Chris Dahlqvist

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Sveriges landsbygd är helt fantastisk. Det handlar också om alla de människor som bor och verkar på landsbygden, men det som framför allt är ämnet för dagens debatt är de gröna näringar som är aktiva på landsbygden. Dessa fantastiska näringar står för tusentals arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd. För att detta ska gå ihop är förutsättningarna för en bra ekonomi extremt viktiga.

Just nu pågår vårbruket ute i Sverige för fullt. Det är många som är ute och kör med sina maskiner. Men redan nu ser vi att det eventuellt blir svårt ekonomiskt på grund av de alldeles för höga priserna på mineralgödsel och diesel. Det är sådana här förutsättningar som måste åtgärdas för att det ska vara attraktivt och hållbart att verka inom de gröna näringarna på landsbygden.

Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen gjort mycket bra för att få bukt med de olika problem som finns, men mycket mer finns att göra. Ett axplock av det som vi har drivit igenom tillsammans är att vi har sänkt drivmedelspriserna, som också kommer att sänkas mer, och genomfört stora regelförenklingar på landsbygden kopplat till det svenska jordbruket.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning och anser i sin rapport att omställningen går för långsamt. Man anser att de statliga insatserna är för begränsade och att regeringen saknar en tydlig plan. Riksrevisionen efterfrågar även styrmedel som berör utsläppen från mark och fodersmältning. Kort sagt tycker Riksrevisionen att det görs för lite och att fokus kanske hamnar lite fel vad gäller livsmedelsstrategin, som i dag fokuserar på ökad livsmedelsproduktion.

Fru talman! Ett grundläggande problem med en granskning som enbart berör ett samhällsintresse är att nyttan med granskningen blir begränsad. Man kan inte bortse från lantbrukets konkurrenskraft när man diskuterar styrmedel för att minska utsläppen från sektorn. Man kan heller inte bortse från det globala perspektivet och de utsläpp som import av livsmedel orsakar.

För att zooma ut lite grann: Vi befinner oss i en situation där hälften av all mat som äts av svenskarna produceras i utlandet. Klimatutsläppen som följer av livsmedelskonsumtionen bokförs således till största del i andra länder, då klimatutsläppen är betydligt lägre för mat från Sverige än för mat från andra länder.

Att öka den svenska livsmedelsproduktionen är således ett grundläggande intresse för att stärka svensk livsmedelsberedskap, svensk arbetsmarknad och svensk ekonomi samt svensk biologisk mångfald genom fler betande djur med mera. Det ska vara enkelt att göra rätt. Vi från Sverigedemokraterna vill naturligtvis också att det ska vara kul att vara lantbrukare i Sverige.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 april.)

Fru talman! Det är just här som Sverigedemokraterna skiljer sig från Socialdemokraterna. När det kommer till det privata företagandet är vi i Sverigedemokraterna mycket stora förespråkare för att man ska kunna bedriva verksamheter på ett lönsamt sätt. Det kan naturligtvis vara så att vissa privata näringsidkare väljer att inte hantera alla fraktioner av avfall från hushållen, men det spelar egentligen ingen roll. Det måste var en öppen och fri marknad där alla får konkurrera med varandra om avfallet på lika villkor.

Något som är viktigt i sammanhanget och som är viktigt att belysa i den här debatten är att vi redan nu har problem med olika typer av fraktioner som är svåra att hantera. En av dessa fraktioner är textilier, där vi har stora problem. I dagsläget skeppar vi iväg våra textilier utomlands för sortering innan de skickas tillbaka till Sverige. Det är egentligen en helt absurd situation.

Så länge man kan ge företagarna ekonomiska incitament att hantera dessa produkter kommer de att använda hela sin verktygslåda för att ta fram den teknik som krävs för att kunna hantera en större bredd av avfall. Det här förslaget ger förutsättningar att göra detta.

Fru talman! Alla kommuner har naturligtvis olika förutsättningar. I vissa kommuner har man till exempel valt att lägga hanteringen av alla restprodukter hos kommunala bolag medan man i andra kommuner har valt att hantera det på annan nivå, som i nämnder eller liknande.

Det stämmer att det i förlängningen skulle kunna bli så att en enskild medborgare i en kommun får en ökad kostnad, men vi från Sverigedemokraterna kommer tillsammans med regeringen att se till att det inte blir så. Tanken med marknadsekonomi är nämligen att man som privat företagare måste kunna agera utifrån rimliga förutsättningar, även när man hanterar till exempel sådan komplex materia som avfallshantering.

Något som inte vore bra är om vi får ett monopol på sophantering, där det enbart är till exempel kommunerna som har ansvar för sophanteringen och inga privata näringsidkare kan ge sig in på den marknaden för att man kanske inte har de ekonomiska muskler som till exempel en kommun har. Jag tror att detta är viktigt, för det vi också får komma ihåg i sammanhanget är att alla de pengar som alla flitiga medborgare ute i vårt avlånga land betalar in via sin skattsedel är pengar som i slutändan går till exempelvis avfallshantering. Vi får inte riskera att det blir en dold avgift för våra svenskar.

Fru talman! Nu ska vi debattera reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning, ett viktigt ämne som berör väldigt många.

Syftet är att förebygga uppkomsten av avfall och öka materialåtervinningen för att bidra till att Sverige kan nå de mål på området som beslutats inom EU. Det innebär att det införs nya ansvarsbestämmelser där det preciseras vad ett ansvar för avfall innebär och när ansvaret upphör. Samtidigt görs vissa förändringar av tillsynsansvaret på avfallsområdet. Förslagen innebär även en mer ändamålsenlig och hållbar hantering av schaktmassor som ska bidra till en mer cirkulär ekonomi. Dessutom föreslår regeringen att staten, kommuner, regioner och kommunalförbund ska undantas från krav på att ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall och vid utvinningsavfallsverksamhet.

Fru talman! Att skapa rimliga förutsättningar för ökad materialåtervinning är nyckeln till framgång. Utan rimliga förutsättningar kommer ett material som skulle kunna återanvändas eventuellt inte att återanvändas.

Grundläggande inom återvinningen är att det ska vara enkelt för den enskilde att göra rätt. Därför är det viktigt att ställa krav på ett producentansvar för producenterna av olika varor som reglerar att olika produkter redan vid tillverkningen är anpassade för att på ett enkelt sätt kunna återvinnas och att materialet i till exempel en förpackning är sådant att varan kan återanvändas.

Gällande förpackningsmaterial och returpapp är det rimligt med ett stärkt producentansvar samt att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapp ligger kvar hos producenterna.

Fru talman! Vi har i vårt avlånga land många företag som är experter på produktion och materialåtervinning – företag som bemästrar allt från framställning av olika produkter till hur man sedan på ett föredömligt sätt hanterar resterna av de olika produkter som vi svenskar använder i vår vardag. Vi är bra på det vi gör, men vi ska alltid sträva efter att bli bättre och göra mer. Men detta får absolut inte ske på bekostnad av de svenska hushållen, som riskerar att drabbas av ökade kostnader som påverkar vardagsekonomin negativt om förpackningar och återvinning blir dyrare.

Riksdagen bör sträva efter att minska Sveriges beroende av andra länder genom att vi själva i större utsträckning hanterar vårt eget avfall. Men avfallshantering kan vara en komplex fråga. Det är inte heller lyckosamt att textilier i så stor omfattning skickas till utlandet för sortering. Vi från Sverigedemokraterna vill i stället främja ny återvinningsteknik och skapa ekonomiska incitament för att öka återvinningen. Detta ger också Sverige, med måttliga problem i jämförelse med andra länder, en bättre möjlighet till export av svensk teknik inom avfallshantering, vilket är positivt ur globalt miljöhänseende.

Ett steg i rätt riktning är att schaktmassor nu i större omfattning kan återbrukas på plats, vilket är ett smart sätt för företag att både spara pengar och minska antalet tunga transporter. I stället för att frakta bort schaktmassorna till en deponi kan man använda dem igen för nya byggprojekt på plats. Det minskar behovet av att schakta fram nya massor från naturen, vilket också är ett utmärkt sätt att förbättra miljön. Dessutom blir det billigare för företag att återvinna massorna på plats i stället för att forsla fram nytt material och betala olika typer av deponiavgifter. Genom att återvinna schaktmassor kan vi minska vår påverkan på miljön och spara pengar samtidigt. Detta är ett utmärkt exempel på hur vi i Sverige kan tänka mer hållbart och ta hand om våra resurser på ett bättre sätt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i sin helhet samt avslag på motionerna från S, V, C och MP.

Herr talman! I dag ska vi diskutera och debattera en fråga som ligger många av oss varmt om hjärtat – inte bara många i den här salen utan många svenskar: våra fyrbenta vänner. Hundar berikar våra liv och ger oss glädje på olika sätt.

Med detta stora nöje följer dock också ett väldigt stort ansvar: att hålla våra hundar under kontroll. Att ha sin hund under kontroll handlar inte bara om att följa lagen även om det är en viktig aspekt. Det handlar också om att visa respekt för vår omgivning och säkerställa att våra hundar är säkra och därmed mår bra.

Herr talman! Det finns många fördelar med att ha sin hund under kontroll. För det första ökar säkerheten. En hund som inte lyder kan hamna i eller utsätta andra för farliga situationer. De farliga situationerna har varit otaliga, och hundattacker, som har drabbat många, kan leda till väldigt allvarliga skador. Allra mest oroväckande är att många barn har blivit attackerade av hundar, alltför ofta kamphundar, och därmed har fått utstå ett enormt lidande till följd av sina skador.

Herr talman! Syftet är därför att minska skadorna orsakade av hundar genom att ge länsstyrelser och polis utökade befogenheter, inklusive möjligheten att omhänderta hundar och, i de fall där det är nödvändigt, besluta om avlivning. Länsstyrelsen kan till exempel besluta om att en individ som uppenbart brister eller tidigare har brustit i sin tillsyn och inte klarar att hantera en hund ska beläggas med ett förbud att ha djur.

I de fall där det krävs ger vi länsstyrelserna ökade befogenheter genom att bland annat ge dem möjlighet att utöva tillsyn enligt tillsynslagen, få tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsyn och besluta om omedelbart omhändertagande i större utsträckning än nuvarande lagstiftning medger.

Tillsammans med detta föreslås också en möjlighet för Polismyndigheten att besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

Detta kommer sammantaget att bidra till en förbättrad djurvälfärd och färre misskötta djur i Sverige. Misskötta hundar kan i förlängningen kan vara en fara för allmänheten och i synnerhet våra barn.

SD tar tillsammans med Tidöregeringen ansvar. Låt oss alla ta ansvar och se till att våra hundar är under kontroll. SD ställer sig bakom förslaget i sin helhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har använt vår traditionella retorik. Anledningen till att vi använder den traditionella retoriken är att det går bra för Sverigedemokraterna. Vi har folket med oss i den typen av frågor. Med anledning av att vi har med oss folket i den typen av frågor är det för oss en självklarhet att vi ska ta tillbaka makten från alla EU-byråkrater till svenska folket. Det är en central och viktig fråga för oss i Sverigedemokraterna.

Jag är helt övertygad om att den dagen vi har beslutsfattandet tillbaka i Sverige i den här salen i riksdagen kommer saker och ting att lösa sig på ett mycket mer ändamålsenligt sätt än i dagsläget.

Herr talman! Jag tackar så jättemycket för frågan.

Som sagt är EU-regleringen på de här områdena hög. Med tanke på att den är så hög som den är vill vi från Sverigedemokraterna, som vi sagt i många andra debatter, ha mer självständighet i Sverige och ta tillbaka det vi kan bestämma så att vi kan göra det bästa för alla svenska hushåll där ute.

Just textilfrågan är en komplicerad fråga. Precis som jag var inne på i mitt anförande är det marknaden som på olika sätt ger förutsättningarna för den cirkulära ekonomin. Här har marknaden sett att det är svårt att hantera textilierna. Det är det som gör att det också blir svårt för oss som beslutsfattare att vara inne och reglera den här typen av frågor. Det är med anledning av det som vi från Sverigedemokraterna tycker att det inte ska vara beslutsfattare på kontinenten, i Europa, som ger förutsättningarna för vad som ska gälla för oss i Sverige.

Vad gäller producentansvaret för förpackningar och olika material är det klart och tydligt att när olika typer av material ska återbrukas eller återvinnas måste det vara enkelt för de svenska konsumenterna att göra så. Den hushållsnära insamlingen är till stora delar bra, men det som är viktigt att komma ihåg är att förpackningsansvaret måste gälla över hela Europa på ett sådant sätt att det funkar för alla medlemsländer. Det är ett problem i dagsläget.

Herr talman! Timmen är sen, och nu får vi avsluta den här dagen på topp med att debattera cirkulär och giftfri ekonomi. Det är ju alltid kul.

Att skapa rimliga förutsättningar för en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, it och andra produkter återvinns och återanvänds är sedan tidigare en aktuell fråga som nu alltmer aktualiseras i de svenska hushållen. Nyckeln till framgång när det gäller cirkulär ekonomi är att det måste vara enkelt för de svenska hushållen att sortera rätt. Insamlingssystemen måste vara tillgängliga och tydliga, och förpackningar måste utformas på ett sådant sätt att alla svenskar så enkelt som möjligt kan sortera dem korrekt.

Vi kan göra mycket, men mycket av det befintliga regelverket är till stor del reglerat på EU-nivå. Detta gör att vi som svenska lagstiftare får allt mindre rådighet att själva kunna göra förnuftiga avvägningar i viktiga frågor som dem vi behandlar här i kväll.

En högst aktuell fråga för de svenska hushållen är den hushållsnära insamlingen. Många tycker att den är bökig med ett nytt system och med sopkärl som tar allt större plats. Det är inte alltför många av dem som dagligen sorterar sina sopor och försöker göra rätt som blir glada över att nu också få en förhöjd taxa, detta som följd av de investeringar som måste göras när vi inför den hushållsnära insamlingen.

Men trots detta finns det de som är glada över den hushållsnära insamlingen som del av det vi diskuterar i dag: den cirkulära ekonomin, där material måste bli mer återanvändbara. Det blir de, som sagt, när de sorteras korrekt.

Herr talman! En cirkulär ekonomi drivs i första hand av en stark marknad. När kostnader på grund av olika krav ökar priset för slutkonsumenten blir det inte bra. När vi går mot ett alltmer strikt EU-regelverk förlorar vi egen rådighet, vilket påverkar alla svenska hushåll negativt.

Herr talman! Vi har i Sverige en hög grad av nationell kompetens i frågan. De personer som besitter denna enorma kompetens blir ofta förbisedda på grund av allt högre grad av reglering från EU-lagstiftning. När det kommer till textilier blir läget som vi alla vet allt värre.

Herr talman! Cirkulär och giftfri miljö är viktigt, men än viktigare är en långsiktig politik som håller över tid. Det viktiga är att vi som nation gemensamt tar ett krafttag om denna fråga, men då måste spelreglerna förändras och avfall ses mer som en resurs än just som avfall.

Ett exempel på politik som förts den här mandatperioden och som varit väldigt bra är att schaktmassor, berg och jord nu kan återanvändas på byggarbetsplatser på ett bättre sätt än att köras till deponi. Därmed undviks också långa transporter.

SD gör stor skillnad, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi står bakom utskottets betänkande i sin helhet.

(Applåder)

Herr talman! Det råder just nu brist på svenskt nötkött, främst på grund av att det finns färre kor och kalvar till följd av höga produktionskostnader och låg lönsamhet för de svenska bönderna. Situationen är just nu förvärrad eftersom färre djur har uppnått slaktmognad.

På grund av den förvärrade situationen råder det just nu ett läge där hyllorna i många livsmedelsaffärer är tomma på svenskt nötkött. Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren hur regeringen jobbar för att bistå våra svenska bönder i att hantera den rådande bristen på svenskt nötkött.

Herr talman! Vi debatterar i dag kommissionens arbetsprogram för 2026, som presenteras i en tid av djup osäkerhet. Kriget i Ukraina fortsätter, Europas säkerhetsordning är satt under mycket hårt tryck och EU står inför ett avgörande vägval.

Sverigedemokraterna delar i huvudsak utskottets bedömning av arbetsprogrammet, vilket vi också uttrycker i vårt särskilda yttrande. Men vi vill samtidigt tydligt understryka några viktiga principer. Kriget i Ukraina kräver beslutsamhet, tydlighet och uthållighet. Vi ser ett mycket stort värde i enigheten inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst när det gäller sanktionerna mot Ryssland och det långsiktiga och breda stödet till Ukraina – politiskt, ekonomiskt, militärt och humanitärt.

Den ryska aggressionen måste mötas av ett starkt och samlat EU, men samtidigt måste en sak framhållas lika tydligt: Kravet på enhällighet inom den centrala delen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste bestå. Den ryska aggressionen måste mötas av ett starkt och samlat EU. Det är en avgörande garant för ett nationellt självbestämmande och en princip som inte blir mindre viktig i tider av kris – tvärtom. EU:s styrka ligger i ett samarbete mellan fria nationer, inte överstatliga lösningar som riskerar att driva unionen i en riktning som medlemsstaterna inte står bakom.

Kommissionen lyfter i arbetsprogrammet fram Ukrainas och Moldaviens EU-processer. Sverigedemokraterna står bakom dessa ambitioner, men med vissa grundläggande villkor. Vi stöder Ukrainas och Moldaviens kandidatprocesser, men respekt för kriterierna måste råda. Och framsteg i reformarbetet ska ligga till grund för varje steg framåt.

Sverigedemokraterna vill därför betona att utvidgningen måste vara meritbaserad. Det krävs mycket goda skäl för en EU-utvidgning utöver vad kommissionen anger i arbetsprogrammet. Legitimiteten och hållbarheten kräver att EU inte skyndar fram politiska beslut för symbolikens skull. Det är endast genom en ansvarsfull och regelbunden process som EU kan växa utan att försvagas.

Herr talman! Kommissionen lyfter i arbetsprogrammet fram sitt arbete för att skydda barn från övergrepp på nätet. Det är ett djupt angeläget mål. Men arbetet har alltför ofta lett till förslag om långtgående inskränkningar i rätten att skydda kommunikationen. Sverigedemokraterna kommer även fortsättningsvis att stå upp för rätten till krypterad kommunikation, rätten till privatliv och motstånd mot EU:s förslag som öppnar för en generell övervakning av medborgares digitala kommunikation. Att skydda barn är en skyldighet, men det får inte bli en förevändning som öppnar dörren för massövervakning från EU.

Herr talman! Det kanske viktigaste budskapet som jag vill lyfta fram i vårt särskilda yttrande, särskilt i dag, är att EU behöver fokusera, inte expandera. Arbetsprogrammet rymmer ett stort antal initiativ och ambitioner. Det växer i bredd snarare än i precision, vilket gör att EU riskerar att bli för omfattande, för överlastat av strategier och för byråkratiskt samt att hamna för långt ifrån sina kärnuppgifter.

Sverigedemokraternas syn är tydlig. EU måste reformeras för att bli smalare, vassare och mer handlingskraftigt. Det innebär att man ska fokusera på verkliga gränsöverskridande områden:

handel

ekonomiskt samarbete

säkerhet

försvar

miljöfrågor.

Man behöver minska byråkratin, antalet strategidokument och administrativa strukturer. Man behöver se till att det blir färre symbolpolitiska projekt, mer konkret nyttjande för Europas medborgare, fler regelförenklingar, stärkt konkurrenskraft och minskande av företagens bördor. Beslut där nationen är självstyrande behöver återbördas till medlemsstaterna. Det är så vi skapar ett EU som gör skillnad.

Det som verkligen krävs är en union som hjälper Europas ekonomi att stå stadigt och där medlemsstaterna minskar beroendet av auktoritära aktörer och stärker sina industriella teknologiska motståndskrafter.

Herr talman! Europa befinner sig i en tid då lösningen inte är fler visioner, dokument och utvecklingsområden. Det behövs i stället koncentration, kostnadseffektivitet och klara mandat som inte urholkar nationens självbestämmande. Ett EU som försöker göra allt riskerar i praktiken att inte lyckas med något. Ett EU som gör färre saker gör dem kanske lite bättre.

Herr talman! Sverigedemokraterna välkomnar flera delar av kommissionens arbetsprogram, inte minst enigheten om Ukraina, behovet av stärkt säkerhet och vikten av att minska EU:s externa beroende. Men vi står fast vid våra grundläggande principer:

Enhälligheten ska värnas.

Utvidgningen ska vara meritbaserad.

Digital integritet ska skyddas.

EU ska fokusera på sina kärnuppgifter.

Byråkratin måste minska.

Samarbetet måste renodlas.

Detta är vägen framåt för ett handlingskraftigt EU som stärker sina medborgare, inte sina institutioner, och som står fast vid den ordning av fria, självständiga europeiska nationer som unionen ytterst bygger på.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut.