Martin Kinnunen (SD) svarade Anna-Caren Sätherberg i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Anna-Caren SätherbergS· i en replikJag blir ändå lite förvånad över att Sverigedemokraterna år efter år inte vill skydda, åtgärda och ta hand om Sveriges kulturarv, det vill säga den svenska naturen. Detta handlar om friluftsanordningar, inventering och…Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.
Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar alltifrån biologisk mångfald, myggbekämpning och klimat till vattendrag, hav och mycket mer.
Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter en resa mot en miljöbudget där fokus ligger på effektiva åtgärder för att förbättra på riktigt framför ineffektiv och kostsam plakatpolitik. Detta märks tydligt genom att miljarder har försvunnit från ineffektiva satsningar, exempelvis de generella elbilssubventioner som gick till storföretag och myndigheter, till höjda marginaler för fordonstillverkare och ja, faktiskt till en hel del norrmän som fick möjlighet att köpa begagnade bilar med rabatt.
Fru talman! Skadliga symbolpolitiska skatter utan miljönytta, såsom plastpåseskatter och flygskatter, försvinner också.
En viktig budgetsatsning som kanske inte är den allra största kan i den här debatten exemplifiera omsvängningen av svensk politik för miljö och biologisk mångfald. Jag syftar då på Sverigedemokraternas och regeringens satsning för att rädda almen och asken. I klartext handlar det om 26 miljoner som ges till Formas för detta arbete.
Vi diskuterade specifikt den här frågan på Sverigedemokraternas landsdagar 2017, och 2021 såg vi ett tillkännagivande här i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade då nej. Det är glädjande att se att de har ändrat sig och inte längre motsätter sig den här satsningen.
Man kan också gå tillbaka och titta på varför de gjorde detta. I en interpellationsdebatt mellan Staffan Eklöf och den dåvarande miljöministern Isabella Lövin klargjordes att Lövin inte trodde på de särskilda åtgärderna med hjälp av ny teknik. Det var för kostsamt. I stället skulle fokus ligga på generell politik med kraftigt ökat naturskydd. Man skulle alltså försöka rädda arter genom att skydda mer mark, vilket vi vet inte fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Här någonstans tydliggörs skillnaden mellan Sverigedemokraternas syn på effektivt miljöarbete och vad de rödgröna partierna vill. Att skydda enorma ytor mark är otroligt kostsamt och kan aldrig bidra till att stoppa alm- och asksjukan. Här kan nämnas att 62 arter är helt beroende av almen och över 200 arter delvis beroende av almen. Efter 40 års kamp finns det nu plötsligt hopp om att rädda det här trädet och därmed över 50 tillhörande arter. Kostnaden är i det här sammanhanget extremt liten.
Utredningen lämnades över till regeringen i maj. I den finns flera förslag på åtgärder för ökad motståndskraft och bevarande av alm och ask. Bland förslagen finns bland annat ett program för resistensförädling samt stödjande forskning för alm och ask som ökar motståndskraften.
Inom skogsförädling kan utvalda arter och avkommor testas i olika miljöer i fält. När det gäller specifika skadegörare kan man effektivisera och påskynda förädlingen av resistens genom att exponera träden för skadegöraren under kontrollerade former och avgöra om resistens finns och är möjlig att förbättra genom förädling.
Fru talman! Som jag precis påpekade har politiken gällande biologisk mångfald gått vilse, och det har även klimatpolitiken gjort. För snart en månad sedan återkom ministrar från hela världen från klimattoppmötet i Azerbajdzjan. Vad som är talande när man studerar utfallet av mötet är avsaknaden av fokus på utsläppsminskningar. Det allra största fokuset har nu i stället hamnat på något som världens länder har betydligt högre upp på dagordningen - pengar.
Utifrån en berättelse om att industriländer har förstört världen genom att ländernas tillväxt har ökat utsläppen av växthusgaser anses dessa länder ha en skuld - en så kallad klimatskuld. Det här är såklart ett påhitt. Det finns ingen klimatskuld.
Vad som började med att länderna enades om att det naturligtvis är de rikare länderna som har bäst möjligheter att driva på omställningen i närtid har nu urartat i allt starkare krav på någon sorts socialistisk omfördelningspolitik som ska pågå i princip helt utan krav. Det handlar inte längre enbart om att länder ska få hjälp med sin omställning, utan pengarna ska användas på betydligt fler områden än så.
Fru talman! Detta är en oroande utveckling, och det är viktigt att Sverige och Europa håller emot så att fokuset inom det globala klimatarbetet inte fortsätter att riktas om från politik för att minska utsläpp till pengatransfereringar. Vad som är skuld är subjektivt. Behovet av att minska utsläppen är reellt. Låt fokus hamna på rätt saker. Industriländer som har skapat stor tillväxt och välstånd har ingenting att be om ursäkt för. Det tål att upprepas att utsläppen de senaste decennierna har minskat och fortsätter att minska i Europa och i Nordamerika. Övriga kontinenter utvecklas åt helt fel håll.
Framför allt behöver trycket på Kina öka. Det är till exempel inte rimligt att kinesiska företag år ut och år in ska kunna svämma över den svenska och europeiska marknaden med miljöfarliga skräpprodukter som aldrig skulle tillåtas att säljas av en svensk näringsidkare. Det är inte rimligt att kinesiska företag ska kunna skicka paket till oss för i princip ingenting alls när det kostar stora pengar för oss att skicka paket till dem.
Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas budget innehåller många viktiga satsningar. Jag har hittills nämnt en, men låt mig nämna några fler som vi från Sverigedemokraternas sida särskilt vill lyfta fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Miljöbudgeten handlar om att bevara artrikedomen, skydda miljön med mera. Men den handlar även om att skapa förutsättningar för människor att leva ett drägligt liv i sin stuga, exempelvis i områden vid nedre Dalälven som i dag betraktas som några av de myggtätaste områdena i hela världen. Därför välkomnar vi nu satsningen på myggbekämpning och att den kraftigt förstärks och att satsningen dessutom blir permanent.
Fru talman! En särskild satsning på betesmarker och slåtterängar finns också med i budgeten och förstärks stegvis 2026 och 2027. Det är ytterligare ett exempel på smart och effektiv politik för biologisk mångfald. Även om det i den allmänna debatten mest fokuseras på arter i skogen är det på ängs- och betesmarker som den biologiska mångfalden är som mest hotad i Sverige. Globalt, där man ser mer av lantbruk och mer av oansvarigt skogsbruk, är situationen i regel den motsatta, vilket ofta glöms bort i den svenska debatten.
Fru talman! För att klimatomställningen ska kunna ske behövs mer kärnkraft. Nu går detta arbete in i en ännu intensivare fas, och detta hanteras i flera delar av budgeten. Jag vill särskilt lyfta fram den satsning som vi och regeringen möjliggör för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet. Detta är energipolitik, men kärnkraften är en grundläggande del av klimatpolitiken. Vi har till exempel ett industrikliv som ska stötta företag i samband med riskfyllda investeringar i ny teknik. Men det tål att påpekas att det inte är politikerna som kommer att fixa investeringarna, klimatomställningen, ny elproduktion, ekonomisk tillväxt med mera. Problemet i Sverige och i Europa i stort har snarare varit att politiken har bidragit till att försöka sabotera detta. Man har lagt ned kärnkraften, förstört elsystemet och gjort det dyrt. Elnätsräkningarna skenar för varje år. När Vattenfall skickar denna räkning till mig är man ganska tydlig med vad det handlar om. Nedläggning av kärnkraft har skapat betydligt större påfrestningar på elsystemet, vilket kostar pengar. Det resulterar i att elnätsräkningarna blir högre.
Politiken har gjort miljötillståndsprocesserna till kostsamma och Kafkaliknande processer med myndigheter som bekämpar de näringsidkare som ligger främst i omställningen.
Min talartid håller på att ta slut. Jag skulle ha gått över till att tala om haveriet kring artskyddet och skogsnäringen. Men vi får säkert anledning att återkomma till det vid ett senare tillfälle i denna kammare, dock kanske inte i år.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).
Fru talman! Det är klart att vi alla är glada över åtgärder för alm och ask, för vi socialdemokrater tycker att den svenska naturen är en nationalskatt.
Men, fru talman, i nationalparkerna och i våra naturreservat ser man efter år av slakt i budgeten bristen på skötsel och åtgärder i värdefull natur.
I den socialdemokratiska regeringens budget för 2022 var anslaget drygt 2 miljarder. I den servettskiss där Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde några ändringar lät ni faktiskt de 2 miljarderna vara kvar. Man kan undra om det var Liberalerna i regeringen som krävde slakt av denna budget, för slakt blev det. Det började med i stort sett en halvering 2023, från 2 till 1,1 miljarder. Det ökade lite 2024 till 1,2 miljarder. Nu är det 1,3 miljarder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
En enkät som TT gjorde 2023 till landets länsstyrelser visade att de minskade resurserna gjorde att det blev igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar och att situationen blir värre. Samtliga länsstyrelser som har svarat har uppgett att det leder till färre skötselåtgärder i skyddad natur. Underhåll av vandringsleder, rastskydd och spänger är sådant som man på många håll har fått skära ned på.
Att resurserna krymps märks inte omedelbart men kan få stora konsekvenser om resurserna ligger på samma nivå, menade länsstyrelserna 2023. Och nu har Sveriges regering och Sverigedemokraterna lagt fram ytterligare två budgetar med resurser på samma nivå.
Min fråga blir då: Hur anser Sverigedemokraterna att den fantastiska svenska naturen som är skyddad ska åtgärdas och skötas?
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.
Naturvårdsfrågor är otroligt viktiga frågor. Och vi kan konstatera att det sker riktade satsningar till vandringsleder i denna budget. Det görs förstärkningar jämfört med vad som hade aviserats i den tidigare budgetpropositionen. Det görs just för att detta är ett viktigt ändamål.
Sedan kan det alltid diskuteras vilken nivå man ska lägga sig på. Vi har många problem i Sverige. Det finns många utmaningar att ta itu med. Vi har människor som är otrygga på gator och torg. Efter en oansvarig migrationspolitik som har pågått i decennier är den fråga som är högst upp på dagordningen bland människor i dag att de är rädda att vistas i offentliga miljöer sent på kvällen. De känner sig otrygga i sitt bostadsområde. Vi har också ett säkerhetspolitiskt läge i Europa som gör att vi behöver rusta upp försvaret kraftigt.
Jag tycker att detta är åtgärder som i dag är viktigare än att man ska lägga mer pengar på vandringsleder. När jag pratar med människor och läser de synpunkter som vi får in framkommer det inte att det är problem i Sverige i dag att ta sig ut i naturen för att plocka svamp eller att det är problem att göra en fritidsresa i vårt land och besöka vandringsleder. Jag kan inte se att vi har ett sådant akut problem.
Däremot är behoven i teorin enorma. Vi har enormt mycket skyddad mark i Sverige, vi har väldigt många potentiella vandringsleder och det finns väldigt många platser att sätta upp skyltar på. Men givet de prioriteringar som vi har tycker jag att detta är rimliga avvägningar att göra.
Det är betydande belopp som satsas. Det görs exempelvis riktade satsningar på just vandringsleder i Jämtland och i andra delar uppe i norr där man sett ett specifikt behov.
Fru talman! Jag blir ändå lite förvånad över att Sverigedemokraterna år efter år inte vill skydda, åtgärda och ta hand om Sveriges kulturarv, det vill säga den svenska naturen. Detta handlar om friluftsanordningar, inventering och jobben på landsbygden. Omkring 1 000 jobb i gles- och landsbygden har försvunnit på grund av regeringens minskningar i denna budget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag besökte för några veckor sedan den fantastiskt fina Tyresta nationalpark. Där berättade man om situationen när resurserna har minskat.
Jag vet inte hur ofta ledamoten är ute i naturen eller hur ofta Sverigedemokraterna besöker Sveriges nationalparker. Men det finns nog inte någonting mer svenskt än Sveriges fina natur. Därför har vi socialdemokrater satsat 500 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Det är som ledamoten säger att försvaret behöver pengar. Vi behöver definitivt bekämpa de kriminella gängen. Men den stora delen av Sverigedemokraternas och regeringens budget har ändå gått till att sänka skatten för höginkomsttagare. Då kanske de tycker att det är mycket viktigare än just Sveriges fantastiska natur. För samtidigt som man skär ned i budgeten lägger man ändå resurser på att bilda nya naturreservat. Det har bildats massor av nya naturreservat under denna regerings mandatperiod, men det har inte lagts några pengar på att sköta dem. Det hänger inte ihop, fru talman.
Ledamoten får därför gärna förklara för svenska folket en gång till varför det är så viktigt för Sverigedemokraterna att slakta budgeten för skydd av och åtgärder för Sveriges fantastiska natur. Ledamoten får också gärna svara på om han anser att Sverige klarar regeringens förhandlade EU-klimatmål med den politik som förs.
(Applåder)
Fru talman! Nu förstod jag inte riktigt slutfrågan. Det finns många olika typer av EU-klimatmål. Dessvärre finns det alltför många klimatmål i Europa, och det finns kanske lite för många mål också här i Sverige.
För samtliga EU-rättsakter ser Sverige inte ut att klara målen i dag, och detsamma gäller de allra flesta länderna i Europa. Det beror ofta på att rättsakterna är dåligt utformade. Det kommer att visa sig i det fortsatta arbetet på europeisk nivå, där flera av rättsakterna rimligtvis kommer att justeras eftersom flera stora länder i Europa inte har någon som helst möjlighet att uppnå dem.
Vi har också EU-rättsakter som direkt motverkar omställningen. Exempelvis har vi mål för förnybart som gör att Sverige inte kan bygga kraft som inte är förnybar utan att bryta mot målen. Vi har energieffektiviseringsmål som kan leda till att vi bryter mot EU-målen om vi satsar på fossilfritt stål här i Sverige, till exempel.
Fru talman! Landsbygden ska vi definitivt satsa på, men jag tror inte att det är genom budgetanslag som vi får landsbygden att frodas igen. Då är det betydligt viktigare att göra det billigare och lättare att arbeta. Sänkt skatt är naturligtvis viktig politik för landsbygden. Att göra det billigare att transportera sig är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra det billigare för våra lantbrukare att tillverka mat är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra om strandskyddet, där det pågår ett aktivt arbete i dag, är otroligt viktigt för tillväxten på landsbygden.
Det finns alltså många saker man kan göra. Jag tror inte att lösningen ligger i att transferera stora pengar i budgeten. Det är inte så vi får igång svensk landsbygd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet!
När jag lyssnar till ledamotens berättelse här och tar del av budgeten får jag en känsla av att Sverigedemokraterna egentligen inte alls bryr sig om miljö- och klimatfrågan och att den inte prioriteras utan kanske till och med helt ignoreras, trots att vi ser konsekvenserna av den under varje årstid i vårt land. Den påverkar vår ekonomi och vår infrastruktur och också vår livsmedelsförsörjning.
Flera förslag har ledamoten förkastat och raljerat över, och när det påpekas för ledamoten vad som sker i EU är det fel också på EU:s förordningar.
Det sker en påverkan utanför våra gränser, i Europa och i övriga världen. Det blir allt varmare; vi får se om det blir värmerekord även i år. Vi måste göra något åt detta, och Sverige måste bidra.
Min fråga är: Vad gör Sverigedemokraterna för att vi ska följa klimatlagen och uppnå våra klimatmål för 2030 och 2045?
Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna!
Sverigedemokraterna har naturligtvis ett mycket starkt engagemang i dessa frågor, och jag tycker att detta märks på det jag precis sa i talarstolen.
I Sverige har vi klimatmål, och dem ska vi såklart försöka uppnå. Däremot har vi svårt att styra över klimat och väder, även om vi i riksdagen har mycket att säga till om. Det vi reellt kan göra i Sverige, om vi direkt går ned på minusutsläpp, är att vi kan fördröja uppvärmningen med kanske några veckor.
Vi ska inte tro att vi kan förändra vädret eller den temperatur vi har här i Sverige, men det betyder inte att vi inte ska vara en aktiv part i det globala klimatarbetet eller att vi inte ska göra vårt allra bästa - absolut inte.
Samtidigt ska vi ha en förståelse för vilken rådighet vi har så att vi inte lovar människor att det kommer att bli färre naturkatastrofer eller regna mindre om vi får makten. Det blir inte mindre torka för att ett visst parti får makten - naturligtvis inte. Hur människor röstar i valet kommer sannolikt inte att påverka hur mycket regn det kommer, inte ens om 100 år. Det är så det ser ut.
Det kommer att inledas ett arbete med de svenska klimatmålen i Miljömålsberedningen under nästa år. Då kommer vi att se över en del av målen. 2045-målet kommer att ligga fast, och jag kan i dag inte se att Sverige inte ska nå det målet. Vägen dit är inte spikrak, men jag tycker att utvecklingen långsiktigt ser positiv ut. 2030-målet ska ses över, så det är inget som bekymrar mig särskilt mycket.
Fru talman! Det var ändå positivt att höra att Martin Kinnunen har ett starkt engagemang i frågan, men jag skulle vilja säga att det krävs mer handling än ord. Sverige behöver stötta näringslivet och se till att det blir innovationer och ännu mer ny grön teknik. Det är så vi stärker vår ekonomi och vårt varumärke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Martin Kinnunen nämnde Miljömålsberedningens arbete. Där, skulle jag vilja säga, är Sverigedemokraterna kanske inte så väldigt konstruktiva och bidrar inte med så väldigt många förslag om hur vi ska nå klimatmålen. Men det återstår att se. Vi är inte riktigt i mål.
Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med fabriker i exempelvis Kina eller Taiwan, men vi kan bidra med teknik för miljö och klimat från Sverige. Då behöver samhället incitament och styrmedel för att detta ska bli verklighet.
Vi behöver se till att det finns en marknad för exempelvis elbilar, en vettig klimatbonus och bra med laddstolpar även norr om Uppsala för att man ska kunna köpa och köra en elbil oavsett var i landet man bor.
Vi behöver styra mot nya affärsmodeller med cirkulära flöden och ha ett ökat tänk när det gäller mer hållbarhet, för då kan vi få till en snabbare förändring i stället för att låsa fast oss i oljeindustrins klor.
Ledamoten nämnde de cirkulära flödena och den cirkulära ekonomin, men det saknas förslag om detta. Jag ser inte hur Sverigedemokraterna vill göra för att minska exempelvis giftimporten från Kina, alltså de där prylarna som är väldigt enkla att klicka hem via nätet.
Ledamoten nämnde klimatmålet 2045, så jag ställer frågan så här: Står Sverigedemokraterna bakom klimatmålet för 2030 även om det ska ses över?
Fru talman! Det finns dessvärre alltför många mål, så det är inte alltid så lätt att veta exakt vilket mål som avses. För 2030 har vi ett svenskt mål, och sedan har vi ett europeiskt mål. Det är ofta lite förvirrande.
Det svenska målet kommer att ses över, alltså målet för transportsektorn. Det bekymrar mig inte särskilt mycket. Sedan har vi målet för ESR-sektorn, som dessvärre sitter ihop med ett annat mål. Det är alltid lite rörigt. För ESR-målet i sig ser det ganska bra ut. För LULUCF ser det betydligt sämre ut. Där pågår en långrandig miljömålsberedning som jag har hört kanske snart är färdig, och vi får se hur det går med den.
Stina Larsson nämnde giftimporten från Kina, och där är problemet att Sverige saknar rådighet att direkt stänga ned apparna och förbjuda importen. I dag är vi en del av EU-systemet, och då måste vi försöka ta det den vägen. Här tycker jag att vi från svenskt håll ska fortsätta att vara aktiva i den diskussion som pågår.
Jag tycker att man från europeisk sida bör ta betydligt hårdare tag mot denna import. I grunden skulle det vara en rimlig åtgärd att förbjuda shopparna omedelbart. De borde inte få verka på den europeiska marknaden. Det finns ingenting som tyder på att det är några enstaka fall av regelbrott, utan det sker gång på gång.
Vad gäller posthantering från Kina tycker jag att man helt enkelt borde vägra att följa de internationella överenskommelser som i dag finns eftersom de är fullständigt horribla. Det är helt orimligt att vi ska subventionera kinesiska portokostnader så som vi gör i dag.
