidöavtalet.

Här har jag alltså tre exempel som jag gärna skulle vilja att Hans Eklind redogör för. Men jag kan ta fler exempel. Vi har ju en statssekreterare hos statsministern som sysslat med brottslighet. Vi har dessutom en ordförande här i ett av riksdagens utskott som har blivit av med körkortet. Det finns ledamöter i finansutskottet som har stora skatteskulder.

Sådana saker har i debatten nämnts som sådant som skulle kunna vara bristande vandel för den som inte är svensk medborgare. Därför vill jag höra Eklinds uppfattning om detta. Detta har alltså inget med personerna att göra, utan det är fakta som ligger på bordet.

Jag har absolut ingen beröringsskräck gentemot SD. Det är Lawen Redar som citeras här, och hon får väl svara för det. Men jag har ingen beröringsskräck.

Jag var dock inte intresserad av till exempel den politik som Sverigedemokraterna förde 2011. Då talade man om nedärvd essens, alltså rasbiologi, i sitt principprogram. Att Hans Eklind 2014 började tänka på att samarbeta med dem kan man ju fundera på.

Om Hans Eklind har läst socialdemokratins kommittémotion kan han se att vi är för en stram migrationspolitik. Mycket av den politik som har genomförts under denna mandatperiod bygger på utredningar som vi har tillsatt. I det perspektivet finns det ingen konflikt.

Jag har stått här många gånger och sagt att vi givetvis hade velat göra mer för att till exempel ha bättre integration, men det har vi inte kunnat genomföra, för vi har haft en högermajoritet i den här kammaren sedan 2006 som har stoppat mycket av våra förebyggande åtgärder.

När det handlar om att lägga om migrationspolitiken vill jag säga: Det var vi som gjorde det.

Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens budgetförslag för 2024 på migrationsområdet. Det innehåller, utöver de rent budgetmässiga aspekterna, en viktig omdefinition av målen för utgiftsområdet som är värd att kommentera och som vi i Liberalerna helt ställer oss bakom. Det är enligt vår mening ett mycket bra sätt att konkretisera det viktiga migrationspolitiska paradigmskifte som denna regering driver fram.

För oss handlar det om en nödvändig anpassning till en verklighet som kräver en migrationspolitik som ger oss ett andrum för att hantera följderna av den påfallande obalans som under lång tid har funnits mellan en dåligt fungerande integrationspolitik och en mycket stor invandring. Inte minst har det handlat om en flyktingrelaterad invandring från samhällen som på ett radikalt sätt skiljer sig från det moderna och demokratiska svenska samhället.

I detta sammanhang vill jag påminna om att det mellan 2000 och 2022 var över 2 miljoner människor som invandrade till Sverige. Denna invandring gav en nettoökning av antalet utlandsfödda personer bosatta i vårt land från 1 miljon till mer än 2 miljoner. Tre fjärdedelar av denna ökning bestod av personer födda i Asien och Afrika, som i dag utgör drygt 10 procent av Sveriges befolkning.

Ett väsentligt bidrag till denna ökning kommer från den flyktingrelaterade invandringen. Nästan 620 000 personer fick uppehållstillstånd som flyktingar eller flyktinganhöriga under dessa år. Det är en exceptionellt hög siffra i förhållande till vår befolkning - runt fem gånger mer än genomsnittet för Europeiska unionen.

Herr talman! Följderna av obalansen mellan en stor invandring och en mycket otillfredsställande integration är många och allvarliga. Det handlar om utslagning och utanförskap, parallell- och skuggsamhällen, gäng- och klanvälden, omfattande hedersförtryck och normsystem som strider mot det fria och jämställda samhällets grundprinciper, våldsbejakande islamism och systemhotande separatism. Det är några kända uttryck för en alltmer bekymmersam utveckling som måste stoppas här och nu.

Läget är akut och behöver tas på stort allvar. Det är vi i Liberalerna och den regering som vi är en del av övertygade om. Dessutom anser en betryggande majoritet av riksdagen att det under dessa omständigheter vore fullständigt ansvarslöst att driva fram en politik som de facto skulle leda till en ännu större flyktingrelaterad men också rent illegal invandring än den som vi redan har haft hittills.

Det är som vi vet just en sådan politik som Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar. Att konstatera detta är ingen bagatell, ty dessa partier kan i morgon i en eventuell socialdemokratisk regeringskonstellation få ett förhandlingsläge som ger dem möjligheten att diktera villkoren för vår framtida migrationspolitik. Det vore givetvis förödande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag skulle i detta sammanhang vilja göra några förtydliganden angående Liberalernas migrationspolitiska ståndpunkter, så att det inte blir några missuppfattningar om partiets linje i denna viktiga fråga.

Först och främst motiveras vårt stöd till en restriktiv flyktingpolitik som lägger sig på EU:s miniminivå av de omständigheter som redan har nämnts. Det är för oss en akut lösning på en situation som har blivit alltmer ohanterlig.

I början av 00-talet ville vi omdana grunderna för svensk integrationspolitik just för att vårt land inte skulle tvingas genomdriva en hård migrationspolitisk åtstramning av den typ som vi håller på att genomföra i dag. Tyvärr var det inte många som då var villiga att lyssna till vår röst, och Sveriges integrationsproblem har vuxit sedan dess på ett sätt som överträffar dåtidens mest pessimistiska prognoser.

Men, fru talman, vi vill inte göra en dygd av nödvändigheten. Vi önskar att det vore möjligt att upprätthålla en mindre restriktiv flykting- och migrationspolitik, men så är inte fallet i dagens läge. För oss kan såväl migrationen som en växande etnisk och kulturell mångfald bidra till en positiv utveckling, men det förutsätter en fungerande integration och inte minst en invandringssammansättning och volym som inte överskrider vår integrationsförmåga.

Allt detta måste givetvis ske inom ramen för ett samhälle som med tydlighet markerar de nödvändiga gränserna för den mångfald som kan accepteras i ett öppet, demokratiskt och jämställt samhälle. Ingen får i religionens, den kulturella särartens eller hederns namn kränka andra individers lika värde eller inskränka deras bestämmanderätt och grundläggande fri- och rättigheter. Att det tyvärr händer här och nu och drabbar hundratusentals personer, inte minst flickor och kvinnor, är en skam för vårt land. Denna frihetsvidriga mångfald vill vi inte ha, och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att bekämpa den.

Fru talman! Den svenska migrations- och integrationspolitiken befinner sig i ett formativt skede. Till följd av en invandring utan paralleller i vår historia har det hänt något viktigt med vårt land, som tvingar oss att ställa en rad fundamentala frågor om Sverige och om vår gemensamma framtid.

Det råder en växande konsensus om att landet genomgår en mycket allvarlig kris, en kris som inte har med ekonomin att göra utan med något som är mycket viktigare än det: landets identitet och sammanhållning, det som förenar oss, de värderingar, normer och referenspunkter som skapar ett vi, en delad identitet, en förpliktande solidaritet och en grundläggande gemenskap som ger ett meningsfullt innehåll åt ordet Sverige.

Detta är till syvende och sist vad det hela kretsar kring. Framtidens stora politiska debatter kommer att handla om olika sätt att ta itu med de utmaningar som har med landets sammanhållning att göra. Olika alternativ kommer att stå mot varandra - olika projekt för vad Sverige kan och bör bli efter den stora migrationens tid.

I det perspektivet kommer vi liberaler att hävda att en mångfaldsbejakande gemenskap inte bara är möjlig utan själva grundbulten för att kunna bygga upp ett fritt och välmående samhälle. Men det bör handla om en mångfald som inte söndrar och som inte står i konflikt med de liberaldemokratiska principer som ligger till grund för vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Med detta sagt vill jag slutligen yrka bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 8.

(Applåder)

Fru talman! Nej, det gör vi inte - definitivt inte.

Vad gäller skuggsamhället skulle jag vilja ställa frågor till ledamoten. Hur skulle det påverka om era förslag, som leder till en radikal ökning av antalet personer som kommer hit, skulle få riksdagens stöd? Ni föreslår en generell amnesti oavsett den status som personen har här. Illegala invandrare som har befunnit sig i Sverige under en viss tid skulle då alltså få stanna här. Det står i er migrationspolitiska motion.

Vad skulle hända om man avskaffar Frontex, som ni vill enligt den motionen? Vad skulle hända om avtalet med Turkiet sägs upp, som ni vill just i er kommittémotion? Vad skulle hända om man inrättar så kallade asylvisum, det vill säga att människor var som helst på jorden skulle kunna ansöka om att få komma hit för att söka asyl? Har ni funderat på konsekvenserna av allt detta? Har ni funderat på vad en amnesti betyder för flyktingsmugglare och för människosmugglare? Hur skulle Sverige se ut om er politik skulle gälla?

Om ni kan regera någon gång vill ni regera med Socialdemokraterna, vars förslag och inställning går helt emot den migrationspolitik som ni förespråkar. Det är antagligen väldigt svårt för väljarna att veta vad det är för politik man kommer att få om ni skulle kunna bilda regering. Det blir en mycket svår situation för er att diskutera.

Fru talman! Tack, Tony Haddou, för att du var ganska tydlig med att ni står fast vid den politik som jag läste om i er kommittémotion! Då vet du att ert amnestiförslag inte bara gäller ensamkommande barn utan alla personer, oavsett uppehållsrättslig status, som har befunnit sig i Sverige under en viss tid, alltså även illegala invandrare.

Om du inte har läst er egen motion är det inte mitt problem, men det står så. Jag kan skicka en kopia till dig.

Problemet är att den politiken skulle generera ett oerhört starkt tryck att komma till Sverige. Flyktingsmugglare, människosmugglare - alla skulle utnyttja detta på ett fantastiskt sätt. Jag vet inte varför ni vill gynna den typen av industri som är så omänsklig, men det är det ni skulle göra.

Och inte bara det: Ni skulle skapa en fullständigt ohållbar situation i Sverige. Tror du att vi skulle klara en ännu värre migrationskris än den vi hade 2015? Kanske tror du att vi skulle klara det, men jag är säker på att en stor majoritet av svenskarna inte vill ha något sådant utan skulle reagera mycket starkt mot en riksdag som stiftar sådana lagar som ert parti vill ha.

Men det finns ingen risk, för Socialdemokraterna går rakt emot vad ni säger. Eller, det är klart att det finns en liten risk, för det är makten framför allt för vissa partier. Det vet du. Du säger "javisst, vi kanske kan tvinga dem att säga ja till alla de här sakerna". Det borde väljarna tänka på!

Fru talman! Det sista kan jag hålla med om. Jag är glad över att ministern närvarar vid debatten, och jag beklagar att många missbedömt hur sent den skulle hålla på och därför inte längre är kvar.

Jag vill också för tydlighets skull säga att ingen del i vår följdmotion var avsedd att ge stöd till regeringens förändrade mål kring migrationspolitiken. Jag vill att det tas till protokollet om det har varit oklart. Vi har en annan syn än Tidöpartierna på det här området, och det tror jag nog att de flesta är väl bekanta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Mina frågor till Maria Malmer Stenergard rör ett område där jag upplever att vi har haft något större samsyn än i andra frågor. Det handlar om stödet till Ukraina och mottagandet av flyktingar därifrån. I utskottet har vi diskuterat ett flertal gånger men fortfarande inte kunnat få besked från Skatteverket om vad som kommer att gälla för folkbokföring av ukrainska flyktingar. Den frågan kräver ett svar.

Det har gått alldeles för lång tid. Människor har levt utan grundläggande rättigheter till sjukvård och har haft en dagersättning som inte går att leva på. Det är för lite att få 71 kronor om dagen. Då har man inte råd med mat, bussresor, hygienartiklar, läkarbesök, mediciner med mera.

Vi vet att kvinnor har rest tillbaka till Ukraina för att över huvud taget få tillgång till gynekologiska undersökningar. Det är en skam för Sverige att den här gruppen behandlas på det här sättet.

Jag undrar om ministern kan ge klara besked om när folkbokföringsfrågan löses och dagersättningen höjs för ukrainska flyktingar och asylsökande.

Fru talman! Jag har förståelse för att regeringen inte hade lösningar på de här problemen klara när man tillträdde. Men nu har det gått över ett år, och det hänvisas fortfarande till att lagstiftningen är gammal och att man inte hade tänkt igenom allting för 20 år sedan. Problematiken är ju här och nu!

Jag har själv mött en läkare som inte vet om det är värt att sätta igång vidareutbildningen för att bli behörig i Sverige, eftersom man inte vet någonting om framtiden här och vidareutbildningen tar två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag möter ukrainska flyktingar här och nu som får välgörenhet från Röda Korset bestående av potatis, lök, havregryn och blöjor - det allra mest grundläggande. Det beror på att dagersättningen är för låg. Asylsökande klarar sig inte heller på den.

Jag stöder inte regeringens planer för framtiden, men alldeles oavsett vad man vill borde vi vara överens om att dagersättningen, som det beslutades om för 30 år sedan och som inte har höjts sedan dess, inte går att klara sig på här och nu. Vi vet alla hur mycket priserna har gått upp bara de senaste åren på basvaror som mat.

Mitt intryck är att regeringen inte har prioriterat och lagt kraft på att lösa situationen vad gäller dagersättningen och frågan om folkbokföring. När regeringen vill går det uppenbarligen att både snabbutreda och snabbhantera diverse lagstiftning. Men samtidigt som regeringen säger sig ge fullt stöd till dem som nu strider för Ukrainas frihet går deras barn fattiga i Sverige.

Fru talman! Jag tackar migrationsministern för deltagandet i debatten i dag. Jag vill återkomma till en fråga som har kommit upp några gånger nu med anledning av Vänsterpartiets motion och vårt budgetalternativ. Vi vill att ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas uppehållstillstånd genom en amnesti. I dag är åtta av tio av dem som kom 2015 sysselsatta, främst inom vård och omsorg och socialtjänst. Det här handlar om barn som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats fruktansvärt illa till följd av politiska beslut.

Jag ställde tidigare en fråga till migrationsministerns kollega i Moderaterna om att väldigt många av dessa personer får utvisningsbeslut, många gånger till Afghanistan, men inte kan utvisas utan hamnar i limbo och år efter år förblir i det som kallas skuggsamhället. Väldigt många av dem rycks upp från sina jobb, studier och bostäder och kastas helt ut från det system de varit inne i. Många har jobbat vitt men tvingas nu arbeta svart för att de blivit av med sin försörjning. Vad är det de ska göra? De kan inte utvisas men får inte vara kvar. Det här sker år efter år. Utvisning är inget alternativ för dem, och skuggsamhället är kontraproduktivt. Jag ser inget annat alternativ för den här gruppen än att låta dem stanna. Vad tänker regeringen göra för de ensamkommande som inte kan utvisas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Fru talman! Problemet är att den grupp jag pratar om kastas ut i ett rättslöst limbo medan ministern står här och berättar om sin migrationspolitik. Detta händer år efter år. De lever i skuggsamhället. Min fråga är: Vad är det de ska göra? De är i Sverige. Många av dem har fått rättsosäkra beslut efter ovetenskapliga åldersbedömningar. Deras asylansökningar hamnade längst bak. Just den här gruppen har farit väldigt illa.

Jag vet inte längre hur man ska säga det här, men faktum är att de inte kan utvisas. Jag förstår intentionen från migrationsministern när hon säger att man kan utvisa till alla världens hörn. Jag vet inte om det är så att ministern har ett återvändandeavtal med talibanerna i Afghanistan i bakfickan. Men annars är det så att man faktiskt inte kan utvisa till Afghanistan.

Då är frågan: Vad är det den här gruppen ska göra? Det är väl bättre att de är inne i systemet än utanför. Det är det här som är totalt kontraproduktivt. Vi har kastat ut de här människorna i rättslöshet, otrygghet och osäkerhet år efter år och fråntagit många jobb och studier. De är utanför samhället. De kommer att vara kvar nästa år när jag ställer de här frågorna till ministern. De kommer att vara kvar även nästnästa år när jag ställer de här frågorna till ministern. Är det inte bättre att de är i systemen än utanför?

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).