Herr talman! Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet begärde Socialdemokraterna att statsministern skulle kallas till utskottet för att där kunna redogöra för konsekvenserna och händelseförloppet kring det numera välkända agerandet av den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. Det är väl bekant att det har förekommit bortglömd mobiltelefon på Ungerns ambassad. Det har glömts handlingar på konferensgårdar. Det har uppenbart funnits risk för att säkerhetsklassad information har spridits.

Statsministern är ansvarig för utnämningen av Landerholm men också för den arbetsordning vi har i Regeringskansliet. Då infinner sig frågan: Varför vill inte statsministern komma till riksdagen och redovisa för konsekvenserna? Det är ytterst viktigt att man får klart för sig om det har spridits säkerhetsklassade uppgifter och inte minst om det har vidtagits åtgärder i Regeringskansliet för att undvika att sådana här allvarliga misstag sker igen.

Herr talman! Vi är nu halvvägs inne i mandatperioden, och Tidöavtalets politik faller på plats allteftersom. Vi tillsammans är garanten för att det ska vara enkelt att leva i Sverige om du sköter dig och bidrar, men å andra sidan ska det inte vara en räkmacka utan väldigt jobbigt om du väljer vägen att vara exempelvis kriminell i Sverige.

Vi gör nu mycket bra för Sverige, herr talman. Vi vill se ett Sverige som håller ihop och som bygger på gemensamma värden. Vill man vara en del av det är man välkommen. Annars kan man bo någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

En del i detta är givetvis frågan om medborgarskap. Det ska vara något att kämpa för och inte, som tidigare, något som delas ut ganska frikostigt. Vi vill att det ska vara hederliga människor som välkomnas till vårt land som nya svenska medborgare. Det handlar om att ställa krav på att man ska uppvisa lojalitet och välvilja gentemot sitt nya land, att man ska ha goda intentioner och att man ska förstå sitt nya land men också om att man ska kunna försörja sig. Detta är egentligen alldeles självklara saker.

Det är bra att vi nu gör verklighet av detta genom att ställa just sådana krav för att man ska kunna få svenskt medborgarskap.

I veckan överlämnade dessutom 2023 års fri- och rättighetskommitté sin utredning om ändringar i grundlagen, och där ligger förslag om utökade möjligheter att återkalla medborgarskap. Om man har fått sitt medborgarskap på felaktiga grunder eller om man har begått brott som hotar Sveriges säkerhet ska alltså medborgarskapet kunna återtas.

I utredningen var vi tillsammans med regeringen överens om att gå något längre än vad kommittén kunde enas om. I frågan om att återta medborgarskap vill vi även inkludera delar av den organiserade brottsligheten - den som hotar grundläggande och vitala intressen för den svenska staten såväl som för samhället i stort.

Under partiledardebatten sa Socialdemokraterna uttryckligen att man gärna sett att vi hade haft en sådan lagstiftning på plats. Med anledning av det skulle jag vilja fråga statsministern: Är statsministern beredd att ta just det förslaget till riksdagen?

Herr talman! Tack för svaret, statsminister Ulf Kristersson!

Det är glädjande att se att vi har en majoritet i riksdagen och en sund regering som nu gör de reformer som vi behöver. Det ska alltså bli svårare att bli svensk medborgare, och det ska bli lättare att bli av med sitt svenska medborgarskap. Det är en tydlig signal om att vi faktiskt värdesätter medborgarskapet högt, och det är någonting som vi alla ska vara stolta över.

Precis som statsministern nämnde och som även jag nämnde tidigare vet vi tyvärr att de svenska medborgarskapen har utfärdats ganska frikostigt, och det får vi nu anledning att se över.

Vi har också diskuterat att pausa beviljandet av nya medborgarskap eftersom vi ännu inte har nya lagar på plats. Det är någonting som både min partiledare och migrationsminister Forssell har sagt i intervjuer.

Min fråga till statsministern är därför: Hur går arbetet med att pausa beviljandet av nya medborgarskap?

Herr talman! Vi lever i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Vi är beroende av att andra länder känner förtroende för vårt säkerhetsarbete för att vi ska kunna utbyta underrättelseinformation på ett bra sätt. Det är väldigt viktigt att Sverige har ett tryggt arbete med detta.

Ulf Kristersson har utnämnt en barndomsvän till nationell säkerhetsrådgivare, en person som inte har blivit anställd på brukligt sätt i ett anställningsförfarande. Jag talar alltså om Henrik Landerholm, som sedan har anställt personer utan att säkerhetspröva dem och glömt en mobiltelefon på den ungerska ambassaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I Dagens Nyheter har det nu framkommit uppgifter om att Landerholm även har glömt säkerhetsskyddsklassat material på en kursgård. Han har själv uttryckt att detta material hittades av medarbetare och återfördes till Regeringskansliet. Detta har visat sig inte stämma, utan det är alltså obehöriga som har hittat detta säkerhetskyddsklassade material, vilket innebär att säkerhetsskyddsklassat material nu är röjt. Detta kan vara en brottslig handling.

Det är rimligt att Ulf Kristersson nu svarar på frågorna. Vi kan inte ha personer som inom ramen för sitt arbete har begått den här typen av brottsliga handlingar. Stämmer det som DN har skrivit, eller gör det inte det, statsministern?

Herr talman! Varje gång man frågar Ulf Kristersson om detta raljerar han och tar inte frågan på allvar. Jag skulle vilja uppmana statsministern att inte tala eller agera på ett sådant sätt utan svara på frågorna.

Det här är viktiga saker. En person som är statsministern mycket nära och som ska agera som nationell säkerhetsrådgivare har alltså röjt säkerhetskyddsklassat material. Detta kan vara ett hot mot rikets säkerhet.

Därför måste jag upprepa frågan för att få ett svar. Vi vet alla att en KU-anmälan inte är någonting som en statsminister kan gömma sig bakom. Det är bara att svara på frågan; det finns inget olagligt i detta.

Regeringskansliets presstjänst har sagt att det inte är aktuellt att polisanmäla händelsen. Jag vill veta om statsministern eller statsministerns närstående har varit delaktiga i att fatta ett sådant beslut, det vill säga att det inte är aktuellt. Jag vill också veta när statsministern fick reda på att det hade röjts säkerhetsskyddsklassat material om Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om arbetsmarknadsläge, konjunktur och företagande.

Vi kan se att arbetslösheten i Sverige är hög - den fjärde högsta i EU. Vi har ett snitt på 8,4 procent i dag, och genomsnittet i EU är 5,9 procent. Det är bara Spanien, Grekland och Finland som har högre arbetslöshet än Sverige.

Var fjärde ungdom är arbetslös, och nyföretagandet var förra året på sin lägsta nivå sedan 2009. Det minskade med 9 procent. Hemma i Värmland var nivån den lägsta sedan 2003.

Lågkonjunkturen tillsammans med de stora förändringarna på arbetsmarknaden och konkurser, varsel och uppsägningar gör att det ser väldigt tufft ut för många hushåll runt om i landet. Inte minst i byggsektorn ser vi att orderböckerna är väldigt tomma. Efterfrågan har dykt, och det har pågått ett tag.

Så sent som i tisdags lade Säffles största företag Moelven Byggmodul sitt tredje varsel på kort tid. Det förra varslet kom före jul, och nu varslades 70 anställda. Det är klart att det är många familjer som drabbas i ett redan ekonomiskt pressat läge med höga räntor och den senaste tidens kostnadsökningar. Frågorna är många vid köksborden och runt om på arbetsplatserna: Hur kommer vår framtid att utvecklas? Detta är ett stort bekymmer inte minst på landsbygden.

Min fråga till statsministern är därför hur han och regeringen tänker agera kortsiktigt för att få igång företagen så att det anställs. Hur kan man också ge möjligheter till en långsiktig näringslivsutveckling runt om i landet?

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Vi kan också konstatera att de åtgärder som borde ha vidtagits de senaste åren inte har vidtagits från regeringens sida. Det har blivit dyrare att anställa. Relativt de begränsade underlättande åtgärderna får detta stora effekter för företagen med 10 miljarder i ökade kostnader per år och per budget som ni har lagt fram från regeringens sida. Detta sker i tider då vi måste underlätta att anställa.

Jag är uppvuxen i en bygd där detta har varit paradgrenen för att få fart på jobb och företagande utifrån många partiers fokus - inte minst regeringspartiers engagemang. Därför har jag också stora förväntningar på att det kommer åtgärder både för att hantera förutsättningarna för företag att anställa, starta och utvecklas och för att hantera arbetsmarknadens konsekvenser.

Vad kan jag ta med mig till de människor hemma i Säffle som nu drabbas av varsel, och vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta på kort sikt för att stimulera arbetsmarknaden?