Johan Löfstrand (S) om Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning

Fru talman! Nu ska vi debattera reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning, ett viktigt ämne som berör väldigt många.

Syftet är att förebygga uppkomsten av avfall och öka materialåtervinningen för att bidra till att Sverige kan nå de mål på området som beslutats inom EU. Det innebär att det införs nya ansvarsbestämmelser där det preciseras vad ett ansvar för avfall innebär och när ansvaret upphör. Samtidigt görs vissa förändringar av tillsynsansvaret på avfallsområdet. Förslagen innebär även en mer ändamålsenlig och hållbar hantering av schaktmassor som ska bidra till en mer cirkulär ekonomi. Dessutom föreslår regeringen att staten, kommuner, regioner och kommunalförbund ska undantas från krav på att ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall och vid utvinningsavfallsverksamhet.

Fru talman! Att skapa rimliga förutsättningar för ökad materialåtervinning är nyckeln till framgång. Utan rimliga förutsättningar kommer ett material som skulle kunna återanvändas eventuellt inte att återanvändas.

Grundläggande inom återvinningen är att det ska vara enkelt för den enskilde att göra rätt. Därför är det viktigt att ställa krav på ett producentansvar för producenterna av olika varor som reglerar att olika produkter redan vid tillverkningen är anpassade för att på ett enkelt sätt kunna återvinnas och att materialet i till exempel en förpackning är sådant att varan kan återanvändas.

Gällande förpackningsmaterial och returpapp är det rimligt med ett stärkt producentansvar samt att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapp ligger kvar hos producenterna.

Fru talman! Vi har i vårt avlånga land många företag som är experter på produktion och materialåtervinning – företag som bemästrar allt från framställning av olika produkter till hur man sedan på ett föredömligt sätt hanterar resterna av de olika produkter som vi svenskar använder i vår vardag. Vi är bra på det vi gör, men vi ska alltid sträva efter att bli bättre och göra mer. Men detta får absolut inte ske på bekostnad av de svenska hushållen, som riskerar att drabbas av ökade kostnader som påverkar vardagsekonomin negativt om förpackningar och återvinning blir dyrare.

Riksdagen bör sträva efter att minska Sveriges beroende av andra länder genom att vi själva i större utsträckning hanterar vårt eget avfall. Men avfallshantering kan vara en komplex fråga. Det är inte heller lyckosamt att textilier i så stor omfattning skickas till utlandet för sortering. Vi från Sverigedemokraterna vill i stället främja ny återvinningsteknik och skapa ekonomiska incitament för att öka återvinningen. Detta ger också Sverige, med måttliga problem i jämförelse med andra länder, en bättre möjlighet till export av svensk teknik inom avfallshantering, vilket är positivt ur globalt miljöhänseende.

Ett steg i rätt riktning är att schaktmassor nu i större omfattning kan återbrukas på plats, vilket är ett smart sätt för företag att både spara pengar och minska antalet tunga transporter. I stället för att frakta bort schaktmassorna till en deponi kan man använda dem igen för nya byggprojekt på plats. Det minskar behovet av att schakta fram nya massor från naturen, vilket också är ett utmärkt sätt att förbättra miljön. Dessutom blir det billigare för företag att återvinna massorna på plats i stället för att forsla fram nytt material och betala olika typer av deponiavgifter. Genom att återvinna schaktmassor kan vi minska vår påverkan på miljön och spara pengar samtidigt. Detta är ett utmärkt exempel på hur vi i Sverige kan tänka mer hållbart och ta hand om våra resurser på ett bättre sätt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i sin helhet samt avslag på motionerna från S, V, C och MP.

Fru talman! Alla kommuner har naturligtvis olika förutsättningar. I vissa kommuner har man till exempel valt att lägga hanteringen av alla restprodukter hos kommunala bolag medan man i andra kommuner har valt att hantera det på annan nivå, som i nämnder eller liknande.

Det stämmer att det i förlängningen skulle kunna bli så att en enskild medborgare i en kommun får en ökad kostnad, men vi från Sverigedemokraterna kommer tillsammans med regeringen att se till att det inte blir så. Tanken med marknadsekonomi är nämligen att man som privat företagare måste kunna agera utifrån rimliga förutsättningar, även när man hanterar till exempel sådan komplex materia som avfallshantering.

Något som inte vore bra är om vi får ett monopol på sophantering, där det enbart är till exempel kommunerna som har ansvar för sophanteringen och inga privata näringsidkare kan ge sig in på den marknaden för att man kanske inte har de ekonomiska muskler som till exempel en kommun har. Jag tror att detta är viktigt, för det vi också får komma ihåg i sammanhanget är att alla de pengar som alla flitiga medborgare ute i vårt avlånga land betalar in via sin skattsedel är pengar som i slutändan går till exempelvis avfallshantering. Vi får inte riskera att det blir en dold avgift för våra svenskar.

Fru talman! Det är just här som Sverigedemokraterna skiljer sig från Socialdemokraterna. När det kommer till det privata företagandet är vi i Sverigedemokraterna mycket stora förespråkare för att man ska kunna bedriva verksamheter på ett lönsamt sätt. Det kan naturligtvis vara så att vissa privata näringsidkare väljer att inte hantera alla fraktioner av avfall från hushållen, men det spelar egentligen ingen roll. Det måste var en öppen och fri marknad där alla får konkurrera med varandra om avfallet på lika villkor.

Något som är viktigt i sammanhanget och som är viktigt att belysa i den här debatten är att vi redan nu har problem med olika typer av fraktioner som är svåra att hantera. En av dessa fraktioner är textilier, där vi har stora problem. I dagsläget skeppar vi iväg våra textilier utomlands för sortering innan de skickas tillbaka till Sverige. Det är egentligen en helt absurd situation.

Så länge man kan ge företagarna ekonomiska incitament att hantera dessa produkter kommer de att använda hela sin verktygslåda för att ta fram den teknik som krävs för att kunna hantera en större bredd av avfall. Det här förslaget ger förutsättningar att göra detta.