Annika Hirvonen (MP) svarade Hans Eklind i en replik om Migration i debatten ”Protokoll 2023/24:44 Torsdagen den 7 december” den 7 dec 2023.
Hans EklindKD· i en replikTack för frågan, Annika Hirvonen! Familjesplittringen äger uppenbarligen inte rum i Sverige. Därmed är frågan naturligtvis vad som ska krävas för att familjen ska kunna återförenas. Jag tycker att det är fullt rimligt…Herr talman! "Migrationspolitiken måste ta hänsyn till vår förmåga att integrera. När detta inte sker får vi överfyllda förorter, parallellsamhällen, utanförskap och förläggningar med tusentals människor. Vi måste se sambandet mellan en invandring i alltför stora volymer och de mycket allvarliga samhällsproblem som vi brottas med."
Det är faktiskt mina egna ord, och de uttalades här i denna talarstol i en av mina första migrationsdebatter när jag som nybliven riksdagsledamot hade fått bli Kristdemokraternas migrationspolitiske talesperson, som det så vackert heter.
Det här kan tyckas ganska självklart nu, men det var det inte då. Miljöpartiet, exempelvis, gillade det inte alls och begärde replik. Vart är ni på väg någonstans som resonerar på detta sätt, undrade de.
Jag svarade då att jag gillar stenhårt att vi kristdemokrater redan 2014 började göra positionsändringar på migrationsområdet - detta därför att det jag såg på nära håll då, i mitt liv före riksdagen när jag jobbade i två av Örebros fyra utsatta områden, var att en stram migrationspolitik är en förutsättning för att vi ska kunna ta itu med integrationsproblematiken som vi brottas med. Det var och är avgörande om vi ska förmå att skapa ett Sverige där vi lever med, inte bredvid, varandra.
I den här debatten klargjorde jag även något annat som jag burit med mig alltsedan dess. Även om jag nu sitter i ett annat utskott har jag varje dag när jag gått runt här på Helgeandsholmen försökt vinnlägga mig om att alltid analysera förslag som läggs fram i den här kammaren oavsett från vilket parti de kommer, för rätt är rätt och fel är fel, alldeles oavsett vem som yttrar det.
Det löftet, herr talman, står i bjärt kontrast mot socialdemokratins sätt att resonera och agera inom migrationspolitiken det senaste decenniet.
Man kan förvisso säga, och jag tycker, att det avgjort är ett steg framåt att man helt nyligen i en rapport om sin egen migrations- och integrationspolitik erkände att man bär ett stort ansvar för de problem som en alltför stor migration fört med sig.
Rapportförfattaren Lawen Redar, socialdemokratisk riksdagsledamot, säger så här i en intervju: "Jag är därför kritisk gentemot mitt eget parti och gentemot mig själv. Vi har haft socialdemokratiska kommunalråd som under 20 års tid gett uttryck för att migrationen måste stå i paritet med integrationskapaciteten." Vidare säger Lawen Redar: "Segregationen i Sveriges tre största städer är bland västvärldens mest extrema."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Då undrar man ju: Om man nu ägde all denna kunskap, varför gjorde man inte annorlunda? Svaret är nog faktiskt beröringsskräcken för SD. Med Lawen Redars egna ord: "När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem."
Herr talman! I detta nu levererar vår nuvarande regering med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen på punkt efter punkt för att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Denna migrationspolitik syftar till att få ned söktrycket, och det är en politik som jag tror måste gälla många, många år framöver. Det finns ingen quickfix för att komma till rätta med de problem som vi har och nå fram till den samhällsgemenskap som vi kristdemokrater vill se - en samhällsgemenskap för alla, inte bara för vissa.
När migrations- och integrationspolitiken inte fungerar drabbas faktiskt alla, både de som kommit till Sverige och vi som växt upp i det här landet. Under så många år har vi på grund av pajkastning och brunsmetningar förvägrat oss själva att ha en diskussion om migrationspolitikens utformning som bygger mer på analys och mindre på känslomässiga yttringar.
Det stora mottagande som Sverige haft under en lång rad av år har lett till allvarliga integrationsproblem. Människor som kommit till vårt land, till Sverige, med drömmar och förhoppningar om ett bättre liv har fått se sig själva fastna i arbetslöshet, passivitet och utanförskap. Skuggsamhällen, gängkriminalitet och hederskultur har kunnat frodas, och samhällsgemenskapen som jag pratar om har vittrat sönder till oigenkännlighet när vår tilltro till varandra har bytts ut mot främlingskap och misstänksamhet.
Herr talman! Vi har upprepade gånger, under 2015 och 2016 och nu senast i samband med de ukrainska flyktingarna, sett bevis på generositet och medmänsklighet. Civilsamhället med alla dess föreningar, samfund och organisationer men även privatpersoner har tagit egna initiativ för att de flyktingar som kommit till vårt land ska få tak över huvudet, mat i munnen och omsorg.
Jag vill påpeka detta, för samtidigt får vi i undersökning efter undersökning även besked om att väljarna vill ta emot färre flyktingar. Och det är alltså inte ett uttryck för vare sig bristande generositet eller för den delen främlingsfientlighet, utan det är en reaktion på det man ser: ett Sverige som har gått sönder. Det är också ett uttryck för att vi inte kan ta ett så stort ansvar att vi inte förmår hjälpa de människor som redan finns här i Sverige. Det kallas samhällskontrakt, och det är något som ska hedras mellan dem som bor och betalar skatt i Sverige. De vill se ett Sverige som de kan lita på när de är i behov av hjälp och stöd.
Herr talman! Jag har lyssnat till migrationsdebatten så här långt, och det känns fantastiskt roligt att vara tillbaka i SfU-debatterna. Jag tänkte tillåta mig att göra en liten avslutande reflektion.
Jag recenserar på intet sätt något av inläggen, men jag ställer mig ändå frågande till hur en migrationspolitik som inte är utformad av regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna, alltså Tidöpartierna, kommer att se ut. Den frågan har ju denna debatt inte gett något som helst svar på. Vad är alternativet - kommer vi att få en stram migrationspolitik eller en generös migrationspolitik? Kommer vi att få en politik som syftar till att sänka söktrycket eller till att höja detsamma? De frågorna får jag väl bära med mig efter denna debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Herr talman! Hans Eklind pratar om vad väljarna vill ha, nämligen en bättre integration. I en undersökning som bland annat Rädda Barnen beställde visade det sig att en stor majoritet av svenska väljare också tycker att små barn ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar i Sverige.
Jag förstår inte hur ett parti som Kristdemokraterna, som brukar sätta familjen främst, resonerar när man bestämmer att små barn som befinner sig i flyktingläger runt om i världen ska leva där i flera år medan deras föräldrar står i bostadskö i Sverige och desperat försöker hitta ett fast jobb med en lön som är tillräckligt hög för att uppfylla de krav som Kristdemokraterna har ställt upp för att någon ska få åtnjuta den grundläggande mänskliga rättigheten att återförenas med sina barn.
Hur blir den viktiga integrationen, som vi båda talar om, bättre av att barn går kvar i flyktingläger i Jordanien eller på andra platser i världen i stället för att så fort som möjligt få komma till sina mammor och pappor i Sverige och börja i den svenska skolan i så låg ålder som möjligt? Vi vet ju från varenda mätning att ju tidigare barn som invandrar till Sverige börjar skolan, desto bättre chanser har de att klara gymnasiet. För den som börjar redan i de första årskurserna är chanserna lika goda som för svenska elever, men för den som kommer till Sverige först i högstadiet är det riktigt tufft.
Herr talman! Tack för frågan, Annika Hirvonen!
Familjesplittringen äger uppenbarligen inte rum i Sverige. Därmed är frågan naturligtvis vad som ska krävas för att familjen ska kunna återförenas. Jag tycker att det är fullt rimligt att den familj som vill återförenas med sitt barn ska bo på ett sådant sätt och ha en sådan inkomst att man kan ta ansvar för varandra. Det tycker jag är rimligt.
Från mitt arbetsrum följde jag en debatt som SfU hade för kanske en vecka sedan och där man pratade om just detta. Då var det en väldig diskussion här i kammaren om barnkonventionen - att den kränks och så vidare. Jag vill bara kontrollera om följande stämmer: Har Annika Hirvonens parti, alltså Miljöpartiet, reserverat sig mot beslutet att tajta åt möjligheten till familjeåterförening, med hänvisning till barnkonventionen? Det skulle vara intressant att veta, för det som har lyfts fram är just att detta skulle vara ett brott mot barnkonventionen. Om man nu tycker att det är så solklart vore det väl ganska rimligt att reservera sig mot beslutet.
Vi skulle aldrig ha ställt oss bakom en proposition som bryter mot barnkonventionen, och jag tror faktiskt inte att något av partierna i Tidögänget skulle ha gjort det. Man har försäkrat sig om att både barnkonventionen och andra konventioner faktiskt iakttas, så att detta inte strider mot någon av dem.
Det som skiljer oss åt, Annika Hirvonen, är att det för mig är oerhört viktigt att vi får en reglerad invandring som vi kan lita på. Då måste skyddsskälen vara avgörande. Vi har en rad regler för detta, och de ska såklart uppfyllas. Jag tycker att det är fruktansvärt att familjer splittras, och av det skälet hade vi kristdemokrater exempelvis ett förslag om försörjningskrav även för att barn ska kunna återförenas med sina föräldrar. Vi vet nämligen att också barn sattes i händerna på människosmugglare och skickades på livsfarliga resor för att ta sig till ett annat land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Herr talman! Vi har alla ett val, och det är om vi ska göra allt i vår makt för att de flyktingar som får skydd i Sverige ska få återförenas med den familj de skiljts från eller om vi inte ska det. Tidigare var Kristdemokraterna ett av de partier som satte barnens rätt att leva med sina mammor och pappor i centrum. Nu har Kristdemokraterna i stället valt en annan väg.
Många remissinstanser har lyft att detta inte är förenligt med barnkonventionen. Faktum är att frågan aldrig kommer att prövas rättsligt eftersom Sverige inte har tillträtt barnkonventionens tredje protokoll. Men det räcker väl ändå med den moraliska frågan: Är det rätt att hålla barn ifrån sina föräldrar när vi har ett val?
Dessa försörjningskrav leder till att barn frågar sina föräldrar: Älskar du mig inte? De förstår nämligen inte varför de inte får komma till mamma. De kan inte begripa att enrumslägenheten inte uppfyller de krav som myndigheterna ställer upp för att en åttaårig pojke ska få se sin mamma igen. Föräldrar får se sina barn växa upp via Facetime i väntan på att få en tillräckligt stor lägenhet.
Detta är inhumant. Det strider mot grundläggande rättigheter som tillkommer varje barn i den här världen. Vi borde verkligen göra allt i vår makt för att se till att de barn och föräldrar som befinner sig här i Sverige ska få återförenas med familjemedlemmar som de har skilts från på grund av flykt.
Herr talman! Det blir tydligt vad som skiljer en miljöpartist från en kristdemokrat. Annika Hirvonens parti Miljöpartiet vill exempelvis ha permanenta uppehållstillstånd, medan vi vet - och har erfarenheter av - vad som händer när Sverige har egna typer av uppehållstillstånd som inget annat land i Europa har. Det kallas pull factor, vilket innebär att det blir ett söktryck mot Sverige som slår till direkt. Vi såg det exempelvis 2013, eller om det var 2014, när Sverige var ensamt om att erbjuda permanenta uppehållstillstånd till syriska personer. Då kom de till Sverige.
Det är någonstans detta som är poängen: Vi i Tidöpartierna har nu formerat en politik där vi lägger oss på en miniminivå. Men det regelverk vi nu har tagit fram i Sverige ligger fortfarande helt och hållet i linje med alla konventioner. Det strider inte mot familjeåterföreningsdirektivet, och det strider inte mot barnkonventionen. Jag hörde inte Annika Hirvonen säga att Miljöpartiet hade reserverat sig med hänvisning till barnkonventionen, så jag gissar att det är korrekt att Miljöpartiet inte har gjort det. Detta ligger nämligen fullt i linje med barnkonventionen.
Jag tror att det är oerhört viktigt att se att utmaningen nu är att barnen i de familjer som vi faktiskt har tagit emot - som har fått ett ja till att få stanna i Sverige - ska kunna få se sina mammor och pappor gå till jobbet. Det är ju det som är verkligheten bland dem som är här i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Trångboddhet är inget som jag brukar höra att något parti tycker är okej, exempelvis att en familj ska bo i ett rum och kök. Tvärtom har vi slagit fast ett regelverk därför att vi ser barnets och familjens behov av ett visst antal rum beroende på familjens storlek. Nu har Annika Hirvonen inte möjlighet att svara på frågan, men tycker Miljöpartiet alltså inte att vi ska ha regelverk kring bostadssituationen för en familj? Det var ny information för mig, men det kanske har hänt något under de senaste ett och ett halvt åren.
Som sagt: Låt oss nu försöka ta hand om dem som har kommit hit. För att göra det måste vi ha ett regelverk som ligger på EU:s miniminivå, och det står vi kristdemokrater helt och hållet bakom.
Herr talman! Jag vill bara ställa en fråga om utredningen om detta med bristande vandel. Jag noterar att Kristdemokraterna har en ny policychef som är dömd för grovt bedrägeri, en partiledare som har varit inblandad i grovt förtal och en toppkandidat i EU-valet som har rökt cannabis under sin tjänsteutövning. Min fråga till Hans Eklind är om detta ska anses vara bristande vandel. Skulle sådana här saker passera förbi om vederbörande inte var svensk medborgare?
Herr talman! Här tänker jag inte säga tack, för jag tycker att detta var nästan på gränsen för vad jag tycker är tolererbart.
Här diskuterar vi migrationspolitik på ett seriöst sätt, och då kan vi inte dra in enskilda personer. Det tror jag att Ola Möller också förstår. Detta tänker jag inte kommentera. De personer det handlar om är heller inte här. Om Ola Möller har frågor får han gärna ställa dem direkt till personerna i fråga.
Socialdemokraterna lyfte jag fram i mitt anförande. Jag trodde faktiskt att Ola Möller skulle ha mod nog att ta tag i det jag sa. Ni har ju på grund av beröringsskräcken gentemot SD - detta säger ni själva i en rapport - bedrivit en politik som vi nu ser konsekvensen av och som det kommer att ta generationer att åtgärda, eller det finns i alla fall ingen quickfix. Där har socialdemokratin i allra högsta grad medverkat aktivt. Det säger ni själva.
Då undrar jag: Har inte Ola Möller någonting att säga om detta? Vi pratar ju om migrationspolitiken. Det handlar visserligen om den framtida utformningen, men då måste man ta avstamp i den verklighet som vi står inför.
Vi bedriver nu en stram migrationspolitik. Den har inte kommit ur intet, utan det är en stram migrationspolitik som delvis är en produkt av den politik som har förts under en rad år.
Jag står bakom en stram migrationspolitik av ett centralt skäl: Jag vill att vi ser till att ta tag i integrationsproblematiken. Av det skälet måste vi ha en stramare migrationspolitik än jag själv skulle önska om jag finge bestämma. Men när jag ser hur Sverige har gått sönder ser jag också att den enda chans vi har att verkligen ta itu med saker och ting är att ha en mycket stram migrationspolitik som ligger på EU:s miniminivå.
Då undrar jag naturligtvis: Hur kommer det sig att en socialdemokrat i en migrationspolitisk debatt inte vågar ta tag i detta när ni själva har lagt fram en sådan rapport?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Herr talman! Jag noterar att Hans Eklind inte vill diskutera de förslag som hans eget parti lägger fram i Tidöavtalet. Detta är ju en fråga som är i högsta grad relevant för en stram migrationspolitik enligt Tidöavtalet.
Här har jag alltså tre exempel som jag gärna skulle vilja att Hans Eklind redogör för. Men jag kan ta fler exempel. Vi har ju en statssekreterare hos statsministern som sysslat med brottslighet. Vi har dessutom en ordförande här i ett av riksdagens utskott som har blivit av med körkortet. Det finns ledamöter i finansutskottet som har stora skatteskulder.
Sådana saker har i debatten nämnts som sådant som skulle kunna vara bristande vandel för den som inte är svensk medborgare. Därför vill jag höra Eklinds uppfattning om detta. Detta har alltså inget med personerna att göra, utan det är fakta som ligger på bordet.
Jag har absolut ingen beröringsskräck gentemot SD. Det är Lawen Redar som citeras här, och hon får väl svara för det. Men jag har ingen beröringsskräck.
Jag var dock inte intresserad av till exempel den politik som Sverigedemokraterna förde 2011. Då talade man om nedärvd essens, alltså rasbiologi, i sitt principprogram. Att Hans Eklind 2014 började tänka på att samarbeta med dem kan man ju fundera på.
Om Hans Eklind har läst socialdemokratins kommittémotion kan han se att vi är för en stram migrationspolitik. Mycket av den politik som har genomförts under denna mandatperiod bygger på utredningar som vi har tillsatt. I det perspektivet finns det ingen konflikt.
Jag har stått här många gånger och sagt att vi givetvis hade velat göra mer för att till exempel ha bättre integration, men det har vi inte kunnat genomföra, för vi har haft en högermajoritet i den här kammaren sedan 2006 som har stoppat mycket av våra förebyggande åtgärder.
När det handlar om att lägga om migrationspolitiken vill jag säga: Det var vi som gjorde det.
Herr talman! Lawen Redar är ju inte vem som helst. Hon är ansvarig för rapporten. Jag gissar att den som är ansvarig för rapporten också uttrycker sig på ett sätt som är okej för att ge en bild av socialdemokratin.
I december 2014 meddelade vi kristdemokrater att de som söker asyl i Sverige som huvudregel ska ges tidsbegränsade uppehållstillstånd. Stefan Löfven, som var statsminister då, sa att det var helt fel väg att gå. Sedan fattade Socialdemokraterna samma beslut ungefär ett år senare. Då var det helt plötsligt rätt och riktigt.
Någon månad senare, 2015, föreslog vi införande av tillfälliga gränskontroller, och vi kom med förslag om mer effektiva avvisning och tillsättande av en kriskommission. Då kritiserade regeringen Kristdemokraterna ånyo, för att sedan ta upp våra förslag och genomföra dem.
Jag vill inte hamna i en debatt om detta, men att gå med på en historieskrivning där man påstår att socialdemokratin har suttit i förarsätet för den nya migrationspolitiken är att aktivt försöka skriva om historien.
Häromveckan kom Riksrevisionen med rapporten Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Den är en svidande kritik av den dåvarande regeringen och migrationsminister Morgan Johansson. Tusentals uppehållstillstånd borde ha återkallats. Vi talar om 9 000 personer som har kvar sina permanenta uppehållstillstånd i Sverige trots att de flyttat från landet. Hälften av dem flyttade för över tio år sedan, påpekar Riksrevisionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Man säger att det är minst 430 miljoner kronor som har betalats ut felaktigt. Man tar upp detta med studier och arbetstillstånd. Var tionde person som har fått uppehållstillstånd för att arbeta har inte någon inkomst.
Det finns mycket som den förra regeringen borde ha gjort. Nu städar vi upp efter er, och vi gör det i en snabb och rask takt.
(Applåder)