Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Helena Storckenfeldt (M) om Klimat, miljö och natur

Helena Storckenfeldt (M) höll ett anförande om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Klimatdebatten är ofta fylld av dystopiska framtidsbilder. Många känner hopplöshet, oro eller till och med desperation för att uppgiften är så stor och avgörande. Det finns därför skäl att inte bara peka på de problem som ligger framför oss utan även på de framsteg, om än otillräckliga, som ändå har gjorts. Sällan får de goda nyheterna den uppmärksamhet de förtjänar. Sverige är ett land som ligger i framkant, och det finns anledning att vara optimistisk och hoppfull.

Den resa Sverige har gjort är beundransvärd. Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har alltså anledning att med stolthet peka på hur Sverige kunnat förena minskade utsläpp med gott ekonomiskt välstånd.

Det finns flera skäl till Sveriges framgångar. En av de viktigaste faktorerna har varit vår i stort sett fossilfria elproduktion. Stabil tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. När IPCC, FN:s klimatpanel, är tydlig med att kärnkraften behövs finns inga tveksamheter - mer kärnkraft i Europa är nödvändigt.

Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften.

Fru talman! Många verkar tro att det är politikens uppgift att tvinga fram den gröna omställningen. Jag ifrågasätter detta. Politiken sätter ramarna, regelverket och riktningen, men ibland är det faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.

Emellanåt behöver man i den svenska hållbarhetsdebatten påminna om kraften hos den fria marknaden - hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har haft en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position när det gäller att skapa hållbara produktionsled. Vi ser dock nu en tydlig vändning: Näringslivet är numera den nya miljörörelsen, som driver på i en mycket högre takt än politiken har möjlighet att hänga med i. Detta har gjort att delar av den lagstiftning som syftar till att skydda miljön stjälper mer än de hjälper. Vi måste därför våga ifrågasätta när, var och hur politiken har mandat att lägga sig i.

Den gröna omställningen kan vara en stor konkurrensfördel för Sverige. Den kan betyda fler jobb, god tillväxt och en stark välfärd. Men när vi moderater framhåller vikten av en evidensbaserad klimatpolitik som levererar resultat syftar vi inte bara på vilka styrmedel som bör införas utan också på vilka som är ren populism och absolut inte bör införas. När det gäller många av de återkommande politiska förslagen om nya skatter, regleringar, pålagor och förbud saknas inte bara bevis för att de fungerar - de kan dessutom vara direkt kontraproduktiva. Återigen är det ibland faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.

Fru talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framföra vikten av att se klimatfrågan ur ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Utsläppen känner trots allt inga landgränser. Det vore därför synnerligen obegåvat att inte se Sveriges roll ur ett globalt perspektiv. Sverige är och ska fortsatt vara det gröna föregångslandet, inte bara för att det känns bra här och nu, för stunden, utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler länder att följa efter. Här är våra företags konkurrenskraft helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Östersjön befinner sig i ett kritiskt läge. Under det senaste århundradet har överfiske, plastföroreningar, övergödning och klimatförändringar satt hård press på ett redan känsligt ekosystem. Av Östersjöns bottnar beräknas 20 procent vara syrefria. Det motsvarar en yta jämförbar med Danmark.

Kväveklivet är därför en viktig satsning i rätt riktning. Det är ett helt nytt stöd som syftar till att hjälpa lantbrukare att ställa om för att minska både klimatpåverkan och den övergödning som skadar våra vattendrag, våra sjöar och inte minst Östersjön.

Vi satsar även ytterligare medel på lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Dessa kan bland annat användas för att genomföra åtgärder som syftar till att minska övergödning, restaurera vattenmiljöer, hindra spridning av miljöfarliga ämnen eller ta hand om förlorade fiskeredskap. Det finns mycket att göra på detta område, vilket inte minst min kollega Joanna Lewerentz lyfte i debatten om Ett levande hav, den mest omfattande havsmiljöpropositionen på 15 år.

Fru talman! Det finns få saker som gör mig så irriterad som när människor skräpar ned. Vår natur är en del av vårt arv, och det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om den. Tyvärr ser vi hur den grova kriminaliteten orsakar förödelse inte bara i våra städer utan också i vår natur. Oseriösa företag tjänar just nu stora pengar på att utnyttja luckor i vår lagstiftning och dumpa avfall i naturen. Detta är oacceptabelt. Därför ger vi extra resurser till Naturvårdsverket för åtgärder som ska bidra till att motverka avfallsbrottsligheten.

Fru talman! Det är naturligtvis inte så att det vi åstadkommit hittills räcker. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, inte minst när det gäller att få andra länder att genomföra samma resa som Sverige. Men domedagsretoriken hjälper inte. Tvärtom riskerar den hela generationers tro på framtiden. Det vi behöver är fler som utbildar sig till ingenjörer, inte terapi mot klimatångest. Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Det är min stora övertygelse att så även gäller klimatet.

Eftersom detta är den sista debatten för året vill jag såklart tacka kansliet, utskottets ledamöter, kammarkansliet och talmanspresidiet och önska er alla en riktigt god jul.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag håller med om mycket av det ledamoten säger. Många stora framsteg har gjorts, och många goda nyheter borde vi berätta om.

Som socialdemokrater vill vi gärna fortsätta berätta om framsteg och goda nyheter. Vi har en önskan och ett uttalande om att vi vill se Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet, men vi vet också att det då behövs en regering som vill minska utsläppen, inte öka dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I mars i år kom regeringens reviderade skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning. I första stycket, Skrivelsens huvudsakliga innehåll, står följande: "Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. Under den innevarande mandatperioden behöver en rad åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter."

Min fråga till ledamoten är: Om man tittar på regeringens budget för 2025, var kan man se vilka åtgärder som föreslås och vilka resurser regeringen tillfört efter beslutet om den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning, som skulle minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter?

Fru talman! Klimatanpassning är ett väldigt komplext område i och med att det är så många olika aktörer involverade. Inte minst är det markägare och fastighetsägare som bär det tyngsta ansvaret för de åtgärder som ska komma på plats.

Pengapotten ska vara långsiktig. Det är pengar som går till MSB och alla andra myndigheter som är involverade i arbetet.

Det handlar helt enkelt om att ha långsiktigt fokus och se till att arbetet fortsätter, att vi har den kunskap som krävs och att det är de som är absolut närmast åtgärderna som också är involverade i att genomföra projekten.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket på klimatanpassning som Kristerssonregeringen gör på de anslagsområden vi talar om. Kostnaderna kommer bara att öka för ett samhälle som inte arbetar förebyggande.

Vi kan ta några exempel. Översvämningarna i Gävle 2021 uppskattas ha kostat 1,2 miljarder. Stormen Hans uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Skogsbranden 2018 uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Den totala kostnaden för torkan 2018 uppskattades till 6-10 miljarder kronor. Ett annat exempel är de samhällsekonomiska effekter som jordskredet vid E6 vid Stenungsund gav. Bara återuppbyggnaden beräknas kosta 1-1,2 miljarder kronor, men i och med att tågen inte kan gå och att gods- och persontrafiken inte kan köras beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 2,4 miljarder kronor per år.

Socialdemokraternas bedömning är att det inte går att vänta. Som jag sa står det tydligt i den handlingsplan som kom att en rad åtgärder behöver vidtas under innevarande mandatperiod för att skapa förutsättningar. Det är därför jag menar att ledamoten gärna får återkomma till de åtgärder och resurser som finns i den samlade budgeten för 2025. Ansvaret för detta har ju Ulf Kristersson och den regering som han har tillsatt.

Ledamoten får också gärna svara på min andra fråga, om ledamoten anser att Sverige klarar det av regeringen framförhandlade EU-klimatmålet med regeringens klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Bland annat har vi i just den här budgeten lagt 1 171 miljarder på infrastrukturen för perioden 2026-2036. Det är en historisk satsning på infrastrukturen för att vi ska få lite mer ordning på det som har släpat efter när det gäller järnväg och väg i Sverige.

Det är väldigt fint att Socialdemokraterna väljer att satsa dubbelt så mycket på klimatanpassning. Partiet har ju trots allt försatt oss i ett något svårt läge när det gäller att få bukt med utsläppen, vilket är grundanledningen till att klimatanpassningssatsningar ens behövs.

Jag undrar lite hur Socialdemokraterna tänker kring hur man ska få fram tillräckligt mycket ren el för att klara omställningen. Vi vet att behoven till 2045 är enorma, men det är de också till 2030.

Om vi ser till det långsiktiga perspektivet och det stora nettonollmålet vet vi att det svajar lite för Socialdemokraterna när det kommer till kärnkraftsfrågan. Man har en partiledare som under sin tid som finansminister chockhöjde skatten på kärnkraft, och fyra reaktorer stängdes på sex år. Nu vet vi inte riktigt om man har tänkt stoppa planerna på kommande kärnkraft. På scen har hon ratat kärnkraft, men i debatter här i kammaren har vi fått lite olika svar.

Jag vet att partiet Socialdemokraterna försöker övertyga väljarna om att man alltid har varit för kärnkraft. Men för mig går det inte riktigt ihop. Jag tycker att Socialdemokraterna är skyldiga väljarna ett svar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Nu är det tredje gången under denna mandatperiod som Tidöregeringen slår sig för bröstet för en förträfflig miljö- och klimatbudget. Vi har hört om satsningar och kommentarer om att det är den största budgeten på flera år. Vi har läst om det i medierna. Men hur ser det egentligen ut?

I den första budgeten slaktades ju naturvårdssatsningarna med nästan 1 miljard. 1 miljard är ju 1 000 miljoner kronor. Sedan återfördes 30 miljoner i en vårbudget i något som kallades för en satsning på biologisk mångfald.

I samband med budgetpresentationen i höstas slog regeringspartierna och SD på stora trumman igen och berättade att 137 miljoner kronor skulle återföras till naturvårdsbudgeten för att bland annat satsa på skötsel av naturreservat och vandringsleder. Men fortfarande ligger naturvårdssatsningen långt ifrån den 2-miljardersnivå som den låg på innan denna regering tillträdde och före inflationsökningen.

Jag kan konstatera att det är skillnad mellan ord och handling här och att detta inte är så prioriterat som man säger. Jag undrar: Om ni inte är beredda att satsa riktiga pengar på miljöområdet, hur ska vi då kunna nå våra miljökvalitetsmål?

Fru talman! Att det inte finns tillräckligt med pengar är nog något man kan säga om alla utgiftsområden och även när det gäller anslagsposter inom utgiftsområdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Naturvård är otroligt viktigt att prioritera, och det gör vi. Men återigen handlar det om att prioritera många olika saker. Vi ser att det är viktigt att stärka de gröna näringarna. Det är viktigt att stärka landsbygden för att så många som möjligt ska ha möjlighet att bo och verka på landsbygden och hålla på med de gröna näringarna.

Vi befinner oss i ett otroligt svårt säkerhetspolitiskt läge. Detta är något som vi inte får glömma här. När vi diskuterar dessa frågor handlar det om riktigt tuffa prioriteringar. Som min Tidökollega Martin Kinnunen nämnde tidigare handlar det också om prioriteringar mellan de olika områdena. Här väljer vi att staka ut en väg för ny kärnkraft, ny baskraft i Sverige, för att se till att vi har tillräckligt mycket el för att klara den gröna omställningen. Detta är något som vi satsar drygt 1 miljard på, för att se till att vi faktiskt minskar utsläppen nästa år.

Vi lägger fokus på att nå klimatmålen, att se till att det blir långsiktigt hållbart och att den planerbara produktionen kommer på plats.

Jag noterar däremot att Centerpartiet ensidigt fokuserar på väderberoende kraftslag. När världen skakas av geopolitiska spänningar och marknader blir alltmer volatila vet vi att behovet av stabil och planerbar elproduktion är kritiskt.

Vad är Centerpartiets tankar kring detta?

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten undviker att svara på frågan.

Naturligtvis är det olika prioriteringar som avgör hur vi satsar våra pengar. Den prioritering som energi- och näringsminister Ebba Busch talar sig varm för, att vi ska satsa enorma summor på kärnkraft och betala det överpris som det ser ut att bli, står vi absolut inte bakom.

Vi ser att det behövs satsningar på vindkraft till havs, exempelvis, och andra teknikneutrala satsningar - i stället för att man enbart lägger pengarna i en korg.

Men jag vill återkomma till miljökvalitetsmålen. Vi ser i regeringens egen tabell att flera mål inte uppnås. Ett långsiktigt utsläppsmål för 2045 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusutsläpp till 2040 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter uppnås inte. Målet om en ökad andel kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning till 2025, 2030 och 2035 uppnås inte. Vi fick en rapport om att matavfallet inte har minskat som man har tänkt sig. Vi uppnådde inte heller målet för 2023. Målet om bygg- och rivningsavfall uppnås inte heller.

Detta är alltså från regeringens egen budget.

Sverige går bakåt inom vissa av dessa områden. Vi har också backat jämfört med många andra länder. Vi har gjort det sämre när det gäller klimatutsläppen och när det gäller den cirkulära ekonomin.

Hur kan ledamoten med gott samvete blunda för detta? Vad säger ledamoten att vi ska göra för att vända denna utveckling? Jag ser att det inte kan få fortsätta så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten lyfter ESR-målen, för det är väldigt tydligt att vi når ESR-målen med vår politik. Däremot är det tveksamt om Centerpartiet, som avvisar regeringens reduktionsplikt till förmån för biobränsleupphandling, skulle göra det. Det är väldigt tveksamt om Centerpartiet skulle nå ESR-målen med den budget som man har i dag.

Ja, det är dyrt med kärnkraft. Men det är mycket dyrare, fru talman, att riva fullt fungerande reaktorer och att sedan leva med konsekvenserna för både klimatet och hushållen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.