Herr talman! Timmen är sen, och nu får vi avsluta den här dagen på topp med att debattera cirkulär och giftfri ekonomi. Det är ju alltid kul.

Att skapa rimliga förutsättningar för en cirkulär ekonomi där förpackningar, textilier, it och andra produkter återvinns och återanvänds är sedan tidigare en aktuell fråga som nu alltmer aktualiseras i de svenska hushållen. Nyckeln till framgång när det gäller cirkulär ekonomi är att det måste vara enkelt för de svenska hushållen att sortera rätt. Insamlingssystemen måste vara tillgängliga och tydliga, och förpackningar måste utformas på ett sådant sätt att alla svenskar så enkelt som möjligt kan sortera dem korrekt.

Vi kan göra mycket, men mycket av det befintliga regelverket är till stor del reglerat på EU-nivå. Detta gör att vi som svenska lagstiftare får allt mindre rådighet att själva kunna göra förnuftiga avvägningar i viktiga frågor som dem vi behandlar här i kväll.

En högst aktuell fråga för de svenska hushållen är den hushållsnära insamlingen. Många tycker att den är bökig med ett nytt system och med sopkärl som tar allt större plats. Det är inte alltför många av dem som dagligen sorterar sina sopor och försöker göra rätt som blir glada över att nu också få en förhöjd taxa, detta som följd av de investeringar som måste göras när vi inför den hushållsnära insamlingen.

Men trots detta finns det de som är glada över den hushållsnära insamlingen som del av det vi diskuterar i dag: den cirkulära ekonomin, där material måste bli mer återanvändbara. Det blir de, som sagt, när de sorteras korrekt.

Herr talman! En cirkulär ekonomi drivs i första hand av en stark marknad. När kostnader på grund av olika krav ökar priset för slutkonsumenten blir det inte bra. När vi går mot ett alltmer strikt EU-regelverk förlorar vi egen rådighet, vilket påverkar alla svenska hushåll negativt.

Herr talman! Vi har i Sverige en hög grad av nationell kompetens i frågan. De personer som besitter denna enorma kompetens blir ofta förbisedda på grund av allt högre grad av reglering från EU-lagstiftning. När det kommer till textilier blir läget som vi alla vet allt värre.

Herr talman! Cirkulär och giftfri miljö är viktigt, men än viktigare är en långsiktig politik som håller över tid. Det viktiga är att vi som nation gemensamt tar ett krafttag om denna fråga, men då måste spelreglerna förändras och avfall ses mer som en resurs än just som avfall.

Ett exempel på politik som förts den här mandatperioden och som varit väldigt bra är att schaktmassor, berg och jord nu kan återanvändas på byggarbetsplatser på ett bättre sätt än att köras till deponi. Därmed undviks också långa transporter.

SD gör stor skillnad, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi står bakom utskottets betänkande i sin helhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar så jättemycket för frågan.

Som sagt är EU-regleringen på de här områdena hög. Med tanke på att den är så hög som den är vill vi från Sverigedemokraterna, som vi sagt i många andra debatter, ha mer självständighet i Sverige och ta tillbaka det vi kan bestämma så att vi kan göra det bästa för alla svenska hushåll där ute.

Just textilfrågan är en komplicerad fråga. Precis som jag var inne på i mitt anförande är det marknaden som på olika sätt ger förutsättningarna för den cirkulära ekonomin. Här har marknaden sett att det är svårt att hantera textilierna. Det är det som gör att det också blir svårt för oss som beslutsfattare att vara inne och reglera den här typen av frågor. Det är med anledning av det som vi från Sverigedemokraterna tycker att det inte ska vara beslutsfattare på kontinenten, i Europa, som ger förutsättningarna för vad som ska gälla för oss i Sverige.

Vad gäller producentansvaret för förpackningar och olika material är det klart och tydligt att när olika typer av material ska återbrukas eller återvinnas måste det vara enkelt för de svenska konsumenterna att göra så. Den hushållsnära insamlingen är till stora delar bra, men det som är viktigt att komma ihåg är att förpackningsansvaret måste gälla över hela Europa på ett sådant sätt att det funkar för alla medlemsländer. Det är ett problem i dagsläget.

Herr talman! Som talmannen väl känner till erbjuds alla riksdagsledamöter som är bosatta en bit från Stockholm en övernattningsbostad i huvudstaden. Lägenheterna är väl anpassade med möbler och utrustade med husgeråd. Det var dock en sak i min lägenhet som både förvånade och förbryllade mig. I skåpet under köksvasken fanns bara ett sopkärl. Jag saknade en uppsättning sopkärl för att källsortera mina hushållssopor.

Först trodde jag att det var ett misstag, men efter hand gick det upp för mig att den hushållsnära källsorteringen inte var särskilt välutvecklad i Stockholm. Det var en ny insikt. I min hemkommun Hässleholm har samtliga hushåll källsorterat sina hushållssopor sedan 1997. Allt hämtas av kommunen direkt vid bostaden. Om jag inte misstar mig var Hässleholm en av de första kommunerna i landet med fullt utbyggd hushållsnära sopsortering.

Herr talman! Varför nämner jag detta? Förutom att jag självklart vill göra lite reklam för min hemkommun är temat för dagens debatt bland annat cirkulär ekonomi. Avfall är inte längre något som bör deponeras utan en resurs som kan användas, som råvara i nya produkter eller som energi. Numera är det ett självklart sätt att se på avfall för att hushålla med jordens ändliga resurser. Det är därför välkommet att landets samtliga kommuner senast den 1 januari nästa år ska ha infört fastighetsnära insamling för samtliga hushåll. Samtidigt är det lite tråkigt att det skulle behöva dröja 30 år. Hässleholm visade ju vägen redan 1997.

Herr talman! Textilier utgör en mycket stor miljöbelastning, främst i tillverkningsfasen. Produktionen kräver stora mängder vatten, energi och kemikalier. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska medlemsstaterna ha infört insamling av textilier senast den 1 januari 2025. Insamlingen ska ske separat från annat avfall i syfte att bidra till en mer cirkulär hantering av textilierna.

Det har dock varit problem kopplat till återvinning av textilier, vilket vi har hört tidigare i debatten. Det finns till exempel tekniska begränsningar då det saknas teknik för återvinning av vissa typer av textilier. Det har därför helt saknats avsättning för uttjänta textilier till annat än förbränning.

Mot den bakgrunden är det glädjande att kunna konstatera att det finns företag i Sverige som satsar på att återvinna gamla textilier och använda dem som råvara i nya textilier. Ett utmärkt exempel är Södras satsning Once More i Mörrum i Blekinge. Södra är en ekonomisk förening som ägs av över 50 000 familjeskogsbrukare i södra Sverige.

Once More är världens första storskaliga process för återvinning av bland annat textilier. I Södras process gör man ny textilmassa genom att blanda textilavfall med träfiber. I dag innehåller slutprodukten 20 procent återvunna textilier, men målet är att komma upp i 50 procent. Slutprodukten kan användas till viskos, modal eller lyocelltyger.

Det är naturligtvis bra att det ställs krav på insamling av textilier, men poängen med insamlingen är att textilierna ska kunna återanvändas. Därför behöver vi fler satsningar likt Södras Once More. Södra är värda en eloge för modet att våga gå före.

Herr talman! Användning av kemikalier ökar generellt i samhället. En allt större del av produktionen sker i dag utanför EU och med lägre miljökrav än i Sverige. Kemikalieinspektionen har konstaterat att den snabbt växande ehandeln från handelsplatser utanför EU innebär stora utmaningar för kemikaliekontrollen. Farliga ämnen som redan har förbjudits i EU kommer åter in i Europa via denna ehandel. Det är ofta produkter av låg kvalitet som inte kan återanvändas.

Förutom de miljöproblem som det medför innebär importen också otillbörlig konkurrens gentemot seriösa företag som följer gällande lagar. Det är därför bra att EU har enats om att avskaffa tullbefrielsen även för paket med ett värde under 150 euro.

Det är också bra att Kemikalieinspektionen arbetar aktivt med marknadskontroll för dessa produkter, för att minska riskerna för människor och miljö. Inspektionen samverkar med Tullverket för att effektivisera sina kontroller. Genom denna samverkan stoppades under 2024 tusentals varor innehållande otillåtna kemikalier från att säljas i Sverige. För 2026 har regeringen därför gjort en satsning på Kemikalieinspektionen när det gäller arbetet med kemikaliekontroll.

Herr talman! PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp syntetiskt tillverkade kemikalier. Man brukar kalla PFAS för evighetskemikalier, då de är extremt stabila och i praktiken inte bryts ned i naturen. Enligt Kemikalieinspektionen finns det mer än 10 000 olika PFAS-kemikalier.

PFAS är fett, vatten- och smutsavvisande, vilket gör dem eftertraktade i många produkter. De finns i bland annat kläder, möbler, husgeråd, matförpackningar, kosmetika och brandskum. Vi omges alltså ständigt av PFAS. Det finns gott om studier som pekar på att dessa kemikalier leder till allvarliga hälsoeffekter, till exempel hormonstörningar och ökad cancerrisk.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra länder tagit fram ett brett förslag om begränsning av PFAS i EU. Förslaget har lämnats till kommissionen för vidare åtgärd. Erfarenheten visar att användningen av farliga ämnen ofta minskar tydligt efter att de har reglerats i EU. Det är därför angeläget att kommissionen snarast återkommer med ett förslag om begränsning av PFAS. Den svenska regeringen driver på för detta arbete i EU. I regeringsförklaringen var statsministern tydlig med att Sverige har intagit en ledarroll inom EU i kampen mot miljögifterna.

Parallellt med arbetet i EU håller regeringen också på att ta fram en nationell plan för att minska spridningen av PFAS. Det har också avsatts sammanlagt 335 miljoner kronor för detta arbete fram till 2028.

Herr talman! Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

(forts. prot. 88)