Johan Hultberg (M) svarade Hans Eklind i en replik om Förbättrade möjligheter att ändra kön i debatten ”Protokoll 2023/24:100 Onsdagen den 17 april” den 17 april 2024.
Hans EklindKD· i en replikJag tackar Johan Hultberg för svaret. Poängen är att barnläkare och specialister menar att ett byte av juridisk könstillhörighet förstärker den känsla av könsdysfori som de här personerna ger uttryck för. Karolinska…
Det har kommit frågor till mig och kammarkansliet om vad som händer om den här debatten inte är slut till klockan 16, när det är tänkt att vi ska fatta beslut. Svaret är att om debatten pågår längre än till klockan 16 kommer beslut att fattas vid nästa voteringstillfälle, vilket blir i morgon klockan 15.20.
Herr talman! Jag skulle först vilja göra ett litet tydliggörande. Jag har inte hört något parti säga att könsdysfori inte finns eller att man inte ska ha rätt att byta kön. Men i debatten framstår det ibland som om det skulle finnas somliga som anser det. Det blir lite intressant.
Vi kristdemokrater har landat i ett nej till den sänkta åldersgränsen. Vi har också sagt nej till frikopplingen mellan juridiskt och fysiskt kön och sagt att vi vill behålla kravet på diagnos. Därutöver har vi sagt att vi vill ha en ökad och förbättrad evidensbaserad vård, och det jobbar vi för tillsammans i regeringen.
Det sägs i debatten av flera talare, bland annat Johan Hultberg, att det här är en mindre förändring. Man får redan i dag byta kön - det är korrekt. Det är heller ingen som säger att vi inte ska få byta kön. Men det är ingen mindre förändring. Det är en väldigt stor förändring där man frikopplar det fysiska könet från det juridiska könet. Även om det inte sägs i debatten uppstår faktiskt det lilla fenomenet, åtminstone under en period, att man har två kön.
Vi människor är inte öde öar. Det här är en jättespännande diskussion även rent filosofiskt. Att lyssna på debatten är ideologiskt och filosofiskt jätteintressant. Att säga att jag själv, enbart jag, kan värdera bara mig är extrem individualism. Vi lever ju i relation till andra också.
Det är här professionen har varit orolig. Man har signalerat att detta kan användas på ett felaktigt sätt i kriminalvården. Man har signalerat att det rent fysiskt behövs forskning om manlig och kvinnlig sjukvård.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Då blir min fråga till Moderaterna: Om det nu visar sig att professionen, idrottsrörelsen, kvinnorörelsen och många andra får rätt, vad gör ni då?
Herr talman! Felaktigheterna fortsätter i debatten. Nu sa ledamoten Jacobsson att han invänder mot att frikoppla det juridiska från det medicinska. Det finns inga krav på att man ska göra några förändringar av sin kropp för att få lov att ändra juridiskt kön. Men det är en sammanblandning i lagstiftningen. Den sammanblandningen har Kristdemokraterna tidigare varit emot. Jag har lyssnat på Acko Ankarberg Johansson när hon i den här talarstolen beskrivit behovet av att separera lagstiftningen i två som nödvändig. Jag beklagar att Kristdemokraterna har gett upp den idén.
Apropå kriminalvården konstaterar jag att vårt förslag innebär att vi gör viktiga förbättringar för att hantera de utmaningar som kan finnas. Vårt förslag innebär att vi gör viktiga förändringar av häkteslagen och fängelselagen för att säkerställa att kriminalvården ska ha ett bättre lagrum för att kunna göra kloka placeringar.
Herr talman! Mot bakgrund av erfarenheterna från andra länder och av hur det har fungerat i Sverige så här långt känner jag mig trygg med att den här lagstiftningen kommer att fungera väl. Möjligheten att ändra juridiskt kön har vi haft sedan 1972. Det är varje år ett antal hundra personer som gör den ändringen. Jag menar att det inte är en revolution som vi nu gör utan en reformering av en gammal lagstiftning.
Vi gör det något enklare att ändra det juridiska könet, men vi är fortsatt mer restriktiva än vad man är i övriga Norden. Vi ställer fortsatt krav på en prövning och på att man som enskild ska ha kontakt med vården, inte minst för att kunna fånga upp om det finns annan psykisk ohälsa eller annat som är orsaken till att man känner ett lidande och ett behov av att ändra sitt juridiska kön.
Herr talman! Det gläder mig att Johan Hultberg känner sig trygg. Det är ju skönt om vi är trygga. Jag känner mig tyvärr inte lika trygg.
Vi gör nu en förändring där vi redan ser att ett stort antal, ett ökande antal, personer, upplever könsdysfori. Vi ser också att forskning, bland annat vid Karolinska institutet, pekar på att 80-90 procent inte upplever samma situation när de kommit ur tonårsperioden och puberteten.
Den oron är det en del som signalerar. Det är bland annat därför vi har sagt att vi inte vill röra åldersgränsen. Det är ju inte så att kristdemokrater går omkring i största allmänhet och är elaka mot människor, utan vi känner en oro utifrån de rapporter som har kommit, framför allt utifrån det som professionen signalerar.
Herr talman! Detta väcker en relevant fråga. Vi har säkert olika partikulturer, men i vårt parti har det förts många samtal. Vi har en gemensam regering, och i regeringslägret ska ju varje minister stå för exakt det som regeringen står för. Men sedan råkar ju regeringen bestå av partier - det är en sådan där spännande, fascinerande situation som kan finnas i åtminstone levande demokratier med många partier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Hos oss resulterade detta i långa samtal där vi i vår grupp sa: Nej, vi känner oss inte trygga med den här lagstiftningen; vi känner oss inte trygga med det som är på väg fram. Det är bland annat därför som det i dag går via riksdagen i stället.
Här uppstår å andra sidan ett dilemma. Finns det fler frågor där det statsbärande partiet Moderaterna ämnar gå via riksdagen om man inte kommer överens i regeringen? Finns det fler frågor där vi ska hantera vår relation på det sättet? Jag personligen tycker att det är tveksamt att vi står här i dag. Det är tråkigt. Jag förstår att vi gör det, och jag har all respekt för att vi befinner oss här. Men jag känner mig inte trygg, och jag tycker att det är tråkigt.
Herr talman! Låt mig börja med det sista. Det var på det sättet att det fanns ett färdigutrett förslag på Socialdepartementet som ansvarig minister, kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson, satte upp på regeringens propositionsförteckning. Jag har respekt för att man byter uppfattning i ett parti. Förslaget var färdigberett. Två av tre regeringspartier ville fortsatt att det skulle bli en proposition. Kristdemokraterna sa nej.
Det är bakgrunden till att vi står här i dag. Då blev överenskommelsen att vi tycker olika - Moderaterna och Liberalerna får ta det färdigberedda förslaget som ett utskottsinitiativ, och Kristdemokraterna kommer att säga nej. Fair and square! Men det är inte så att det är vi som har öppnat upp för att gå via en annan väg.
Jag känner mig fast övertygad om att det fortsatt är inom regeringen och inom Tidösamarbetet som vi kommer att adressera de många och stora samhällsutmaningar som vi står inför och där vi också är överens. Detta är ju en udda fågel. Vi brukar kunna komma överens. I den här frågan har vi inte gjort det. Det beklagar jag. Men jag är ändå också stolt över att vi nu äntligen kan komma till beslut.
Vi tycker olika. Det finns olika uppfattningar. Det är bra i en demokrati, men det är viktigt att också kunna komma till ett beslut. Det kommer vi förhoppningsvis att göra i eftermiddag, eller möjligtvis i morgon, men jag säger ändock: Äntligen!
(Applåder)
Herr talman! Jag sitter i skatteutskottet. Vi fick visserligen tillfälle att yttra oss om utskottsinitiativet, men vi tycker ändå att frågan är otillräckligt beredd och att alltför många frågetecken kvarstår.
När det gäller just folkbokföring och identitetsförvaltningen, med dess nuvarande tillkortakommanden, har Sverigedemokraterna och Moderaterna kämpat som örnar sida vid sida för att få ordning på bristerna i just denna. Vi vet att det finns individer ute i samhället som har lyckats få flera identiteter, och vi kan anta att detta används såväl i kriminella syften som för att otillbörligen plocka ut medel från våra gemensamma välfärdssystem.
Nu läggs med detta utskottsinitiativ ett förslag på bordet där man förutom personerna som man har för avsikt att hjälpa även öppnar dörren för individer med oärliga avsikter att erhålla legitima identitetshandlingar. Det skapar också svårighet för framför allt privata företag som använder Sparregistret för att kolla upp personer, då kopplingen mellan individers olika personnummer saknas där. Det kan gälla kreditupplysningsföretag och banker men även utländska myndigheter som saknar kontrollmöjligheter mot svenska myndigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Därför vill jag fråga ledamoten varför man forcerar fram den nya lagen innan man utrett och kommit till rätta med de synpunkter som många tunga remissinstanser pekar på när det gäller just byte av personnummer.
Herr talman! Ett förslag som har utretts och debatterats i tio femton år kanske inte jag skulle beskriva som framforcerat. Hur det än är har vi tagit dessa legitima och relevanta invändningar på största allvar. De remisssynpunkter som det hänvisas till framfördes ju gentemot tidigare, mer långtgående förslag. Den remissomgången handlade om ett förslag som byggde helt på självidentifikation, där man skulle kunna ändra sitt juridiska kön utan kontakt med hälso- och sjukvården och utan prövning. Det skulle bara vara en enkel administrativ åtgärd.
Då var det ett par remissinstanser - Bankföreningen och Brå - som lyfte fram oro kring det. De sa att de inte kan överblicka konsekvenserna av en sådan ordning. Detta har vi instämt i. Därför tycker vi att det är rimligt att fortsatt ställa krav på en prövning. Det reser en hög tröskel för att den här lagen ska missbrukas. Det har varit viktigt för mig och Moderaterna.
Ja, det innebär att det blir svårare för de personer som är i verkligt behov av att ändra sitt juridiska kön. Det innebär att det kommer att vara mer tidskrävande och mer prövande för den lilla utsatta gruppen, men vi tycker att det är befogat för att adressera just de utmaningar som ledamoten Westroth lyfter.
Med beaktande av remissinstansernas synpunkter har vi jobbat om förslaget i grunden och lagt ett annat förslag på riksdagens bord som har tagit hänsyn till de här farhågorna.
Sedan tycker jag att det är viktigt att understryka att moderater, kristdemokrater, sverigedemokrater och liberaler fortsatt axel mot axel måste jobba vidare för att bekämpa välfärdskriminalitet och säkerställa att Sverige har ett bra folkbokföringssystem. Det arbetet behöver fortsätta oaktat den här lagstiftningen, för de här problemen finns i dag och behöver adresseras, och där ser vi fram emot ett fortsatt gott samarbete.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Hultberg för svaret.
Vi kan ju ändå konstatera att det kommer att ske en förenkling av byte av juridiskt kön. Med tanke på det tillströmmande antalet människor som säger sig lida av könsdysfori kommer det naturligtvis att bli fler som beviljas byte av juridiskt kön och därigenom får byta personnummer. Med tanke på att man i stället för enbart självupplevelse ska ha en vårdkontakt med ett yttrande från vårdinstans blir det ju svårt med det stigma man bygger upp för en vårdinstans att neka en person som upplever denna dysfori.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag hade tänkt ta ett antal av remissinstanserna, men för att förkorta debatten har jag hoppat över dem.
Jag undrar om ledamoten anser att man tillräckligt har utrett möjligheten att - som man gör i Norge - på sikt införa könsneutrala personnummer i stället för att enskilda individer ska hålla på och byta personnummer.
Herr talman! För att svara kort och koncist på den sista frågan tror jag att det hade varit alldeles utmärkt om vi hade kunnat ha könsneutrala personnummer. Det hade underlättat den här frågan enormt mycket.
Det finns dock också stora problem med det. För det första har inte minst Skatteverket varit väldigt tydliga med att det skulle innebära enorma kostnader att få på plats ett sådant nytt system. Det vore också problematiskt då många andra av våra system är uppbyggda kring kopplingen till personnummer, för forskning och annat.
Om vi hade börjat om på noll hade det kanske varit en bra väg framåt, men nu har vi det system vi har. Då är det viktigt att vi gör det något enklare att ändra sitt juridiska kön, men inte hur enkelt som helst, för det är viktigt att se till att möjligheten att ändra juridiskt kön bara är reserverad för dem som verkligen är i behov av det.
Vi har därför tyckt att det är motiverat att fortsatt ha prövning, för att se till att möjligheten inte kan missbrukas. För Moderaterna och Sverigedemokraterna är det otroligt angeläget att vi kan bekämpa kriminalitet och att inte spela några kriminella i händerna genom denna möjlighet. Därför är prövningen viktig.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt inledande anförande och för att du står ut med alla repliker som kommer nu!
Moderaterna eller ledamoten hänvisar till att föräldrarna behöver ge sitt medgivande när deras barn vill byta juridiskt kön, om barnet är under 18 år. Frågan som uppstår för mig är: Vilka föräldrar kommer egentligen att våga säga nej? Det finns redan nu tecken på att föräldrar som har uttryckt oro och velat säga nej har blivit anmälda till socialtjänsten för att ha nekat sitt barn "nödvändig behandling", som det uttrycks. Jag undrar först och främst: Hur ser ledamoten på denna risk?
Sedan skulle jag vilja citera en ledarskribent i Dagens Nyheter, som skriver: "Att bekräfta en felaktig självdiagnosticering och erbjuda barn ett nytt juridiskt kön i stället för adekvat behandling mot sitt lidande är ingen liten sak. Det är ett juridiskt steg mot ett medicinskt haveri." Jag tycker att det är en mening som fångar upp det hela riktigt bra.
Ledamoten nämnde också att det ska finnas en prövning för att säkerställa att det verkligen finns ett behov. Detta är vi såklart helt överens om, men jag ser en risk. När vi nu tar bort diagnosen, hur säkerställer vi att det verkligen finns ett behov när vi i stället flyttar över det hela till individens självbestämmande och 16-åringens föräldrar inte vågar säga nej?
Herr talman! Låt mig börja med att påminna om varför man sätter diagnoser. Nu finns det läkare i salen som kan beskriva detta bättre, men i grunden handlar det om att diagnoser ligger till grund för medicinska behandlingar. Att ändra uppgiften i folkbokföringen är ingen medicinsk behandling, så därför tycker jag att det är rimligt att vi tar bort kravet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Som vi var inne på i det föregående replikskiftet är prövningen ändå motiverad för att säkerställa att det bara är just de personer som är i behov av att ändra sitt juridiska kön som ska få lov att göra detta och för att vi ska ha möjlighet att fånga upp om det finns annan ohälsa. Vi är tydliga i författningskommentarerna med att prövningen också handlar om att utesluta annan problematik.
Sedan tycker jag att det är lite anmärkningsvärt för ett parti som Sverigedemokraterna att spela ned föräldraansvaret och föräldrarnas förmåga att ta ansvar för sina barn och för sina beslut. Jag vill börja med att påminna om att ändring av juridiskt kön inte är en behandling, så det skulle vara väldigt märkligt om man blev kritiserad för det. Jag tycker att det är viktigt att understryka föräldraansvaret.
Jag tycker att vi har gjort en rimlig avvägning när vi säger att det i grunden bara är den som är 18 år som ska kunna ansöka om att ändra sitt juridiska kön men att det under vissa omständigheter ska vara möjligt att ändra juridiskt kön för den som är 16 eller 17 år. Då ska föräldrarna inte bara ge sitt medgivande, utan vårdnadshavarna ska också göra själva ansökan.
Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för svaret!
Jag hade egentligen tänkt ställa en annan fråga på detta tema, men jag känner att jag behöver backa tillbaka till ett tidigare replikskifte där social smitta lyftes upp. Jag kan tycka att ledamoten från Moderaterna lite raljant hänvisade till en gammal typ av retorik kopplad till när man en gång i tiden diskuterade homosexualitet och sådana saker.
Begreppet social smitta är ett begrepp som används inom psykiatrin i dag. Det är inget konstigt alls, utan det handlar om att beteenden, känslor eller tillstånd sprids spontant inom en grupp eller ett nätverk. Det finns många positiva exempel på detta. Det är vedertaget att ungdomar som bor med studenter som har bra betyg ofta brukar ta efter det och också få bättre betyg. Det ger alltså positiva konsekvenser.
Detta är något som många läkare och psykologer har lyft upp i denna kontext. I boken Ånger, som kom ut tidigt 2024, har granskande journalister från bland annat Uppdrag granskning tittat på transvården, och där lyfts social smitta upp återkommande.
Vi har en ökning på 2 300 procent av inkomna könsdysforidiagnoser sedan år 2000, om jag inte minns fel, och man vet inte varför. Det är också primärt flickor som lider eller söker. Social smitta lyfts fram liksom att vi har smartphones och sociala medier - det är Tiktok, det är Instagram och det är influencers.
Alla människor som kommer ut och visar att de är födda i fel kropp och söker stöd för detta får likes, beröm och mycket kärlek. Det visar sig då att många, framför allt flickor, känner igen sig i att ha detta behov och därför dras till det som en del av den sociala smittan.
Detta är något som många psykologer ser väldigt mycket oro kring, för när folk kommer och söker hjälp är det samma historier som de får höra. Oavsett vem det är så är det samma historier, och det är just de historier som man har fått från sociala medier. Man säger alltså inte alltid det man känner, utan man säger det som har spridits, tack vare den så kallade sociala smittan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag undrar lite grann hur ledamoten ser på dessa risker.
(Applåder)
Herr talman! Det som fick mig att reagera på begreppet social smitta var att i min värld är smitta inte direkt något positivt laddat ord. Om man använder det i samma mening som där man pratar om personer som är trans tycker jag att det ger en ganska olustig smak och känsla.
Jag tycker att det är jätteviktigt att vi har en bra transvård i Sverige, och det är därför det är så otroligt välkommet att denna vård har blivit nationell högspecialiserad vård.
Som vi är överens om i denna kammare, från höger till vänster, är det otroligt viktigt att denna lilla patientgrupp, som behöver ett bra omhändertagande, möts av ett multidisciplinärt team där det finns olika kompetenser för att både kunna göra en ordentlig och bra utredning och kunna bedöma vilka vårdinsatser som är adekvata, som på riktigt minskar lidandet och som kan vara motiverade utifrån biverkningsaspekter och annat.
Jag tycker att det är otroligt bra och viktigt att denna vård har blivit nationell högspecialiserad vård. Det är viktigt att detta också skapar förutsättningar för bättre uppföljning och forskning. Här har regeringen tagit flera viktiga initiativ och gett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att fortsatt följa upp till exempel hormonbehandling, som har varit en omdebatterad fråga men som, vill jag understryka, inte alls behandlas i förslaget.
När det gäller orsakerna till ökningen vet vi för lite om dem. En orsak kan till exempel vara att vi avskaffade kravet på tvångssterilisering 2013. Då såg vi en enorm ökning av ansökningar om att få ändra sitt juridiska kön. En annan orsak är förhoppningsvis att normerna i samhället har blivit mer tillåtande. Ledamoten nämnde att man får likes och hjärtan, men tyvärr är det många transpersoner som alltjämt också möts av hat och hot.
Herr talman! Först och främst vill jag säga att jag verkligen respekterar den moderata riksdagsledamoten. Du är saklig, Johan Hultberg, och den samtalston i vilken denna diskussion förs tror jag att vi tjänar väldigt mycket på.
Jag tänker inte använda mina två minuter då jag tror att vi har använt rätt mycket tid redan nu, men jag begärde replik då ledamoten i talarstolen sa att man går försiktigt fram. Detta kontrasterar mot det som Mikael Landén, professor i psykiatri och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger, nämligen att vi står inför seklets största medicinska skandal. Min fråga är kort: Har han fel?
Herr talman! Ja, det är min bestämda uppfattning.
Jag tycker verkligen att vi går försiktigt fram. Visst finns det kritiska läkare i debatten, och visst finns det olika uppfattningar. Men det förslag som nu ligger på riksdagens bord, färdigt för omröstning, har ju tagits fram med beaktande av vad de olika remissinstanserna har lyft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Det finns ett starkt stöd för den här reformeringen hos de olika professionsföreningarna, exempelvis hos Läkarförbundet och Sveriges Psykologförbund. Olika regioner har också tillstyrkt förslaget, och stöd finns hos Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Med det sagt tycker jag verkligen att vi går försiktigt fram.
Det är också viktigt att återigen påminna om att förslaget främst handlar om att göra det något enklare att ändra det juridiska könet. Det har alltså ingenting med medicin att göra. Jag tror tvärtom att det är bra att vi separerar dagens lagstiftning, herr talman, och dagens process. I dag är det samma process för att ändra det juridiska könet som för att få underlivskirurgi. Det är på samma blankett till Socialstyrelsen som man kryssar i att man ansöker om att ändra sitt juridiska kön och att man ansöker om underlivskirurgi.
Detta tror jag är otroligt olyckligt, för det om något riskerar ju att leda in personer i en behandling. Jag tror att det är viktigt att vi separerar de här frågorna. För många kan det hjälpa att enbart få ändra sitt juridiska kön, så att man när man kommer till sitt postombud eller ska boka en resa kan få uppfattas och legitimera sig som den man är. Det handlar också om att personer inte ska kunna göra slagningar på nätet och ifrågasätta vem man är. I dag kan den som uppträder som kvinna bli ifrågasatt av någon som säger: "Nej, minsann - jag har läst på nätet, på ratsit.se, att du är man!" Därför är den här förändringen viktig.
Vi går dock försiktigt fram, och vi kommer fortsatt att ha den mest restriktiva lagstiftningen i Norden.
Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för svaret.
Poängen är att barnläkare och specialister menar att ett byte av juridisk könstillhörighet förstärker den känsla av könsdysfori som de här personerna ger uttryck för. Karolinska institutet konstaterar att det växer bort i 80-90 procent av fallen.
Jag har en ny fråga. Professorn i psykiatri har alltså inte rätt, och då blir min fråga: Har Johan Hultbergs egen partiledare, tillika statsminister, också fel när han säger att han hellre vill ha en 18-årsgräns för byte av juridiskt kön?
Herr talman! Åldersgränsen har ju varit föremål för en omfattande debatt, och den frågan är svår. Jag tycker att det är bra att vi har fått gehör för de grundläggande utgångspunkter som Moderaterna har haft i den här frågan, nämligen att 18 år är grunden. Det är vad förslaget handlar om. Det är bara den som är myndig som på egen hand ska kunna ansöka om att få ändra sitt juridiska kön.
Sedan har Moderaterna varit tydliga med att vi under vissa omständigheter och förutsättningar är beredda att sänka den åldersgränsen, och det är vad vi gör med det här förslaget. Nu säger vi att den som är 16 eller 17 och som har kontakt med vården - som genomgår en prövning där vården provar personens könsidentitet, gör en behovsprövning och utesluter annan problematik - ska kunna ändra sitt juridiska kön om vårdnadshavarna gör ansökan och Socialstyrelsen beviljar den. Det uppfattar jag också är det som statsministern i grunden har gett uttryck för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag är alltså stolt över att vi efter alla dessa år nu ändå har kunnat samla en bred majoritet för att göra det jag verkligen tycker är en försiktig men viktig modernisering av en över 50 år gammal lagstiftning.
Herr talman! Jag vill passa på att tacka för Hultbergs tålamod med de många replikerna.
Replikerna föranleds av att det inte har funnits någon annan plattform att ställa frågor på. Vi har inte kunnat diskutera frågorna någon annanstans, för gång på gång har ministrar vid frågestunder och så vidare duckat för frågan och hänvisat till att den ligger i socialutskottet. Där har ingen sakdiskussion förekommit över huvud taget, och det har inte varit möjligt för oss att få svar på de frågor som har väckts kring förslaget. Därför blir det många repliker i dag.
Inte minst har vi förvägrats möjligheten att skicka ut ärendet på en ny remissrunda, trots att förutsättningarna faktiskt har funnits. Socialstyrelsen har ju sedan den tidigare remissrundan genomfördes kommit med nya råd gällande hormonbehandling av barn, och detta hade de tidigare remissinstanserna inte möjlighet att ta i beaktande i sina remissvar.
I nästan alla andra sammanhang pratas det vitt och brett - vilket naturligtvis är gott och sker med all rätt - om att beslut ska fattas utifrån beprövad vetenskap, kunskap och vetenskapliga bevis. Vad är det som gör att man här och nu är redo att fatta beslut som egentligen inte baseras på någonting av detta? Målgruppen är inte så stor; det framgår av ledamotens inlägg. Det finns ingen majoritet i det egna partiet, och det finns ingen majoritet för frågan hos det svenska folket.
Vad är det som gör att frågan är så viktig att driva innan alla har fått säga sitt utifrån de nya vetenskapliga bevis som har framkommit?
(Applåder)
Herr talman! Frågan om hormonbehandling berörs över huvud taget inte av det här förslaget. Den berörs inte heller av dagens lagstiftning. Det tycker jag alltså är ett ganska svagt argument för att genomföra en ny remissrunda.
Det den här lagstiftningen, liksom den befintliga lagstiftningen, reglerar är ramarna för möjligheten att ändra sitt juridiska kön. Det finns också en särskild skyddslagstiftning när det gäller explicit, och enkom, underlivskirurgi - och den skyddslagstiftningen behåller vi ju. Som jag sa i mitt anförande tycker vi att det är viktigt att vi fortsatt är väldigt försiktiga med att ge den typen av behandling, och därför har vi fortsatt en särskild lagstiftning som reglerar det, med åldersgränser.
Sedan är det Socialstyrelsen som ger ut kunskapsstöd och vägledning gällande hur vården ska bedrivas. Precis som ledamoten Carina Ståhl Herrstedt nämner har Socialstyrelsen ändrat de riktlinjerna och det kunskapsstödet, och det välkomnar jag. Jag tycker att det är positivt att man intar en mer försiktig hållning kring den här typen av behandlingar. Men det är en fråga för expertmyndigheten och ytterst för vården. Det är inte vi i riksdagen som ska fatta beslut om exakt vilka olika behandlingar som ska bedrivas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Självklart ska vård i Sverige ges utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Jag vill understryka att den lagstiftning som vi nu talar om när det gäller underlivskirurgi inte så att säga trumfar övrig lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården. Det är i stället en extra försiktighetslagstiftning som reser en extra tröskel för att få den här typen av behandling.
I grunden ligger den generella lagstiftningen, alltså hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen, som tydligt föreskriver att all vård ska ske utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Vården ska ges av legitimerad personal - som får sin legitimation indragen om den inte lever upp till kraven.
Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för svaren.
Självklart är det så att hormonbehandlingar inte diskuteras i det här förslaget. Men vi pratar ju fortfarande om att sänka åldersgränsen för när man kan ändra ett juridiskt kön, det vill säga att göra det lättare. Med det följer att allt fler kommer att gå vidare till någon form av behandling - det är ju självklart - och att det kommer att handla om hormonbehandling i de behandlingarna. Det var lite därför jag lyfte upp det.
Det rent konstitutionella problemet menar vi dock är att förslaget skulle ha gått ut på en ny remissrunda nu när det har kommit ny evidens och saker har blivit ändrade. Minoritetsskyddet fick vi inte lov att använda, utan det avslogs i utskottet. Det finns ett undantag i riksdagsordningen för att frångå detta, och det är om åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppstå. Det avsevärda menet ska då motiveras. Jag läser och läser, och jag kan inte någonstans se att detta är motiverat. Vad är det som skulle innebära ett avsevärt men i det här ärendet?
Att fördröja lagförslaget skulle absolut inte innebära något avsevärt men. Tvärtom skulle det sannolikt öka risken för skador som aldrig går att återställa om riksdagen fattar det här beslutet. Det skulle öka risken att människor går vidare med sin ansökan och gör ett faktiskt könsbyte i alldeles för tidig ålder. Det går inte att återställa, och vi ser jättemånga som ångrar sig.
Herr talman! Nu sa ledamoten Ståhl Herrstedt att det är självklart att fler kommer att söka sig till den könsbekräftande vården om vi gör det enklare att ändra juridiskt kön. Det finns inga belägg för detta påstående.
Något som det däremot finns en del forskning om är att det är viktigt för denna grupp att kunna få ett juridiskt kön som stämmer överens med självidentifikationen för att minska det psykiska lidandet och förbättra hälsan. Det finns forskning som tydligt visar att detta minskar ångesten, förbättrar den psykiska hälsan och rent av kan ha positiva effekter när det gäller att minska risken för självmord. Detta är ju en grupp som dessvärre är kraftigt överrepresenterad i självmordsstatistiken.
Det är ju så, herr talman, att Sverigedemokraterna och Moderaterna tycker olika i den här frågan. Det har jag respekt för. När vi lade detta utskottsinitiativ på riksdagens bord ville Sverigedemokraterna inte att en beredning av ärendet över huvud taget skulle påbörjas. Efter fem månaders beredning i utskottet kom man med ett förslag om en ny remissomgång. Jag tycker att det är rätt uppenbart vad det handlar om. Det handlar om att fördröja ett beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag tycker att man ska vara ärlig och säga att man är emot förslaget men att man vill att vi röstar om det. Det har utretts, debatterats och remissbehandlats i omgångar sedan 2007. Nu är det 2024, herr talman. Är kammaren redo att gå till beslut? Svaret är ja.
(Applåder)
