Fru talman! Nu förstod jag inte riktigt slutfrågan. Det finns många olika typer av EU-klimatmål. Dessvärre finns det alltför många klimatmål i Europa, och det finns kanske lite för många mål också här i Sverige.

För samtliga EU-rättsakter ser Sverige inte ut att klara målen i dag, och detsamma gäller de allra flesta länderna i Europa. Det beror ofta på att rättsakterna är dåligt utformade. Det kommer att visa sig i det fortsatta arbetet på europeisk nivå, där flera av rättsakterna rimligtvis kommer att justeras eftersom flera stora länder i Europa inte har någon som helst möjlighet att uppnå dem.

Vi har också EU-rättsakter som direkt motverkar omställningen. Exempelvis har vi mål för förnybart som gör att Sverige inte kan bygga kraft som inte är förnybar utan att bryta mot målen. Vi har energieffektiviseringsmål som kan leda till att vi bryter mot EU-målen om vi satsar på fossilfritt stål här i Sverige, till exempel.

Fru talman! Landsbygden ska vi definitivt satsa på, men jag tror inte att det är genom budgetanslag som vi får landsbygden att frodas igen. Då är det betydligt viktigare att göra det billigare och lättare att arbeta. Sänkt skatt är naturligtvis viktig politik för landsbygden. Att göra det billigare att transportera sig är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra det billigare för våra lantbrukare att tillverka mat är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra om strandskyddet, där det pågår ett aktivt arbete i dag, är otroligt viktigt för tillväxten på landsbygden.

Det finns alltså många saker man kan göra. Jag tror inte att lösningen ligger i att transferera stora pengar i budgeten. Det är inte så vi får igång svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna!

Sverigedemokraterna har naturligtvis ett mycket starkt engagemang i dessa frågor, och jag tycker att detta märks på det jag precis sa i talarstolen.

I Sverige har vi klimatmål, och dem ska vi såklart försöka uppnå. Däremot har vi svårt att styra över klimat och väder, även om vi i riksdagen har mycket att säga till om. Det vi reellt kan göra i Sverige, om vi direkt går ned på minusutsläpp, är att vi kan fördröja uppvärmningen med kanske några veckor.

Vi ska inte tro att vi kan förändra vädret eller den temperatur vi har här i Sverige, men det betyder inte att vi inte ska vara en aktiv part i det globala klimatarbetet eller att vi inte ska göra vårt allra bästa - absolut inte.

Samtidigt ska vi ha en förståelse för vilken rådighet vi har så att vi inte lovar människor att det kommer att bli färre naturkatastrofer eller regna mindre om vi får makten. Det blir inte mindre torka för att ett visst parti får makten - naturligtvis inte. Hur människor röstar i valet kommer sannolikt inte att påverka hur mycket regn det kommer, inte ens om 100 år. Det är så det ser ut.

Det kommer att inledas ett arbete med de svenska klimatmålen i Miljömålsberedningen under nästa år. Då kommer vi att se över en del av målen. 2045-målet kommer att ligga fast, och jag kan i dag inte se att Sverige inte ska nå det målet. Vägen dit är inte spikrak, men jag tycker att utvecklingen långsiktigt ser positiv ut. 2030-målet ska ses över, så det är inget som bekymrar mig särskilt mycket.

Fru talman! Det finns dessvärre alltför många mål, så det är inte alltid så lätt att veta exakt vilket mål som avses. För 2030 har vi ett svenskt mål, och sedan har vi ett europeiskt mål. Det är ofta lite förvirrande.

Det svenska målet kommer att ses över, alltså målet för transportsektorn. Det bekymrar mig inte särskilt mycket. Sedan har vi målet för ESR-sektorn, som dessvärre sitter ihop med ett annat mål. Det är alltid lite rörigt. För ESR-målet i sig ser det ganska bra ut. För LULUCF ser det betydligt sämre ut. Där pågår en långrandig miljömålsberedning som jag har hört kanske snart är färdig, och vi får se hur det går med den.

Stina Larsson nämnde giftimporten från Kina, och där är problemet att Sverige saknar rådighet att direkt stänga ned apparna och förbjuda importen. I dag är vi en del av EU-systemet, och då måste vi försöka ta det den vägen. Här tycker jag att vi från svenskt håll ska fortsätta att vara aktiva i den diskussion som pågår.

Jag tycker att man från europeisk sida bör ta betydligt hårdare tag mot denna import. I grunden skulle det vara en rimlig åtgärd att förbjuda shopparna omedelbart. De borde inte få verka på den europeiska marknaden. Det finns ingenting som tyder på att det är några enstaka fall av regelbrott, utan det sker gång på gång.

Vad gäller posthantering från Kina tycker jag att man helt enkelt borde vägra att följa de internationella överenskommelser som i dag finns eftersom de är fullständigt horribla. Det är helt orimligt att vi ska subventionera kinesiska portokostnader så som vi gör i dag.

Fru talman! Jag håller med om mycket av det ledamoten säger. Många stora framsteg har gjorts, och många goda nyheter borde vi berätta om.

Som socialdemokrater vill vi gärna fortsätta berätta om framsteg och goda nyheter. Vi har en önskan och ett uttalande om att vi vill se Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet, men vi vet också att det då behövs en regering som vill minska utsläppen, inte öka dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I mars i år kom regeringens reviderade skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning. I första stycket, Skrivelsens huvudsakliga innehåll, står följande: "Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. Under den innevarande mandatperioden behöver en rad åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter."

Min fråga till ledamoten är: Om man tittar på regeringens budget för 2025, var kan man se vilka åtgärder som föreslås och vilka resurser regeringen tillfört efter beslutet om den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning, som skulle minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter?

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket på klimatanpassning som Kristerssonregeringen gör på de anslagsområden vi talar om. Kostnaderna kommer bara att öka för ett samhälle som inte arbetar förebyggande.

Vi kan ta några exempel. Översvämningarna i Gävle 2021 uppskattas ha kostat 1,2 miljarder. Stormen Hans uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Skogsbranden 2018 uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Den totala kostnaden för torkan 2018 uppskattades till 6-10 miljarder kronor. Ett annat exempel är de samhällsekonomiska effekter som jordskredet vid E6 vid Stenungsund gav. Bara återuppbyggnaden beräknas kosta 1-1,2 miljarder kronor, men i och med att tågen inte kan gå och att gods- och persontrafiken inte kan köras beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 2,4 miljarder kronor per år.

Socialdemokraternas bedömning är att det inte går att vänta. Som jag sa står det tydligt i den handlingsplan som kom att en rad åtgärder behöver vidtas under innevarande mandatperiod för att skapa förutsättningar. Det är därför jag menar att ledamoten gärna får återkomma till de åtgärder och resurser som finns i den samlade budgeten för 2025. Ansvaret för detta har ju Ulf Kristersson och den regering som han har tillsatt.

Ledamoten får också gärna svara på min andra fråga, om ledamoten anser att Sverige klarar det av regeringen framförhandlade EU-klimatmålet med regeringens klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Nu är det tredje gången under denna mandatperiod som Tidöregeringen slår sig för bröstet för en förträfflig miljö- och klimatbudget. Vi har hört om satsningar och kommentarer om att det är den största budgeten på flera år. Vi har läst om det i medierna. Men hur ser det egentligen ut?

I den första budgeten slaktades ju naturvårdssatsningarna med nästan 1 miljard. 1 miljard är ju 1 000 miljoner kronor. Sedan återfördes 30 miljoner i en vårbudget i något som kallades för en satsning på biologisk mångfald.

I samband med budgetpresentationen i höstas slog regeringspartierna och SD på stora trumman igen och berättade att 137 miljoner kronor skulle återföras till naturvårdsbudgeten för att bland annat satsa på skötsel av naturreservat och vandringsleder. Men fortfarande ligger naturvårdssatsningen långt ifrån den 2-miljardersnivå som den låg på innan denna regering tillträdde och före inflationsökningen.

Jag kan konstatera att det är skillnad mellan ord och handling här och att detta inte är så prioriterat som man säger. Jag undrar: Om ni inte är beredda att satsa riktiga pengar på miljöområdet, hur ska vi då kunna nå våra miljökvalitetsmål?

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten undviker att svara på frågan.

Naturligtvis är det olika prioriteringar som avgör hur vi satsar våra pengar. Den prioritering som energi- och näringsminister Ebba Busch talar sig varm för, att vi ska satsa enorma summor på kärnkraft och betala det överpris som det ser ut att bli, står vi absolut inte bakom.

Vi ser att det behövs satsningar på vindkraft till havs, exempelvis, och andra teknikneutrala satsningar - i stället för att man enbart lägger pengarna i en korg.

Men jag vill återkomma till miljökvalitetsmålen. Vi ser i regeringens egen tabell att flera mål inte uppnås. Ett långsiktigt utsläppsmål för 2045 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusutsläpp till 2040 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter uppnås inte. Målet om en ökad andel kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning till 2025, 2030 och 2035 uppnås inte. Vi fick en rapport om att matavfallet inte har minskat som man har tänkt sig. Vi uppnådde inte heller målet för 2023. Målet om bygg- och rivningsavfall uppnås inte heller.

Detta är alltså från regeringens egen budget.

Sverige går bakåt inom vissa av dessa områden. Vi har också backat jämfört med många andra länder. Vi har gjort det sämre när det gäller klimatutsläppen och när det gäller den cirkulära ekonomin.

Hur kan ledamoten med gott samvete blunda för detta? Vad säger ledamoten att vi ska göra för att vända denna utveckling? Jag ser att det inte kan få fortsätta så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande. Vi har i stället ett särskilt yttrande när det gäller utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids största ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Alla siffror pekar redan på att 2024 blir det varmaste året någonsin, efter nio år av nya värmerekord. Haven stiger. Isar smälter. Alpernas glaciärer försvinner i rekordfart. Snödagarna blir färre, vilket också vi som bor på Sveriges fantastiska skidorter ser. Men om man vill ha en vit jul, fru talman, föreslår jag ändå att man gör ett besök hemma hos mig i Åre.

Fru talman! En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att Europa inte är redo för riskerna med ett förändrat klimat. Klimatförändringarna hotar energi- och livsmedelsförsörjningen, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiell stabilitet och människors hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån har många av klimatriskerna redan nått kritiska nivåer, och de kan bli katastrofala.

För Sveriges del, precis som för norra Europa i övrigt, är en ökad mängd nederbörd den stora effekten av klimatförändringarna. Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar i större delen av landet. När det gäller de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar.

Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom föroreningar av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Fru talman! Världen, Europa och Sverige - från norr till söder - drabbas av klimatförändringarna. Vi socialdemokrater lägger därför mer än dubbelt så mycket, jämfört med SD-regeringen, i vår budgetmotion på klimatanpassning. Vanligt folk drabbas nämligen när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer.

Fru talman! Utsläppen måste minska här och nu, innan klimatförändringarna blir värre och inte går att stoppa.

I Sverige har vi en regering som har valt att öka utsläppen, som gör glädjekalkyler och som lämnar en springnota till nästa mandatperiods regering.

Fru talman! Det har varit en hel del glädjekalkyler under regeringens drygt två år vid makten. I klimatredovisningen redovisas ett scenario där man säger att regeringen klarar ett av klimatmålen. Jag tänker också på klimat- och miljöministerns "gyllene lösning". Vi kan se på beräkningen av utsläpp från fossila drivmedel för 2024. Regeringens prognos var uppfylld redan i september i år. Upp med handen, ni som har en fossilbränslebil och som inte har tankat sedan i september!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Sverige behöver en politik som tar sig an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Sverige behöver en politik som ökar den cirkulära ekonomin, och Sverige behöver en politik som gör att klimatomställningen fungerar för vanligt folk i hela landet.

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar i vår budgetmotion 1 300 miljoner kronor mer än regeringen på detta utgiftsområde.

Vi satsar på miljöövervakningen för att kunna ge beslutsfattare välgrundade underlag och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Vi satsar 500 miljoner mer på Industriklivet, industrins gröna omställning, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018. Det, fru talman, blev till exempel satsningar på industriprojekt - det handlade om biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. Industriklivet måste fortsätta att utvecklas.

Vi utredde snabbare tillståndsprocesser. Den här regeringen lämnade över förslag till Sveriges riksdag, och man kommer inte att kunna lösa att ändringstillstånd för verksamheten ska vara huvudregel. Det beklagar jag, fru talman.

Vi satsar 250 miljoner mer på Klimatklivet, som bland annat gett bidrag till 180 000 laddpunkter i hela landet och biogasstöd, som många svenska bönder använt sig av.

Naturvårdsverket har kommunicerat att inga nya stöd nu kan utlysas. Därför är mer resurser av största vikt. Naturvårdsverket har för övrigt en central roll i Sveriges miljö- och klimatarbete. Vi socialdemokrater stärker därför myndigheten med 50 miljoner kronor.

Vi stärker även åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor. Det handlar om fler fiskerikontroller och kameraövervakning på fiskefartyg. Vi måste stärka de fiskbestånd vi har kvar. Det, fru talman, måste vi göra nu.

Vi vill att den gröna industriella revolutionen, som startade i norra Sverige, ska fortsätta. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar, bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror, bygger vårt välstånd och skapar tusentals nya jobb. Men, fru talman, då kan vi inte ha en regering som satsar på fossila bränslen från diktaturstater, som gör att färre elektrifierade fordon säljs från svenska företag. Vi kan inte ha en regering som lämnar walkover.

Detta innebär även de åtaganden som SD-regeringen har förhandlat med EU om när det gäller EU:s klimatmål, som inte nås med regeringens politik. Är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i utsläppsrätter och böter?

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur, som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. De nedskärningar som SD-regeringen gjort under flera år när det gäller skydd av och åtgärder för värdefull natur får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen.

Fru talman! Skogen skapar klimatnytta som kolsänka och med nutidens och framtidens fossilfria produkter. Men nedskärningarna har även gjort att många skogsägare har fått vänta - och de fortsätter att vänta - på sin ersättning, som de har rätt till när de bevarar skyddsvärd skog. Det är inte värdigt, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Över hela landet får nationalparker och naturreservat mindre resurser. Det syns att skötsel och åtgärder inte längre fungerar. Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt - naturen. Men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera. Det handlar om tillgängligheten och om hållbarheten för oss här och nu men även för framtida generationer.

Därför satsar vi socialdemokrater 500 miljoner mer än SD-regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv såväl i Sverige som i världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar.

Dessvärre möter regeringens budgetproposition inte heller i år den situation som Sverige står inför. Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att klimatomställningens jobb inte försvinner i väg till andra länder.

Med detta önskar jag god jul till fru talmannen, till alla fina kollegor i utskottet och till kansliet. Tack för i år!

(Applåder)

I detta anförande instämde Jytte Guteland, Joakim Järrebring, Björn Petersson och Sofia Skönnbrink (alla S).

Fru talman! Om det är kända tongångar från mig i talarstolen beror det på att det är samma gamla utsläpparpolitik från regeringen, det vill säga vi når inte målen, och vi fortsätter att släppa ut i stället för att minska utsläppen. Tongångarna kommer att vara sådana tills vi har en regering som gör det man lovar inför ett val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag har ingen aning om hur någon har uttryckt sig, men jag kan väl säga så här: Sverige behöver billig el om vi ska klara konkurrenskraften i vår industri och om vanligt folk ska ha råd med elräkningarna - det är bedrövligt i södra Sverige just nu.

Vad Sverige behöver är en politik på både kort och lång sikt. Man kan inte lägga alla ägg i en och samma korg om de kläcks om 40 år. Vi måste kunna göra både och.

Det är väl självklart att man ska använda all ny teknik som finns för att klara av det här. Om det ska vara möjligt måste vi måste bygga ut vindkraften nu. Om det ska vara möjligt måste vi lagra kraften nu. Ska vi bygga kärnkraft ska det bli billig el som gör den konkurrenskraftig för industrin. Det tror jag inte är svårt att förstå.

Alla kraftslag behövs, men vad som behövs på riktigt är billig el, både på kort och på lång sikt. Där är ledamoten svaret skyldig. Hur mycket har byggts sedan regeringen tog över? Har det kommit upp ett enda vindkraftverk? Ser vi en ökad energitillgång någonstans, eller står man efter två år fortfarande bara och pratar?

(Applåder)

Fru talman! Fru talmannen upplyser inte ledamoten om att det här inte är en energipolitisk debatt, men då kan väl jag göra det. Det finns ju väldigt mycket att diskutera i det här betänkandet som inte har någonting att göra med det som ledamoten just nu tar upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

För Socialdemokraternas del är det viktigt att vi får till el här och nu. Ska vi kunna bygga den klimatsmarta industri som skapar jobb och sjysta villkor i hela landet måste vi ha el här och nu, annars försvinner de jobben till något annat land som kan erbjuda energin.

Jag vet att Kristdemokraterna egentligen förstår att man inte bara kan göra en enda sak. Man måste faktiskt göra flera saker. Man kan inte lägga alla ägg i en korg där de kanske kläcks om 20 eller 40 år, utan det måste ske här och nu.

Man har precis sagt nej till 13 havsvindkraftsparker, fastän vi har ett bolag i Sverige - Saab - som har gjort om tekniken och säljer den till andra länder som klarar av att både ha havsvindkraft och försvar. Men Sverige använder sig inte av sitt eget företag. Det är väldigt mycket som är konstigt i det här.

Om det är en energipolitisk debatt vi ska ha, fru talman, kan vi ha det. Jag tycker dock att det är värt att nämna det som den här debatten ska handla om, det vill säga Industriklivet, Klimatklivet, naturen, biologisk mångfald och skogen.

Det finns mycket att prata om. Nu har vi tillbringat den här stunden med att prata om kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Energiproduktion är en central del av all klimatpolitik i världen. Det är det absolut viktigaste redskapet för att minska utsläppen. Vi kan inte separera klimatpolitiken från hur vi framställer energi. Det går inte, och det vore livsfarligt om debatten tog den vägen.

Jag ska informera ledamoten om varför frågorna är viktiga att ta just med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna vill inte att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4. Det är i elområde 4 det råder underskott på el, och det är i elområde 4 som elen är dyr och vi verkligen behöver billig el.

Det tillkommer mer elproduktion varje år i Sverige, och det kommer att fortsätta. Det byggs sol- och vindkraft. Det sker redan. Det är tillåtet att bygga havsvindkraft. Danmark har nyligen utlyst, med ännu bättre villkor än i Sverige, möjligheten att bygga havsvindkraft. Inte ett enda bolag ville bygga någonting alls. Det finns ingen väg att få billig, snabb el omedelbart - det kommer att ta tid. Därför måste processerna börja nu. Annars kommer det aldrig att bli klart. Det är så vi har haft det under så många år.

Man vill inte göra det möjligt att bygga kärnkraft. Sedan kan man säga det eller skriva det på sin hemsida, men om man fortfarande inte vill att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där den behövs som mest vill man inte att det ska byggas. Man vill inte skapa förutsättningar för att bygga för de låga priser som behövs för klimatomställningen.

Varför ska det inte vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4 där vi behöver stabil leverans så snart som möjligt? Alternativet kan inte vara gasturbiner. Det är verkligen ett dyrt sätt att framställa el, men det kan mycket väl bli så att vi behöver dem ändå.

Fru talman! Vi börjar närma oss slutet av raden med budgetdebatter den här hösten, men kvällens debatt är inte mindre viktig för det även om både julen närmar sig och timmen är sen.

Som någon sorts grundplatta för kvällens klimat- och miljödebatt ligger klimatlagen och regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen framhåller att klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv och samtidigt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet. Fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp.

Åtgärderna för att åstadkomma detta behöver vidtas brett i hela samhället. De viktigaste förutsättningarna för klimatomställningen är trygg och kostnadseffektiv leverans av fossilfri energi, effektiva tillståndsprocesser och tillgång till relevant kompetens. För att komma ännu närmare dessa viktiga mål satsar nu regeringen drygt 1 miljard kronor på att ta ytterligare kliv för att minska utsläppen nästa år, så att Sverige når klimatmålen. För att åstadkomma det behövs en kraftfull utbyggnad av den fossilfria elproduktionen, så att industrin och transportsektorn kan ställa om från fossilt till fossilfritt. Här spelar den planerbara produktionen av baskraft en stor roll, och därför arbetar vi hårt med att få på plats ny kärnkraft. Men alla övriga fossilfria kraftslag har också en viktig roll att spela. Årets budget handlar om att öka takten för att bygga ut den fossilfria elproduktionen och att öka acceptansen för klimatomställningen.

För att klimatomställningen ska kunna ske behövs ny planerbar baskraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Det kommer att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Men, fru talman, det behövs mer. Förslaget att ge incitament till kommuner som beslutar att säga ja till vindkraft är en annan avgörande del för att öka den fossilfria elproduktionen. Ett av hindren mot utbyggnaden av vindkraften har varit bristen på acceptans av lokalbefolkningen, vilket inte är svårt att förstå.

Vi behöver alla former av fossilfri elproduktion, men alla former passar inte överallt. För att ändå underlätta nybyggnation är incitament i form av ekonomisk kompensation och bygdemedel två avgörande faktorer. Regeringen presenterade även nyligen att man går vidare med utbyggnad av havsbaserade vindkraftsparker med ytterligare två projekt, utöver de tre tillstånd som tidigare meddelats.

Fru talman! Regeringen vill även påskynda elektrifieringen av fordonsflottan, bland annat genom en kommande elbilspremie. Klimatklivet underlättar den gröna omställningen för näringslivet och är ett viktigt stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur. Regeringen förstärker därför bland annat anslaget Klimatinvesteringar, där Klimatklivet ligger. Regeringen genomför även satsningar på laddinfrastruktur inom utgiftsområde 21 Energi.

Samtidigt reformeras reduktionsplikten i grunden, bland annat för att faktiskt kunna genomföra den men även för att uppnå Sveriges åtagande enligt ESR till 2030. Nivåerna för den nya reduktionsplikten höjs. För att göra reduktionsplikten mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering blir det möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddstationer. Regeringens samlade förslag innebär att ESR-åtagandet för 2030 beräknas nås.

En annan viktig satsning är den uppbyggnad av kapacitet för koldioxidinfångning som pågår för att nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Teknik för att fånga in och lagra koldioxid kommer att behövas för sådana fossila utsläpp som inte går att undvika och som är svåra att eliminera, till exempel inom cementtillverkningen.

Näringslivet är den nya miljörörelsen. De har varit mycket tydliga i sin beställning med att de utöver fossilfri, leveranssäker och billig el behöver enklare och snabbare tillståndsprocesser. Det är ett arbete som pågår för fullt. Det är också viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft. För att ge domstolar och myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn föreslår regeringen att anslagen till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna höjs.

Regeringen har även nyligen gett besked om att Fossilfritt Sveriges uppdrag förlängs med två år. Ett nytt fokusområde blir att främja ökad efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster, vilket är en förutsättning för att de 23 färdplanerna ska kunna genomföras. Det är ännu ett steg i rätt riktning.

Regeringen har även meddelat EU-kommissionen att man har för avsikt att överföra utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandel till ESR genom att annullera utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym. Det är en linje som Kristdemokraterna har drivit i flera år. Det är ett kostnadseffektivt sätt att få bort utsläpp, bara man gör det på rätt sätt och vid rätt tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Regeringen gör en välkommen satsning på åtgärder som bidrar till att fasa ut användningen av fossil plast. Regeringen pekar på vikten av en heltäckande kemikalielagstiftning som lever upp till åtagandena i EU:s kemikaliestrategi, vilken syftar till att skydda konsumenter, sårbara grupper och arbetstagare från de skadliga kemikalierna.

I dag finns majoriteten av världens kemikalieproduktion utanför EU. Därför är Sveriges fortsatta arbete med globala kemikaliefrågor viktigt. Plastföroreningar är en gränsöverskridande utmaning som kräver globala lösningar. Därför är det även angeläget med framsteg i de pågående förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det behandlas bland annat vid dagens miljöråd i Bryssel.

Fru talman! Regeringen anser att det är mycket angeläget att motverka avfallsbrottsligheten. Därför pågår en utredning om miljöstraffrätten. Samtidigt har det beslutats om nya EU-regler om avfallstransporter. Regeringen satsar nu medel för att motverka avfallsbrottsligheten och för att stoppa illegala avfallstransporter till och från Sverige. En effektiv tillsyn är viktig för att förhindra att oseriösa aktörer skaffar sig konkurrensfördelar genom att inte följa lagen men även för att upptäcka verksamheter med kriminella syften.

Under 2025 kommer regeringen att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i nationella avtal och ramverk. Vi får ofta höra från vissa partier och organisationer hur illa ställt det är med den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Men ängs- och betesmarker är de naturtyper som har sämst status i Sveriges senaste rapportering, enligt art- och habitatdirektivet. Närmare hälften av de inhemska hotade arterna är knutna till just dessa marker. Regeringen föreslår därför en satsning på skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker.

Att det är just dessa marker som har mest hotade arter hör man inte mycket om, utan det är ett ensidigt fokus på statusen för svensk skog. Man kan fråga sig varför. Är det för att ängs- och betesmarker kräver betande djur för att hållas i hävd, för att detta talar emot dessa partiers och organisationers intresse eller för att det inte hjälper dem i jakten på varken rött kött eller betande djur i allmänhet? Man kan i alla fall ställa sig frågan.

Regeringen ser, i linje med förvaltarskapstanken, aktiva och engagerade skogsägare som avgörande för att stärka ekosystemen i skogen, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet, bland annat som kolsänka och källa till förnybar råvara. Därför pågår nu flera utredningar inom det skogliga området, för att få sans och balans i frågorna. I går aviserade regeringen också att man gör satsningar på forskarskola och innovationsprogram inom bioekonomi med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog.

Fru talman! Jag hade tänkt fortsätta tala om såväl LOVA som Kväveklivet, värdefull natur och så vidare. Jag hade också tänkt nämna flera andra tillskott. Men min talartid har redan tagit slut.

Jag vill därför avsluta genom att önska talmannen och talmanspresidiet, kammarkansliet, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och självklart mina kollegor i utskottet, särskilt kollegan Tomas - om han tittar på det här - en riktigt god jul och ett välsignat gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågorna, Anna-Caren Sätherberg!

Det är i alla fall glädjande att EU i dagarna äntligen har kommit fram till att vi kan fortsätta skattebefria biogasen. Det var en fråga som tyvärr kom upp på grund av Landwärmedomen. Vi tog direkt kontakt med EU-kommissionen, i motsättning till de signaler som Socialdemokraterna gav, i alla fall till en början; man ville att vi skulle överklaga. Vi ansåg att det var mycket bättre att prata direkt med EU-kommissionen, eftersom de ändå insåg att det hade blivit fel. Vi sparade alltså tid på att göra om och göra rätt i stället för att gå via en överklagan.

Tyvärr följde en enorm oro och ångest hos dem som hade satsat på biogas. Jag vet inte hur många möten vi hade med intressenter inom området. Därför är det glädjande att det jobb som regeringen gjorde, med landsbygdsministern i spetsen, vad gäller just lantbruket och biogasen verkligen har gjort skillnad. Man har lyckats.

Vi önskar att det hade kunnat gå snabbare, men på EU-nivå har man ändå kommit fram till att vi ska få lov att skattebefria biogasen. Därmed kan vi nu gå vidare. Det är helt avgörande. På denna punkt är vi alltså helt eniga.

Laddinfrastruktur är något som också vi kristdemokrater har satsat pengar på när vi har gått fram med egna budgetar. Det råder ingen tvekan om att både biogas och laddinfrastruktur är frågor som ligger oss varmt om hjärtat. De är jätteviktiga för att Sverige ska klara omställningen. Vi behöver, återigen, alla dessa energikällor. Om vi inte har ren energi, på olika sätt, klarar vi heller inte omställningen. Om det sedan blir med biogas eller något annat är upp till marknaden att avgöra.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Jag kan börja med dem som är absolut enklast att svara på. Ja, jag kör en Skoda Octavia Scout årsmodell 2017, eller om det möjligtvis är 2016, och den går på diesel. Och ja, jag har tankat sedan september. Men jag känner mig ganska trygg, fru talman, med att Sveriges klimat inte står och faller med huruvida jag tankar min bil eller inte. Det är absolut andra delar som ligger bakom det. Just detta tar jag inte åt mig av, även om Anna-Caren Sätherberg serverade det så här.

Jag är självfallet inte med i regeringens budgetförhandlingar. Vad som sker där vet inte jag. Så inne i materian är jag inte. Men vad jag känner till är vilka synpunkter vi kristdemokrater har och vad vi har drivit tidigare. Precis som jag sa förut har både laddinfrastruktur och biogas varit väldigt viktiga frågor för oss kristdemokrater, och dem har vi drivit tidigare. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte har drivit dem även nu. Men jag sitter som sagt inte i regeringen och är inte med i förhandlingarna om budgeten. På frågor om det har jag tyvärr inte möjlighet att svara Anna-Caren Sätherberg.

Jag vet dock vad vi som parti står för och känner mig väldigt trygg med att vi står bakom dessa två delar. Både biogas och laddinfrastruktur är viktiga frågor som måste lyftas fram. Det är därför vi satsar mer på laddinfrastruktur. Det finns ju ändå satsningar i budgeten på just laddinfrastruktur. Det nämner inte Anna-Caren Sätherberg i sin fråga. Med kirurgisk precision undviker hon de satsningar som ändå finns.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste säga att det är anmärkningsvärt att en representant i Sveriges riksdag står i en talarstol och hävdar att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna är högernationalistiska partier. Vad är det som representanten lägger som grund för att dessa tre partier ska räknas som högernationalistiska?

Efter andra världskriget bildades Kristdemokraterna som en motvikt till nazismen men även till den ideologi som Andrea Andersson Tays eget parti har sitt ursprung i, nämligen kommunismen. Det var på grund av att dessa två rörelser var stora i Europa som mitt eget parti bildades som en motkraft. Ändå har Andrea Andersson Tay mage att stå i plenisalen i Sveriges riksdag och kalla Kristdemokraterna för ett högernationalistiskt parti. Det är inte den här kammaren värdigt, tycker jag, fru talman. Jag vill bara markera det. De frågor som jag egentligen hade tänkt ställa i sakfrågan får ligga.

Fru talman! I november basunerade Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari i en debattartikel ut att resten av världen borde följa vår väg i klimatpolitiken. Det är ironiskt med tanke på att regeringen driver en politik som ökar utsläppen.

Andra kvartalet i år ökade de svenska utsläppen enligt SCB med 5,6 procent jämfört med samma period 2023. Om resten av världen skulle följa vår väg skulle det leda till katastrof.

Det är något unikt som regeringen gör. Man driver en politik som aktivt genom politiska beslut ökar utsläppen. Man gör det med vetskapen om att vi egentligen måste minska utsläppen snabbare än vad vi någonsin har gjort tidigare för att undvika klimatkrisens mest katastrofala effekter.

Det finns inget utrymme att öka utsläppen nu för att minska mer senare, som vissa av regeringens ministrar verkar tro. Min fråga är: Tycker Helena Gellerman och Liberalerna att det är okej att utsläppen ökar samtidigt som vi står inför risken för en skenande klimatkatastrof?

Fru talman! Jag tror att flera av oss här kan vara överens om att debatten har handlat alldeles för mycket om kärnkraft och alldeles för lite om de frågor som den borde handla om.

Det är dags att någon säger som det är: Kejsaren är naken. Att byggande av ny kärnkraft skulle ha särskilt mycket att göra med klimatomställningen är någonting som partierna i regeringsunderlaget har hittat på för att ha någonting att komma med i klimatdebatten.

Det finns en sak i statsministerns och klimatministerns debattartikel som jag faktiskt kan instämma i. Jag tror att Helena Gellerman var inne på samma sak i sitt anförande. Klimatarbetet måste vara långsiktigt och ha bred acceptans hos befolkningen.

Tyvärr misslyckas regeringen fullständigt också på båda de punkterna. Ett långsiktigt klimatarbete fordrar kraftfulla investeringar i omställningen, välfungerande järnvägar, elektrifiering av vägtrafiken och snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Inget av detta lyckas Sverige med under den nuvarande regeringen.

För att klimatarbetet ska få bred acceptans krävs också att människor känner en grundläggande trygghet och att samhället finns där när man behöver det. Det är alltså raka motsatsen till den välfärdskris som regeringens politik skapar.

Jag vet att många svenskar i dag är besvikna på Liberalerna för deras brutna löften. Att som klimat- och miljöministern ursäkta sig med att man har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Det är Liberalerna som aktivt väljer att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med dem som faktiskt vill lösa den.

Fru talman! Jag är sist ut i kväll i debatten om vår miljöbudget.

Sverige är ett fantastiskt land. Vi bor här, och de flesta av oss mår bra. Sverige rankas ofta bland de bästa när det gäller levnadsstandard. Vi har bra innovationsklimat, och vårt engagemang för miljö och klimat är högt.

När utländska gäster kommer till oss blir många imponerade av vår avfallshantering och sopsortering, över vår kollektivtrafik eller över att det finns naturområden nära våra städer och även vilda djur som lever nära oss i tätorterna. Vi har mycket att vara stolta över, men vi måste också vara ärliga om de utmaningar vi står inför.

För oss i Centerpartiet är det självklart att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller att möta miljö- och klimatutmaningarna. Men vi ser också ett stort problem i dagens regering, där det största partiet inte ens riktigt står bakom alla etappmål för klimatet. Vi ser de allvarliga konsekvenserna av denna politik redan nu.

Vi har ett ansvar, både här i Sverige och globalt, att ta krafttag för att möta den miljö- och klimatkris vi står inför. Just nu har Tidöpartierna det största ansvaret eftersom det är de som har majoritet i vårt parlament. Om vi inte tar tag i miljö- och klimatfrågan på riktigt riskerar vi inte bara vår framtid ur miljösynpunkt, utan vi förlorar också möjligheter att stärka vår ekonomi, vårt samhälle och vår roll som föregångsland.

Fru talman! I regeringens höstbudget ser vi att det saknas flera satsningar som kan ta oss närmare våra miljö- och klimatmål. Det är ett djupt allvarligt läge. Varje ton ökade utsläpp förvärrar klimatkrisen, skadar ekonomin och fördyrar omställningen.

Samtidigt ser vi att den gröna omställningen försenas och att subventioner för fossil energi fortsätter att öka. Det är inte bara dåligt för miljön, utan det är också en risk för vår konkurrenskraft. Företag och innovatörer som har varit pådrivande för omställningen känner nu att den politiska osäkerheten bromsar deras arbete. Deras investeringar dröjer, och företag ser sig tvungna att flytta sina investeringar till länder som har en tydligare och mer förutsägbar klimatpolitik. Det är inte bara dåligt för klimatet; vi riskerar också att förlora arbetstillfällen och skatteintäkter här i Sverige.

Fru talman! Vad ska vi då göra? Vad krävs för att Sverige ska kunna gå i spetsen för omställningen och möta dessa klimatutmaningar? Jag vill tala om tre viktiga principer: innovation, styrning och långsiktighet.

Först och främst måste vi se till att innovationer och ny teknik får rätt förutsättningar att blomstra. Sverige är redan ett av världens mest innovativa länder, och våra företag är världsledande inom grön teknologi. Detta är inte något vi ska släppa ifrån oss. Det finns stora affärsmöjligheter i den gröna omställningen, och vi har alla förutsättningar att bli ännu bättre på att använda dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Genom att sätta tydliga och ambitiösa klimatmål för företagen och genom att skapa rätt ekonomiska incitament kan vi stimulera en snabb omställning. Men detta kräver att politiken inte bromsar utvecklingen utan att vi snarare underlättar för företag att växla upp.

Det handlar också om styrning för att stegvis gå i rätt riktning för miljön. Då behövs det styrmedel och incitament som styr människor mot ett mer miljövänligt beteende, för det ska vara lätt att göra rätt.

Ett exempel är skatten på plastbärkassar, som regeringen nu har slopat. Oavsett hur denna skatt påverkade ekonomiskt - på vissa sätt kanske inte korrekt - minskade den totala användningen av plast, vilket bidrog till att minska nedskräpningen av plast totalt sett.

När skatten nu plockas bort riskerar det att leda till att konsumtionen ökar igen. Jag har fått signaler från handlare om att det nu efter en och en halv månad är fler som köper plastpåsar, och detta medför att det blir mer plastavfall i naturen. Samtidigt förlorar staten en intäkt som skulle kunna gå till att motverka nedskräpning. I dag lägger kommunerna stora summor på städning av våra städer och tätorter, resurser som skulle kunna gå till annat.

För att komma åt problemet med plastavfall måste regeringen vakna upp, ta ett helhetsgrepp och verkligen prioritera plastfrågan. För andra året i rad missar vi målet för insamlingen av förpackningsavfall för plast. Därför krävs det att vi totalt sett minskar användningen av plastförpackningar, och när vi till slut kasserar en förpackning måste den återvinnas.

Men miljö- och klimatfrågan är naturligtvis större än så. För att bromsa klimatförändringarna måste vi se till att vi minskar vårt beroende av fossila bränslen och i stället investerar i hållbara alternativ. Vi måste skapa ett system där det lönar sig att investera i grön teknik och där det inte längre är billigt att förstöra vårt klimat. Om vi inte gör detta, om vi inte gör det nu och om vi inte vågar fatta de tuffa besluten kommer vi inte att nå våra klimatmål. Det är därför Centerpartiet står fast vid att klimatmålen måste vara bindande och att de måste följas upp med konkret politik.

Fru talman! Innovation och styrning räcker inte. För att vi ska kunna göra de här förändringarna på riktigt måste vi tänka långsiktigt. Det handlar om att bygga om vårt samhälle från grunden. Vi behöver ersätta de linjära flödena, där vi producerar, konsumerar och slänger, med cirkulära flöden för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Det är inte bara för klimatets skull utan också för att öka vår nationella säkerhet.

Genom att minska vårt beroende av fossila bränslen, särskilt dem från Ryssland och andra auktoritära regimer, gör vi Sverige mer oberoende och säkrare. Och för att detta ska hända behöver vi skapa förutsättningar för både företag och människor att delta i omställningen.

Centerpartiet föreslår exempelvis en folkbonus för dem som byter ut sina fossildrivna bilar mot miljöbilar. Det här stödet, som innebär 50 000 kronor för att byta till en miljövänlig bil, kommer att hjälpa många hushåll att ta steget mot en mer hållbar framtid. Det handlar om att ge människor möjlighet att göra det rätta för klimatet utan att det ska bli ekonomiskt betungande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här har regeringen endast lyckats prestera en skrotningspremie som vid novembers slut lyckats nå drygt 200 bilar. Det räcker inte. Det är inte så vi ställer om fordonsparken. Klimatomställningen av transportsektorn kräver åtgärder och politiska reformer inom elektrifiering, ett transporteffektivt samhälle och förnybara drivmedel. Hittills har regeringen tagit bort eller försvagat flera viktiga styrmedel som reseavdraget, stadsmiljöavtalet, reduktionsplikten, beskattningen av bensin och diesel samt bonus vid köp av elbilar.

I stället vill Centerpartiet rikta premien till köp av begagnade elbilar, elcyklar och kollektivtrafikkort och återinföra bonus för inköp av nya elbilar.

Slutligen: Vi har ett ansvar för att förvalta och skydda vår natur. Våra ekosystem är ovärderliga för klimatet och för vårt välmående. Därför vill Centerpartiet öka stödet till lokalt naturvårdsarbete och bevara våra skyddade områden. Vi måste även restaurera och sanera de områden som har förorenats och intensifiera arbetet mot övergödning och främmande invasiva arter. Vår biologiska mångfald är inte bara viktig för naturen; den är också en förutsättning för en hållbar framtid.

Fru talman! Hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Ja, inte riktigt så här i alla fall. Jag och Centerpartiet står inte bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget som ska ses som en helhet, och därför har vi inget yrkande här. Jag hänvisar i stället till Centerpartiets särskilda yttrande.

Nu står vi inför en skärningspunkt. Vi har alla förutsättningar att vara världsledande när det gäller att skapa ett hållbart samhälle, men för att detta ska bli verklighet måste politiken ta ansvar.

Centerpartiet vill vara en del av denna förändring. Vi vill vara med och skapa de förutsättningar som krävs för att våra företag ska kunna växa, för att vi ska kunna möta klimatkrisen och för att Sverige ska vara ett föregångsland inom hållbar utveckling. Vi vill att framtida utländska gäster också fortsättningsvis ska vara intresserade av vårt miljöarbete. För att vi ska lyckas måste vi vara modiga, ta ansvar och fatta de beslut som krävs för framtidens miljö och klimat.

Med det vill jag önska alla här i salen som har hållit ut en riktigt god jul.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 december.)