Johan Hultberg

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi fortsätter att stärka Sis för att de ska kunna komma till rätta med de allvarliga problem och brister som finns.

Det vi vet är otroligt viktigt för en bra och trygg vård som håller en hög kvalitet är möjligheten till kloka placeringar och differentiering. Vi har till exempel sett att avskiljningar och behovet av att nyttja tvångsåtgärder har sjunkit när Sis har förmått att placera barn och unga på ett klokare sätt och öka differentieringen. Att komma till rätta med platsbristen som regeringen nu gör genom att tillföra ytterligare resurser är ett exempel på en viktig åtgärd för att minska risken för att behöva använda tvångsåtgärder över huvud taget.

Jag vill ändå påminna om att all statlig verksamhet är satt under uppföljning, kontroll och tillsyn, så också Sis, och jag tror att det är få myndigheter under Socialdepartementets kontroll och paraply som har ögonen på sig på det sätt som Sis har. Jag vet att inte minst socialtjänstministern, som deltar i debatten här, väldigt noga ständigt och jämt följer upp verksamheten på Sis och kräver bättring. Vi är allt annat än nöjda med de återkommande rapporterna om missförhållanden, problem och brister i vården på Sis, senast i dag från Riksrevisionen. Det är bara en i raden av rapporter som pekar på allvarliga brister.

Därför är det viktigt att vi akut skapar bättre förutsättningar för Sis att ge barn och unga en trygg och säker placering, och det menar jag att den här propositionen gör. Långsiktigt krävs det ett omtag av den statliga barn och ungdomsvården, och det vet jag att Moderaterna och Centerpartiet är helt överens om.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först påminna om att propositionen innehåller förslag om både generella och individuella begränsningar. Alla barn och unga som vistas på Sis ungdomshem och får vård och behandling där har rätt att känna trygghet i en miljö som är fri från våld och droger. Därför är den här propositionen viktig.

Jag vill understryka att propositionen absolut handlar om att skydda samhället i stort från gängkriminella, som inte ska kunna fortsätta sin kriminella verksamhet och så vidare. Men det handlar lika mycket om att skapa bättre förutsättningar för Sis att ge just en god, trygg, säker och bra vård till alla barn och unga som vårdas inom Sis, oavsett anledning. Viktigt i förslaget är också att man delar upp de olika Sis-hemmen i säkerhetsklasser så att det är på de högre nivåerna begränsningarna är som störst.

Jag vill också poängtera att Sis alltid har i uppdrag att i någon mening ompröva begränsningar och så vidare. Lagstiftningen är tydlig med att man i grunden inte ska ha större inskränkningar än vad som är befogat. Om en ungdom inte längre bedöms ha samma säkerhetsmässiga problematik ska den ungdomen flyttas till ett ungdomshem med en lägre säkerhetsklass, till exempel.

Sis har redan med dagens lagstiftning uppdraget att se till att man inte använder begränsningsåtgärder mer än vad som är nödvändigt. Som jag lyfte i mitt anförande är det på lång sikt jätteviktigt att vi ger hela den statliga barn- och ungdomsvården en nystart. Ledamoten Johansson och jag är lika övertygade om det behovet.

Sis behöver få en nystart. Vi behöver en ny myndighet som ger dessa barn och ungdomar en riktigt bra vård.

Fru talman! Fritagningar, rymningar, narkotika och vapen, hot och våld - allt detta förekommer på Sis särskilda ungdomshem. Det är i korthet bakgrunden till att vi måste kunna sätta stopp för mobiler och internet på Sis-hem. Det är anledningen till att den moderatledda regeringen nu har lagt ett förslag på riksdagens bord om rejält skärpta begränsningar och stärkt kontroll av inte bara mobiler och andra kommunikationstjänster utan också av besök. Att öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen är alldeles nödvändigt, och det är precis vad Moderaterna och regeringen nu gör.

Fru talman! Säkerheten och tryggheten på Sis särskilda ungdomshem har under många, många år varit under all kritik. Och det är dessvärre inte bara säkerheten som länge har varit undermålig inom Sis, utan det har även vårdkvaliteten varit. Larmrapporterna och avslöjandena om allvarliga brister och faktiskt också rena missförhållanden har varit många. Mot den bakgrunden är vi många i socialutskottet som länge har haft ett särskilt fokus på Sis och krävt handling från myndigheten men såklart ytterst från regeringens sida.

Den förra regeringen negligerade dessvärre på tok för länge de allvarliga brister och stora problem som funnits inom Sis. Den förra S-ledda regeringen gav inte heller Sis förutsättningar vare sig ekonomiskt eller lagstiftningsmässigt att utföra sitt så viktiga men också oerhört svåra arbete och uppdrag på ett bra sätt. När S-regeringen väl agerade var det inte heller tillräckligt kraftfullt. Men nu har vi äntligen en regering som agerar, och det såväl kraftfullt som målmedvetet. Det är en regering som vidtar såväl akuta som långsiktiga åtgärder.

Fru talman! Jag är väldigt glad att socialtjänstministern, som också är med i dagens debatt, har gett ett mycket tydligt besked om att den statliga barn- och ungdomsvården ska göras om - och göras om från grunden. Nu har en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag för hur den statliga barn- och ungdomsvården kan ges en nystart. Vården ska bli bättre och tryggare. Vårdkedjorna ska bli starkare och säkerheten högre. Detta är ett långsiktigt arbete och en större reformresa, som kommer att ta tid.

Det ska dock sägas att en hel del positivt har skett och gjorts inom Sis de senaste åren och särskilt sedan regeringsskiftet 2022. Myndigheten har bland annat jobbat särskilt med att förbättra vården och tryggheten för de flickor som man vårdar. Konkret handlar detta bland annat om inrättandet av särskilda avdelningar för flickor.

För att Sis ska kunna fortsätta jobba med att förbättra differentieringen och för att möta behovet av allt fler platser har myndigheten getts mycket stora anslagsförstärkningar. I vårändringsbudgeten tillförs nu Sis ytterligare 300 miljoner kronor, vilket är en förstärkning som först och främst ska användas till fler platser men också till att vidta åtgärder kopplade till att Sis ska ges utökade befogenheter för att kunna säkerställa ordning och säkerhet. Konkret kan det exempelvis handla om möjligheten att i vissa fall låsa boenderum på nätterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Fru talman! Den proposition som vi i dag debatterar handlar också om att ge Sis utökade befogenheter i syfte att säkerställa ordning och säkerhet. I dag kan unga kriminella som är placerade på Sis fritt använda mobiltelefoner och datorer för att kommunicera med sin omgivning, och den möjligheten är de kriminella som är placerade inom Sis inte sena att använda för att bland annat fortsätta styra och planera kriminell verksamhet - eller rent av sina egna rymningar.

Vi ser också hur telefoner och datorer används för att få in droger på ungdomshemmen liksom hur unga flickor fortsatt håller kontakten med förövare, alltså med personer som tidigare har förgripit sig på dem. Det jag beskriver är verkligen vidrigt, men det är tyvärr så det fungerar i dag. Med regeringens proposition sätter vi nu stopp för detta.

Konkret innebär propositionen att Sis särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer och att det blir skärpta såväl generella som riktade begränsningar av användning av elektroniska kommunikationstjänster via exempelvis mobiler och datorer.

En annan viktig del av propositionen handlar om begränsningar och kontroll av besök. Att ta emot besök är något viktigt och positivt för en ungdom som vårdas enligt LVU eller LSU inom Sis. Det handlar om att underlätta en återanpassning till ett normalt liv.

Samtidigt finns det risker med besök som med dagens lagstiftning är svåra, för att inte säga omöjliga, att hantera på ett bra sätt. Med propositionens förslag blir det nu möjligt att villkora ett besök med att besökaren ska genomgå en kroppsvisitation.

Avslutningsvis vill jag lyfta att Sis nu även ges ökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller för att kunna fatta bra beslut om kommunikation och besök.

Fru talman! Kort och gott ger vi nu Sis betydligt bättre verktyg att upprätthålla säkerhet och trygghet på de särskilda ungdomshemmen. Det betyder att vi i dag tar ännu ett viktigt steg för att förbättra den statliga barn och ungdomsvården.

Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Min poäng var alltså att Kristdemokraterna motsatte sig att vi över huvud taget skulle påbörja ett arbete med att försöka modernisera den här lagstiftningen. Det är ändå det som är utgångspunkten för Kristdemokraterna. Jag tror att det blir rätt uppenbart för alla som följer debatten att det egentligen inte handlar om någonting annat än att man försöker filibustra från Kristdemokraternas sida.

Detta beklagar jag. Jag tycker att det hade varit mer rakt och ärligt att säga nej till förslaget för att man tycker annorlunda. Det var där vi landade i regeringen: Vi var tre partier som i den här frågan tyvärr inte kunde komma överens. Vi har ett fantastiskt gott samarbete i regeringsställning mellan moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater för att göra Sverige bättre och tryggare, för att återupprätta arbetslinjen, för att få ordning på energikrisen och för att återupprätta kunskapsskolan. Men i den här frågan kunde vi inte enas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag tycker att det är beklagligt, och jag tycker att Kristdemokraterna borde ha nöjt sig där och inte agerat så som man har gjort. Vi har som sagt lyssnat på remissinstanserna och tagit deras svar i beaktande. Med Kristdemokraternas och ledamoten Hovskärs resonemang blir det ju en evighetsmaskin. Vi skulle aldrig kunna komma till beslut, för så fort vi skruvar i förslaget utifrån vad remissinstanserna kan ha för synpunkter skulle vi ha en ny remissrunda och sedan ännu en.

Det blir också märkligt att man argumenterar utifrån hur kunskapsstödet är för vården och att det är detta som ska styra om vi ska ha en ny remissrunda i riksdagen kopplat till den här lagstiftningen. Vi reglerar ju inte i detalj vilken vård som ska bedrivas. Det här förslaget handlar först och främst inte alls om vården utan om det juridiska könet. Det blir väldigt märkligt argumenterat: Nu har Socialstyrelsen ändrat sitt kunskapsstöd för könsdysforivården, så då måste vi ha en ny remissrunda om lagstiftningen som reglerar det juridiska könet.

Fru talman! Argumentationen håller helt enkelt inte.

(Applåder)

Fru talman! Angående vad KD säger nej till kom ett exempel om åldersgränsen. Jag tycker ändå att det är viktigt, fru talman, att vara tydliga med att vad KD säger nej till är att över huvud taget röra sig framåt.

Jag hade en stor förhoppning att vi tillsammans i regeringsställning skulle kunna ha lagt en proposition om en moderniserad lagstiftning. Jag konstaterar att när Acko Ankarberg Johansson från Kristdemokraterna stod i talarstolen här i riksdagen och hade en interpellationsdebatt i fjol sa hon att det har tagit lång tid att få på plats en ny lagstiftning: "Den borde ha funnits färdig och lämnats till riksdagen för flera år sedan."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag håller verkligen med. Det har dröjt alldeles för länge, men nu är vi äntligen här.

Jag tänker egentligen inte ha så mycket diskussion i sak med ledamoten Hovskär, för jag tycker att debatten går lite på repeat. Men det är ändå viktigt att klarlägga några saker om processen, för jag tycker ärligt talat, fru talman, att Kristdemokraterna inte är ärliga.

Kristdemokraterna sa nej till att över huvud taget påbörja ett beredningsarbete i utskottet. Efter fem månader säger man sedan att man vill ha en remiss. Varför, ledamoten Hovskär, kom inte detta yrkande direkt, om det nu handlar om att man är så intresserad av att på riktigt ta in nya synpunkter? Det är min första fråga.

Fru talman! Jag tycker vidare att det blir ganska intressant och märkligt att å ena sidan lyfta alla synpunkter som har framförts i remissprocessen tidigare för att å andra sidan i någon mening kritisera oss för att vi har lyssnat på remissinstanserna och ändrat förslaget. Då blir argumentationen att förslaget har förändrats och därför måste ut på ny remiss.

Fru talman! Det normala är att man har en remissomgång, tar in synpunkter, gör om förslaget och sedan lägger fram det och röstar om det. Varför är det inte en rimlig ordning, ledamoten Hovskär?

Herr talman! Nu sa ledamoten Ståhl Herrstedt att det är självklart att fler kommer att söka sig till den könsbekräftande vården om vi gör det enklare att ändra juridiskt kön. Det finns inga belägg för detta påstående.

Något som det däremot finns en del forskning om är att det är viktigt för denna grupp att kunna få ett juridiskt kön som stämmer överens med självidentifikationen för att minska det psykiska lidandet och förbättra hälsan. Det finns forskning som tydligt visar att detta minskar ångesten, förbättrar den psykiska hälsan och rent av kan ha positiva effekter när det gäller att minska risken för självmord. Detta är ju en grupp som dessvärre är kraftigt överrepresenterad i självmordsstatistiken.

Det är ju så, herr talman, att Sverigedemokraterna och Moderaterna tycker olika i den här frågan. Det har jag respekt för. När vi lade detta utskottsinitiativ på riksdagens bord ville Sverigedemokraterna inte att en beredning av ärendet över huvud taget skulle påbörjas. Efter fem månaders beredning i utskottet kom man med ett förslag om en ny remissomgång. Jag tycker att det är rätt uppenbart vad det handlar om. Det handlar om att fördröja ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag tycker att man ska vara ärlig och säga att man är emot förslaget men att man vill att vi röstar om det. Det har utretts, debatterats och remissbehandlats i omgångar sedan 2007. Nu är det 2024, herr talman. Är kammaren redo att gå till beslut? Svaret är ja.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om hormonbehandling berörs över huvud taget inte av det här förslaget. Den berörs inte heller av dagens lagstiftning. Det tycker jag alltså är ett ganska svagt argument för att genomföra en ny remissrunda.

Det den här lagstiftningen, liksom den befintliga lagstiftningen, reglerar är ramarna för möjligheten att ändra sitt juridiska kön. Det finns också en särskild skyddslagstiftning när det gäller explicit, och enkom, underlivskirurgi - och den skyddslagstiftningen behåller vi ju. Som jag sa i mitt anförande tycker vi att det är viktigt att vi fortsatt är väldigt försiktiga med att ge den typen av behandling, och därför har vi fortsatt en särskild lagstiftning som reglerar det, med åldersgränser.

Sedan är det Socialstyrelsen som ger ut kunskapsstöd och vägledning gällande hur vården ska bedrivas. Precis som ledamoten Carina Ståhl Herrstedt nämner har Socialstyrelsen ändrat de riktlinjerna och det kunskapsstödet, och det välkomnar jag. Jag tycker att det är positivt att man intar en mer försiktig hållning kring den här typen av behandlingar. Men det är en fråga för expertmyndigheten och ytterst för vården. Det är inte vi i riksdagen som ska fatta beslut om exakt vilka olika behandlingar som ska bedrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Självklart ska vård i Sverige ges utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Jag vill understryka att den lagstiftning som vi nu talar om när det gäller underlivskirurgi inte så att säga trumfar övrig lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården. Det är i stället en extra försiktighetslagstiftning som reser en extra tröskel för att få den här typen av behandling.

I grunden ligger den generella lagstiftningen, alltså hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen, som tydligt föreskriver att all vård ska ske utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Vården ska ges av legitimerad personal - som får sin legitimation indragen om den inte lever upp till kraven.

Herr talman! Åldersgränsen har ju varit föremål för en omfattande debatt, och den frågan är svår. Jag tycker att det är bra att vi har fått gehör för de grundläggande utgångspunkter som Moderaterna har haft i den här frågan, nämligen att 18 år är grunden. Det är vad förslaget handlar om. Det är bara den som är myndig som på egen hand ska kunna ansöka om att få ändra sitt juridiska kön.

Sedan har Moderaterna varit tydliga med att vi under vissa omständigheter och förutsättningar är beredda att sänka den åldersgränsen, och det är vad vi gör med det här förslaget. Nu säger vi att den som är 16 eller 17 och som har kontakt med vården - som genomgår en prövning där vården provar personens könsidentitet, gör en behovsprövning och utesluter annan problematik - ska kunna ändra sitt juridiska kön om vårdnadshavarna gör ansökan och Socialstyrelsen beviljar den. Det uppfattar jag också är det som statsministern i grunden har gett uttryck för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag är alltså stolt över att vi efter alla dessa år nu ändå har kunnat samla en bred majoritet för att göra det jag verkligen tycker är en försiktig men viktig modernisering av en över 50 år gammal lagstiftning.

Herr talman! Ja, det är min bestämda uppfattning.

Jag tycker verkligen att vi går försiktigt fram. Visst finns det kritiska läkare i debatten, och visst finns det olika uppfattningar. Men det förslag som nu ligger på riksdagens bord, färdigt för omröstning, har ju tagits fram med beaktande av vad de olika remissinstanserna har lyft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Det finns ett starkt stöd för den här reformeringen hos de olika professionsföreningarna, exempelvis hos Läkarförbundet och Sveriges Psykologförbund. Olika regioner har också tillstyrkt förslaget, och stöd finns hos Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Med det sagt tycker jag verkligen att vi går försiktigt fram.

Det är också viktigt att återigen påminna om att förslaget främst handlar om att göra det något enklare att ändra det juridiska könet. Det har alltså ingenting med medicin att göra. Jag tror tvärtom att det är bra att vi separerar dagens lagstiftning, herr talman, och dagens process. I dag är det samma process för att ändra det juridiska könet som för att få underlivskirurgi. Det är på samma blankett till Socialstyrelsen som man kryssar i att man ansöker om att ändra sitt juridiska kön och att man ansöker om underlivskirurgi.

Detta tror jag är otroligt olyckligt, för det om något riskerar ju att leda in personer i en behandling. Jag tror att det är viktigt att vi separerar de här frågorna. För många kan det hjälpa att enbart få ändra sitt juridiska kön, så att man när man kommer till sitt postombud eller ska boka en resa kan få uppfattas och legitimera sig som den man är. Det handlar också om att personer inte ska kunna göra slagningar på nätet och ifrågasätta vem man är. I dag kan den som uppträder som kvinna bli ifrågasatt av någon som säger: "Nej, minsann - jag har läst på nätet, på ratsit.se, att du är man!" Därför är den här förändringen viktig.

Vi går dock försiktigt fram, och vi kommer fortsatt att ha den mest restriktiva lagstiftningen i Norden.

Herr talman! Det som fick mig att reagera på begreppet social smitta var att i min värld är smitta inte direkt något positivt laddat ord. Om man använder det i samma mening som där man pratar om personer som är trans tycker jag att det ger en ganska olustig smak och känsla.

Jag tycker att det är jätteviktigt att vi har en bra transvård i Sverige, och det är därför det är så otroligt välkommet att denna vård har blivit nationell högspecialiserad vård.

Som vi är överens om i denna kammare, från höger till vänster, är det otroligt viktigt att denna lilla patientgrupp, som behöver ett bra omhändertagande, möts av ett multidisciplinärt team där det finns olika kompetenser för att både kunna göra en ordentlig och bra utredning och kunna bedöma vilka vårdinsatser som är adekvata, som på riktigt minskar lidandet och som kan vara motiverade utifrån biverkningsaspekter och annat.

Jag tycker att det är otroligt bra och viktigt att denna vård har blivit nationell högspecialiserad vård. Det är viktigt att detta också skapar förutsättningar för bättre uppföljning och forskning. Här har regeringen tagit flera viktiga initiativ och gett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att fortsatt följa upp till exempel hormonbehandling, som har varit en omdebatterad fråga men som, vill jag understryka, inte alls behandlas i förslaget.

När det gäller orsakerna till ökningen vet vi för lite om dem. En orsak kan till exempel vara att vi avskaffade kravet på tvångssterilisering 2013. Då såg vi en enorm ökning av ansökningar om att få ändra sitt juridiska kön. En annan orsak är förhoppningsvis att normerna i samhället har blivit mer tillåtande. Ledamoten nämnde att man får likes och hjärtan, men tyvärr är det många transpersoner som alltjämt också möts av hat och hot.

Herr talman! Låt mig börja med att påminna om varför man sätter diagnoser. Nu finns det läkare i salen som kan beskriva detta bättre, men i grunden handlar det om att diagnoser ligger till grund för medicinska behandlingar. Att ändra uppgiften i folkbokföringen är ingen medicinsk behandling, så därför tycker jag att det är rimligt att vi tar bort kravet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Som vi var inne på i det föregående replikskiftet är prövningen ändå motiverad för att säkerställa att det bara är just de personer som är i behov av att ändra sitt juridiska kön som ska få lov att göra detta och för att vi ska ha möjlighet att fånga upp om det finns annan ohälsa. Vi är tydliga i författningskommentarerna med att prövningen också handlar om att utesluta annan problematik.

Sedan tycker jag att det är lite anmärkningsvärt för ett parti som Sverigedemokraterna att spela ned föräldraansvaret och föräldrarnas förmåga att ta ansvar för sina barn och för sina beslut. Jag vill börja med att påminna om att ändring av juridiskt kön inte är en behandling, så det skulle vara väldigt märkligt om man blev kritiserad för det. Jag tycker att det är viktigt att understryka föräldraansvaret.

Jag tycker att vi har gjort en rimlig avvägning när vi säger att det i grunden bara är den som är 18 år som ska kunna ansöka om att ändra sitt juridiska kön men att det under vissa omständigheter ska vara möjligt att ändra juridiskt kön för den som är 16 eller 17 år. Då ska föräldrarna inte bara ge sitt medgivande, utan vårdnadshavarna ska också göra själva ansökan.

Herr talman! För att svara kort och koncist på den sista frågan tror jag att det hade varit alldeles utmärkt om vi hade kunnat ha könsneutrala personnummer. Det hade underlättat den här frågan enormt mycket.

Det finns dock också stora problem med det. För det första har inte minst Skatteverket varit väldigt tydliga med att det skulle innebära enorma kostnader att få på plats ett sådant nytt system. Det vore också problematiskt då många andra av våra system är uppbyggda kring kopplingen till personnummer, för forskning och annat.

Om vi hade börjat om på noll hade det kanske varit en bra väg framåt, men nu har vi det system vi har. Då är det viktigt att vi gör det något enklare att ändra sitt juridiska kön, men inte hur enkelt som helst, för det är viktigt att se till att möjligheten att ändra juridiskt kön bara är reserverad för dem som verkligen är i behov av det.

Vi har därför tyckt att det är motiverat att fortsatt ha prövning, för att se till att möjligheten inte kan missbrukas. För Moderaterna och Sverigedemokraterna är det otroligt angeläget att vi kan bekämpa kriminalitet och att inte spela några kriminella i händerna genom denna möjlighet. Därför är prövningen viktig.

(Applåder)

Herr talman! Ett förslag som har utretts och debatterats i tio femton år kanske inte jag skulle beskriva som framforcerat. Hur det än är har vi tagit dessa legitima och relevanta invändningar på största allvar. De remisssynpunkter som det hänvisas till framfördes ju gentemot tidigare, mer långtgående förslag. Den remissomgången handlade om ett förslag som byggde helt på självidentifikation, där man skulle kunna ändra sitt juridiska kön utan kontakt med hälso- och sjukvården och utan prövning. Det skulle bara vara en enkel administrativ åtgärd.

Då var det ett par remissinstanser - Bankföreningen och Brå - som lyfte fram oro kring det. De sa att de inte kan överblicka konsekvenserna av en sådan ordning. Detta har vi instämt i. Därför tycker vi att det är rimligt att fortsatt ställa krav på en prövning. Det reser en hög tröskel för att den här lagen ska missbrukas. Det har varit viktigt för mig och Moderaterna.

Ja, det innebär att det blir svårare för de personer som är i verkligt behov av att ändra sitt juridiska kön. Det innebär att det kommer att vara mer tidskrävande och mer prövande för den lilla utsatta gruppen, men vi tycker att det är befogat för att adressera just de utmaningar som ledamoten Westroth lyfter.

Med beaktande av remissinstansernas synpunkter har vi jobbat om förslaget i grunden och lagt ett annat förslag på riksdagens bord som har tagit hänsyn till de här farhågorna.

Sedan tycker jag att det är viktigt att understryka att moderater, kristdemokrater, sverigedemokrater och liberaler fortsatt axel mot axel måste jobba vidare för att bekämpa välfärdskriminalitet och säkerställa att Sverige har ett bra folkbokföringssystem. Det arbetet behöver fortsätta oaktat den här lagstiftningen, för de här problemen finns i dag och behöver adresseras, och där ser vi fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Herr talman! Låt mig börja med det sista. Det var på det sättet att det fanns ett färdigutrett förslag på Socialdepartementet som ansvarig minister, kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson, satte upp på regeringens propositionsförteckning. Jag har respekt för att man byter uppfattning i ett parti. Förslaget var färdigberett. Två av tre regeringspartier ville fortsatt att det skulle bli en proposition. Kristdemokraterna sa nej.

Det är bakgrunden till att vi står här i dag. Då blev överenskommelsen att vi tycker olika - Moderaterna och Liberalerna får ta det färdigberedda förslaget som ett utskottsinitiativ, och Kristdemokraterna kommer att säga nej. Fair and square! Men det är inte så att det är vi som har öppnat upp för att gå via en annan väg.

Jag känner mig fast övertygad om att det fortsatt är inom regeringen och inom Tidösamarbetet som vi kommer att adressera de många och stora samhällsutmaningar som vi står inför och där vi också är överens. Detta är ju en udda fågel. Vi brukar kunna komma överens. I den här frågan har vi inte gjort det. Det beklagar jag. Men jag är ändå också stolt över att vi nu äntligen kan komma till beslut.

Vi tycker olika. Det finns olika uppfattningar. Det är bra i en demokrati, men det är viktigt att också kunna komma till ett beslut. Det kommer vi förhoppningsvis att göra i eftermiddag, eller möjligtvis i morgon, men jag säger ändock: Äntligen!

(Applåder)

Herr talman! Felaktigheterna fortsätter i debatten. Nu sa ledamoten Jacobsson att han invänder mot att frikoppla det juridiska från det medicinska. Det finns inga krav på att man ska göra några förändringar av sin kropp för att få lov att ändra juridiskt kön. Men det är en sammanblandning i lagstiftningen. Den sammanblandningen har Kristdemokraterna tidigare varit emot. Jag har lyssnat på Acko Ankarberg Johansson när hon i den här talarstolen beskrivit behovet av att separera lagstiftningen i två som nödvändig. Jag beklagar att Kristdemokraterna har gett upp den idén.

Apropå kriminalvården konstaterar jag att vårt förslag innebär att vi gör viktiga förbättringar för att hantera de utmaningar som kan finnas. Vårt förslag innebär att vi gör viktiga förändringar av häkteslagen och fängelselagen för att säkerställa att kriminalvården ska ha ett bättre lagrum för att kunna göra kloka placeringar.

Herr talman! Mot bakgrund av erfarenheterna från andra länder och av hur det har fungerat i Sverige så här långt känner jag mig trygg med att den här lagstiftningen kommer att fungera väl. Möjligheten att ändra juridiskt kön har vi haft sedan 1972. Det är varje år ett antal hundra personer som gör den ändringen. Jag menar att det inte är en revolution som vi nu gör utan en reformering av en gammal lagstiftning.

Vi gör det något enklare att ändra det juridiska könet, men vi är fortsatt mer restriktiva än vad man är i övriga Norden. Vi ställer fortsatt krav på en prövning och på att man som enskild ska ha kontakt med vården, inte minst för att kunna fånga upp om det finns annan psykisk ohälsa eller annat som är orsaken till att man känner ett lidande och ett behov av att ändra sitt juridiska kön.

Herr talman! Social smitta - det för mina tankar till en svunnen tid när debatten handlade om homosexualitet.

Att det är idrotten själv som bestämmer tycker jag fortsatt är rimligt. Det är heller inte så enkelt som att det bara skulle handla om biologiskt kön. Ett exempel inom friidrotten är Caster Semenya, en framgångsrik löperska som är biologisk kvinna men har väldigt höga nivåer av testosteron. Från friidrottens sida har man sagt att det då inte blir tävling på samma nivå och på lika villkor. Därför har man reglerat testosteronnivåerna. Om vi bara hade gått på biologiskt kön hade den typen av reglering inte varit möjlig. Jag tror att vi som lagstiftare ska passa oss för att gå in och reglera hur idrotten ska bedrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag är bekymrad över att så många transpersoner inte känner sig välkomna inom idrotten, inte deltar i fritidsaktiviteter, inte idrottar och inte rör på sig och att de har betydligt sämre både psykisk och fysisk hälsa än vad befolkningen i stort har. Detta har jag inte hört någon ledamot från Sverigedemokraterna lyfta.

Jag tror att det är viktigt att vi förmår se olika intressen, balansera dem och ta farhågor på allvar och inte gör en höna av en fjäder. Jag tycker att det förslag vi har lagt fram innebär en försiktig modernisering. Vi har från utskottet tydligt sagt att vi noggrant ska följa upp lagstiftningen för att säkerställa att implementeringen blir bra och att de olika farhågorna inte besannas. Jag tar alla de här farhågorna och riskerna på största allvar. Men jag tycker också att det är viktigt att vi ser livsvillkoren för transpersoner.

(Applåder)

Fru talman! Det var många olika aspekter och frågor i ledamoten Christianssons replik. Jag ska se om jag hinner bemöta allt.

Vi börjar med det återkommande som handlar om att om vi gör det enklare att ändra juridiskt kön kommer fler att söka sig till den könsbekräftande vården och så vidare. Det finns ju inga belägg för det. Jag tycker att det är viktigt att understryka det.

Det som också är otroligt viktigt för Moderaterna - där är vi kanske till del mer överens, moderater och sverigedemokrater - är att de irreversibla behandlingarna ges med väldigt stor försiktighet. Det är därför det är så bra och så viktigt att den här vården har gått från att tillåtas bedrivas överallt, i hela Sverige, till att Socialstyrelsen nu har styrt upp den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Nu är det nationell högspecialiserad vård. Det beror på att patientgruppen är liten och att det är viktigt att samla kompetens på några få ställen för att kunna genomföra bra utredningar och hantera det vårdbehov som den här lilla patientgruppen har.

Fru talman! Nu är det bara på tre enheter i Sverige som lejonparten av vården vid könsdysfori får bedrivas. Det är där man gör utredningar och ger underlivskirurgi. Detta är viktigt för att säkerställa att det bara är de som har verkligt behov och blir verkligt hjälpta av den här behandlingen som ska få den.

Hur idrotten ska bedrivas och hur man ska dela upp tävlingsklasserna är inget som vi lagreglerar i dag. Jag har heller aldrig någonsin hört att idrottarna efterfrågat att vi från lagstiftningens sida skulle gå in och styra vilka tävlingsklasser det ska vara i till exempel friidrotten. Jag tycker också att det fortsatt är rimligt att idrottsrörelsen precis som i dag får bestämma över hur tävlingsklasserna ska vara utformade.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Fru talman! Självklart är det på det viset att all lagstiftning påverkar annan lagstiftning och andra samhällssektorer. Det är därför det har varit så viktigt att den här produkten har föregåtts av en gedigen process och att det har varit remissbehandling.

Jag känner mig väldigt trygg med det här förslaget. Det är alltså inte någonting som vi skrivit ihop på något partikansli här i Sveriges riksdag, utan det är en proposition som saknar en sak: regeringens underskrift. Det är ett välberett förslag som jag känner mig väldigt trygg med.

Sedan vill jag återigen påminna om att det inte är någon ny möjlighet som vi inför med den här lagstiftningen. Vi förändrar en 50 år gammal lagstiftning. Alla de utmaningar och bekymmer som eventuellt påverkar civilutskottets område är sådant som vi har att hantera också i dag.

Fru talman! Vi har varit väldigt lyhörda i arbetet i utskottet när det har kommit förslag, till exempel om att låta olika andra utskott yttra sig.

Det har varit viktigt för mig och för Moderaterna att bejaka det faktum att vi må tycka olika i sak men att vi ändå har strävat efter att nå så stor samsyn som möjligt i utskottet om hur själva processen, beredningen, ska gå till.

Från Moderaternas sida tyckte vi att det inte fanns anledning att bereda särskilt många olika utskott möjlighet att yttra sig. Men vi biföll alla yrkanden om att låta andra utskott yttra sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Det önskades att arbetsmarknadsutskottet, skatteutskottet och justitieutskottet skulle få yttra sig. Då sa vi: Bifall! Det är bra. Låt de här utskotten få yttra sig. Det var ingen sverigedemokrat eller någon annan ledamot i utskottet som tog upp att det skulle vara något yttrande från civilutskottet, så det är bakgrunden till det.

Sedan tar inte jag lätt på att vi ska stifta lag i riksdagen. Det här är absolut en exceptionell hantering. Men det är ju på det viset att frågan har utretts sedan 2007. Det har varit svårt för olika regeringar att få fram ett färdigt förslag.

Jag var stolt och glad när Kristdemokraterna som ansvariga i Socialdepartementet satte upp propositionen på propositionsförteckningen. Men tyvärr backade man från det. Då tog vi det som var en färdigutredd produkt som hade varit hos Lagrådet och lade fram den som ett utskottsinitiativ därför att vi tycker att det efter 10, 15, ja, 17 år av utredning och debatt faktiskt är tid att gå till beslut.

Fru talman! Jag har rakt igenom den här kammardebatten, genom hela utskottsbehandlingen och i den offentliga debatten varit tydlig med att det här är en komplex fråga. Det är viktigt att ta med olika aspekter i beredningen.

När det gäller just åldersgränsen tycker jag att det är viktigt att betona vikten av att den enskilde har en mognad och en förståelse för vad det innebär att ändra sitt juridiska kön. Det har även framkommit i remissbehandlingen tidigare. Flera remissinstanser riktade kritik mot de tidigare förslagen där åldersgränsen var 12 år och argumenterade för att det snarare är rimligt att höja den gränsen. Flera pekade på 15 eller 16 år, och det är mot den bakgrunden som vi har reviderat eller snarare omarbetat förslaget i grunden. Nu har vi lagt fram ett förslag som handlar om att bara den som är myndig, alltså 18 år, på egen hand ska kunna ansöka om att få sitt juridiska kön ändrat och att den som är 16 eller 17 år ska kunna ändra sitt juridiska kön om det är vårdnadshavarna som gör ansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Det här är en avvägning. Jag förstår att många unga transpersoner är otroligt besvikna på vårt förslag och önskar att man kunde få ändra sitt juridiska kön tidigare, men det blir ändå en viktig möjlighet för några få. Jag fick ett brev från en mamma som underströk varför det var viktigt för hennes barn och påpekade det faktum att när man är 16 år blir man plötsligt sökbar i alla register, till exempel Ratsit. Det är viktigt för en person att kunna vara den person som han eller hon är.

Det här är ett balanserat förslag där vi har lyssnat på olika aspekter, gjort en avvägning och landat i åldersgränsen 16 år. Nu får vi kritik både för att den är för hög och för att den är för låg, men jag tar ansvar för det balanserade förslag som sex av åtta partier ställer sig bakom.

(Applåder)