Henrik Vinge (SD) svarade Nooshi Dadgostar i en replik om EU-politisk partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2025/26:31 Onsdagen den 12 november” den 12 nov 2025.
Nooshi DadgostarV· i en replikNu blev det fel i matematiken. Vi producerar alltså mer el än vi själva konsumerar. Du kan tapetsera hela Skåne med kärnkraft, Henrik Vinge, men vad är poängen med det om vi bara ska exportera elen till Tyskland? Varför…Herr talman! Sverige har haft en stabil arbetsmarknad därför att vi har låtit parterna ta ansvar. Genom Saltsjöbadsavtalet, förhandlingar och tillit har vi historiskt sett haft färre konflikter, högre sysselsättning och mer ordning och reda än länderna på kontinenten.
I Bryssel tänker man dock annorlunda. Där driver man en överstatlig modell enligt devisen one size fits all vad gäller minimilöner, dygnsvila, stridsåtgärder och löpande detaljreglering. I teorin ska det finnas undantag som ska värna vår modell, men i praktiken vet vi att undantagen kommer att urholkas och att de kan rivas upp när som helst. Länder med fungerande kollektivavtal är i minoritet, och över tid kommer vi att köras över av större intressen.
Samma mönster ser vi i den gröna given, med konsekvensen att småföretagare ska tyngas av en allt större EU-byråkrati. Det är orimligt att tvinga hantverkare och småföretagare att klimatredovisa, herr talman. Varje timme som läggs på klimatbyråkrati är en timme mindre i verkstaden, och färre fakturerade timmar betyder mindre pengar i svensk ekonomi.
EU måste respektera att olika länder löser problem på olika sätt. Den svenska modellen fungerar. Den är byggd nedifrån och upp mellan parter som tar ansvar. Därför behöver vi värna den svenska modellen. Vi behöver stoppa den överstatliga klåfingrigheten. Vi behöver ta bort onödigt krångel för Sveriges företag och låta Sverige fortsätta bestämma över arbetsmarknaden. Det är så vi stärker tillväxten och säkerställer tryggheten för jobben i Sverige.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).
Herr talman! Svenska folket, både hushåll och företag, betalar alldeles för höga elpriser.
I Sverige producerar vi mycket mer el än vi konsumerar. Problemet är bara att vi har byggt kablar till utlandet, och så fort tyskarna, polackerna eller någon annan vill köpa vår el – den som vi har offrat mark för att bygga ut – höjs priserna för oss här i Sverige. De sänks kanske lite grann i Tyskland och Polen, men då väldigt marginellt.
Vänsterpartiet föreslår därför Sverigepriser, och vi har arbetat för det även i EU. Henrik Vinges grupp har dock motarbetat förslaget. De tycker att det är ett bra system att Sverige exporterar el och betalar för det med högre inhemska priser. Vi tycker att det är ett vansinnigt system som går helt emot tanken med att Sverige producerar el. Systemet minskar ju incitamenten för att göra det.
Varför går Henrik Vinges grupp emot idén om Sverigepriser?
Herr talman! Om det vore så enkelt som Nooshi Dadgostar framställer det vore saken en helt annan, men det är det alltså inte. Det finns ingen enkel modell som skulle innebära att vi fick Sverigepriser. Om vi i Sverige isolerade vår elmarknad skulle det dessutom innebära att vi inte har möjlighet att importera el på det sätt vi ibland behöver göra eftersom behovet av el går upp och ned.
Det stämmer dock att elpriserna är för höga. Det beror framför allt på att vänsterpartierna har lagt ned den svenska kärnkraften. Det är grundorsaken, och därför bygger vi nu upp kärnkraften igen. Vi gör också det som går att göra för att på kort sikt kompensera svenskarna för de höga priserna: Vi sänker matpriserna genom att sänka momsen, och vi sänker priset på bränsle så att det går att köra bil. Det i sig sänker dessutom indirekt matpriserna eftersom maten ska transporteras. Vi sänker också skatten för alla som arbetar.
På det här sättet kompenserar vi för de höga priser som i grund och botten härrör från vänsterpartiernas vanstyre under den tidigare regeringen.
(Applåder)
Herr talman! Nu blev det fel i matematiken. Vi producerar alltså mer el än vi själva konsumerar. Du kan tapetsera hela Skåne med kärnkraft, Henrik Vinge, men vad är poängen med det om vi bara ska exportera elen till Tyskland? Varför ska vi lägga 400 miljarder kronor på ett kärnkraftverk som bara ska exportera elen till Tyskland? Vi måste ju se till att våra investeringar kommer till nytta för svenska företag och svenska hushåll. Vad är annars poängen?
Det är bara några år sedan EU:s elmarknad blev till det den är i dag. Kablar till utlandet har vi haft sedan 90-talet, och det har fungerat alldeles utmärkt. För några år sedan började dock EU bygga upp en stor elmarknad som innebär att Sverige har fått högre elpriser därför att vi måste exportera till alla andra och betala priset för det.
Vi skulle kunna behålla exporten. När vi importerar – det är några timmar per år som vi gör det – ska vi förstås betala priset för det. Men varför ska vi i Sverige betala så höga priser för att vi exporterar vår el? Varför stöttar ni ett sådant system, Henrik Vinge?
Herr talman! Återigen: Hade det varit som Nooshi Dadgostar säger hade situationen varit en annan, men den bild hon målar upp stämmer alltså inte. Det är inte så det europeiska elmarknadssystemet fungerar; det vore inte så enkelt för Sverige att isolera sig från den marknaden. Hade det varit det hade vi naturligtvis gjort det, men det går inte.
Det beror bland annat på att man har lagt ned kärnkraften. Hade vi haft en stabil baskraft som vi kunde lita på hade situationen varit en annan, men det har vi inte. Det vi gör är i stället att kompensera hushållen på olika sätt – genom matpriser, bränslepriser och skatter, men även genom elpriser. Vi sänker nu elskatten till 2022 års nivå och försöker på olika sätt att kompensera för detta.
Det europeiska elsystemet fungerar inte optimalt, men det Nooshi Dadgostar föreslår är inte möjligt att genomföra.
(Applåder)
Herr talman! De svenska företagen är tydliga: De vill ha högt satta klimatmål både i Sverige och i EU och skarpa utsläppskrav som inte ändras över tid. De har gjort mångmiljardinvesteringar baserat på den premissen. De varken vill eller kan konkurrera med Kina om att sälja de billigaste och smutsigaste produkterna på marknaden, utan den svenska konkurrenskraften kommer av att vi exporterar bättre och grönare produkter.
Trots det vill Sverigedemokraterna riva upp EU:s klimatpolitik. Förra mandatperioden röstade de nej till klimatåtgärder fler gånger än något annat högerpopulistiskt parti från något annat EU-land. De är sämst i klassen. Jag vet att Henrik Vinge inte bryr sig nämnvärt om klimatet – det hymlar ju inte Sverigedemokraterna med – men varför vill man stoppa och sabotera för de svenska företag som bara vill skapa jobb och tjäna pengar på den gröna omställningen?
Herr talman! Verkligheten är ju precis den omvända. Det Rickard Nordin, Centerpartiet och andra klimatbyråkratiivrare vill göra är att beskatta företagen. Man vill ta företagens resurser, lägga dem i en pott och sedan låta politiker bestämma hur pengarna ska fördelas. Man tror nämligen att man vet bättre. Man tror att det är politiken som ska styra – att det är politiska pekpinnar, centralstyrning och olika typer av pålagor som på något sätt ska driva oss i rätt riktning.
Det är helt fel. Företagen vet vad de behöver för att växa. De vet vad de behöver för att kunna konkurrera med omvärlden. Låt därför företagen fatta besluten själva! Släpp loss den europeiska företagsamheten och stoppa den politiska klåfingrigheten när det gäller europeisk industri!
(Applåder)
Herr talman! Nu är det ju så, Henrik Vinge, att Centerpartiet i sin budget sänker företagsskatterna mer än regeringen gör. Vi har också föreslagit en betydligt större sänkning av elskatten än den som regeringen och Sverigedemokraterna har gjort.
Företagen säger mycket tydligt att de vill ha långsiktiga spelregler och tuffa klimatkrav. Den här politiken från Sverigedemokraterna, inte minst på den europeiska nivån, skadar svensk tillväxt. I förlängningen skadar den även den svenska välfärden, för det är ju därifrån – från företagens vinster och skatteinbetalningar – som vi får pengar till vård, skola och omsorg.
I den fossila ekonomin, det vill säga Sverigedemokraternas ekonomi, är Sverige och Europa importberoende, men i den förnybara ekonomin blir vi ett vinnande exportland. Det har näringslivet fattat, och det är därför Centerpartiet driver detta. När ska Sverigedemokraterna sätta Sverige främst och komma in i tillväxtmatchen? När ska Sverigedemokraterna börja lyssna på det svenska näringslivet och sluta rösta nej till varje förslag för en mer ambitiös klimatpolitik i EU?
Herr talman! Den europeiska tillväxten har varit betydligt sämre än till exempel den amerikanska. Det beror i stor utsträckning på klåfingriga politiker som Rickard Nordin.
Det är precis det här som vi inte behöver om vi ska kunna konkurrera med omvärlden. Vi behöver tvärtom släppa loss kraften i den europeiska industrin. För att de europeiska företagen ska kunna växa, skapa och producera saker behöver vi låta dem fatta beslut baserade på rationell grund, inte på politikers nycker.
Det är kärnan i vår politik. Det är också det som kommer att driva på tillväxt och som kommer att kunna säkerställa europeisk konkurrenskraft framöver.
(Applåder)
Herr talman! Sverigedemokraterna säger nej till EU:s klimatpolitik, nej till förnybar energi och nej till att satsa på den gröna industrin. Sverigedemokraterna säger helt enkelt nej till framtidens ekonomi. De blir då svaret skyldiga. Vad ska vi leva av i Sverige och Europa i framtiden om vi inte ställer om? Tycker Henrik Vinge att det är en bra idé att göra Europa helt beroende av Kina när det gäller elbilar, batterier och fossilfritt stål?
Herr talman! Nej, det tycker jag naturligtvis inte. Men det finns en grundläggande skillnad mellan Sverigedemokraternas och Miljöpartiets samt Centerpartiets syn på detta. Vi tror inte att politiker fattar bättre företagsbeslut än företagen själva gör.
Vi tror inte att företagen fungerar bättre om man tar deras resurser, lägger dem i en hög och låter politiker fördela ut dem. Vi tror inte att företag fungerar bättre om vi säger till dem, från Bryssel, Stockholm eller någon annanstans: ”Så här ska ni bedriva er verksamhet. Det här ska ni satsa på och göra.” Vi tror att företagen själva fattar de besluten bättre. Det är grundpremissen.
Företagen vill växa. Företagen vill producera mer. Låt dem göra det! Ta bort klåfingrarna! Låt företagen själva släppa loss kraften! Det är så vi får tillväxt i Europa.
(Applåder)
Herr talman! Det är intressant att lyssna på Henrik Vinge. Sverigedemokraterna ägnar sig nämligen åt att bromsa hela klimatomställningen. De tar bort alla de saker som gjorde att de svenska företagen låg i framkant och har skadat företagens affärsmodeller för hur de ska arbeta framåt. De ser till att låsa in de pengar som stora industribolag, som behöver uppbackning av regeringen och ett tydligt stöd internationellt, vill ha och behöver, oavsett om det är företagsekonomiskt lönsamt eller inte.
Vi i Sverige halkar efter. EU halkar efter. Vi ser Kina gå om Europa. De tar alla marknadsandelar. Vi kommer att stå här med en ekonomi som backar därför att Sverigedemokraterna bromsar hela klimatomställningen.
Herr talman! Det blir viss upprepning här. Skälet till att Kina tar marknadsandelar från Europa är att politiker som Daniel Helldén sätter tvångströja på de europeiska företagen och förhindrar dem att kunna konkurrera med till exempel Kina. Det är grundproblemet.
Om de europeiska företagen hade haft samma förutsättningar som de kinesiska hade den europeiska tillväxten sett bättre ut. Och då hade vår säkerhetspolitiska situation varit bättre, därför att vi hade haft större produktionskapacitet.
Det är i grund och botten ett feltänk att tro att det är politiker som skapar värde. Det är det inte. Det är inte politiker som skapar tillväxt. Det är företag som gör det. Låt företagen fatta sina beslut i fred, och ta bort klåfingrarna från europeisk industri!
(Applåder)
Herr talman! Sverige är ett litet exportland med en liten valuta. Våra närmaste handelsländer befinner sig som tur är i vårt närområde, här i Europa. Det är länder som Tyskland, Finland, Nederländerna och Frankrike. De har en sak gemensamt: en gemensam valuta.
Min fråga till Henrik Vinge är: Vore det inte bäst för svensk handel och tillväxt att knyta Sverige närmare våra handelspartner och införa euron?
Herr talman! Nej, det tror jag inte att det skulle vara. Vi kan titta på historien. Eurosamarbetet har fungerat bra i vissa tider och varit gynnsamt för länder som har varit med. Men i andra tider har det varit väldigt problematiskt.
Vi kan titta på till exempel den kris som drabbade Europa, kallad finanskrisen, där olika länder i Europa i praktiken gick bankrutt och andra länder fick betala notan. Då var vi i Sverige glada över att stå utanför, ha en självständig riksbank och ha möjlighet att själva styra vår penningpolitik.
Man kan inte planera för att det ska vara soligt väder jämt. Det kommer det inte att vara. Ibland kommer det att regna. Då kommer vi att vara glada över att vi har vår egen valuta som vi kan falla tillbaka på.
(Applåder)
Herr talman! Det är just med tanke på regn och rusk som jag ställer frågan. Euron är ju mycket mer än bara en gemensam valuta. Det är en försäkring mot handelskrig och osäkerheter. Det är en biljett till förhandlingsbordet med för Sverige viktiga handelsländer, såsom Tyskland och Finland. Det ligger därför i Sveriges intresse att gå med i eurosamarbetet.
Min fråga till Henrik Vinge är: Är Sverigedemokraterna beredda att ompröva sin syn när det gäller euron om omvärldsläget skulle kräva det, precis som man gjorde om Nato när Ryssland invaderade Ukraina?
Herr talman! Vår uppfattning är att den svenska valutan har tjänat Sverige väl och att det fortsatt är på det sättet. Vi har stor nytta av att själva kunna fatta penningpolitiska beslut i tider av oro. Just nu befinner sig hela världen i ett säkerhetspolitiskt oroligt läge. Då är det ännu bättre att vi har möjlighet att fatta de besluten själva.
Vi drar lärdomar av det som hände under till exempel finanskrisen. Då var Sverige väl betjänt av att ha en egen valuta. Hade vi inte haft det hade vi drabbats betydligt hårdare, vilket hade skadat svensk tillväxt. Det hade lett till högre arbetslöshet och högre kostnader. Men vi slapp det därför att vi hade en egen valuta. Det ska vi vara glada för.
Det kommer att komma dåliga tider igen. Då kommer vi att vara tacksamma för att vi inte har gått den vägen och gått med i EMU.
(Applåder)
