Jonny Cato (C) svarade Ludvig Aspling i en replik om Migration i debatten ”Protokoll 2023/24:44 Torsdagen den 7 december” den 7 dec 2023.
Ludvig AsplingSD· i en replikJag kan försöka uttrycka det på ett lite enklare sätt. Jonny Cato säger att vi ska vara generösa mot migranter som kommer hit och ha bästa möjliga förutsättningar för integration. Han säger också att vi ska ha en jämlik…Herr talman! Ola Möller lyfte blicken på ett mycket föredömligt sätt. Vi lever i en otroligt svår tid på många sätt och vis. Det är också ett väldigt oroligt säkerhetspolitiskt läge såväl i Sverige som runt om i världen. Det pågår flera humanitära kriser samtidigt.
I detta läge är det viktigt att ha många tankar i huvudet samtidigt, för att citera Ulf Kristersson. Det är viktigt att inte glömma bort och sluta prata om Putins olagliga invasionskrig mot Ukraina, som fortsätter att sätta djupa spår i den ukrainska befolkningen. Det är ett krig som tyvärr ser ut att bli långvarigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Även om jag ofta är skarp i min kritik mot regeringens migrationspolitik vill jag tacka utskottet och migrationsministern för bra diskussioner i utskottet om vad som ska hända efter det att massflyktsdirektivet löper ut. Jag tror att det är en styrka att vara så enade som möjligt när det gäller massflyktsdirektivet och Ukraina. Men faktum är att massflyktsdirektivet gäller, och för många ukrainare som befinner sig i Sverige är situationen tuff och svår.
Centerpartiet går därför fram med en budgetsatsning för att höja dagersättningen för de ukrainska flyktingar som befinner sig här med stöd av massflyktsdirektivet. Det är dags att regeringen inser att konflikten tyvärr kommer att bli långvarig och agerar genom att skapa förutsättningar för de ukrainare som befinner sig i Sverige att leva ett drägligt liv här.
Herr talman! Sverigedemokraternas Ludvig Aspling brukar ofta ta till orda i debatten och säga att oppositionen inte läser propositioner och budgetar. Men det har jag gjort, och därför skulle jag inte bara vilja diskutera kronor och ören utan de mål som står i regeringens budget för migrationspolitiken. De är tydliga, och det uppskattar man ju. Ska man sammanfatta dem väldigt enkelt kan man väl säga att helst ska ingen komma hit, och de som är här ska ut.
I den lite längre migrationsdebatten i april försökte jag i mitt anförande besvara frågorna om hur vi hamnade här och vart vi är på väg. Jag sa, sammanfattningsvis, att vi delvis är här för att vissa partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna, och den resan fortsätter. Då är svaret på vart vi är på väg rätt enkelt. Vi är på väg mot ett ännu mer slutet, intolerant och kallt Sverige.
Låt mig nu fråga vad som egentligen har hänt sedan april. Var hamnade vi? Jo, vi har redan blivit ett slutnare, intolerantare och kallare Sverige. Man kan tycka att jag slänger mig med hårda och tomma ord, men låt oss titta på vad som faktiskt har hänt. Låt oss titta på det sakpolitiska innehållet i budgeten och propositionerna som regeringen lagt fram senaste tiden.
Regeringens mål är på väg att uppfyllas. Vi kan börja med de angiverilagar som innebär att offentligt anställda ska tvingas ange människor på flykt som vistas i Sverige. Om de inte gör detta ska de kunna straffas. Regeringen har inte behagat svara på frågan om läkare och lärare ska undantas eller tvingas anmäla sina sjuka patienter eller sina elever i skolan.
En annan fråga som också väckts här i dag är arbetskraftsinvandringen. Den 1 november i år infördes ett lönegolv på 80 procent av medianlönen. Detta är kanske det tydligaste exemplet på att flera partier av partistrategiska skäl närmat sig Sverigedemokraterna.
Jag skulle kunna stå här en väldigt lång stund och lyfta fram organisation efter organisation, företag efter företag som riktat skarp kritik mot och känner oro över regeringens lönegolv. Vid införandet lyfte regeringen fram att jobben som nu utesluts från arbetskraftsinvandringen ska göras av någon som redan befinner sig i Sverige. Organisation efter organisation, företag efter företag har förklarat att verkligheten inte ser ut så.
Nu upplever jag att regeringsföreträdarna i den här kammaren har släppt det argumentet och börjat med helt andra argument. Man pratar i stället om att lönegolvet infördes för att motverka fusk och oegentligheter. Låt mig en gång för alla i denna talarstol slå ned det argumentet. I utredningen som lagstiftningen om 80 procent av medianlön bygger på slår utredaren och utredningen fast att ett lönegolv inte motverkar fusk och oegentligheter. Den som vill fuska sätter nämligen en lön på papperet men betalar i praktiken ut en annan. Detta kunde vi till och med läsa om i SvD häromveckan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Vill man få fler personer som befinner sig i Sverige i arbete är det inte lönegolv som behövs utan reformer. Nästa vecka, herr talman, ska vi diskutera arbetsmarknadspolitik, men jag kan konstatera att på det arbetsmarknadspolitiska området har propositionslistan denna höst varit tom. Det gäller även integrationsområdet.
När det gäller anhöriginvandringen har regeringen gjort det svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Med andra ord har regeringen infört en politik som håller familjer splittrade.
Det finns också en ny, smalare, humanitär grund där svårt sjuka barn riskerar utvisning. Jag är själv ett så kallat hjärtebarn. Jag genomgick en hjärtoperation när jag var liten. Jag var elva månader gammal. Jag har förstått när jag samtalat med mina föräldrar eller tittat på bilder från min barndom tillsammans med min nya make och med min mamma att det inte bara var en operation, och sedan var det klart. Det var lång eftervård - för vissa tar den kanske aldrig slut. Jag har turen att bara behöva gå på kontroller då och då. Men det finns många fall som kräver ordentlig eftervård. Det kan gälla en person som på den nya humanitära grunden skulle kunna utvisas av regeringen. Man kan få sin operation, men inte eftervården - inte ens om den inte kan garanteras i hemlandet.
Detta är en del av regeringens paradigmskifte. Det tragiska är att resan bara är påbörjad. Om man ska svara på frågan "Var hamnade vi egentligen?" får man väl göra utvärderingen 2026.
Vi kan konstatera att det på många områden - integration, arbetsmarknad, miljö och klimat - går väldigt långsamt. Men här får vi faktiskt ge ministern att det går väldigt fort.
Herr talman! I Centerpartiets motion finns ett par ställningstaganden som jag tycker är ganska intressanta. Jonny Cato skriver så här: "För att EU ska ta ett större gemensamt ansvar för människor på flykt krävs att EU-länderna har en likvärdig asyllagstiftning. Samtidigt är det viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för att människor som kommer till Sverige ska kunna integreras." Vi kan börja med de rena sakfelen. EU har enligt gällande regler inte något som helst ansvar för mottagandet av asylsökande, utan det är någonting som helt och hållet ligger på medlemsländerna.
Men en sak som är än viktigare är att Jonny Cato inte verkar förstå motsättningen mellan å ena sidan likvärdig asyllagstiftning och å andra sidan integrationsvillkor som är de bästa möjliga. När det gäller integrationsvillkor pratar vi till exempel om att personer ska ha tillgång till generösa bidrag och kanske om det program som vi haft tidigare för nyanlända under de första två åren. Vad gäller likvärdig asyllagstiftning pratar vi om att villkoren ska vara ungefär lika i medlemsländerna.
Förstår Jonny Cato att det finns en grundläggande motsättning här? Vi kan ha ett generöst system i Sverige med olika typer av subventionerade anställningar, bidrag och så vidare, vilket Centerpartiet vill ha. Men det kommer att skapa en snedfördelning, eftersom det inte finns något EU-land som är i närheten av att vara så peppat på att dela ut generösa bidrag som Jonny Cato är. Eller så kan vi ha likvärdiga regler och en jämn fördelning, men då kan vi å andra sidan inte vara i närheten av den generositet som Jonny Cato vill ha.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Förstår Jonny Cato att han inte kan både ha kakan kvar och äta den och att de två begreppen "ett generöst system" och "ett likvärdigt system" står i fundamental motsättning till varandra?
Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Det var mycket som handlade om huruvida jag förstår. Jag förstår faktiskt inte riktigt frågan, om jag ska vara riktigt ärlig.
Ludvig Aspling pratar om bidrag. Sverigedemokraterna om något är ju ett bidragsparti, om man jämför med Centerpartiet. Ludvig Aspling pratar om att människor som kommer hit ska ha allting. Men Centerpartiet var kanske det allra första parti i den här kammaren som började prata om kvalificering in i välfärden. Det är jättebra att regeringen nu ska titta på det med en bred utredning. Jag välkomnar det. Det var någonting där vi faktiskt inte nådde hela vägen när vi förhandlade med Socialdemokraterna.
I övrigt vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska kommentera detta. Man kan ha likvärdig lagstiftning på EU-nivå utan att ligga på miniminivån. Det är ju inte så att alla europeiska länder ligger på miniminivån.
Ludvig Aspling säger ofta att företrädare för Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet inte förstår. Nej, jag förstår faktiskt inte riktigt frågan. Ledamoten får gärna upprepa den.
Herr talman! Jag kan försöka uttrycka det på ett lite enklare sätt. Jonny Cato säger att vi ska vara generösa mot migranter som kommer hit och ha bästa möjliga förutsättningar för integration. Han säger också att vi ska ha en jämlik lagstiftning bland EU-länderna för att jämna ut flödet av asylsökande. De här två sakerna är helt omöjliga att kombinera utan att vi bestämmer över vad andra länder ska göra. Det här är inte svårt att begripa, Jonny Cato.
Jag har ytterligare en fråga. De här två sakerna står i er motion: "Centerpartiet står . bakom den migrationslagstiftning som infördes sommaren 2021. - - - En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förutsätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland."
Det finns ett problem här, och det är att den migrationslagstiftning som Centern nu vill återinföra - det här är förslaget från Migrationskommitténs betänkande från förra mandatperioden - specifikt syftar till att de som fått avslag på sin asylansökan ändå inte ska behöva återvända till sitt hemland, alltså tvärtemot det som är målsättningen i den andra meningen. Den ordning som Centern vill återinföra innehöll nämligen en regel, den humanitära skyddsgrunden, som var så generös att människor som inte hade några asylskäl ändå kunde få uppehållstillstånd genom att helt enkelt vänta sig till dem i Sverige. En grund för uppehållstillstånd enligt den här regeln är nämligen att bo i Sverige illegalt.
Jonny Cato! Hur kan man å ena sidan säga sig stå bakom principen om en reglerad invandring där ett nej är ett nej men å andra sidan vilja att personer som fått nej ska kunna få uppehållstillstånd på grund av att de stannar kvar illegalt? Hur kan man stå bakom båda de här ståndpunkterna samtidigt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Herr talman! Jag skulle kunna vända på frågan. Det kommer ju fortsatt att finnas en humanitär ventil. Den blir bara mycket smalare. Den frågan kan man alltså ställa tillbaka till ledamoten.
Nu förstår jag vad det här handlar om. Det handlar om att Centerpartiet har riktiga förslag för integrationen. Det enda Sverigedemokraterna har är att människor inte ska komma hit och att människor som befinner sig här ska utvisas. Jag tror att man behöver ha en offensiv integrationspolitik. Det måste man satsa på. Man måste satsa på att människor ska lära sig svenska språket, komma in på den svenska arbetsmarknaden och bli en del av det gemensamma Sverige. Jag tycker att en migrationspolitik måste kombineras med en seriös integrationspolitik.
Jag tror genuint att många som röstade på något av Tidöpartierna röstade för en bättre integrationspolitik i det här landet, för den har varit dålig. Där kan jag instämma i Socialdemokraternas samhällsanalys. Men då behöver man satsa på språket, jobben och mottagandet så att människor kan komma in och bli en del av vårt gemensamma Sverige.
Nästa vecka, herr talman, ska vi debattera integrationsbetänkandet. Jag kan konstatera att inte en enda proposition lagts fram i Sveriges riksdag på integrationsområdet sedan Tidöregeringen tillträdde. Helt tomt har det varit. Jag tror att man måste satsa på integrationen på kort sikt så att människor kan komma in och bidra till vårt gemensamma Sverige.