God morgon, herr talman! Europa, våra värderingar och vårt sätt att leva är värda att försvara. Vi har tillsammans och var och en för sig byggt några av världens allra bästa samhällen att leva i. Europa är som vi alla vet långt ifrån felfritt, men vi har sammantaget gjort mycket mer rätt än fel. Vi vet också att ingen av alla våra styrkor får tas för given. Det som är bra måste vårdas, utvecklas och försvaras.

Vi lever i en tid, herr talman, när det europeiska samarbetet är viktigare än på mycket länge. Så här i allvarstider måste vi i Europa själva ta större ansvar för vår egen säkerhet och konkurrenskraft och för vårt framtida välstånd. Såväl undfallenhet som långsamhet är farligt.

Det fullskaliga invasionskriget på vår kontinent går snart in på sitt femte år. Vi börjar alltså närma oss ett krig av andra världskrigets längd. Ryssland riktar sina attacker mot civila mål – lekplatser, sjukhus och skolor. Barn mister livet och förs bort till Ryssland. Familjer slits isär. Det handlar om en brutalitet bortom mänskliga gränser.

Europas enskilt viktigaste uppgift är att stötta Ukraina. Det är en stor sak att alla partier här i Sverige samlas bakom den fundamentala uppgiften.

Den 22 oktober stärktes banden mellan Sverige och Ukraina ytterligare. President Zelenskyj och jag undertecknade då en avsiktsförklaring om att långsiktigt bygga ett nytt ukrainskt flygvapen. Det rör sig om en exportaffär med 100–150 svenska Gripen, världens bästa stridsflygplan.

Sverige är en av de allra största militära bidragsgivarna till Ukraina. I absoluta tal bidrar vi mer än länder som Frankrike, Italien och Spanien, med pansarfordon, artilleri och luftvärn och med flygbasutrustning och utbildning. Detta gör vi med stolthet, men fler länder måste göra mer. Det ukrainska folket försvarar inte bara sin egen frihet utan också vår frihet. Vi kommer att stå kvar vid Ukrainas sida, på frihetens och demokratins sida, på rätt sida i historien, så länge som det krävs.

Den 23 oktober antogs EU:s 19:e sanktionspaket. Sverige har drivit på för sanktioner mot rysk naturgas och den ryska skuggflottan och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina. Men EU behöver öka tempot i utfasningen av fossil energi från Ryssland och se till att de frysta ryska tillgångarna används för långsiktig finansiering av Ukraina. Det är Ryssland som ska betala för den skada de har vållat Ukraina.

Sverige har konsekvent stått upp för ståndpunkten att EU ska vara öppet för fler när det finns länder som både vill vara med och lever upp till kraven – en meritbaserad process. Vi beklagar djupt Ungerns orättfärdiga blockering av Ukrainas väg mot EU-medlemskap.

Herr talman! Sveriges och allas vår trygghet utmanas också av den gränsöverskridande kriminaliteten. Knark och vapen smugglas över landgränser. Pengar tvättas, flyttas och göms. Mord i Sverige beställs från spanska solkusten. Regeringen menar allvar och gör nu det som krävs för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Den politiska slappheten mot gängen tog slut när den här regeringen tog över ansvaret för Sverige.

Men samma offensiv som vi gör här hemma behövs också i EU. Regeringen arbetar hårt för fler åtgärder för att beslagta brottsvinster. Vi har drivit på för att förstärka EU:s förverkandedirektiv så att vi ännu bättre kan komma åt de kriminella gängens lyxprylar och statussymboler. Vi har växlat upp insatserna för att komma åt gängens ledare. Bara i år har över 200 efterlysta gripits utomlands. Beskedet till grovt kriminella som gömmer sig utomlands är att vi kommer att hitta er, gripa er och låsa in er.

Trygghet och säkerhet inom våra gränser kräver bättre kontroll av våra yttre gränser. Alla minns hur det såg ut för tio år sedan. Sverige tog emot 320 000 asylinvandrare på några få år. I dag ser vi följderna av en för stor invandring i kombination med en misslyckad integration i Sverige, liksom i övriga Europa. Regeringen har nu genomfört den största omläggningen av svensk migrationspolitik någonsin, med resultatet att den asylrelaterade invandringen till Sverige är den lägsta sedan 1985. Det är en helt nödvändig omläggning.

Vi förhandlar nu om viktig lagstiftning för att få till stånd snabbare och mer effektivt återvändande. Det behövs eftersom bara var femte asylsökande som får ett beslut om att lämna EU faktiskt också gör det. Men ett nej måste vara ett nej. Regeringen kommer att fortsätta vara drivande i det arbetet.

Herr talman! Sverige och Europa står inför stora investeringar i infrastruktur, fossilfri el, forskning och utveckling och upprustning av våra försvar. Allt kostar pengar. Men resurser kommer inte av sig själva. Det krävs en offensiv agenda för ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft i hela Europa. Regeringen arbetade hårt under det svenska EU-ordförandeskapet och lade grunden för den europeiska konkurrenskraftsagendan, som nu har tagit fart på allvar. EU-kommissionen har presenterat sex förenklingspaket, och ytterligare två är på väg. Regeringen har själv lagt fram konkreta förenklingsförslag inom företagande, AI och annan ny teknologi.

Men vi är mycket bekymrade över det låga tempo som råder i EU. När kommissionens förenklingsförslag möts av 1 000 ändringsförslag i Europaparlamentet är det snarast ett tecken på obstruktion. För att EU ska vara en relevant global aktör måste tempot höjas. Den europeiska ekonomin behöver enklare regler, nu. Min mycket skarpa uppmaning till partierna här i riksdagen är därför att nu tala allvar med era partikollegor i Bryssel. Sverige måste kunna räkna med att också svenska ledamöter i EU bidrar till regelförenkling och konkurrenskraft i Europa.

Tillgången till kapital är helt avgörande, och EU har en otrolig potential. Svindlande 11 000 miljarder euro av hushållens finansiella tillgångar ligger i dag vilande på bankkonton eller i kontanter. Bara en bråkdel av den summan hade gjort skillnad om den i stället hade investerats i växande europeiska bolag.

Här är Sverige ett föredöme. Vårt pensionssystem och vårt ISK-sparande, som nu blir skattefritt upp till 300 000 kronor, är en del av en av Europas allra bästa kapitalmarknader. Nu vill EU-kommissionen att fler följer efter.

Under lång tid har Sverige varit en stark röst i EU för frihandel. Vi är Europas mest frihandelsvänliga land och ett av de allra mest frihandelsvänliga länderna i världen. Samtidigt som den amerikanska administrationen har ritat om den handelspolitiska spelplanen och ökat osäkerheten ser vi ett större intresse från andra delar av världen för att sluta nya frihandelsavtal med EU.

EU tar nu viktiga steg i frihandelsförhandlingar med Mexiko, Indonesien och Mercosurländerna. Det går snabbt framåt också i förhandlingarna med Indien.

Herr talman! Sverige är det land i EU som har lägst utsläpp per capita. Enligt prognoserna kommer utsläppen dessutom att vara lägre i Sverige 2026 än när vi tog över 2022. Sverige är en klimatpolitisk förebild i resten av Europa.

Regeringen står upp för en ambitiös klimatagenda i EU som går hand i hand med ökad konkurrenskraft. Genom att agera gemensamt på EU-nivå bidrar vi till att sänka utsläppen mer än om vi alla agerar var och en för sig.

Uppgiften nu är att enas om utsläppsminskningar för 2040, på vägen mot klimatneutralitet 2050. Regeringen stöder EU-kommissionens förslag om 90 procents utsläppsminskningar jämfört med 1990 års nivåer – det mål som nu ligger till grund för EU:s åtagande vid det pågående klimattoppmötet i Brasilien. Men då krävs det att alla länder är med och gör jobbet. Annars är det inte realistiskt.

För att leva upp till EU:s mål för koldioxidupptag i skog och mark skulle vi i Sverige i praktiken kraftigt behöva minska vår egen skogsavverkning. Det skulle få allvarliga konsekvenser för svenska jobb och svensk exportindustri.

EU:s klimatpolitik kan inte bygga på att den svenska skogen används som kolsänka för länder med lägre klimatåtaganden. De i Sverige som vill att det ska vara så är nu svaret skyldiga: Hur många svenska jobb ska bort? Hur många svenska skogar ska beläggas med avverkningsförbud? De partier i riksdagen som vill offra svenska intressen bör säga det i klartext.

Vägen till lägre utsläpp bygger på att alla fossilfria energislag får spela en roll. Kärnkraften är nu på allvar tillbaka i den europeiska energipolitiken. Utöver att allt fler länder bygger egen kärnkraftsproduktion märks det också genom att regelverken utvecklas i mer teknikneutral riktning.

Herr talman! Som EU-medlem förbinder man sig till demokrati och rättsstat, fria medier, oberoende domstolar och ett engagerat civilsamhälle. Sverige förväntar sig att alla EU-medlemmar står upp för detta. I varje stad ska människor kunna samlas under regnbågsflaggan utan hot om våld eller repressalier. Den friheten slåss vi för varje dag. Just i den här frågan vet jag att regeringen har den här kammarens fulla stöd.

Hela EU:s verktygslåda måste användas mot länder som kompromissar med eller kränker demokratins och rättsstatens principer. Det kan handla om att hålla inne stöd från EU-budgeten och i förlängningen om att dra in rösträtten i ministerrådet.

Herr talman! Om ett år, knappt, är det val här i Sverige. Två alternativ står då mot varandra även i dessa EU-frågor. Vi driver på för fler europeiska regelförenklingar, så att det blir lätt att göra rätt för svenska företag i Europa.

Vi driver på för en klimatpolitik som sänker utsläppen utan att slå undan benen för svensk landsbygd och för skogsindustrins viktiga export.

Vi driver på för en stramare migrationspolitik så att ett nej alltid är ett nej i hela det gränslösa Europa.

Vi kommer alltid att värna svenska intressen i EU, för ingen annan kommer att göra precis det.

Vi lever i allvarstider, men svensk och europeisk historia ger oss ändå skäl att känna hopp för framtiden. Vi har klarat krig och kriser förr. Vi har kommit ut starkare på andra sidan förr – inte ensamma och absolut inte utan ansträngning, men tillsammans och genom hårt arbete för en bättre morgondag.

(Applåder)

Herr talman! De stora auktoritära staternas ekonomiska och militära styrka, deras samverkan, deras maktanspråk och deras hänsynslösa krigföring gör att det europeiska säkerhetsläget är mycket allvarligt. För Europas demokratier betyder det att det militära samarbetet måste fördjupas. Inget europeiskt land kan stå starkt på egen hand.

Rysslands styrka på slagfältet bygger på att de sätter ett lågt värde på människoliv. Europas styrka måste bygga på någonting helt annat – på vår ekonomi, på vår teknologi och på en förmåga att producera mer och bättre än våra motståndare.

Den här insikten bygger på lärdomar från det förra århundradet. Modiga människor kämpade och dog för friheten i Normandie, i Karelen och i Telemark. Men frihetens öde avgjordes inte bara där på slagfälten utan också i Detroit, i Pittsburgh och i Seattle – i fabriker där de löpande banden aldrig stannade.

40 år senare var det återigen den fria världens produktion som tvingade det sovjetiska tyranniet på knä och som öppnade dörren till frihet för hela Europa. Då om inte förr blev det tydligt att frihetens starkaste fästning i vår tid är en stor fabrik. Bara den som kan försörja sig själv har makten att bevara sitt självbestämmande.

Här finns det skäl till självkritik. Den europeiska industrin bär en allt tyngre börda av regler, tillståndsprocesser och politiska pekpinnar. Klimatpolitiken har blivit en tvångströja som binder Europas händer medan resten av världen bygger de fabriker som vi sedan handlar från. Genom att belägga våra egna företag med förbud, regleringar och höga skatter driver vi tillverkning och utvinning av råvaror utomlands. Men eftersom vi behöver råvarorna och komponenterna tvingas vi importera dem från länder som inte har ålagt sig själva samma hårda regelverk. Det räddar inte miljön, och det minskar inte utsläppen. Men det försätter oss i en situation som försvagar vår förmåga att stå upp för oss själva, och det försätter oss i beroendeställning i förhållande till länder som inte delar vår syn på frihet. Utan en stark industri och en stabil försörjning av insatsvaror förlorar Europa sitt självbestämmande.

Det här är inte en tid för illusioner. När USA och Ryssland avgör Europas öde får Europa inte sitta med vid bordet. Det beror på beslut som har fattats här – politiska beslut som har fattats i Europa. Politisk klåfingrighet och socialdemokratisk överreglering har gjort att vårt öde nu ligger i andras händer. Att fortsätta på den här vägen äventyrar vår säkerhet. Vi måste verka för ett Europa som förstår vad vår tids stora hot kommer ifrån och som agerar utifrån det.

Herr talman! Europa är frihetens vagga, och frihetens uttryck väcker förakt hos dem som lever i förbittrad avund och som bara förstår maktspråk. Vladimir Putin trodde att väst skulle svika Ukraina när priserna steg och att vi hellre skulle böja oss än att bära kostnaden för friheten. Men han hade fel. Det här är också despoternas historiska misstag. De misstar öppenhet för svaghet och omtanke för feghet. Men demokratier mäter inte sin styrka i uniformer eller parader. De tänker sällan i termer av fiender. Men historien visar att när de hotas reser de sig med en styrka som ingen diktator i världen kan befalla fram.

Herr talman! Europas historiska kraft har aldrig kommit ur höga skatter, tvång eller centralisering. Vår kraft kommer ur de fria folkens fredliga konkurrens och frivilliga samarbete.

Låt oss försvara det som är vårt! Låt oss bygga ett Europa som aldrig mer blir offer för historien utan som är kraften som formar framtiden!

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf, Runar Filper, Sara Gille, Erik Hellsborn, Daniel Persson och Martin Westmont (alla SD).

Herr talman! EU behöver mer och grönare tillväxt. Det är bara så vi kan minska utsläppen i den takt som krävs. Det är bara så vi har en chans att betala av på den ekonomiska och moraliska skuld som vi har byggt upp till kommande generationer.

Oavsett om det är i Milano eller i Paris, i Malmö eller i Piteå vet jag hur snacket går i företagen. I styrelserummen diskuteras inte om man kommer att ställa om utan hur snabbt man kommer att göra det – för att det är rätt sak att göra men också för att det är så man vinner marknadsandelar när världen ställer om.

När svenska ingenjörer tar fram nya produkter debatterar de inte huruvida nästa version kommer att vara grönare och effektivare än den förra; det är helt självklart för dem – för att det är rätt men också för att det är vår unika konkurrensfördel.

Lantbrukaren som ska investera i en ny maskin letar alltid efter den som är bäst och drar minst bränsle och ser fram emot den dag då det finns konkurrenskraftiga alternativ där bränslet kan produceras på den egna gården – för att det är rätt, men också för att han eller hon vill vara en ännu större del av lösningen.

Ägarna till det lilla åkeriet räknar på om det, trots regeringens politik, fortfarande lönar sig att investera i eldrivna budbilar och installera solceller och laddboxar – för att det är rätt och för att deras kunder vill det, men också för att de ska kunna se sig i spegeln och förklara för sina barn att de har försökt att lämna en bättre värld efter sig. De vet att det är dit utvecklingen pekar.

De här diskussionerna förs varje dag i svenska och europeiska företag, i styrelserummet liksom i fikarummet, i den lilla butiken och den stora fabriken. Och samtalen, planerna och investeringarna går bara i en enda riktning: mot den gröna omställningen. Företagen är tydliga med vad de behöver, nämligen höga mål, skarpa krav, långsiktiga spelregler och en politik som gör att det lönar sig att investera i det som är bra för miljön.

Det är därför så beklagligt att regeringen gör det motsatta. Man lovar att sänka elskatten men höjer den två gånger för att sedan återställa den till samma nivå som inför valet. Man lovar att elektrifiera men tar bort miljöbilspremien för att nu återinföra den, om än i mycket mindre skala. Först bjuder man in till energisamtal som företagen och klimatet verkligen behöver, sedan avslutar man abrupt de samtalen.

Vi ser resultatet av den här ryckigheten här hemma. Utsläppen har gått upp och tillväxten ned. Men besluten som fattas i Bryssel är minst lika viktiga. Europa har få egna fossila resurser. Fortsätter vi med fossil energi blir vi fast i att vara en importekonomi.

Vi kan slå oss loss ur Putins och saudiernas bojor. Vi kan bygga en ren ekonomi med ökat välstånd. Men det kräver handlingskraft, och tyvärr finns det oroväckande signaler om att Tidöpartierna har exporterat sitt sätt att arbeta till Bryssel. Sverigedemokraterna vill riva upp EU:s klimatmål och de verktyg som finns för att vi ska kunna nå dem. Kristdemokraterna har sagt att de kommer att rösta nej till EU:s klimatmål till 2040. Moderaternas partigrupp har lagt avsevärd tid på att bromsa EU:s klimatarbete, vilket har lett till att EU nu åker till Belém med sänkta ambitioner utan stöd i vetenskapen.

Inställningen att omställningen ska ske någon annanstans bakas nu in i den europeiska politiken efter att klimatministern varit med och urvattnat klimatmålen till 2040. Att tro att elmoppar i Ghana är bättre än elbilar i Sverige är för mig ofattbart. Om, och jag säger om, det funkar med elmopparna kanske det är likvärdigt för klimatet, men för luftkvaliteten, konkurrenskraften, säkerheten och jobben är det vansinne att inte göra satsningarna här.

Herr talman! Det är inte läge att darra på manschetten i klimatfrågan, varken här i riksdagen eller i Bryssel. De svenska företagen är redo, och de europeiska likaså. De kan och vill leda utvecklingen mot ny teknik och lägre utsläpp. Allt de behöver från oss är att vi står pall när andra vill ge upp om klimatmålen – att vi håller det vi och vetenskapen kräver av oss.

Vi är beredda att göra jobbet, och det förväntar jag mig även av alla här inne.

(Applåder)

Herr talman! Klimatomställningen är avgörande för Europas konkurrenskraft. Men i dag hotas den av svagt ledarskap. Vi befinner oss vid ett vägskäl. Antingen väljer vi kortsiktighet och populism och fördjupar vårt beroende av fossilt, eller så väljer vi vägen framåt till frihet och välstånd genom klimatomställningen.

Vi ser hur oljelobbyn med full kraft försöker övertyga vacklande makthavare om att befolkningen inte accepterar några som helst åtgärder för att sänka utsläppen. Medborgarna är däremot klarsynta. En majoritet av svenskarna och européerna är oroade över klimatkrisens konsekvenser och vill att politiken gör mer.

Vi står som sagt vid ett vägskäl. För Miljöpartiet är vägen framåt självklar. EU ska ligga i framkant. Sverige ska vara en ledande röst, inte en bromskloss.

Herr talman! Hur står det då till med ledarskapet på hemmaplan? Jo, Sverigedemokraterna inspireras av Orbán, Trump och Le Pen. De bedriver kulturkrig mot klimatpolitiken understödda av rysk desinformation och oljelobbyns propaganda. Och vad gör övriga Tidöpartier? Jo, Moderaterna vänder kappan efter vinden. Kristdemokraterna tävlar i populism för att locka SD-väljare. Liberalerna administrerar SD:s klimatpolitik. Medborgarna är däremot klarsynta. De underkänner regeringens klimatpolitik. Nöjdheten är noll.

Herr talman! Det vi har att göra med är ett svagt svenskt ledarskap. Det får konsekvenser i Bryssel. Just när Europa behöver rakryggat ledarskap som mest, just när vi utmanas av USA, Ryssland och Kina, backar Sverige. Då tystnar vår röst för mänskliga rättigheter. Vi backar från vårt klimatledarskap och väljer att fokusera på vårt snäva egenintresse. Det är svagt, och det är farligt.

Miljöpartiet väljer en annan väg. Vi vet att minskade utsläpp inte är ett hinder för tillväxt utan grunden för framtidens välstånd. När industrin ställer om till att bli fossilfri skapas jobb, innovation och starka lokalsamhällen. Men för att Sverige ska ligga i framkant krävs ett ledarskap som vågar ta ansvar och dela på riskerna. Samtidigt som världen satsar på grönt stål och elbilar ägnar sig Tidöpartierna åt att misstänkliggöra de företag som ställer om. Den politiken skrämmer bort investeringar och innovationer.

Miljöpartiet vet att vägen till frihet och välstånd går genom klimatomställningen. Låt mig lyfta fram hur det kan gå till och hur Sverige och Europa kan tjäna på det!

För det första: Den gröna omställningen säkrar framtida jobb och svensk konkurrenskraft. Genom att satsa på fossilfri industri, grönt stål och cirkulär ekonomi kan Sverige och Europa bli världsledande och inte lämna walkover till Kina och USA.

För det andra: Förnybar energi och grön baskraft säkrar vår energiförsörjning. Sol, vind och vätgas är vägen bort från dyr import och ett sårbart fossilberoende som bara gynnar Ryssland.

För det tredje: I Sverige har vi möjlighet till ett hållbart skogsbruk, ett skogsbruk som ställer om. Det handlar om att se till att vi klarar våra nationella klimatmål och får ökad tillväxt i skogen och fler jobb som gör att lokalsamhällena ute i landet fungerar. Vi vet att vi vid sekelskiftet hade ett fungerande skogsbruk som gav bra tillväxt och utvecklades. Vi ska lägga oss på de nivåerna. Vi vet vad som behöver göras.

Sverige har tyvärr en regering som backar in i framtiden och inte förstår vad som behövs i det här läget: grön industri, grön baskraft, el som gör att man kan ställa om nu och en skog som ger landet en framtid.

(Applåder)

Herr talman! Gång på gång döms utländska medborgare för allvarliga brott i Sverige utan att utvisas från landet. Det gäller till exempel våldtäkter, sexuella övergrepp och olika våldsbrott. Det finns många förfärande exempel.

Som alla vet lägger sig regeringen aldrig i enskilda domar, men om lagstiftningen ger orimliga konsekvenser måste lagar och konventioner förändras. Vi är på väg att gå fram med den tuffaste lagstiftningen i hela Norden när det gäller utvisningar på grund av brott. Alla brott som ger mer än böter ska som utgångspunkt också leda till utvisning. Med detta väntas sex gånger fler personer utvisas från Sverige. Vi går längre än någon regering tidigare har vågat göra.

Vi driver också på hårt för att länder utanför Europa ska ta emot sina egna utvisade medborgare. Som alla numera vet villkorar vi bistånd med att länder sköter sig. Vi upplever ett starkt stöd för den här linjen, men inte från alla. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har givit uttryck för att de inte vill villkora svenskt bistånd med att länder tar emot sina egna medborgare.

För mig är trygghet och upprättelse för brottsoffer fundamentala saker i ett av världens absolut mest jämställda länder. Nu genomför vi de reformer som den gamla regeringen inte kunde, inte ville eller inte vågade genomföra.

(Applåder)

Herr talman! Kopplingen mellan moderatstämman och EU-frågor är lite oklar, men om moderatstämman har Vänsterpartiet som vanligt helt fel.

Men låt oss prata om EU-frågor. Jag var med på det möte i Europeiska rådet där bostadsfrågorna diskuterades. Det var inte alls ointressant, men de flesta länder påpekade med viss tydlighet att bostadsfrågor är viktiga men sällan europeiska. Det finns ett antal personer som bor i många städer i Europa samtidigt, men de flesta gör inte det. De flesta bryr sig om den nationella bostadspolitiken, de nationella priserna och de nationella regleringarna. Men det utesluter inte att det finns vissa gemensamma europeiska drag. Det finns regleringar som skulle kunna förenklas också på europeisk nivå, så ingen underkände idén att diskutera saken. Men ärligt talat: Bostadsfrågor ligger inte i topp på Europeiska rådets agenda och ska inte heller ligga där.

(Applåder)

Herr talman! Jag svarade på frågan, och Nooshi Dadgostar har helt fel. Vi har inget sådant förslag. Dessutom har det över huvud taget inget med EU att göra.

Skillnaden mellan olika europeiska länders bostadsmarknad är rätt stor. En del länder har hög befolkningskoncentration på mycket liten yta medan andra har precis tvärtom. Jag varnar Vänsterpartiet för att vilja lägga ut den svenska bostadspolitiken på entreprenad till EU-kommissionen. Sveriges bostadspolitik ligger nämligen långt från Belgiens eller Luxemburgs, för att ta två exempel.

I Sverige vill svenskar i hög grad bo i egna hem, och Sverige bör fokusera på att möta det behov som finns att kunna äga sitt eget hem. Detta har Vänsterpartiet motarbetat sedan miljonprogrammets dagar, och ni fortsätter att motarbeta det. Vi vill öka chansen för människor att spara till en kontantinsats, äga sitt eget hem och bygga en förmögenhet. Ni står för raka motsatsen. Säg det i klartext!

(Applåder)

Herr talman! Jag misstänker att Centerpartiet med ökningen menar att vi sänkte reduktionsplikten på bränslen eftersom den drev upp priset till Europas allra högsta nivåer och gjorde det svårt för helt vanliga människor i höginflationstid att ens kunna köra till jobbet. Varför säger Centerpartiet inte att ni vill tillbaka till 28 kronor litern när det är det ni egentligen menar? Ni kör hela tiden med dubbel bokföring. Ni låtsas att ni är för de saker vi gör men låtsas att de inte skulle påverka något alls.

Sverige har en klimatpolitik i världsfronten. Vi deltar längst fram när det gäller de europeiska klimatåtagandena, och vi kopplar ihop klimatpolitiken med europeisk konkurrenskraft. Sverige kommer att ha lägre utsläpp 2026 än vi hade 2022.

Varför står ni inte upp för er egen politik om ni nu kritiserar att vi har gjort det lite lättare att vara svensk i högkostnadstider?

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar ändå att regeringen och Miljöpartiet tycker totalt olika i de här frågorna men att vi står för det. Det respekterar jag. Den intressanta frågan, Daniel Helldén, är vad Socialdemokraterna egentligen tycker och vad de hade tvingats kompromissa med er om när det gäller svenskt skogsbruk. Det vet ingen.

Snart får ni nog vända er kritik mot EU-kommissionen och inte mot den svenska regeringen, för kommissionen har nu tagit intryck av Sveriges och Finlands ihärdiga arbete för att ändra de krav som ställs på just det svenska skogsbruket.

Jag tror inte att någon har missat att vi har drivit en flerårig kampanj för att visa att svenskt skogsbruk gör större nytta om den ersätter andra produkter och om den växer, avverkas och växer upp igen än om den ska stå som kolsänka för andra länder. Nu har EU-kommissionen tagit intryck, och före det europeiska toppmötet fick vi en mycket tydlig indikation om att kommissionen kommer att ändra reglerna.

Vi har aldrig sagt att svenskt skogsbruk skulle behöva läggas ned, men att det svenska skogsbruket skulle minskas dramatiskt för att andra länder ska komma undan billigare kommer vi inte att gå med på.

(Applåder)

Herr talman! Först måste jag korrigera. Vi har alltså inte förhandlat fram de målsättningar som EU en gång landade på. Tvärtom röstade den svenska regeringen nej till dem, för vi ansåg att de var orimliga. Det gjorde vår regering, Daniel Helldén. Det hade er regering aldrig gjort.

Samtidigt satte EU upp skyhögt mycket högre krav på Sverige än på många andra länder, vilket ledde fram till de orimliga kraven på just svenskt skogsbruk, för att andra länder skulle kunna använda den svenska skogen som kolsänka. Vi röstade nej. Vi stod upp för svenska intressen och offrade dem inte för andra. Om inte Sverige står upp för svenska intressen i EU kommer inget annat land att göra det.

Den stora frågan – med all respekt – är inte vad ni tycker utan vilka eftergifter ni skulle tvinga Socialdemokraterna till när det gäller skogspolitiken, alltså priset för Miljöpartiets deltagande i en eventuell regering någon gång i framtiden.

(Applåder)