Johan Hultberg (M) svarade Mikael Eskilandersson i en replik om Förbättrade möjligheter att ändra kön i debatten ”Protokoll 2023/24:100 Onsdagen den 17 april” den 17 april 2024.
Mikael EskilanderssonSD· i en replikDet är ju lätt att stå här och hävda saker, men jag uppfattar det som att Sverigedemokraterna faktiskt har tagit upp frågan om att skicka ärendet på remiss till civilutskottet. Oavsett detta är det ju så att det finns en…Fru talman! Nu är debatten kommen, här i Sveriges riksdag, om socialutskottets betänkande Förbättrade möjligheter att ändra kön. I samhället i stort har debatten dock pågått länge, allra särskilt och allra mest intensivt under de senaste veckorna.
I grunden välkomnar jag verkligen den debatt som varit och som pågår. Det är bra att komplexa frågor likt denna debatteras. Det är bra om debatt både kan sprida kunskap och tydliggöra politiska skiljelinjer. Det är också oerhört välkommet om debatten får fler att få upp ögonen för transpersoners stora utsatthet. Jag är övertygad om att debatten har bidragit till allt detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Tyvärr har debatten också haft inslag som är allt annat än välkomna. Debatten har stundtals och på sina håll varit både hätsk och hatisk. Tyvärr har väldigt många missuppfattningar, sammanblandningar och direkt felaktiga uppgifter förekommit och fortplantats i debatten. Därför känns det angeläget för mig att i denna debatt nu göra en tämligen omfattande beskrivning av förslaget och dess bakgrund.
Fru talman! Låt mig börja 1972! Det var nämligen då Sverige fick världens första könstillhörighetslagstiftning. Sedan dess har det varit möjligt att ändra sitt juridiska kön i Sverige. I den debatt som rasat har det dock emellanåt låtit som att det är med det förslag som nu ligger på riksdagens bord som möjligheten att ändra kön införs. Så är alltså inte fallet. Vad förslaget handlar om är att modernisera en över 50 år gammal lagstiftning.
En viktig modernisering av lagstiftningen gjordes 2013, då steriliseringskravet avskaffades. Det var ett beslut som fattades efter proposition från den dåvarande alliansregeringen. Sedan avskaffandet av steriliseringskravet ställs det inga som helst krav på att man på något sätt ska förändra kroppen för att få tillstånd att ändra juridiskt kön. Däremot är det samma lagstiftning som reglerar både ändring av juridiskt kön och underlivskirurgi, och det är samma utrednings- och beslutsprocess. Denna sammanblandning är olycklig, och det har vi moderater påpekat i många år.
Redan 2014 lämnades också förslag i en offentlig utredning om att upphäva könstillhörighetslagstiftningen från 1972 och ersätta den med två nya lagar - en som reglerar ändring av det juridiska könet och en som reglerar underlivskirurgi.
Det förslag som vi i dag debatterar innebär att vi gör just denna uppdelning. Vidare innebär förslaget att vi gör processen för att ändra juridiskt kön något enklare. Det är inte rimligt att ställa samma utredningskrav för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen som för irreversibel underlivskirurgi. Och det är inte rimligt att det ska ta många år - kanske fem, sex, sju eller åtta år - att ändra juridiskt kön. För de personer som inte har ett juridiskt kön som stämmer överens med den egna könsidentiteten innebär väntan på att få lov att ändra uppgiften i folkbokföringen ofta ett stort och onödigt lidande. Därför är denna reform viktig.
Men är det inte viktigt att också gå försiktigt fram? Den frågan hörs i debatten. Jo, jag och Moderaterna tycker det. Det är klokt att gå försiktigt fram, och det är just precis vad vi gör.
S och MP lade i regeringsställning gemensamt fram ett väldigt långtgående förslag 2018. Det var ett förslag som fick svidande kritik både i fråga om sak och i fråga om hur det hade beretts. Därefter återkom S och MP 2021 med ett nytt utkast till lagrådsremiss. Också det förslaget var betydligt mer långtgående än det försiktiga förslag som vi nu är sex partier som sluter upp kring.
Vi moderater har avfärdat tidigare långtgående förslag. Vi har sagt nej till att öppna för underlivskirurgi på minderåriga, nej till en ordning för ändring av juridiskt kön som bygger helt på självidentifikation, nej till att låta så unga personer som 12-åringar ändra juridiskt kön och nej till att låta minderåriga självständigt ändra sitt juridiska kön.
Men i dag säger vi ja till en moderniserad lagstiftning där vi har balanserat olika intressen och synpunkter. Inte minst har vi vägt individens självbestämmande mot risken för missbruk. För att säkerställa att möjligheten att ändra juridiskt kön är reserverad just bara för dem som är i behov av att ändra sitt juridiska kön tycker vi att det fortsatt är motiverat med en prövning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Vårt förslag innebär att en utredning av en persons könsidentitet ska genomföras, liksom en behovsprövning. En läkare, i normalfallet en psykiatriker, eller en psykolog ska bedöma om den sökandes upplevda könsidentitet stämmer överens med det kön som framgår av folkbokföringen och huruvida det kan antas att sökanden kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid. Prövningen och kravet på kontakt med hälso- och sjukvården är också betydelsefulla för att utesluta eller fånga upp annan problematik än könsinkongruens.
En del av förslaget till uppdaterad lagstiftning som väckt särskild debatt avser åldersgränsen för att ändra juridiskt kön. För oss moderater är det en självklar utgångspunkt att den som är myndig självständigt ska kunna ansöka om att ändra sitt juridiska kön. För oss har det varit uteslutet att låta minderåriga på egen hand ansöka om en ändring. Därför är jag glad att utskottet enats om ett förslag som ligger helt i linje med Moderaternas utgångspunkter.
Med förslaget blir det för en 16- eller 17-åring möjligt att ändra sitt juridiska kön, men det förutsätter att det är vårdnadshavarna som gör ansökan. Vidare krävs såklart den utredning och den prövning som jag nyss beskrev och sedan slutligen ett beslut från Socialstyrelsen.
Fru talman! Betänkandet rör också frågan om underlivskirurgi. För underlivskirurgi kvarstår dagens åldersgränser liksom såklart omfattande krav på utredning och diagnos. Det finns flera remissinstanser, däribland Svenska Läkaresällskapet, som menar att en särskild lag om underlivskirurgi inte behövs. Min, Moderaternas och utskottets uppfattning är dock att en särskild lag fortsatt är befogad - detta eftersom irreversibla ingrepp måste ges med stor försiktighet. Därför är det också väldigt bra och välkommet att stora delar av vården vid könsdysfori sedan årsskiftet bedrivs som nationell högspecialiserad vård.
Fru talman! Jag är bohuslänning. Jag bor en trekvarts resa från den norska gränsen. Därför är jag mycket i Norge, och jag följer norsk politik och samhällsdebatt tämligen nära. Det är inte utan förvåning jag har konstaterat att den försiktiga reform som vi nu gör i Sverige har vållat en enormt mycket mer omfattande debatt än den debatt som föregick Norges reformering 2016.
Den norska lagstiftning som infördes då, fru talman, är nämligen mycket mer långtgående än den reformering som riksdagen ska ta ställning till i eftermiddag. I Norge utgår ändring av juridiskt kön helt från självidentifikation. I Norge är det möjligt att ändra juridiskt kön redan från 6 års ålder. Den som är 16 år i Norge kan helt på egen hand ansöka om att ändra sitt juridiska kön, utan tillåtelse från föräldrarna.
Fru talman! Jag nämner detta för att sätta in förslaget vi nu debatterar i ett sammanhang och för att påminna om att de många och omfattande farhågor som har lyfts fram i debatten, nu senast av Sverigedemokraternas Carita Boulwén, alltså inte har besannats i övriga nordiska länder.
Faktum är att samtliga nordiska länder har lagstiftning som helt bygger på självbestämmande. Övriga Norden ställer inga krav på kontakt med vården eller på en prövning av könsidentiteten. Men det kommer vi alltså fortsatt att göra i Sverige. Vi lutar oss mot de erfarenheter som kommer från övriga Norden, men vi väljer likväl att gå försiktigt fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Sådana är vi moderater. Vi är ett liberalt parti som alltid utgår från individen och dennes rätt till frihet och självbestämmande. Men vi är också ett konservativt parti som tror på försiktig samhällsförändring och som förstår att även frihet kan missbrukas.
Sedan 2011 har Moderaterna ett stämmobeslut om att modernisera könstillhörighetslagstiftningen. Sedan dess har vi varit tydliga med att vi vill göra det enklare att ändra juridiskt kön. Nu gör vi helt enkelt precis det som vi har sagt att vi ska göra.
Fru talman! Detta sammantaget är bakgrunden till att vi moderater har landat där vi har landat. I dag är jag stolt över att Moderaterna också i denna komplexa och laddade fråga är samlingspartiet i svensk politik. Sex av riksdagens åtta partier stöder det balanserade förslag som riksdagen har att ta ställning till. Den stora majoriteten svenskar kommer aldrig att märka att lagen ändras, men för ett antal transpersoner gör den nya lagen stor och viktig skillnad. Det borde faktiskt alla kunna ställa sig bakom.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på yrkandet om återförvisning av ärendet till utskottet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Malin Höglund, Marie Nicholson, Thomas Ragnarsson och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).
Fru talman! Svensk höger är på många sätt ett märkligt väsen. Det är som att man accepterar vänsterns grundpremisser och sedan får ett behov av att visa att man är bättre än vänstern själv på att uppfylla dem och driva vänsterns frågor.
I mitt huvudanförande kommer jag att gå in lite på och tala om hur jag upplever ledamöterna i utskottet i den här frågan. Jag anser att ledamoten Hultberg är påläst och resonerande och tar de här frågorna på allvar - ett genuint intresse. En lång rad problem har lyfts upp från andra partier, från professionen och från remissinstanser.
Därför tycker jag att det är märkligt att man väljer att gå vidare med förslaget. Förslaget är ju inte ens populärt bland de egna väljarna eller den egna partigruppen. Ursprungsförslaget kom, föga förvånande, från vänstersidan. Då undrar jag: Hur ska man som moderat väljare tolka det här? Med Moderaterna får man alltså mer vänsterprogressiva könslagar än innan. Moderaterna fullföljer det som Socialdemokraterna påbörjade.
Jag har därför några frågor, fru talman. Har Moderaterna gjort en faktisk analys av de potentiellt negativa konsekvenser som förslaget kan medföra? Det hörde jag inte någonting om i ledamotens anförande. Varför vill man inte jobba vidare med förslaget?
På tal om grundpremisser lyfte Socialdemokraterna en viktig sak. Frågan dök upp om vad det är som avgör om man är man eller kvinna. De menade att det är hur man känner sig. Den frågan vill jag rikta även till Moderaterna: Instämmer Johan Hultberg med Socialdemokraterna i att det är upp till en själv att bestämma?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Fru talman! Det är en märklig historieskrivning. Jag kan konstatera att det är få frågor som har varit så utredda, omdebatterade och föremål för en så gedigen process och behandling som den fråga som vi nu diskuterar. Jag har full respekt för att vi som partier och enskilda ledamöter landar i olika ställningstaganden. Alldeles uppenbart landar Sverigedemokraterna och Moderaterna väldigt olika i den här frågan liksom i många andra frågor som har med hbtqi-personers rättigheter att göra.
Som moderat är det alltid viktigt att bejaka den enskilda individens rätt att få vara sig själv, att få vara den han eller hon är. Jag konstaterar att den här frågan har utretts allra mest sedan steriliseringskravet upphörde 2013, något som Sverigedemokraterna tyvärr inte ens kunde ställa sig bakom.
Sedan dess har behovet av att modernisera den här lagstiftningen varit stort. Det var regeringen Reinfeldt som tillsatte en utredning 2014, och nu, tio år senare, är vi äntligen framme och redo att gå till beslut. Det här är ett väl genomarbetat förslag, där vi alltså har lyssnat på remissinstansernas kritik.
Jag tackar för att ledamoten uppfattar mig som balanserad, påläst och så vidare. Vi har verkligen försökt att ta oss an frågan på ett seriöst sätt och lyssnat på remissinstanserna. Jag och Moderaterna konstaterar att förslaget får omfattande kritik från hbtqi-rörelsen, som tycker att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Samtidigt får vi kritik från Sverigedemokraterna och andra från ett helt annat perspektiv. Detta får mig att tro att vi någonstans ändå har landat ganska rätt.
Frågan tillbaka till Sverigedemokraterna är väl om det egentligen är så att man vill avskaffa dagens könstillhörighetslagstiftning. Jag har svårt att dra någon annan slutsats av de inlägg som hittills har kommit från Sverigedemokraternas representanter, inklusive Yurkovskiys här.
(Applåder)
Fru talman! Tack för svaret, ledamoten! Jag noterar dock att jag inte fick svar på min sista fråga.
Om vi börjar med problemen som har uppstått: Ja, man har utrett frågan väldigt mycket, men det är fortfarande mycket som återstår, och det är därför den här debatten är så lång.
Den sista frågan fick jag alltså inte svar på. Jag citerar min partiordförande som för några år sedan sa: "Om jag åker tunnelbana i Tokyo, är jag då japan?"
Det här är faktiskt en angelägen jämförelse, för grundpremissen att man kan byta kön och att det är helt upp till självidentifiering öppnar en port för en massa andra frågor som man också behöver ta ställning till. Det finns personer som identifierar sig som djur, en annan ålder etcetera. Vi har också personer som kanske upplever sig som överviktiga fast de egentligen är undernärda. Det vore märkligt att försöka hantera det på samma väldigt ensidiga sätt som man hanterar den här frågan.
Med det ger jag ledamoten möjlighet att svara på frågan igen: Ställer han sig bakom det som Socialdemokraterna anförde, det vill säga grundpremissen att det är upp till individen själv att avgöra huruvida man är man eller kvinna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
(Applåder)
Fru talman! Jag står här och söker efter orden för vad jag tycker om ledamotens sätt att argumentera. Jag vet inte riktigt hur jag ska kommentera det. Jag tycker att det någonstans vittnar om den nonchalans som Sverigedemokraterna visar för den här lilla, men utsatta, gruppen personer. Jag tycker faktiskt att vi i den här kammaren måste ta dessa människors livssituation på större allvar än att raljera över att någon kan känna sig överviktig. Jag tycker att det är motbjudande att argumentera på det sätt som ledamoten precis gjorde.
Nu ska jag försöka komma tillbaka till saken. Jag vill återigen påminna om att Sverige som första land i världen 1972 fick en könstillhörighetslagstiftning på plats.
Förslaget ändrar inte synen på vad kön är. Det finns två biologiska kön, och sedan är det uppenbart att människor har andra könsidentiteter. För att hjälpa människor, förbättra deras livsvillkor och respektera deras sätt att vara de de är har vi den här lagstiftningen - som inte rör särskilt många av oss utan faktiskt väldigt få. För de personer den berör är det en viktig lagstiftning, men en lagstiftning som blivit föråldrad. Därför görs nu den här lilla, försiktiga men ändå viktiga moderniseringen av en över 50 år gammal lagstiftning.
Sverigedemokraterna är fortfarande svaret skyldiga om man över huvud taget vill erkänna människors möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Hittills har det bara kommit ifrågasättanden av själva grundidén från Sverigedemokraterna. Då tycker jag att de ska stå för det, och då förstår jag också varför de önskade en följdmotion, för i den följdmotionen hade väl förslaget varit att man skulle upphäva dagens lagstiftning.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten Johan Hultberg beskriver förslaget till ny lagstiftning som något enklare och som en liten, försiktig förändring.
I dag behöver man vara 18 år för att ändra juridiskt kön, och det krävs en könsdysforidiagnos. Det betyder att det behöver genomföras en ganska omfattande utredning, vilket vi har talat om här tidigare i dag. I den utredningen finns ett team av olika professioner som ska stötta upp och bidra med olika perspektiv. Jag tror att vi är överens om att väntetiderna är alldeles för långa, att vården är ojämlik runt om i landet och att utredningarna behöver gå fortare. Jag är glad över att vi tillsammans jobbar med det i regeringen.
I Moderaternas och Liberalernas förslag till utskottsinitiativ står det att det ska vara en förenklad prövning av könsidentiteten och att den ska vara mindre omfattande än i dag och så långt som möjligt utgå från den enskilda individens uppfattning om sig själv. Dessutom ska åldern för att ändra juridiskt kön sänkas till 16 år. Jag undrar, fru talman, på vilket sätt ledamoten menar att det är en försiktig förändring.
Fru talman! Jag menar att detta är en försiktig förändring givet att vi trots att vi gör den här liberaliseringen och gör lagstiftningen något enklare och att det blir något enklare att ändra sitt juridiska kön ändå kan konstatera att vi i ett nordiskt perspektiv kommer att ha den mest restriktiva lagstiftningen. I inget annat nordiskt land kommer det att vara så svårt att ändra sitt juridiska kön som i Sverige. Det tycker jag gör att det är en träffande och korrekt beskrivning. Jag vill vara ärlig mot väljarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Det här är inte den stora reformering som RFSL och många andra organisationer har efterfrågat. Amnesty och andra organisationer pekar på att förslaget kanske inte riktigt ligger i linje med vad Europarådet eller FN har krävt. Det är alltså en försiktig modernisering, men den är likväl viktig.
Vi har tagit intryck av de många synpunkter som framkommit i remisshanteringen. Vi har, som jag nämnde i mitt anförande, vägt individens självbestämmande mot risken för missbruk. Jag tror att risken för missbruk är ganska liten, men jag tar den på mycket stort allvar. Därför tycker jag att det är befogat att ha en prövning men att det inte är rimligt att man ska ha samma höga krav på att få ändra en uppgift i folkbokföringen som på att få irreversibel underlivskirurgi.
Jag beklagar att Kristdemokraterna inte längre står upp för vad de tidigare sagt om att det är viktigt att skilja det juridiska från det medicinska. En försiktig modernisering är precis vad det här är, fru talman.
(Applåder)
Fru talman! Karolinska institutet hänvisar till internationella studier som visar att 80-90 procent av barn och ungdomar senare ångrar sin önskan om könsbyte. Det är en av anledningarna till att just åldersfrågan är så viktig för oss kristdemokrater.
Professorer och specialistläkare varnar för - det är alltså inte jag som gör det - att det finns en sannolikhet som är rätt stor för att om man har ändrat sitt juridiska kön kommer även medicinsk behandling sedan att påbörjas tidigare. Vi vet, inte minst från de senaste åren, att det uppmanas till större försiktighet när det gäller exempelvis hormonbehandling. Vi hör också röster från personer som ångrar sig och som har gått igenom irreversibla behandlingar.
Vad är det som gör att Moderaterna kommer fram till slutsatsen att just 16 år är den bästa åldern för att byta juridiskt kön? Om det här med att ändra juridiskt kön, som det låter från ledamotens sida, inte medför några större risker och är ett ganska enkelt juridiskt beslut och om självidentifikationen är central - varför spelar då åldern så stor roll?
Fru talman! Jag har rakt igenom den här kammardebatten, genom hela utskottsbehandlingen och i den offentliga debatten varit tydlig med att det här är en komplex fråga. Det är viktigt att ta med olika aspekter i beredningen.
När det gäller just åldersgränsen tycker jag att det är viktigt att betona vikten av att den enskilde har en mognad och en förståelse för vad det innebär att ändra sitt juridiska kön. Det har även framkommit i remissbehandlingen tidigare. Flera remissinstanser riktade kritik mot de tidigare förslagen där åldersgränsen var 12 år och argumenterade för att det snarare är rimligt att höja den gränsen. Flera pekade på 15 eller 16 år, och det är mot den bakgrunden som vi har reviderat eller snarare omarbetat förslaget i grunden. Nu har vi lagt fram ett förslag som handlar om att bara den som är myndig, alltså 18 år, på egen hand ska kunna ansöka om att få sitt juridiska kön ändrat och att den som är 16 eller 17 år ska kunna ändra sitt juridiska kön om det är vårdnadshavarna som gör ansökan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Det här är en avvägning. Jag förstår att många unga transpersoner är otroligt besvikna på vårt förslag och önskar att man kunde få ändra sitt juridiska kön tidigare, men det blir ändå en viktig möjlighet för några få. Jag fick ett brev från en mamma som underströk varför det var viktigt för hennes barn och påpekade det faktum att när man är 16 år blir man plötsligt sökbar i alla register, till exempel Ratsit. Det är viktigt för en person att kunna vara den person som han eller hon är.
Det här är ett balanserat förslag där vi har lyssnat på olika aspekter, gjort en avvägning och landat i åldersgränsen 16 år. Nu får vi kritik både för att den är för hög och för att den är för låg, men jag tar ansvar för det balanserade förslag som sex av åtta partier ställer sig bakom.
(Applåder)
Fru talman! Jag tänkte inleda med att fråga Johan Hultberg hur det kommer sig att regeringspartier tar så lätt på att de rundar lagen och skapar lag i utskottet.
Jag ställde tidigare en liknande fråga till Socialdemokraterna. De hade inga större betänkligheter när det gällde att runda regeringen, vilket jag tolkar som att det mest beror på att de själva numera inte ingår i regeringen.
Men det är verkligen att binda ris för egen rygg att som regeringsparti framföra nya lagförslag via utskottet. Man tar ju bort hela den möjlighet som finns att följdmotionera på lagen, en möjlighet som jag saknar och som jag tror att alla som inte sitter i socialutskottet saknar i samband med att den här lagen hanteras.
Man valde också att inte tillfråga civilutskottet, som jag sitter som vice ordförande i, hur den här lagen skulle påverka de lagar som vi hanterar. Det är ju så att socialutskottet hanterar framför allt vårdnadsfrågor. Mellanmänskliga förhållanden hanterar civilutskottet. Det är civilutskottet som har namnlagen och alla lagar om vårdnad, boende, umgänge, äktenskap, samboskap, ersättningsrätt och så vidare. Det är faktiskt inte socialutskottet som hanterar särskilt mycket av det som sker mellan människor. Då kan jag undra varför man utesluter civilutskottet när man skickar ut förslaget på remissrunda.
(Applåder)
Fru talman! Vi har varit väldigt lyhörda i arbetet i utskottet när det har kommit förslag, till exempel om att låta olika andra utskott yttra sig.
Det har varit viktigt för mig och för Moderaterna att bejaka det faktum att vi må tycka olika i sak men att vi ändå har strävat efter att nå så stor samsyn som möjligt i utskottet om hur själva processen, beredningen, ska gå till.
Från Moderaternas sida tyckte vi att det inte fanns anledning att bereda särskilt många olika utskott möjlighet att yttra sig. Men vi biföll alla yrkanden om att låta andra utskott yttra sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Det önskades att arbetsmarknadsutskottet, skatteutskottet och justitieutskottet skulle få yttra sig. Då sa vi: Bifall! Det är bra. Låt de här utskotten få yttra sig. Det var ingen sverigedemokrat eller någon annan ledamot i utskottet som tog upp att det skulle vara något yttrande från civilutskottet, så det är bakgrunden till det.
Sedan tar inte jag lätt på att vi ska stifta lag i riksdagen. Det här är absolut en exceptionell hantering. Men det är ju på det viset att frågan har utretts sedan 2007. Det har varit svårt för olika regeringar att få fram ett färdigt förslag.
Jag var stolt och glad när Kristdemokraterna som ansvariga i Socialdepartementet satte upp propositionen på propositionsförteckningen. Men tyvärr backade man från det. Då tog vi det som var en färdigutredd produkt som hade varit hos Lagrådet och lade fram den som ett utskottsinitiativ därför att vi tycker att det efter 10, 15, ja, 17 år av utredning och debatt faktiskt är tid att gå till beslut.
Fru talman! Det är ju lätt att stå här och hävda saker, men jag uppfattar det som att Sverigedemokraterna faktiskt har tagit upp frågan om att skicka ärendet på remiss till civilutskottet.
Oavsett detta är det ju så att det finns en lång rad lagar som vi hanterar som ni själva, Johan Hultberg, borde kunna tänka ut att vi kan behöva lite experthjälp med. Inte bara våra ledamöter utan alla ledamöter som sitter i socialutskottet borde reagera på det här.
Hur påverkas rätten att byta namn?
Hur påverkas vårdnad, boende och umgänge av lagen?
Kan arvsrätten på något sätt påverkas när det står fel personnummer och kanske fel namn i testamentet?
Vad händer med enskilda firmor som har personnummer som organisationsnummer?
Hur fungerar konsumenters rättigheter i förhållande till lagen när det blir lättare att byta personnummer? Kommer alla avtal att följa med automatiskt, eller finns det avtal som kan anses upphöra? Och hur säkerställer man att avtal verkligen hålls?
Vad händer med reglerna om bolagsmålvakter och huvudmän för aktiebolag? Vilka uppdrag följer med? Behövs en ny stämma, eller kan man bara ändra?
Vad händer med näringsförbud, och hur får man dem att följa med?
Allt detta är saker som vi hade kunnat titta närmare på om vi fått en förfrågan. Men nu valde man att helt bortse från att civilutskottet hanterar mellanmänskliga förhållanden. I stället ansåg sig socialutskottet stå över det och veta att det inte kommer att bli några problem trots att man borde tänka lite längre och fundera lite över vad som händer om man gör det enklare.
Vi har ju sett i våra grannländer att det har ökat kraftigt i de länder som har infört det. Finland hade en ökning som var mycket större än man hade förväntat sig när det gällde hur många som ansökte om att ändra könstillhörighet, så att det blir en ökning kan vi ganska lätt förutse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Fru talman! Självklart är det på det viset att all lagstiftning påverkar annan lagstiftning och andra samhällssektorer. Det är därför det har varit så viktigt att den här produkten har föregåtts av en gedigen process och att det har varit remissbehandling.
Jag känner mig väldigt trygg med det här förslaget. Det är alltså inte någonting som vi skrivit ihop på något partikansli här i Sveriges riksdag, utan det är en proposition som saknar en sak: regeringens underskrift. Det är ett välberett förslag som jag känner mig väldigt trygg med.
Sedan vill jag återigen påminna om att det inte är någon ny möjlighet som vi inför med den här lagstiftningen. Vi förändrar en 50 år gammal lagstiftning. Alla de utmaningar och bekymmer som eventuellt påverkar civilutskottets område är sådant som vi har att hantera också i dag.
Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet!
I tidigare replikskiften här kom frågan vad Sverigedemokraterna anser om frågan kopplad till ålder och så där. Det är säkert känt för de flesta att vi menar och driver i vår reservation att 25 års ålder är rimligt. Då ska man kunna fatta beslut som i förlängningen blir oåterkalleliga. Då pratar vi inte om juridiskt kön utan om medicinskt.
Men också där, för att återgå till delar av forskningen och professionen, menar man att den här öppningen och förenklingen kommer att göra det svårt för läkare som jobbar med de här frågorna att göra sitt arbete och göra en grundlig analys. De kommer att känna sig tvingade att gå på den självbekräftande delen av upplevelsen av vem man är.
Jag vill egentligen bara ställa en kort fråga till Johan Hultberg.
Vi har pratat om olika konsekvenser av det här förslaget, som ledamoten menar är genomarbetat och så vidare. Men det finns också en oro inte minst inom idrotten, som jag själv jobbar med som kulturpolitiker. Den finns även i dag, kan vi läsa om, runt om i världen där man har gjort de här förenklingarna. Även i Norge finns faktiskt den diskussionen även om den inte lyfts upp här. Vad händer när biologiska män ska tävla mot biologiska kvinnor?
Det blir ju en jämställdhetsfråga. Idrotten i Sverige är grundad på att man ska tävla på lika villkor, och det blir det inte i de här fallen.
Senast i förrgår läste jag om ett basketlag i USA med unga tjejer som valde att lämna walkover i kvartsfinalen eftersom de skulle spela mot biologiska killar.
Jag tycker att detta är problematiskt, och det är något som behöver lyftas upp i den här debatten.
(Applåder)
Fru talman! Det var många olika aspekter och frågor i ledamoten Christianssons replik. Jag ska se om jag hinner bemöta allt.
Vi börjar med det återkommande som handlar om att om vi gör det enklare att ändra juridiskt kön kommer fler att söka sig till den könsbekräftande vården och så vidare. Det finns ju inga belägg för det. Jag tycker att det är viktigt att understryka det.
Det som också är otroligt viktigt för Moderaterna - där är vi kanske till del mer överens, moderater och sverigedemokrater - är att de irreversibla behandlingarna ges med väldigt stor försiktighet. Det är därför det är så bra och så viktigt att den här vården har gått från att tillåtas bedrivas överallt, i hela Sverige, till att Socialstyrelsen nu har styrt upp den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Nu är det nationell högspecialiserad vård. Det beror på att patientgruppen är liten och att det är viktigt att samla kompetens på några få ställen för att kunna genomföra bra utredningar och hantera det vårdbehov som den här lilla patientgruppen har.
Fru talman! Nu är det bara på tre enheter i Sverige som lejonparten av vården vid könsdysfori får bedrivas. Det är där man gör utredningar och ger underlivskirurgi. Detta är viktigt för att säkerställa att det bara är de som har verkligt behov och blir verkligt hjälpta av den här behandlingen som ska få den.
Hur idrotten ska bedrivas och hur man ska dela upp tävlingsklasserna är inget som vi lagreglerar i dag. Jag har heller aldrig någonsin hört att idrottarna efterfrågat att vi från lagstiftningens sida skulle gå in och styra vilka tävlingsklasser det ska vara i till exempel friidrotten. Jag tycker också att det fortsatt är rimligt att idrottsrörelsen precis som i dag får bestämma över hur tävlingsklasserna ska vara utformade.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för svaret. Jag förstår ledamotens ingång i den här frågan. Jag väljer att inte säga Moderaternas ingång, för när jag diskuterar med andra moderata riksdagsledamöter är de inte riktigt av samma uppfattning. Det kanske vittnar om splittringen inom Moderaterna i frågan. Jag tycker att det här är fascinerande. I Demoskops senaste undersökning ser vi att en stor andel av de moderata väljarna är emot förslaget som det är utformat i dag, faktiskt en nästan exakt lika stor andel som av våra sverigedemokratiska väljare. Jag tycker att det är beklagligt att man väljer att gå vidare med detta på det här sättet.
Med den lagstiftning vi har i dag är det egentligen samma problematik. Men vi har sett en otrolig ökning av könsdysfori, inte minst från 2010 och framåt. Frågan har blivit debatterad i medier vansinnigt mycket. Vi har professorer som pratar om social smitta och sådana saker; det finns trender inom sociala medier och så vidare som det inte går att blunda för. Jag menar på att detta kommer att bli allt vanligare.
Jag menar också att det liksom i andra länder kommer att räcka med ett tillfälle när exempelvis en fotbollsförening eller volleybollförening hamnar i den här situationen och blir anmäld för diskriminering. Det kommer att bli projicerande, och det kommer att bli en norm i Sverige. Jag menar att det är en farlig utveckling. Jag tror att många unga flickor som vill satsa på idrotten kommer att utsättas för det här och att det kommer att bli på precis samma sätt som i andra länder. Det är mycket beklagligt att Moderaterna ställer sig på barrikaden för den utvecklingen.
(Applåder)
Herr talman! Social smitta - det för mina tankar till en svunnen tid när debatten handlade om homosexualitet.
Att det är idrotten själv som bestämmer tycker jag fortsatt är rimligt. Det är heller inte så enkelt som att det bara skulle handla om biologiskt kön. Ett exempel inom friidrotten är Caster Semenya, en framgångsrik löperska som är biologisk kvinna men har väldigt höga nivåer av testosteron. Från friidrottens sida har man sagt att det då inte blir tävling på samma nivå och på lika villkor. Därför har man reglerat testosteronnivåerna. Om vi bara hade gått på biologiskt kön hade den typen av reglering inte varit möjlig. Jag tror att vi som lagstiftare ska passa oss för att gå in och reglera hur idrotten ska bedrivas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag är bekymrad över att så många transpersoner inte känner sig välkomna inom idrotten, inte deltar i fritidsaktiviteter, inte idrottar och inte rör på sig och att de har betydligt sämre både psykisk och fysisk hälsa än vad befolkningen i stort har. Detta har jag inte hört någon ledamot från Sverigedemokraterna lyfta.
Jag tror att det är viktigt att vi förmår se olika intressen, balansera dem och ta farhågor på allvar och inte gör en höna av en fjäder. Jag tycker att det förslag vi har lagt fram innebär en försiktig modernisering. Vi har från utskottet tydligt sagt att vi noggrant ska följa upp lagstiftningen för att säkerställa att implementeringen blir bra och att de olika farhågorna inte besannas. Jag tar alla de här farhågorna och riskerna på största allvar. Men jag tycker också att det är viktigt att vi ser livsvillkoren för transpersoner.
(Applåder)
