Johan Hultberg

Fru talman! Jag menar att detta är en försiktig förändring givet att vi trots att vi gör den här liberaliseringen och gör lagstiftningen något enklare och att det blir något enklare att ändra sitt juridiska kön ändå kan konstatera att vi i ett nordiskt perspektiv kommer att ha den mest restriktiva lagstiftningen. I inget annat nordiskt land kommer det att vara så svårt att ändra sitt juridiska kön som i Sverige. Det tycker jag gör att det är en träffande och korrekt beskrivning. Jag vill vara ärlig mot väljarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Det här är inte den stora reformering som RFSL och många andra organisationer har efterfrågat. Amnesty och andra organisationer pekar på att förslaget kanske inte riktigt ligger i linje med vad Europarådet eller FN har krävt. Det är alltså en försiktig modernisering, men den är likväl viktig.

Vi har tagit intryck av de många synpunkter som framkommit i remisshanteringen. Vi har, som jag nämnde i mitt anförande, vägt individens självbestämmande mot risken för missbruk. Jag tror att risken för missbruk är ganska liten, men jag tar den på mycket stort allvar. Därför tycker jag att det är befogat att ha en prövning men att det inte är rimligt att man ska ha samma höga krav på att få ändra en uppgift i folkbokföringen som på att få irreversibel underlivskirurgi.

Jag beklagar att Kristdemokraterna inte längre står upp för vad de tidigare sagt om att det är viktigt att skilja det juridiska från det medicinska. En försiktig modernisering är precis vad det här är, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Jag står här och söker efter orden för vad jag tycker om ledamotens sätt att argumentera. Jag vet inte riktigt hur jag ska kommentera det. Jag tycker att det någonstans vittnar om den nonchalans som Sverigedemokraterna visar för den här lilla, men utsatta, gruppen personer. Jag tycker faktiskt att vi i den här kammaren måste ta dessa människors livssituation på större allvar än att raljera över att någon kan känna sig överviktig. Jag tycker att det är motbjudande att argumentera på det sätt som ledamoten precis gjorde.

Nu ska jag försöka komma tillbaka till saken. Jag vill återigen påminna om att Sverige som första land i världen 1972 fick en könstillhörighetslagstiftning på plats.

Förslaget ändrar inte synen på vad kön är. Det finns två biologiska kön, och sedan är det uppenbart att människor har andra könsidentiteter. För att hjälpa människor, förbättra deras livsvillkor och respektera deras sätt att vara de de är har vi den här lagstiftningen - som inte rör särskilt många av oss utan faktiskt väldigt få. För de personer den berör är det en viktig lagstiftning, men en lagstiftning som blivit föråldrad. Därför görs nu den här lilla, försiktiga men ändå viktiga moderniseringen av en över 50 år gammal lagstiftning.

Sverigedemokraterna är fortfarande svaret skyldiga om man över huvud taget vill erkänna människors möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Hittills har det bara kommit ifrågasättanden av själva grundidén från Sverigedemokraterna. Då tycker jag att de ska stå för det, och då förstår jag också varför de önskade en följdmotion, för i den följdmotionen hade väl förslaget varit att man skulle upphäva dagens lagstiftning.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Fru talman! Det är en märklig historieskrivning. Jag kan konstatera att det är få frågor som har varit så utredda, omdebatterade och föremål för en så gedigen process och behandling som den fråga som vi nu diskuterar. Jag har full respekt för att vi som partier och enskilda ledamöter landar i olika ställningstaganden. Alldeles uppenbart landar Sverigedemokraterna och Moderaterna väldigt olika i den här frågan liksom i många andra frågor som har med hbtqi-personers rättigheter att göra.

Som moderat är det alltid viktigt att bejaka den enskilda individens rätt att få vara sig själv, att få vara den han eller hon är. Jag konstaterar att den här frågan har utretts allra mest sedan steriliseringskravet upphörde 2013, något som Sverigedemokraterna tyvärr inte ens kunde ställa sig bakom.

Sedan dess har behovet av att modernisera den här lagstiftningen varit stort. Det var regeringen Reinfeldt som tillsatte en utredning 2014, och nu, tio år senare, är vi äntligen framme och redo att gå till beslut. Det här är ett väl genomarbetat förslag, där vi alltså har lyssnat på remissinstansernas kritik.

Jag tackar för att ledamoten uppfattar mig som balanserad, påläst och så vidare. Vi har verkligen försökt att ta oss an frågan på ett seriöst sätt och lyssnat på remissinstanserna. Jag och Moderaterna konstaterar att förslaget får omfattande kritik från hbtqi-rörelsen, som tycker att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Samtidigt får vi kritik från Sverigedemokraterna och andra från ett helt annat perspektiv. Detta får mig att tro att vi någonstans ändå har landat ganska rätt.

Frågan tillbaka till Sverigedemokraterna är väl om det egentligen är så att man vill avskaffa dagens könstillhörighetslagstiftning. Jag har svårt att dra någon annan slutsats av de inlägg som hittills har kommit från Sverigedemokraternas representanter, inklusive Yurkovskiys här.

(Applåder)

Fru talman! Nu är debatten kommen, här i Sveriges riksdag, om socialutskottets betänkande Förbättrade möjligheter att ändra kön. I samhället i stort har debatten dock pågått länge, allra särskilt och allra mest intensivt under de senaste veckorna.

I grunden välkomnar jag verkligen den debatt som varit och som pågår. Det är bra att komplexa frågor likt denna debatteras. Det är bra om debatt både kan sprida kunskap och tydliggöra politiska skiljelinjer. Det är också oerhört välkommet om debatten får fler att få upp ögonen för transpersoners stora utsatthet. Jag är övertygad om att debatten har bidragit till allt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Tyvärr har debatten också haft inslag som är allt annat än välkomna. Debatten har stundtals och på sina håll varit både hätsk och hatisk. Tyvärr har väldigt många missuppfattningar, sammanblandningar och direkt felaktiga uppgifter förekommit och fortplantats i debatten. Därför känns det angeläget för mig att i denna debatt nu göra en tämligen omfattande beskrivning av förslaget och dess bakgrund.

Fru talman! Låt mig börja 1972! Det var nämligen då Sverige fick världens första könstillhörighetslagstiftning. Sedan dess har det varit möjligt att ändra sitt juridiska kön i Sverige. I den debatt som rasat har det dock emellanåt låtit som att det är med det förslag som nu ligger på riksdagens bord som möjligheten att ändra kön införs. Så är alltså inte fallet. Vad förslaget handlar om är att modernisera en över 50 år gammal lagstiftning.

En viktig modernisering av lagstiftningen gjordes 2013, då steriliseringskravet avskaffades. Det var ett beslut som fattades efter proposition från den dåvarande alliansregeringen. Sedan avskaffandet av steriliseringskravet ställs det inga som helst krav på att man på något sätt ska förändra kroppen för att få tillstånd att ändra juridiskt kön. Däremot är det samma lagstiftning som reglerar både ändring av juridiskt kön och underlivskirurgi, och det är samma utrednings- och beslutsprocess. Denna sammanblandning är olycklig, och det har vi moderater påpekat i många år.

Redan 2014 lämnades också förslag i en offentlig utredning om att upphäva könstillhörighetslagstiftningen från 1972 och ersätta den med två nya lagar - en som reglerar ändring av det juridiska könet och en som reglerar underlivskirurgi.

Det förslag som vi i dag debatterar innebär att vi gör just denna uppdelning. Vidare innebär förslaget att vi gör processen för att ändra juridiskt kön något enklare. Det är inte rimligt att ställa samma utredningskrav för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen som för irreversibel underlivskirurgi. Och det är inte rimligt att det ska ta många år - kanske fem, sex, sju eller åtta år - att ändra juridiskt kön. För de personer som inte har ett juridiskt kön som stämmer överens med den egna könsidentiteten innebär väntan på att få lov att ändra uppgiften i folkbokföringen ofta ett stort och onödigt lidande. Därför är denna reform viktig.

Men är det inte viktigt att också gå försiktigt fram? Den frågan hörs i debatten. Jo, jag och Moderaterna tycker det. Det är klokt att gå försiktigt fram, och det är just precis vad vi gör.

S och MP lade i regeringsställning gemensamt fram ett väldigt långtgående förslag 2018. Det var ett förslag som fick svidande kritik både i fråga om sak och i fråga om hur det hade beretts. Därefter återkom S och MP 2021 med ett nytt utkast till lagrådsremiss. Också det förslaget var betydligt mer långtgående än det försiktiga förslag som vi nu är sex partier som sluter upp kring.

Vi moderater har avfärdat tidigare långtgående förslag. Vi har sagt nej till att öppna för underlivskirurgi på minderåriga, nej till en ordning för ändring av juridiskt kön som bygger helt på självidentifikation, nej till att låta så unga personer som 12-åringar ändra juridiskt kön och nej till att låta minderåriga självständigt ändra sitt juridiska kön.

Men i dag säger vi ja till en moderniserad lagstiftning där vi har balanserat olika intressen och synpunkter. Inte minst har vi vägt individens självbestämmande mot risken för missbruk. För att säkerställa att möjligheten att ändra juridiskt kön är reserverad just bara för dem som är i behov av att ändra sitt juridiska kön tycker vi att det fortsatt är motiverat med en prövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Vårt förslag innebär att en utredning av en persons könsidentitet ska genomföras, liksom en behovsprövning. En läkare, i normalfallet en psykiatriker, eller en psykolog ska bedöma om den sökandes upplevda könsidentitet stämmer överens med det kön som framgår av folkbokföringen och huruvida det kan antas att sökanden kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid. Prövningen och kravet på kontakt med hälso- och sjukvården är också betydelsefulla för att utesluta eller fånga upp annan problematik än könsinkongruens.

En del av förslaget till uppdaterad lagstiftning som väckt särskild debatt avser åldersgränsen för att ändra juridiskt kön. För oss moderater är det en självklar utgångspunkt att den som är myndig självständigt ska kunna ansöka om att ändra sitt juridiska kön. För oss har det varit uteslutet att låta minderåriga på egen hand ansöka om en ändring. Därför är jag glad att utskottet enats om ett förslag som ligger helt i linje med Moderaternas utgångspunkter.

Med förslaget blir det för en 16- eller 17-åring möjligt att ändra sitt juridiska kön, men det förutsätter att det är vårdnadshavarna som gör ansökan. Vidare krävs såklart den utredning och den prövning som jag nyss beskrev och sedan slutligen ett beslut från Socialstyrelsen.

Fru talman! Betänkandet rör också frågan om underlivskirurgi. För underlivskirurgi kvarstår dagens åldersgränser liksom såklart omfattande krav på utredning och diagnos. Det finns flera remissinstanser, däribland Svenska Läkaresällskapet, som menar att en särskild lag om underlivskirurgi inte behövs. Min, Moderaternas och utskottets uppfattning är dock att en särskild lag fortsatt är befogad - detta eftersom irreversibla ingrepp måste ges med stor försiktighet. Därför är det också väldigt bra och välkommet att stora delar av vården vid könsdysfori sedan årsskiftet bedrivs som nationell högspecialiserad vård.

Fru talman! Jag är bohuslänning. Jag bor en trekvarts resa från den norska gränsen. Därför är jag mycket i Norge, och jag följer norsk politik och samhällsdebatt tämligen nära. Det är inte utan förvåning jag har konstaterat att den försiktiga reform som vi nu gör i Sverige har vållat en enormt mycket mer omfattande debatt än den debatt som föregick Norges reformering 2016.

Den norska lagstiftning som infördes då, fru talman, är nämligen mycket mer långtgående än den reformering som riksdagen ska ta ställning till i eftermiddag. I Norge utgår ändring av juridiskt kön helt från självidentifikation. I Norge är det möjligt att ändra juridiskt kön redan från 6 års ålder. Den som är 16 år i Norge kan helt på egen hand ansöka om att ändra sitt juridiska kön, utan tillåtelse från föräldrarna.

Fru talman! Jag nämner detta för att sätta in förslaget vi nu debatterar i ett sammanhang och för att påminna om att de många och omfattande farhågor som har lyfts fram i debatten, nu senast av Sverigedemokraternas Carita Boulwén, alltså inte har besannats i övriga nordiska länder.

Faktum är att samtliga nordiska länder har lagstiftning som helt bygger på självbestämmande. Övriga Norden ställer inga krav på kontakt med vården eller på en prövning av könsidentiteten. Men det kommer vi alltså fortsatt att göra i Sverige. Vi lutar oss mot de erfarenheter som kommer från övriga Norden, men vi väljer likväl att gå försiktigt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Sådana är vi moderater. Vi är ett liberalt parti som alltid utgår från individen och dennes rätt till frihet och självbestämmande. Men vi är också ett konservativt parti som tror på försiktig samhällsförändring och som förstår att även frihet kan missbrukas.

Sedan 2011 har Moderaterna ett stämmobeslut om att modernisera könstillhörighetslagstiftningen. Sedan dess har vi varit tydliga med att vi vill göra det enklare att ändra juridiskt kön. Nu gör vi helt enkelt precis det som vi har sagt att vi ska göra.

Fru talman! Detta sammantaget är bakgrunden till att vi moderater har landat där vi har landat. I dag är jag stolt över att Moderaterna också i denna komplexa och laddade fråga är samlingspartiet i svensk politik. Sex av riksdagens åtta partier stöder det balanserade förslag som riksdagen har att ta ställning till. Den stora majoriteten svenskar kommer aldrig att märka att lagen ändras, men för ett antal transpersoner gör den nya lagen stor och viktig skillnad. Det borde faktiskt alla kunna ställa sig bakom.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på yrkandet om återförvisning av ärendet till utskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Höglund, Marie Nicholson, Thomas Ragnarsson och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).

Herr talman! Problemet med den förra socialdemokratiska regeringen var att man var så fokuserad på retoriken, att kunna lyfta fram att nu gör vi barnkonventionen till lag, men sedan inte gjorde den nödvändiga hemläxan. Man såg inte till att göra de på riktigt viktiga förändringar i den mer detaljerade lagstiftningen som är nödvändiga för att säkerställa att barnets bästa inte bara ska bli någonting som lyfts fram i högtidstalen utan på riktigt ska spela roll i verkligheten.

Man gjorde inte läxan med lex Lilla hjärtat. Hade barnets bästa varit styrande i lagstiftningen tror jag att "Lilla hjärtat", lilla Esmeralda, hade levt i dag.

Det är alltså viktigt att göra de här ändringarna i den faktiska lagstiftningen. Och apropå lex Lilla hjärtat är jag stolt över att vi nu kommer att gå vidare med att man ska kunna kräva obligatoriska drogtester för föräldrar som kanske förlorat vårdnaden om sina barn under en period för att säkerställa att om ett barn ska flytta tillbaka till den miljön ska hemmet vara drogfritt.

Herr talman! Åter till Sis. Jag vet att vi är överens om att det kommer att krävas att vi gör otroligt mycket för att komma till rätta med grundproblemet, nämligen att det är så många barn och unga som behöver en placering på Sis i dag. Det måste vi vända. Därför är det breda, förebyggande arbetet helt centralt. Därför är det viktigt att vi också kan få till högre kvalitet i andra, tidigare insatser - placering på HVB-hem och annat som inte sker inom ramen för staten. Där har vi tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Vi gör en översyn av HVB-vården, hur den kan differentieras och hur vi kan höja tryggheten och säkerheten också där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barn och unga inom socialtjänsten

När det gäller specifikt Sis nämnde jag att vi har tillfört ökade resurser. Vi har nu äntligen fått propositionen på riksdagens bord om mobiltelefoner och elektroniska kommunikationsmedel. Vi gör reformen om ungdomsfängelser för att smalna av Sis uppdrag så att man får bättre förutsättningar att också möta till exempel de unga flickorna med psykisk ohälsa.

Jag och Camilla Waltersson Grönvall är helt överens - den här regeringen levererar.

(Applåder)

Herr talman! Nu har det varit flera debatter här utan några repliker, så jag tyckte att det var hög tid att ha en debatt i ordets rätta bemärkelse.

Jag konstaterar att vi nu har fått en socialtjänstminister i Sverige, en minister som har ett särskilt ansvar att på riktigt jobba med att få igenom det paradigmskifte som jag beskrev i mitt anförande: från en socialtjänst som har varit alldeles för reaktiv till en som är mycket mer proaktiv och förebyggande och gör tidiga insatser. En ny socialtjänstlag ska äntligen komma; den borde ha kommit för länge sedan. Tyvärr levererade inte den förra regeringen på det. Det var också en utredning som inte hade som ambition att höja just ambitionerna utan som i sina direktiv hade att det inte fick kosta mer.

Som jag var inne på i mitt anförande innebär höjda ambitioner för socialtjänsten att jobba mer förebyggande. Därför har det krävts ett vidare utredningsarbete inom Regeringskansliet för att regeringen inom kort ska kunna lägga fram en proposition om en viktig ny socialtjänstlag.

Herr talman! Anledningen till att jag begärde replik rörde dock egentligen Sis. Detta är en myndighet som har dragits med enormt stora problem i många år. Det har vi berett i socialutskottet. Från höger till vänster har vi varit på de problemen. Vi har gång på gång kallat generaldirektören till utskottet och ställt kritiska frågor. Vi har efterlyst politisk handling.

Den förra regeringen gjorde extremt lite i den frågan. Det är ärligt talat beklämmande att ledamoten Lundh Sammeli nu försöker göra gällande att den här regeringen inte agerar. Jo, det är precis vad den gör. Vi har tillsatt en stor utredning om att ta ett ordentligt omtag om hela den statliga barn och ungdomsvården. Det är det långsiktigt viktiga. Men vi gör också väldigt mycket, herr talman, här och nu. Inte minst ger vi Sis budgetanslag för att kunna höja säkerheten och jobba med kvalitetshöjande åtgärder, differentiering och så vidare. Jag nämnde också den viktiga reform som nu äntligen har landat på riksdagens bord om att begränsa tillgången till elektroniska kommunikationsmedel.

Min regering levererar. Socialdemokraterna är svaret skyldiga på varför man inte under åtta års tid gjorde någonting för att komma till rätta med de allvarliga problem som finns inom Sis.

Herr talman! Moderaterna är Sveriges barnrättsparti. Jag är stolt över att vi, tillsammans med övriga partier i Tidösamarbetet, stärker barns och ungas rättigheter och trygghet. Barns bästa ska alltid stå i fokus, och barn ska vara egna rättighetsbärare. Det vägleder mitt, Moderaternas och regeringens arbete.

Herr talman! Jag är också väldigt stolt över att vi har påbörjat en viktig förändringsresa för socialtjänsten. Det är en resa som faktiskt handlar om att genomföra ett verkligt paradigmskifte. Vi ska stärka socialtjänsten och ge den bättre förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat och förebyggande.

För att åstadkomma detta är det grundläggande att få på plats en ny socialtjänstlag. Det arbetet pågår för fullt med sikte på att vi ska ha en ny lagstiftning på plats som träder i kraft den 1 juli nästa år. En ny lagstiftning ska möta dagens mycket svåra och komplexa samhällsutmaningar och problem. De utmaningar och problem som socialtjänsten i dag möter skiljer sig enormt från verkligheten som rådde 1980, när stora delar av dagens lagstiftning kom.

I dag brottas vi med allvarliga problem i form av utanförskap, segregation samt inte minst kriminella gäng som ständigt lockar nya barn och unga in i kriminalitet och som har ett våldskapital som de inte drar sig för att hänsynslöst använda.

För att knäcka gängen krävs långtgående brottsbekämpande åtgärder, men lika viktigt är långsiktiga förebyggande insatser. Det är bland annat därför den nya socialtjänstlagen är så viktig. Socialtjänsten ska få ett tydligare förebyggande uppdrag och ges bättre förutsättningar att sätta in tidiga insatser.

Vad som inte minst behövs är mer av samverkan också mellan samhällets olika aktörer och goda krafter. Det behöver underlättas genom en förändrad lagstiftning där sekretess inte sätter krokben för nödvändig samverkan för det enskilda barnets bästa.

Herr talman! En socialtjänst som ska arbeta mer förebyggande och agera, snarare än reagera, betyder höjda ambitioner. Det kostar, hade alldeles säkert mina kollegor från oppositionen sagt om jag nu inte hade hunnit före.

Ja, regeringens höjda ambitioner för socialtjänsten kostar. Regeringens höjda ambitioner när det gäller att stoppa nyrekryteringen till de kriminella gängen och ge varje barn i Sverige en bra start i livet kostar. Därför gör regeringen mycket stora satsningar under kommande år. När det gäller specifikt socialtjänsten görs en historiskt stor satsning. Sammanlagt satsar regeringen 8 miljarder under de kommande åren på en kompetens- och bemanningssatsning. Jag är övertygad om att dessa satsningar kommer att vara synnerligen väl investerade medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barn och unga inom socialtjänsten

Herr talman! Som moderat betonar jag vikten av att inte bara tillföra mer resurser utan alltid lägga fokus på resultat och att få ut största möjliga nytta av varje skattekrona. Därför är det viktigt med uppföljning. Vi ska vara ärliga med att uppföljningen inom socialtjänstens område i dag lämnar en hel del i övrigt att önska, vilket också försvårar utveckling. Statistiken inom socialtjänsten behöver stärkas. Senare i sommar ska en viktig utredning lämna förslag om ett samlat regelverk för socialtjänstdataregister. En ny socialtjänstdatalag är viktigt för att ge socialtjänsten bättre förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat.

Herr talman! Vad vi har mycket kunskap om är föräldrars enorma betydelse för sina barn. Alla vi som är föräldrar vet hur svårt uppdraget ibland kan vara. Det är, och ska inte vara, svårt eller skamligt att som förälder söka hjälp och stöd. Därför är regeringens satsning på föräldraskapsstöd oerhört viktig. Vi vill att föräldraskapsstöd av god kvalitet ska finnas tillgängligt i hela landet. Det behövs också riktade föräldraskapsstödjande insatser för att förebygga kriminalitet bland barn och unga.

För att förebygga kriminalitet - ja, alla sociala problem - är skolan fundamentalt viktig. I denna debatt finns ingen tid att tala om alla reformer som nu görs för att stärka svensk skola, utan jag får nöja mig med att lyfta fram satsningen på skolsociala team. Dessa team, med personal från både skola och socialtjänst, är viktiga för att öka tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevers skolnärvaro. Teamen tror jag också är viktiga för att bygga förtroende och tillit, och detta är helt avgörande för socialtjänstens möjligheter att förverkliga ambitionen att jobba mer förebyggande och tidigt.

Herr talman! Framöver måste vi politiskt i större utsträckning prioritera de tidiga och förebyggande insatserna. Samtidigt måste vi höja kvaliteten i de insatser som handlar om att hjälpa barn och unga som har kommit på glid, som har fastnat i kriminalitet eller som är i behov av samhällets stöd och vård på grund av brister i sina föräldrars omsorg.

Vi i socialutskottet, och vi moderater i synnerhet, har under många år lyft upp bristerna inom Sis, Statens institutionsstyrelse. Därför är jag glad över att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall nu har tagit initiativ till en nystart för den statliga barn- och ungdomsvården. En utredning är tillsatt i syfte att reformera denna vård. Kvaliteten i vården ska höjas, vårdkedjorna ska stärkas och säkerheten ska förbättras. Utredningen är viktig för att åstadkomma en långsiktig och varaktig förändring.

För att förbättra situationen här och nu gör regeringen en rad saker. Inte minst har Sis fått ökade anslag för att bland annat kunna jobba med differentiering och höjd vårdkvalitet.

För att stärka säkerheten inom myndigheten har regeringen också nyligen lagt en proposition på riksdagens bord om viktiga lagändringar för att begränsa tillgången till mobiltelefoner och elektronisk kommunikation. Detta görs för att exempelvis hindra införsel av narkotika och försvåra planeringen av fritagningar. Det är sannerligen anmärkningsvärt och alldeles bedrövligt att den förra socialdemokratiska regeringen inte agerade tidigare i denna viktiga fråga utan negligerade problemen.

Herr talman! Jag önskar att jag hade haft tid att prata om regeringens satsning på Bris och sociala förstärkningsteam, om arbetet med lex Lilla hjärtat och om många andra viktiga reformer för barn och unga inom socialtjänsten, men jag ser att jag redan har överskridit min talartid. Jag får nöja mig med att konstatera att ett brett och omfattande arbete nu görs för att säkra att barns bästa inte bara är ord som sägs i högtidstal utan något som präglar all verksamhet och all lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barn och unga inom socialtjänsten

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Thomas Ragnarsson och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).

Fru talman! Ledamoten Bergenblock behöver inte vänta på regeringens ställningstagande. Regeringen har varit väldigt tydlig med att vi ska införa gårdsförsäljning. Statsministern har lyft det i sin regeringsförklaring, och flera ministrar har uttalat att detta är en fråga som är viktig för regeringen och att ett lagförslag kommer. De mer detaljerade frågorna om varför det färdiga förslaget dröjer får snarare riktas till ansvarig minister, som ansvarar för beredningen av ärendet.

Jag känner mig trygg med att det kommer att komma en lagrådsremiss i närtid. Vi är flera representanter för Tidöpartierna som tillsammans bland annat har skrivit en debattartikel där vi är tydliga med att vi ser framför oss att ett förslag ska kunna träda i kraft under 2025. Det är med denna ambition som jag och Moderaterna enträget jobbar vidare för att få fram ett färdigt förslag som kan vinna brett stöd här i riksdagen och också kan accepteras av EU-kommissionen.

Jag och ledamoten Bergenblock, Moderaterna och Centerpartiet, är överens om att gårdsförsäljning är en viktig reform för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges dryckesentreprenörer, för besöksnäringen och inte minst för landsbygden. Det är just därför jag naturligtvis kommer att fortsätta driva på för att ett sådant här förslag ska komma fram.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Bergenblock för hans ihärdiga engagemang för införande av gårdsförsäljning. Det är ett engagemang som förenar oss två och våra partier. Moderaterna är precis som Centerpartiet väldigt angeläget om att vi ska genomföra denna reform som är så viktig inte minst för svensk landsbygd, för de dryckesentreprenörer som jag berömde i mitt anförande och för möjligheten att skapa jobb och utveckla dessa viktiga näringar.

Det som är utmanande med gårdsförsäljning är att förutsättningen för den breda majoritet som Bergenblock redovisar och hänvisar till i sitt anförande är att gårdsförsäljning ska införas samtidigt som Systembolagets monopol bevaras. Då blir det genast EU-rättsligt mycket svårare. Jag känner mig, precis som ledamoten Bergenblock, otroligt trygg med att detta är möjligt, som utredningen också visade.

Det blir tyvärr inte alls en så tillåtande och generös modell som jag och Moderaterna hade önskat. Den modell som utredningen föreslår innehåller begränsningar gällande volym och hur stor en producent får lov att vara men också begränsningar av volymen vid varje försäljningstillfälle. Jag hade önskat att den typen av begränsningar inte behövdes, men det gör de uppenbarligen för att systemet inte ska anses utmana EU-rätten och komma i konflikt med det undantag Sverige har som möjliggör monopolet.

Detta är det långa men också det korta svaret på ledamotens fråga om varför det dröjer. Den EU-rättsliga analysen och beredningsarbetet i samband med den har fortsatt på Socialdepartementet. Jag är lika otålig som ledamoten Bergenblock. Jag sparkar ofta ministern på smalbenen och hoppas att frågan ska komma framåt. Jag känner mig trygg med att det snart kommer att komma ett förslag till lagrådsremiss i ärendet.

Fru talman! Utrikesutskottet spurtade i debatten. Jag ber om ursäkt för att jag kom inhastande här för att delta i den viktiga debatten om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

Betänkanden i riksdagen bär ofta krångliga namn, och det är inte alltid man förstår vad ärendet handlar om. Men i det här fallet är det väldigt tydligt. Betänkandet heter Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel, och det är precis vad betänkandet handlar om. Klart och tydligt!

Jag ska nu, fru talman, försöka vara lika klar och tydlig om Moderaternas position i dessa frågor. Av tidsskäl kommer jag dock bara att ha möjlighet att göra några nedslag.

Att dessa frågor är oerhört viktiga är mitt första klara besked. Tyvärr tycker jag inte att frågorna har fått den uppmärksamhet som de förtjänar i den svenska offentliga debatten.

Inte minst gäller det narkotikapolitiken och beroendevården. Jag är därför glad att dessa frågor har flyttats upp på den politiska dagordningen, bland annat tack vare vårt gemensamma arbete i socialutskottet under förra mandatperioden. Vi lyckades sätta ljuset på Sveriges skrämmande höga narkotikarelaterade dödlighet liksom på den anknytande frågan om samsjuklighet. Med samsjuklighet åsyftas i detta sammanhang när personer både lider av beroendesjukdom och har en annan psykiatrisk diagnos.

För att minska Sveriges mycket höga narkotikarelaterade dödlighet, för att helt enkelt rädda liv, krävs en lång rad av åtgärder och reformer. Vi behöver utveckla det förebyggande arbetet så att färre fastnar i missbruk och beroende. Vi behöver växla upp det skadereducerande arbetet, och vi behöver inte minst stärka beroendevården avseende både innehåll och tillgänglighet.

Konkret har vi moderater bland annat drivit på för ökad tillgång till överdosantagonisten naloxon, införandet av en nationell överdosstrategi och stärkt tillgång till vård inklusive LARO, det vill säga läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

Många av de idéer och förslag som vi moderater har fört fram finns nu med i Narkotikautredningens slutbetänkande, som har titeln Vi kan bättre! - och precis så är det, fru talman. Vi kan bättre. Sverige kan så otroligt mycket bättre. Nu har kommuner, regioner och så klart regeringen ett viktigt arbete att ta utredningens förslag och ambitioner vidare.

En viktig men svår och komplex fråga är också att säkerställa att personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom ges en sammanhållen vård och behandling. Samsjuklighetsutredningens förslag är viktiga för att förverkliga denna tydliga ambition från regeringen.

Fru talman! När det gäller alkoholpolitiken har jag och Moderaterna länge drivit på för en ordentlig utvärdering av den svenska alkoholpolitiken. Vi behöver utvärdera hur dagens alkoholpolitik fungerar och hur de olika styrmedlen levererar, om de är effektiva eller ej, i syfte att kunna forma framtidens politik.

Därför är jag glad att regeringen i februari tillsatte en utredning med just detta uppdrag men också med ett betydligt bredare uppdrag att se hur nuvarande system för uppföljning av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser. Detta är utmärkt. För att nå resultat måste vi beräkna kostnaden för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa liksom kostnaden och effekten av olika insatser. Det är grundläggande för en resultatinriktad politik som ger goda hälsoeffekter men också valuta för pengarna för skattebetalarna.

Ett område där jag hoppas att regeringen inom kort kan leverera resultat är i frågan om gårdsförsäljning.

Jag tycker att det är alldeles fantastiskt att se framväxten av ett stort antal dryckesentreprenörer runt om i Sverige som skapar jobb, stärker besöksnäringen och faktiskt också bidrar till att utveckla den svenska alkoholkulturen.

Vi har som befolkning rört oss i en positiv riktning bort från berusningsdrickande till en betydligt mer ansvarsfull och måttlig konsumtion. Denna positiva utveckling är bland annat tack vare Sveriges dryckesentreprenörer, som nu förtjänar bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter. Därför är gårdsförsäljning viktigt.

Fru talman! Jag vill också ta upp tobaks- och nikotinpolitiken.

Vi anser att det är viktigt med en politik som gör tydlig åtskillnad mellan olika produkters skadlighet och som fokuserar på det förebyggande arbetet och på att reducera skador. Därför behövs ett nytt övergripande mål för ANDTS-politiken och en ny ANDTS-strategi.

Nu tittar en utredning på en mycket lång rad av frågor inom tobaks- och nikotinområdet. Det är två frågor som utredaren tittar på som jag särskilt vill lyfta fram.

Den ena är frågan om att förbjuda och bestraffa langning av tobak och nikotinprodukter. Att förbjuda langning är en viktig del i att skydda barn och unga.

Den andra frågan jag vill lyfta fram är att utredningen ska analysera om det bör införas en reglering av högsta tillåtna nikotinhalt. Detta var något som vi moderater lyfte fram när den rödgröna regeringen i förra mandatperioden lade fram sin proposition om hårdare regler för nya nikotinprodukter. Då sa vi nej till att införa klåfingriga förslag om smakförbud. I stället framhöll vi behovet av att utreda begränsningar avseende högsta tillåtna nikotinhalt i tobaksfria nikotinprodukter.

Fru talman! Smak är inte skadligt. Nikotin, däremot, är både beroendeframkallande och hälsovådligt. Därför är det bra att frågan om att begränsa nikotinhalten nu utreds, särskilt i ljuset av att nikotinhalten i det vita snuset många gånger är flerfaldigt högre än i traditionellt snus.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Fru talman! Säkerheten vid Statens institutionsstyrelse har länge varit under all kritik. På senare år har dock myndigheten jobbat aktivt för att komma till rätta med bristerna, ett arbete som har intensifierats sedan vi fick en moderatledd regering som bland annat har tillskjutit rejält med resurser till Sis för att höja både säkerheten och kvaliteten inom verksamheten.

I tisdags var jag i Värmland och besökte Sis-hemmet Klarälvsgården som nu arbetar för att höja sin säkerhet i syfte att uppnå högsta säkerhetsklassning. Myndigheten måste fortsätta att göra sitt säkerhetsarbete, men det behövs också lagändringar för att höja säkerheten.

Vi moderater har länge drivit att vi behöver begränsa användningen av mobiltelefoner och elektroniska kommunikationsmedel inom Sis. Jag är därför jätteglad att regeringen har lagt fram ett sådant förslag på riksdagens bord. Kan socialtjänstministern berätta mer om vad förslaget innebär och vilka konsekvenserna blir i praktiken?

Fru talman! I dag är det internationella barncancerdagen. Glädjande nog överlever i dag 85 procent av alla barn som drabbas av cancer i Sverige. Men visionen och det övergripande målet måste självfallet vara att vi ska utrota barncancer och se till att varje barn som drabbas överlever.

Moderaterna har under lång tid kämpat för att vi ska uppdatera den nationella cancerstrategi som vi har i Sverige sedan 2009 och att vi i den ska inkludera en särskild barncancerstrategi, en strategi som sätter fokus på centrala frågor som tillgången till avancerad läkemedelsbehandling inom precisionsmedicin och på hur vi kan skapa bättre sammanhållna vårdkedjor med ett särskilt fokus på övergången från barn- till vuxencancervården.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Hur tänker regeringen se till att barncancervården inkluderas i den kommande uppdaterade strategin, och hur avser man att inkludera EU:s cancerplan i arbetet?

Fru talman! Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen det sociala skyddsnätet och ger socialtjänsten nya och bättre verktyg för att uppnå socialtjänstlagens målparagraf om att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen barns rätt och ställning i Sverige. Bara de senaste veckorna har regeringen tagit flera viktiga initiativ för att åstadkomma detta. Jag tänker i synnerhet på tillsättandet av den särskilda utredning som ska lägga grund för en mycket genomgripande och välbehövlig reformering av den statliga sociala barn- och ungdomsvården.

Propositionen vi nu debatterar är ett mycket viktigt steg i regeringens metodiska reformagenda för att stärka utsatta barn och kvinnors trygghet och säkerhet. Propositionens förslag innebär att vi tar flera och stora steg för att uppnå det som propositionens titel säger, nämligen stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.

Låt mig börja med att ge en liten bakgrund till varför propositionen är så angelägen. Många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Cirka åtta av tio misshandelsbrott mot vuxna kvinnor begås av någon närstående. Av detta följer att många tvingas fly för att söka skydd på ett särskilt boende. Då är det oerhört angeläget att boendena verkligen är skyddade och ger den trygghet som de utsatta personerna, i regel kvinnor, behöver och har rätt till. Men så är det inte alltid i dag, fru talman.

Ett annat mycket allvarligt problem i dag är att barns egna behov av skola, hälso- och sjukvård och fritidsaktiviteter sällan utreds när de följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Vi ser allvarliga problem i skolgången för barn i skyddade boenden. Inte sällan går dessa barn inte alls i skolan eller får långa avbrott i sin skolgång. Det är att svika dessa barn.

Att barn i skyddat boende ofta inte får sina rättigheter och behov tillgodosedda får i förlängningen andra allvarliga konsekvenser. Många kvinnor - mammor - väljer att sätta sin egen säkerhet åt sidan och stannar kvar i en våldsam relation i syfte att säkerställa att barnen får sin skolgång och sjukvård. Detta är naturligtvis en situation som vi bara måste ändra på, fru talman. Det gör vi nu tack vare den proposition som vi debatterar.

Genom reformen blir skyddat boende en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Reformen innebär övergripande att rättigheterna för barn och vuxna i skyddat boende stärks. Mer konkret innehåller propositionen bland annat förslag som innebär att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende blir egna rättighetsbärare. Socialnämnderna får ett mycket tydligt ansvar att tillgodose barns behov av stöd- och hjälpinsatser, och barnen som vistas i skyddat boende ska erbjudas en hälsoundersökning.

Vidare innebär reformen att socialnämnden ges en tydlig rätt att besluta om hemlighållande av vistelseort och att begränsa en förälders umgängesrätt. När en mamma och hennes barn placeras i ett skyddat boende för att skyddas mot pappan borde det vara alldeles självklart att pappans umgängesrätt ska begränsas, men den möjligheten har alltså inte socialnämnden i dag. Också det ändrar vi nu på.

Fru talman! Jag förstår om den som följer denna debatt, och som inte sedan tidigare känner till vilka allvarliga luckor som finns i lagstiftningen och i skyddet av barn och vuxna i skyddat boende, häpnar. För det är verkligen häpnadsväckande brister vi nu täpper till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Vad man också kan häpnas över är att Sverige i årtionden har ställt krav på tillstånd för dans på exempelvis en restaurang men inte ställt krav på tillstånd för att bedriva en så viktig, ja, rent av livsviktig, verksamhet som skyddat boende. Det är verkligen absurt, men även det ändrar nu den moderatledda regeringen. Danstillståndet avskaffades i fjol. Genom att riksdagen röstar ja till denna proposition kommer tillståndsplikt nu att införas för att bedriva skyddat boende.

När exempelvis ett företag, en förening eller en stiftelse vill bedriva skyddat boende måste de först granskas och få tillstånd beviljat av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Så stärker vi kvaliteten i skyddade boenden och hindrar kriminella och oseriösa aktörer från att etablera sig.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, bifall till stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende och bifall till att ta ännu ett steg på regeringens inslagna väg för att metodiskt stärka barn som egna rättighetsbärare.

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr talman! Norden betyder mycket för mig och, ja, för oss svenskar i gemen. Vår nationalsång handlar ju till och med om Norden snarare än om Sverige. Men jag tycker att de nordiska frågorna och det nordiska samarbetet tar alltför lite plats i den svenska politiska debatten. Det vill jag vara med och ändra på. Därför kommer jag att ägna hela detta anförande åt det nordiska samarbetet och det som jag tycker att samarbetet särskilt ska fokusera på, nämligen fri rörlighet och ökad integration mellan de nordiska länderna.

Fru talman! De nordiska statsministrarna har antagit en utmärkt vision för det nordiska samarbetet: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Ska visionen nås krävs en tempohöjning under kommande år. Vad som också krävs är fokus på det som i dag bromsar integrationen och den fria rörligheten i Norden, alltså gränshinder.

Därför är jag glad över att den moderatledda regeringen i det svenska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet mycket tydligt fokuserar på åtgärder för ökad mobilitet över gränser och integration.

För snart 70 år sedan, i maj 1954, undertecknades den första överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknadsregion. Krav om uppehålls- och arbetstillstånd för att bo och arbeta i ett annat nordiskt land slopades. Det har betytt fantastiskt mycket för enskilda människor, för integrationen våra länder emellan och för välståndet i Norden. Genom att skapa en gemensam nordisk arbetsmarknadsregion har vi förbättrat vår konkurrenskraft. Norden ska vara en tillväxtmotor.

Fru talman! Coronapandemin innebar dock att det nordiska samarbetet och den nordiska integrationen bromsades. Pandemin, eller rättare sagt hur den hanterades, gjorde att nationsgränserna i Norden blev brutalt tydliga, särskilt för människor och företag i gränsbygder - bland annat norra Bohuslän och Dalsland, som jag representerar. Svinesund, Öresund, Tornedalen och andra gränsregioner fick betala priset för gränsrestriktioner och bristande koordination mellan de nordiska länderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det jag nu ofta möter i samtal med människor hemma i min valkrets, som bor nära den svensk-norska gränsen, är en tveksamhet till den politiska visionen om Norden som världens med integrerade region. Människor undrar vad som händer vid nästa kris. Är det då åter människorna och företagen i gränsbygderna som får betala priset för brister i det nordiska samarbetet?

Den osäkerheten och det tvivlet måste stillas. Jag vill att Nordiska ministerrådet ska utfärda en gränsgaranti som slår fast att de gränsstängningar och gränsrestriktioner som vi såg under pandemin till varje pris ska förhindras, och om det inte går, att särskilda lösningar ska utformas för att säkra att livet i gränsbygderna kan fungera också i kris.

För, fru talman, i gränsbygderna lever människor redan efter visionen om Norden som världens mest integrerade region. Samtidigt finns det dock mängder av gränshinder som försvårar liv och företagande över de nordiska gränserna. Många av hindren är som småsten i skon. De skaver och stör. I regel går de att uthärda och hantera, men alltför ofta sätter de stopp - stopp för investeringar, för expansion, för jobb och utbyten över de nordiska gränserna. Förlorare är vi alla.

Att Sverige, som nu precis övertagit ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, har pekat ut som ett prioriterat område att bidra till att skapa ett integrerat Norden utan gränshinder är mycket viktigt och välkommet. Tempot i gränshinderarbetet behöver öka. Jag hoppas att Gränshinderrådet, vars mandat löper ut under året, får ett nytt och förstärkt mandat med höjda ambitioner. Det är vad jag och hela den konservativa gruppen i Nordiska rådet, där jag också är medlem, driver.

Vid sidan av att höja ambitionsnivån för arbetet med att riva gränshinder vill jag särskilt lyfta fram behovet av att också jobba hårdare och mer systematiskt med att förebygga uppkomsten av nya gränshinder. Färöarna har i dag, mig veterligen som enda land i Norden, en särskild rutin för att säkerställa att ny lagstiftning inte leder till nya gränshinder. Varje nytt lagförslag på Färöarna ska screenas utifrån befintliga gränshinder och också för att undersöka om nya hinder riskerar att uppstå på grund av det aktuella lagförslaget. Vi här i Sveriges riksdag bör lära av vännerna på Färöarna. Vi bör i varje utskott utifrån ett nordiskt perspektiv granska varje proposition som kommer, och regeringen bör innan man lägger fram förslag till ny lagstiftning göra precis det man gör på Färöarna, nämligen en analys för att se om förslagen påverkar befintliga gränshinder eller skapar nya.

Som jag varit inne på i mitt anförande innebar coronapandemin en rejäl prövning av det nordiska samarbetet, och vi måste vara öppna och ärliga med att samarbetet inte alls fungerade tillräckligt bra. Nu gäller det att vi lär oss av pandemin och ser till att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inför nästa kris, eller som Winston Churchill lär ha sagt: Never let a good crisis go to waste - slösa aldrig bort en rejäl kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Timmen är sen, och jag har respekt för att koncentrationsförmågan hos en och annan ledamot kanske sviktar. Jag blev missförstådd på rätt många punkter.

Ett av mina huvudbudskap var att den kris som hälso- och sjukvården befinner sig i måste lösas just genom ett gemensamt ansvarstagande. Min bestämda uppfattning är att regeringen i den kris vi nu befinner oss i tar ett väldigt stort ansvar. Trots att reformutrymmet är knappt läggs stora resurser på att stödja regionerna och kommunerna i detta svåra läge. Regeringen lyckas med den kanske viktigaste uppgiften, nämligen att bekämpa den inflation som är grundorsaken till att regionerna har det så otroligt tufft just nu. Det är det långsiktigt kanske viktigaste för att skapa bättre förutsättningar för regionerna ekonomiskt.

Fru talman! Vad som också är otroligt viktigt för att ge regionerna bättre förutsättningar att ge en god hälso- och sjukvård är att säkra den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården. Det görs genom att återupprätta arbetslinjen och se till att vi får fler arbetade timmar och att fler människor kommer i arbete. Därför är det viktigt att vi i regeringens budget också gör det mer lönsamt att arbeta.

Hade Sverige haft samma utveckling som EU-genomsnittet när det gäller arbetslösheten under S åtta år hade vi nu haft 40 miljarder mer till välfärden - 40 miljarder, fru talman! Det ska jämföras med de 6 miljarder som Socialdemokraterna säger sig vilja tillföra regionerna i generella och riktade statsbidrag - 40 miljarder genom en stärkt arbetslinje eller 6 miljarder.

De 6 miljarder som Socialdemokraterna vill tillföra bygger också på ett luftslott, en finansieringsmodell med införande av en bankskatt bara så där. Det är inte trovärdigt, fru talman. Jag tycker att det är viktigt att det står klart för väljarna.

En stark arbetslinje är grunden för en stark välfärd, och det är vad den här regeringen ser till att leverera.

Fru talman! Låt mig börja med att ge det socialdemokratiska partiet beröm. Socialdemokraterna är skickliga på politisk kommunikation. Men Socialdemokraterna är också helt skamlösa när de skyller allas problem på den sittande regeringen. Nu mobiliserar man sin partiorganisation att skylla vårdens alla problem och utmaningar på regeringen. I denna debatt mobiliserar man sin riksdagsgrupp att försöka flytta ansvaret från Sveriges 21 självstyrande regioner till regeringen. Den ena socialdemokratiska riksdagsledamoten efter den andra har nu gjort gällande att krisen inom svensk hälso- och sjukvård uppstod när Socialdemokraterna förlorade valet och förlorade makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men, fru talman, så enkelt är det inte. Krisen inom svensk hälso- och sjukvård uppstod inte i september 2022. Utmaningarna inom svensk hälso- och sjukvård har vuxit och blivit allt djupare och alltmer allvarliga under många år, inte minst under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna, med Stefan Löfven och Lena Hallengren i spetsen, att alla med en cancerdiagnos skulle få vård inom fyra veckor. Men S svek sitt löfte. Med Hallengren som socialminister fick färre än hälften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid och inte ens var tredje man med prostatacancer.

Fru talman! När jag och andra lyfte fram detta löftessvek och detta allvarliga problem under förra mandatperioden slog den dåvarande ministern ifrån sig allt ansvar. Det är ju regionerna som är ansvariga för vården, var budskapet från S.

Nu när Socialdemokraterna är i opposition är det helt andra tongångar. Nu skyller de allt på regeringen.

För mig, Moderaterna och regeringen är det glasklart att hälso- och sjukvårdens utmaningar kräver ledarskap och ansvarstagande på alla nivåer. Krisen handlar i grund och botten om att många medarbetare i vården har tröttnat på svåra förutsättningar, dåliga arbetsvillkor, för låga löner, stor arbetsbelastning, röriga arbetsscheman och krångliga it-system.

Vårdens kris kan inte lösas med mindre än att alla som har ansvar för vården blir bättre arbetsgivare och ser till att vårdens personal har goda arbetsvillkor och löner som speglar deras engagemang och viktiga arbetsinsatser.

Fru talman! För mig, Moderaterna och regeringen är det glasklart att staten behöver ta ett större ansvar för svensk hälso- och sjukvård, inte minst för att minska de regionala skillnaderna. Vilken vård man ges ska styras av behov och inte avgöras i ett postkodlotteri.

Därför är jag stolt över att regeringen med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i spetsen har tagit itu med viktiga reformer i svensk hälso- och sjukvård, tar initiativ till en nationell kompetensförsörjningsplan och ser till att ta ett nationellt ansvar för att röja upp i djungeln av krångliga it-system och skapa en nationell plattform.

För mig och Moderaterna är det också glasklart att regionerna har en tuff ekonomisk situation. Inflationen slår hårt mot välfärden. Och i detta läge är det viktigt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som pressar ned inflationen, återupprättar arbetslinjen och stöttar kommuner och regioner. Och, fru talman, det är precis vad denna regering gör.

Herr talman! Digitaliseringen skapar fantastiska möjligheter att utveckla välfärden i allmänhet och kanske hälso- och sjukvården i synnerhet. Inte minst har AI potential att bidra till att vi lyckas med den omställning av hälso- och sjukvården som vi vill till att bli mycket mer förebyggande och hälsofrämjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är det välkommet att regeringen har inrättat en AI-kommission. Det är också välkommet att regeringen jobbar med att få på plats en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Men vi har också problem med en föråldrad lagstiftning som hämmar digitaliseringen.

Ett annat problem vi har är att många aktörer hämmas av en rädsla och osäkerhet om vad som är möjligt att göra inom ramen för befintlig lagstiftning. Därför har jag och vi moderater länge efterlyst att man från statens sida borde stärka den rättsliga vägledningen, till exempel genom Digitaliseringsmyndigheten, till regionerna och andra aktörer i vården för att de inte ska låta bli att innovera av rädsla att göra fel.

Är socialministern beredd att ta några sådana initiativ?

Fru talman! Jag är också ledsen att socialtjänstministern tyvärr fick förhinder när debatten i dag drog ut på tiden och hon inte hade möjlighet att vara här. Jag vet hur gärna hon hade velat upplysa ledamoten Lundh Sammeli om alla de reformer som nu görs på området och det omfattande arbete som pågår, inte minst med att skapa ett mer brottsförebyggande arbete brett över myndighets- och departementsgränser.

Jag kan konstatera att det sociala anslaget inom utgiftsområde 9 har varit närmast försvinnande litet förr om åren. Redan första året dubblade vi satsningarna för utvecklingen av det sociala arbetet, vilket ger socialtjänsterna helt andra resurstillskott. Under de kommande fem åren lägger vi som sagt 8 miljarder på att förverkliga ambitionshöjningen i den nya socialtjänstlagen.

Parallellt med det gör vi andra otroligt viktiga satsningar på det brottsförebyggande arbetet i form av föräldraskapsstöd och i form av satsningar på skolsociala team, som ska riktas mot just de skolor och områden där behoven är som störst. Vi gör en satsning på sociala förstärkningsteam - eller sociala insatsstyrkor, som vi också har kallat dem - som också, återigen, ska riktas särskilt mot de områden där behoven är som störst.

Staten behöver ta ett ökat ansvar för att stötta socialtjänsterna i Sveriges alla 290 kommuner, men särskilt i de kommuner och de områden där utanförskapet är som störst och där gängkriminaliteten har brett ut sig och tagit sitt starkaste grepp.

(Applåder)

Fru talman! Ja, absolut. Det är ett otroligt stort och allvarligt problem som ledamoten Lundh Sammeli lyfter. Jag kan konstatera att den förra regeringen tyvärr inte heller såg detta problem komma. De gjorde inte alla de nödvändiga reformer som hade behövt påbörjas långt mycket tidigare för att vi inte skulle befinna oss i den allvarliga situation vi har just nu.

Det har vid många tillfällen kommit hemställan från Ivo, Ekobrottsmyndigheten och en lång rad andra brottsbekämpande myndigheter till regeringen om krav på sekretesslättnader. Det har ställts krav på helt andra verktyg och redskap för att kunna jobba förebyggande och tidigare identifiera överutnyttjande och fusk och för att kunna skärpa tillsynen. Jag och Moderaterna, och jag vågar nog faktiskt också säga regeringen, är absolut beredda att vända på varje sten för att komma till rätta med det enorma problem som välfärdskriminaliteten är.

Fru talman! Anledningen till att den är ett så otroligt allvarligt problem har egentligen två bottnar. För det första stjäl den resurser från välfärden. Det är pengar som skulle gå till personer i behov av assistans. Det är pengar som skulle gå till hälso- och sjukvården. För det andra göder dessa pengar en väldigt allvarlig kriminalitet som sätter skräck i vårt samhälle, som skapar otrygghet och som tar människors liv. Det är därför det är så viktigt att vi kommer till rätta med problemet.

Den här regeringen har gjort mycket redan. Det handlar om att få flera viktiga satsningar på plats, vilket lyftes tidigare, till exempel en utbetalningsmyndighet för att se till att kunna stoppa bidragsfusket. Det behöver bli en bättre tillsyn. Vi har stärkt Ivo med resurser och gett dem fler verktyg, och fler kommer som behöver utredas. Jag utesluter inte heller ytterligare resursförstärkningar.

Vi är helt överens om att den här kriminaliteten ska krossas.

Fru talman! Jag kan anbefalla budgeten som kvällslektyr för ledamoten Rågsjö, för det står beskrivet i den. Över fem år satsar vi 8 miljarder för att se till att det finns goda förutsättningar att höja bemanningen inom socialtjänsten och säkerställa en bra implementering av den nya socialtjänstlagen.

Jag är jättestolt över att det anslag som heter 4:7 dubblades redan i fjol från lite drygt 500 miljoner till över 1,3 miljarder. Nu taktas det upp så att det 2025 är nära 3 miljarder och 2026 nära 4 miljarder.

Det är naturligtvis ett viktigt besked till socialtjänsten att vi ser och förstår att de har en tuff situation. När vi ökar förväntningarna och kraven på socialtjänsten från den här kammaren, från riksdag och regering, skjuter vi också till resursförstärkningar för att socialtjänsten ska kunna axla detta ansvar.

Parallellt med detta arbete, fru talman, gör vi många andra satsningar som handlar om att jobba förebyggande. Det börjar, precis som ledamoten Rågsjö var inne på, i skolan. Vi ser till att återupprätta kunskapsskolan. Vi ser till att man får läxhjälp och att elever som halkar efter får insatser. En fullgod skola är det bästa vaccinet mot kriminalitet och, för den delen, alla andra sociala problem också. Skolan är helt central.

På det utgiftsområde vi debatterar gör vi viktiga satsningar också på föräldraskapsstöd. Det är helt avgörande att föräldrar tar sitt ansvar. Det är svårt att vara förälder, och då är det viktigt att samhället kan vara där och stödja. Det gör vi med 400 miljarder i föräldraskapsstöd samtidigt som vi utreder hur vi kan se till att det får konsekvenser om man som förälder inte tar emot hjälpen och inte gör det som krävs för att ens barn inte ska fastna i de gängkriminellas klor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)