Unni Björnerfors

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften.

Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde.

EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion.

Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser.

Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.

Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Motion till riksdagen 2023/24:2809 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2023/24:54 Genomförande av nya krav på upphettade tobaksvaror Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp och kartlägga folkhälsoeffekterna av förslaget samt vid behov vidta åtgärder för att stärka det svenska folkhälsoarbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp och bevaka konsekvenser och ökade ekonomiska kostnader för företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att den illegala handeln inte ökar till följd av den nya lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna prioriterar folkhälsan högt, för en välmående och hälsosam befolkning är det som tillsammans bygger ett starkt samhälle. Ett fungerande folkhälso­arbete syns tydligt i mätningar av medellivslängd, självupplevd livskvalitet och före­komst av olika sjukdomar. Likaså framgår eventuella områden som utvecklas i en negativ riktning. I Sverige har vi en lång tradition av ett gott allmänt hälsotillstånd. Därutöver har Sverige hittat sunda alternativ till cigarrettrökning, som är ett av världens största folkhälsoproblem. Vår uppfattning är att bättre alternativ måste finnas på marknaden för att minska den dödliga rökning som inte bara är skadlig för den som röker, utan även för människor i rökarens omgivning. Värna den svenska snusbranschen Sett till befolkningsmängd är Sverige det land i Europa som har lägst antal tobaks­relaterade dödsfall. Detta är en direkt följd av att snus och andra rökfria nikotin­produkter har en större del av marknaden som ett mindre skadligt substitut till rökningen. Faktum är att Sverige är det land i Europa som har absolut lägst andel rökare, med cirka sex procent. Detta i jämförelse med exempelvis Holland som har näst lägst andel rökare, tolv procent. Mycket har hänt under de senaste åren kring tobaks­bruket, i synnerhet har den rökningen fortsatt att minska. Det är en folkhälsoutveckling som bör understödjas, inte förhindras. Sverigedemokraterna ser positivt på den utvecklingen. Att bevara den svenska snusbranschen är därför av stor vikt för folkhälsan. Att erbjuda betydligt mindre skadliga alternativ i form av snus, upphettade produkter och andra nikotinprodukter som komplement till mer skadliga rökcigaretter bör vara prioriterat i strävan mot en starkare folkhälsa och Sveriges fortsatt positiva trend vad gäller rökning. Följa upp och kartlägga folkhälsoeffekterna Att färre människor röker innebär stora vinster för folkhälsan. Därför bör politiken fortsatt bejaka den utvecklingen där Sverige gjort otroliga framsteg de senaste åren och inom en snar framtid kommer att räknas som en rökfri nation. Det finns inte längre några vetenskapliga tvivel kring att snusning är betydligt mindre skadligt för hälsan än rökning, och det har även utvecklats ett flertal nya produkter där tobak upphettas i stället för att förbrännas, med effekten att den är mindre skadlig. Just förbränning av tobak har visat sig vara en process som utsöndrar många skadliga ämnen. Enligt en undersökning från 2020 (Europeiska kommissionen 2021: Special Eurobarometer 506) var den vanligaste anledningen till att respondenter valt att använda upphettade tobaksvaror att man uppfattade dem som mindre skadliga än andra tobaks­varor för rökning. Sverigedemokraterna motsätter sig därför det som föreslås om utökad hälsomärkning av produkter som innehåller upphettade tobaksvaror och anser, som andra remissinstanser framför, att de mindre skadliga alternativ som upphettas istället för att brännas bör klassas som rökfria produkter. Att EU-direktivet innefattar nya krav på upphettade tobaksvaror anser vi är ett steg i fel riktning. Vi befarar att det kan leda till negativa effekter på folkhälsan då det direkt berör många människors alternativ till rökning. Vi anser det även vara fel att cigarett­röken i praktiken kommer att likställas med de mindre skadliga alternativen på marknaden. Vi anser att regeringen noggrant bör följa upp och kartlägga effekterna av det som föreslås träda i kraft. Därutöver behöver man vid behov vidta åtgärder för att stärka folkhälsoarbetet i Sverige och säkerställa att andelen rökare inte börjar öka. Följa upp och bevaka konsekvenser och ökade ekonomiska kostnader för företag Direktivet kommer att innebära konsekvenser för svenska företag, producenter och importörer som tillverkar och säljer berörda produkter. Vad de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli är ännu inte klarlagt. I propositionen föreslås att kommuner ska kunna ta ut avgifter för den tillsyn som förväntas. Idag har kommunerna varken tillräckliga resurser eller kompetens för den tillsyn som förväntas införas. Flera remissinstanser framhåller därmed att olika intressen kommer att stå i motsats – avgifter för att säkerställa den tillsyn som förslaget innefattar eller en etablerad företagarvänlighet som kommunerna har byggt upp. I stället för att införa nya hälsovarningar och märkningar anser vi att det absolut viktigaste bör vara att de produkter som finns tillgängliga på marknaden också lever upp till alla de säkerhetskrav som finns och att åldersgränsen om 18 år fortsatt följs. Vidta åtgärder och säkerställa att den illegala handeln inte ökar Som Svenska tobaksleverantörsföreningen och JTI Sweden AB framför finns det skäl att anta att den illegala handeln kan öka till följd av de smakbegränsningar som förväntas införas för upphettade tobaksvaror. Detta skulle kunna leda till ökade uteblivna skatteintäkter. Sverigedemokraterna ser också med oro på att den illegala verksamheten och kriminaliteten frodas, och därför bör regeringen vidta åtgärder för att säkerställa att den illegala handeln inte växer sig starkare i branschen och att kriminella inte får pengar i fickan på bekostnad av uteblivna skatteintäkter. Carina Ståhl Herrstedt (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Carita Boulwén (SD) Mona Olin (SD) Unni Björnerfors (SD)