Riksflödet
Logga in
Svarade Emma Nohrén i en replik ·

Björn Tidland (SD) om Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning

Björn Tidland (SD) svarade Emma Nohrén i en replik om Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning i debatten ”Protokoll 2025/26:125 Tisdagen den 26 maj” den 26 maj 2026.

Emma NohrénMP· i en replikVi vet att tillståndet för många arter är dåligt. Lax och öring är upptagna av SLU som hotade arter. Om vi inte stärker dessa arter blir det inte balans i Östersjöns ekosystem. När det gäller att stärka Östersjöns…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! I dag debatterar civilutskottet betänkande 2025/26:CU41 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Vad betyder det på svenska? Man kan säga som en tjänsteman i Regeringskansliet gjorde – av integritetsskäl kan jag tyvärr inte avslöja vare sig namn eller departement. Men vad sa då vederbörande? Jo: Vi ska inte göra idiotnedläggningar av fungerande vattenkraftverk.

Så, då var det klart!

Fru talman! Jag tror att jag måste utveckla detta.

Det finns cirka 1 700 små vattenkraftverk i Sverige som är en viktig del av Sveriges beredskap. Om Sverige ska vara motståndskraftigt i krig måste dessa fungera och leverera ström ifall de stora kraftverken blir utslagna.

Nu hotar dock en massiv nedläggning av Sveriges små vattenkraftverk, särskilt av dem som är mindre än 200 kilowatt. Problemet är EU:s alla direktiv, som medfört att vattenkraftsägarna fastnat i ett byråkratiskt träsk med orimliga kostnader. Starka signaler från branschorganisationer visar på ett utbrett missnöje med myndigheters agerande och deras tolkningar av sina direktiv.

Fru talman! Som riksdagsledamot blir man överöst av mejl från lobbyister från intresseorganisationer. Jag har försökt strukturera upp dessa i gruppmappar såsom Myndigheter, Näringsliv, Forskning, Infrastruktur och så vidare. Dessa mappar har undergrupper där alla mejl från just den lobbyisten läggs. Alla lobbyistmejl sparas.

Så hur ska jag som riksdagsman prioritera i denna djungel? Ja, man börjar givetvis med de områden som berör det egna utskottet – en bra start.

Fru talman! Vart vill jag egentligen komma med detta prat om lobbyister? Jo, det finns en förening som heter Västsvensk Vattenkraftförening, som har uppvaktat oss sverigedemokrater i civilutskottet. Själv är jag göteborgare, så det var i alla fall rätt sida av Sverige. Hur som helst blev det ett studiebesök efter mycket om och men. En liten vattenkraftstation i den halländska orten Älvsered besöktes, ett idylliskt litet vattenkraftverk som producerat lokal el i över hundra år.

Vad är då problemet? Jo, vi fick en bra lektion av vattenkraftföreningen om hur byråkratiskt och tokigt allt har blivit. Kort sagt: EU:s vattendirektiv har övertolkats av svenska myndigheter så att många små vattenkraftverk riskerar att läggas ned. Kostnaderna för miljöanpassningar blir helt enkelt så stora att hundratals små vattenkraftverk hotas av nedläggning.

Fru talman! Vad är problemet egentligen? Behövs alla dessa små vattenkraftverk som bara står för en bråkdel av Sveriges elförsörjning? Som världen ser ut i dag är svaret tveklöst: Ja, de behövs. Kriget i Ukraina har lärt oss att kraftverk är populära mål. Vattenkraftverk, gasturbiner och kraftvärmeverk blir bombade sönder och samman. Hormuzsundet är stängt, och vi står vid randen till en global energikris.

Är det då vettigt att lägga ned dessa små svenska vattenkraftverk som är oberoende av importerad fossil energi? Nej, nej, nej! Dessa vattenkraftverk behövs som reservkraft om det värsta skulle hända och det varken kommer olja eller gas till raffinaderierna på Hisingen. När EU:s vattendirektiv författades var det inte krig i Europa. Vi har ett nytt läge, och vi måste anpassa oss till det.

Fru talman! Jag ska nu gå över till ekologi och svenska ekosystem.

När jag var liten på 70-talet pratades det mycket om kvicksilver och ddt. Djur som befann sig överst i näringskedjan, till exempel havsörn, fick i sig så mycket gift att de höll på att dö ut. Fisken i vissa åar gick inte att äta. Detta är nu löst, men hur mår inlandsfisken egentligen? Vad säger statistiken?

Jag tar två citat från Havs- och vattenmyndigheten:

”Knappt två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Utförda provfisken under 28 år visar inte på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna.”

Låter det som katastrof? Knappast.

Ett annat citat från samma myndighet:

”Under 2016–2021 provfiskades 45 trendsjöar … 26 av sjöarna … hade god eller hög ekologisk status, vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.”

Visst finns det förbättringspotential, men så kasst är det inte.

Fru talman! Regeringen och Tidöpartierna lägger nu fram detta betänkande för att anpassa sig till verkligheten, så att viktig infrastruktur inte hotas av övernitiska myndighetstolkningar. När krigen är slut kan vi hämta andan, och då kan vi återigen tillämpa EU:s direktiv lite hårdare.

Fru talman! Med detta sagt vill jag påstå att inte alla direktiv från EU är bra. En del är till och med olämpliga och direkt skadliga. Exempelvis är habitatförutsättningarna för Tabernasöknen i Spanien inte jämförbara med fjällsjöarna i Lappland. För oss i Sverige är det lika självklart som att vi vet att flora och fauna skiljer sig åt i vårt avlånga land beroende på vilken latitud vi studerar. Men för EU:s byråkrater kan detta vara lite svårare att förstå. Då blir det som det blir, det vill säga att vi får stå här i Sveriges riksdag och debattera undantag från habitatdirektivet vid omprövning av vattenkraften.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Björn Tidland för ett klargörande anförande om var Sverigedemokraterna står i frågan. Jag instämmer inte i den bilden, men jag vill ändå höra lite ytterligare.

Ledamoten talar om de 100 minsta vattenkraftverken, som står för 0,25 procent av Sveriges elproduktion. Varje vattenkraftverk hindrar faunapassager av fisk, till exempel ålar som ska vidare. Vi har våra gemensamma regler via EU, vattendirektivet, och både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten varnar för rättsosäkerhet i det förslag som ligger på bordet och för de negativa konsekvenserna för hotade arter och livsmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten menar att vissa delar av förslaget riskerar att leda till färre miljöåtgärder än vad EU:s vattendirektiv kräver. Naturvårdsverket avstyrker förslaget. De anser att regeringen inte tillräckligt säkerställer krav på miljöbedömning och MKB, och vidare ifrågasätts om förslaget är förenligt med EU-rätten.

Är det så att Sverigedemokraterna inte bryr sig om EU-rätten utan ser den som fritt valt arbete? Hur ska vi se på EU-rätten? Vi har själva varit med och tagit fram lagen. Vi riskerar att få böter om vi inte når upp till lagkraven. Det fanns också förslag på hur vi skulle komma vidare med vattenkraften, som den här regeringen har urholkat och urlakat. Nu visar det sig att vi inte kommer att nå upp till lagkraven. Är det vad Sverigedemokraterna vill?

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan. Jag tolkar frågan så att det handlar om hur vi ska väga EU-rätten mot den krissituation som råder.

Om jag tolkar frågan rätt anser Sverigedemokraterna och jag att kraftproduktionen måste prioriteras. Sverige är ett stort land. Kartan är full av sjöar, och de flesta är friska.

Visst kan det bli bättre för vandringsleder och så vidare, men med de två vågskålarna i händerna måste man prioritera elproduktionen. Det råder en speciell situation i Europa, och då måste man anpassa sig till den. Jag tog fram två citat, och där framgår det att många sjöar har bra förutsättningar.

Nu sitter jag själv inte i miljö- och jordbruksutskottet, och jag har inte samma förutsättningar att tillskansa mig kunskaper på området, men det blir mitt svar på frågan.

Fru talman! Vi vet att tillståndet för många arter är dåligt. Lax och öring är upptagna av SLU som hotade arter. Om vi inte stärker dessa arter blir det inte balans i Östersjöns ekosystem.

När det gäller att stärka Östersjöns ekosystem brukar det ändå vara en fråga som alla partier i Sveriges riksdag numera är överens om. Men om vi inte får bukt med vandringshindren, om det inte finns öppna passager, kommer de att strypas ännu mer. Utan rovfiskar i Östersjön kommer den inte att återhämta sig.

Ålen kommer att vara borta till 98–99 procent från jordens yta, mycket på grund av vattenkraften. Ålen föds i Sargassohavet, färdas över hela Atlanten, kommer till våra kuster och färdas upp i våra sötvatten för att äta upp sig. Sedan får den en turbin från ett vattenkraftverk i huvudet, och så är det slut. Den måste ju tillbaka till Sargassohavet för att föröka sig.

Det handlar om otroligt stora ingrepp på miljön som får stor påverkan på havet i stort, inte minst i Östersjön som är så hotad. Vi har sagt att vi ska miljöanpassa, men det handlar inte om att riva ut allting utan om att miljöanpassa. Det finns en fond, så att man kan få medel för detta. Är det för mycket begärt att den ska få fortsätta, eller ska vi ha så mycket undantag att inget behöver göras och de fiskar som behöver vandra får tyna bort?

Fru talman! Det var intressant att ledamoten Emma Nohrén tog upp Östersjön. Jag har själv sett filmer som visar Östersjöns botten, som är totaldöd på grund av syrebrist. Jag följer med i debatten om trålning, och det är fråga om alldeles för höga kvoter.

Jag instämmer i problembilden om Östersjöns allvarliga läge. Mycket utsläpp från andra sidan Östersjön påverkar miljön. Jag håller också med om att vi ska ha ett bra bestånd med lax, öring och ål. Men det handlar om avvägningar, och där skiljer vi oss åt i detaljerna. Jag står fast vid regeringens ståndpunkt att undantagen måste tillämpas tills vidare.

Sedan kan vi ha en annan debatt om medlen för att bygga dessa trappor, men de kanske ska ligga någon annanstans än just vid vattenkraftsvägarna.

Fru talman! Jag tackar Björn Tidland för redogörelsen för hur ledamoten sorterar sin mejlkorg och vilka mejl han har fått. Det verkar dock som att ledamoten inte är benägen att lyssna på mejlen. Om man lyssnar på vad Västsvensk Vattenkraftförening har sagt, i remissvar och i mejl, är det att den nuvarande lagstiftningen är alldeles för otillräcklig. Den som läggs fram nu riskerar att göra situationen för småskalig vattenkraft värre.

Det som också är intressant är att Sverigedemokraterna tillsammans med Tidöpartierna säger att det inte behövs fler åtgärder för den småskaliga vattenkraften. Det sa man i näringsutskottet i maj, skrivelse 75, som regeringen skickade till riksdagen om färdigbehandlade tillkännagivanden. Då tyckte Sverigedemokraterna att det inte behövdes mer.

Centerpartiet drev på tillsammans med S och V om att det behövs ytterligare åtgärder för den småskaliga vattenkraften, men det höll Sverigedemokraterna inte med om. Man ansåg att det ärende som gällde tillkännagivandet om att värna den småskaliga vattenkraften var slutbehandlat. Det behövdes inte ytterligare åtgärder än de som redan är beslutade.

Trots de fina orden, Björn Tidland, hur kan ni stå bakom beslutet om att det inte behövs fler åtgärder? Det är ju uppenbart för alla, både verksamhetsutövare och miljöorganisationer, att vi är långtifrån färdiga med åtgärdsplanerna.

Fru talman! Jag tackar för frågan från Rickard Nordin.

Ledamoten refererade till näringsutskottet. Själv sitter ledamoten i miljö- och jordbruksutskottet, och nu debatterar vi i civilutskottet. Att få ihop detta pussel blir kanske en övermäktig uppgift när det är sådana här komplexa frågor.

Jag utgår från själva betänkandet och vad som står där och från infrastrukturbehoven i Sverige. Jag utgår även från det jag citerade från Havs- och vattenmyndigheten. Detaljfrågan om särskilda åtgärder som Rickard nämner här kan jag varken bekräfta eller förneka.

Fru talman! Nu sitter jag i både näringsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet, men det här är ju en vattenkraftsfråga. Det spelar ingen roll vilket utskott man sitter i. Är det så att Sverigedemokraterna inte pratar med varandra mellan utskotten? Hur ska man då kunna lita på någon politik som Sverigedemokraterna för?

Fakta är att i näringsutskottet säger Sverigedemokraterna att det inte behövs några ytterligare åtgärder för den småskaliga vattenkraften. Jag bryr mig inte om Björn Tidland inte pratar med sina partikollegor, men man måste ju kunna lita på vad Sverigedemokraterna fattar beslut om.

Ingen vore gladare än jag om Sverigedemokraterna ändrade sig och stöttade fler åtgärder för den småskaliga vattenkraften. Men då måste de ändra sig i näringsutskottet också, och det har de inte gjort.

Det är väldigt mycket snack från Sverigedemokraterna, men det är väldigt lite av riktiga besked. Det är jättebra att man vill göra saker, men det är konkreta beslut som spelar roll. Och de beslut som finns i näringsutskottet säger: Vi behöver inga fler åtgärder. Det räcker med dem som är planerade och dem som genomförs nu.

Där är vi djupt oeniga. Det är helt uppenbart för alla som sysslar med både vattenkraft och vattenmiljö att det här inte duger. Det finns en mängd olika förslag som skulle kunna skapa förbättringar på båda sidor, men alla är överens om att det inte stämmer att vi är klara nu.

Min fråga till Björn Tidland är återigen: Vad vill Sverigedemokraterna egentligen? Pratar han inte med sina partikollegor i näringsutskottet? Hur kan man fatta ett beslut i näringsutskottet och sedan stå i civilutskottets debatt här i riksdagen och säga något helt annat? Det är helt orimligt. Nu får man snacka ihop sig och komma tillbaka, och så får man se till att man ändrar sig och fattar rätt beslut i näringsutskottet.

Fru talman! Jag tackar för den argumentationen om hur det står till med vårt parti.

Sverigedemokraterna följer partilinjen här i kammaren och i utskotten. Vi följer Tidösamarbetet och samordningen, ordning och reda. Vi följer utskottets betänkande, ordning och reda. Och vi litar på regeringen och regeringens tjänstemän som tar fram de här förslagen.

Om Rickard vill skapa en debatt om att det råder oenighet mellan våra ledamöter har han rätt att göra det. Men det är inte en verklighetsbeskrivning som jag delar.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.